Titta

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Om UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Föreläsningar och samtal från "Ensamkommande, papperslösa och antirasistiskt arbete". Forskare, kommunala tjänstemän och representanter för frivilligsektorn träffas för att utbyta kunskap och erfarenheter om flyktingmottagande och dess påverkan på samhället, flyktingars vardag när de kommit till Sverige och antirasistiskt arbete. Konferensen hölls den 15 oktober 2015 på Malmö högskola och modererades av Enrique Pérez och Gustavo Nazar. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism : Från rasism till rasifieringDela
  1. Tack. Mitt namn är René León Rosales.
    Jag är ordförande i förbundet IMER.

  2. Jag har även en post-doc vid
    Uppsala universitet. Därav logotypen.

  3. Jag är tjänstledig från
    Mångkulturellt centrum i Botkyrka-

  4. -som har varit med i debatten.

  5. Jag ska på en kvart ha en teoretisk
    introduktion till viktiga begrepp.

  6. Ni förstår min vånda.
    Det är jätteviktiga begrepp-

  7. -som vi rör oss med,
    och som förtjänar sin tid.

  8. Jag ska sammanfatta hur jag ser,
    utifrån mitt forskarperspektiv-

  9. -på diskussionen kring olika sätt
    att förstå rasism och diskriminering.

  10. Och vad som står på spel
    utifrån mitt perspektiv.

  11. Jag gör det utifrån vetskapen att vi
    har ett alltmer segregerat samhälle.

  12. Så mycket forskning och så många
    studier pekar på detta faktum.

  13. När vi pratar om etnisk segregation
    på boende- och arbetsmarknaden-

  14. -vet vi
    att det finns ett problem i Sverige-

  15. -som bland annat yttrar sig i
    att i våra städer-

  16. -så finns det en överlappning
    i socioekonomiskt utsatta områden-

  17. -eller fattiga-

  18. -och de områden där människor
    med icke-europeisk bakgrund bor.

  19. Fattigdomen har blivit rasifierad,
    eller etnifierad.

  20. Många forskare har skrivit om det.
    Det är inget hemligt.

  21. Det är ett problem som för mig
    berör djupt demokratiska frågor.

  22. Vi fördjupar oss inte i det, men det
    är därför vi måste prata om det här.

  23. Några av er kanske reagerar på ordet.
    "Rasifiering" av staden. Vad menas?

  24. Det är dit jag ska leda er.

  25. När vi säger ordet "rasism",
    har alla en tanke om vad det är.

  26. Det finns en väldigt...

  27. ...stark koppling till en viss
    slags rasism som många av oss har.

  28. Det är den här
    som vi har lärt oss i skolan.

  29. Rasismen som en ideologi
    som har en historisk bakgrund-

  30. -i den pseudovetenskapliga
    kategoriseringen mellan olika raser-

  31. -som Sverige bidrog mycket till,
    genom Carl von Linné och andra.

  32. En kategorisering
    som bygger på en hierarki av raser.

  33. Olika raser kopplas ihop
    med olika egenskaper och världsdelar.

  34. Carl von Linné, i Systema Naturae,
    var en av de första-

  35. -som kopplade ihop raser
    till en kodning av färger.

  36. Han började prata
    om svarta, vita, gula och röda.

  37. Har ni sett gula människor?
    Nej, det finns inte.

  38. Vår föreställning om detta
    bygger mycket på den idéhistorien.

  39. Vi vet också
    att den här hierarkiseringen-

  40. -var väldigt viktig
    för ett accepterande av slavhandeln-

  41. -och av koloniseringen av
    andra kontinenter under århundraden-

  42. -som ledde till att Europa vid 1900
    kontrollerade mer än 80 % av jorden.

  43. Det är en viktig kunskapsproduktion
    för att förklara vår värld i dag.

  44. Det var också så klart
    en av grundstenarna inom nazismen.

  45. Sverige har haft en stor betydelse
    i utvecklingen av nazismen.

  46. En satsning som alltid tas upp
    är den på ett institut-

  47. -Statens institut för rasbiologi
    1922. Bred politisk enighet.

  48. Den skulle explicit forska för
    att bidra till en exakt rashygien-

  49. -och en rationell befolkningspolitik.
    Det handlar om modernitet.

  50. Det rationella tänkandet
    för att förbättra en folkstam.

  51. Det här sättet att förstå rasism
    är viktigt. Vi får inte glömma det.

  52. Men det hjälper oss inte
    att förstå vad som händer i dag.

  53. I dag är det väldigt få som explicit
    står för den här typen av rasism.

  54. "Jag förtrycker dig
    för att du är mindre värd."

  55. Inte ens Sverigedemokraterna
    säger så.

  56. Det hjälper oss inte att förstå
    rasifieringen på arbetsmarknaden-

  57. -på bostadsmarknaden och så vidare.

