Titta

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Om UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Föreläsningar och samtal från "Ensamkommande, papperslösa och antirasistiskt arbete". Forskare, kommunala tjänstemän och representanter för frivilligsektorn träffas för att utbyta kunskap och erfarenheter om flyktingmottagande och dess påverkan på samhället, flyktingars vardag när de kommit till Sverige och antirasistiskt arbete. Konferensen hölls den 15 oktober 2015 på Malmö högskola och modererades av Enrique Pérez och Gustavo Nazar. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism : Antirasistiskt arbeteDela
  1. Ni är hjärtligt välkomna.

  2. Ni har varit i spetsen
    genom era organisationer-

  3. -för att väcka de här frågorna.

  4. Därmed skulle jag vilja
    börja med Paula.

  5. Om du tänker på frågeställningen
    och kanske också tar med...

  6. ...Renes reflektioner.

  7. Hur skulle du vilja på fem minuter
    relatera till de här frågorna?

  8. Ja... Presentera organisationen
    akademin...

  9. Jag tänkte börja där Rene slutade,
    för jag tänkte lite på-

  10. -hur vi får alla organisationer
    och antirasister...

  11. Kan vi svaret på det,
    kanske vi hade fått Nobelpriset.

  12. Men några saker som är viktiga
    och en sak som vi ser i Malmö-

  13. -är nivån av självorganisering
    bland folk som upplevt rasism.

  14. Vi har sett det i afrosvenskarna,
    romerna, Interfem.

  15. Det finns organisationer i Malmö
    där människor som upplevt rasism...

  16. ...har varit dem som har drivit
    frågan och definierat vad rasism är.

  17. Jag tror att det har ändrat
    hur vi diskuterar rasism.

  18. Rasism har gått från nånting som
    uppfattades som nåt marginellt-

  19. -nån taskig arbetskamrat, några
    jättehemska unga män på ett torg-

  20. -till att bli nånting vardagligt-

  21. -konstant, ett stort samhällsproblem
    inom alla samhällsområden-

  22. -där makten är central
    och den som reproducerar rasismen-

  23. -snarare än tokiga sverigedemokrater,
    även om de är ett samhällsproblem.

  24. Men makten är den centrala aktören
    och den som bör analyseras.

  25. Där har rörelserna varit avgörande
    för att ändra tonen och samtalet.

  26. Hade vi suttit här för tio år sen,
    hade vi diskuterat integration.

  27. Faktumet att rasismen är frågan
    är de rörelsernas centrala bidrag.

  28. -Får jag säga en sak till?
    -Du har fyra minuter kvar.

  29. Det är en viktig sak.
    En annan är hur vi får verksam...

  30. Där tror jag att de rörelserna
    måste få definiera vad rasism är.

  31. Då tror jag att vi får andra frågor
    än det som varit tidigare.

  32. En annan sak...

  33. Många rörelser har synliggjort
    rasismen inom alla institutioner.

  34. Socialtjänsten, brotten,
    gränserna, skolan.

  35. Alla myndigheterna
    som ofta anser sig vara goda-

  36. -ser till individen
    och har mångfaldsplaner.

  37. Vi har diskuterat rasismen
    inom de institutionerna.

  38. Och det är klart att det offentliga
    är viktigt för alla.

  39. Jag tror att i
    de redan existerande institutionerna-

  40. -är det viktigt att ledningarna
    och chefer ger utrymme för-

  41. -nån form av antirasistisk debatt.

  42. Forskningen kan visa att det finns en
    stark patologisering av antirasister.

  43. Folk som säger "jag upplever rasism
    på min arbetsplats"-

  44. -får kommentarer som "överdriv inte,
    är det verkligen så illa"-

  45. -"på den här arbetsplatsen behandlar
    vi alla lika", eller typen:

  46. "Då kan du kanske ordna
    en mångfaldsdag."

  47. Den som säger att det finns rasism
    i organisationen-

  48. -blir också den
    som ska lösa problemet.

  49. Som ledning måste man vara hörsam
    när