  58. Den här typen av rasism
    bär med sig...

  59. Att begränsa förståelsen av rasism
    bär med sig andra saker.

  60. Till exempel att rasisten blir
    den här organiserade unge killen.

  61. Det är de som är rasisterna.
    Det har ingenting med oss att göra.

  62. Det finns ingen öppning för
    självkritik av våra institutioner.

  63. Det underlättar också identiteten
    som antirasist.

  64. Ofta ses medlet att bekämpa det här
    som en satsning på tolerans

  65. "Vi måste tolerera varandra"-

  66. -"och ändra pojkarnas sätt
    att förhålla sig till främmande."

  67. Det hålls på en individuell nivå,
    det finns ingen strukturell analys.

  68. Det har många forskare skrivit om.

  69. Vidareutvecklingen
    av en förståelse av rasismen-

  70. -som enligt mig har kommit efter det
    här, under 90-talet och senare-

  71. -bygger på ett konstaterande:

  72. Att det är viktigt
    att ha koll på en organiserad rasism-

  73. -men att vi måste ta analyserna
    vidare och inte begränsa förståelsen-

  74. -till en ideologisk intentionell
    rasism. Vi måste komma bortom det.

  75. Ett begrepp som lanserades här
    på 2000-talet var vardagsrasism.

  76. Den kan teoretiseras på olika sätt.
    Jag brukar börja med en anekdot.

  77. En liten anekdot,
    för att sen teoretisera kring det.

  78. Jag var student i Uppsala.

  79. Jag skulle komma
    på introduktionsseminariet.

  80. Vi hade seminariet.
    När vi kom ut under första pausen-

  81. -för att andas frisk luft,
    så stängs dörren efter mig.

  82. Det är en dörr med kod
    och läraren gav oss koden.

  83. Jag hade inte antecknat den, men nån
    av mina klasskamrater hade gjort det.

  84. Jag tänkte
    att jag följer med sällskapet.

  85. Efter fem minuter
    slutade mina klasskamrater att röka.

  86. Jag följer med sällskapet
    in i det gamla stenhuset i Uppsala.

  87. Hela gruppen går före mig.
    Då kommer receptionisten ut.

  88. Receptionisten säger: "Vart ska du?"
    Hon vänder sig till mig.

  89. Jag säger
    att jag ska följa seminariet.

  90. Då blir hon skamsen. "Förlåt, men
    det har varit mycket stölder här."

  91. Så går hon vidare.

  92. Vad hände där? Var hon rasist?

  93. Nej, hon var jättetrevlig. Jag lärde
    känna henne. Men vad hände just där?

  94. Just där ägde nånting rum.
    Ett skillnadstänkande aktiverades.

  95. Just den här personen
    kanske inte hör hemma här.

  96. "Vad gör du här?
    Vad gör din kropp i rummet?"

  97. Det är roligt om det händer en gång.

  98. Jag kan fråga Berit: "Kommer du ihåg
    din första fråga? Det blev pinsamt."

  99. Om det händer fem gånger?
    Om det händer tio gånger?

  100. Om det händer hundra gånger blir det
    mindre roligt. Man blir bara arg.

  101. Till slut blir man förbannad
    när man tas ut i tullen. "Ditt pass?"

  102. Varje gång man stoppas i tunnelbanan.
    "Kan du visa ditt färdbevis?"

  103. När situationen upprepas
    gång på gång-

  104. -slutar man se varje enskild händelse
    som enskild händelse.

  105. Man ser det som del av en struktur.

  106. Den här strukturen är synlig för mig.
    Den blir en vägg.

  107. För Berit som frågade mig var det
    första gången, sen var det bortglömt.

  108. Den blir osynlig för den personen.

  109. Teorin kring vardagsrasism handlar
    om att se serialiteten i situationer-

  110. -som bygger en struktur som är synlig
    för den utsatte, men inte för andra.

  111. Bortom intention. Berit
    är inte rasist, men det man gör-

  112. -skillnadstänkandet i hur vi
    beter oss mot varandra, har effekter.

  113. På en strukturell nivå kan vi
    konstatera att många institutioner...

  114. Skillnadstänkandet reproduceras
    i våra institutioner.

  115. Skolan, vården, hälsan.
    Vi har statistik.

  116. Vi kan titta på vilka som får jobb-

  117. -tre år
    efter avslutat högskoleprogram.

  118. Hur löneutvecklingen ser ut, beroende
    på var man är född i världen.

  119. Vi har klar statistik som visar att
    vi har ett strukturellt problem.

  120. Begreppet rasifiering är
    ett annat begrepp som jag tycker...

  121. De som vill fördjupa sig i det kan
    kontakta mig. Jag hjälper gärna till.

  122. "Rasifiering" vill sätta fokus
    på det jag pratar om här och nu.

  123. Det är ett skillnadstänkande som
    aktiverar normer bortom intention.

  124. Normer som reproducerar hierarkier-

  125. -som är kopplade till föreställningar
    utifrån bedömningen av en kropp-

  126. -som kopplas till ett geografiskt
    område. "Var kommer du ifrån?"

  127. "Vad bra svenska du pratar!" De
    kanske är födda här, men inte vita.

  128. När bedömningen av kropp
    sätts i strukturella sammanhang-

  129. -och korsas med klass,
    får vi en segmentering i samhället.

  130. En hierarkisering
    som är starkt rasifierad.

  131. Det är det vi ser i dag i samhället.

  132. Mycket av kritiken... Jag har försökt
    ge en introduktion av teorier-

  133. -som är kopplade
    till ras- och vithetsstudier.

  134. Mycket av det som vi försöker införa-

  135. -är det här systematiska sättet
    att förstå rasism bortom intention.

  136. Framför allt
    det som fångas i den här meningen-

  137. -av Peggy McIntosh,
    som har en intressant artikel-

  138. -"White Privilege:
    Unpacking the Invisible Knapsack".

  139. Där granskar hon vilka privilegier
    hon själv har som vit i USA.

  140. En av hennes erfarenheter
    och slutsatser-

  141. -är att hon har lärt sig
    att se rasism som en akt av ondska-

  142. -från enskilda individer, "de är onda
    och vi ska ta avstånd från dem".

  143. Men inte som ett system
    som ger privilegier och dominans-

  144. -till en grupp i samhället.

  145. Om vi tittar på aktuell utveckling...
    Jag har sammanfattat några punkter.

  146. De här frågorna är omdebatterade,
    vilket är jättespännande.

  147. Om många bråkar med varandra är
    det bra, då vet vi att det här lever.

  148. När alla är överens,
    det är det farligaste.

  149. Alla tar nu avstånd från rasism,
    till och med SD-

  150. -men skillnadstänkandet
    är mycket närvarande i vår tid.

  151. Vi bedömer varandra
    utifrån vissa osynliga normer.

  152. Utan att de uppfattas
    vara främlingsfientliga.

  153. Samma resonemang som användes förr
    för att separera olika raser-

  154. -återanvänds nu i termer av kultur.

  155. Kulturer som inkompatibla,
    civiliserade och ociviliserade.

  156. Det är ofta en medveten strategi.

  157. Strukturella konsekvenser
    kräver strukturella åtgärder.

  158. Vi kan inte begränsa bekämpningen
    av rasism till en utbildningsdag-

  159. -eller ett projekt. Vi måste studera
    hur institutionerna fungerar.

  160. Vilka jobbar där?
    Vilka jobbar med vad?

  161. Är det så att många
    med utländsk bakgrund får lön?

  162. Men alla jobbar som städare.
    Det blir ett problem.

  163. Och framför allt för institutioner
    som finansieras av skattemedel-

  164. -måste vi ta en diskussion:
    Hur kan vi vara säkra-

  165. -på att tjänsterna vi erbjuder
    våra medborgare faller ut likvärdigt-

  166. -bland alla grupper?

  167. Hur vet vi det? När vi gör en resa
    vad gäller kön och jämställdhet-

  168. -och börjar könsdifferentiera
    statistik för att ha koll på det-

  169. -har man konstaterat
    att det finns stora skillnader-

  170. -på vilka typer av tjänster
    män och kvinnor erbjuds.

  171. Männen erbjuds ofta
    lite dyrare tjänster.

  172. Hur är det för de grupper som vi vet
    diskrimineras på grund av språk etc.?

  173. Det som kallas för hudfärg.

  174. Vi ser också nåt i samhället
    som är glädjande-

  175. -en självorganisering
    av många grupper-

  176. -som har drabbats av rasism
    genom tiderna.

  177. Organisering bland samer,
    romer, afrosvenskar.

  178. Det finns nåt vitalt och levande här.
    Samtidigt som behovet har uppstått-

  179. -att differentiera hur vi pratar
    om rasism. Det är inget homogent.

  180. Vi måste differentiera olika slags
    "rasismer" som har sin egen logik.

  181. De kräver sin egen kunskap.

  182. Kvart!

  183. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från rasism till rasifiering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Etnisk diskriminering, Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Dom kallas ensamkommande

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Välfärdsstatens utmaningar

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Detta är fascism

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Pengar i graven

I Kina måste man ta väl hand om sina döda anförvanter. En försummad själ kan bli en ond ande som ställer till mycket besvär. De rikaste och mest ansedda begravs högst upp på kyrkogården. En gravplats och begravning kan kosta en hel årslön i Kina. Men de fattiga har inte råd att begrava sina döda på kyrkogården, det blir en gravplats uppe i bergen med en enkel, billig gravsten.

Fråga oss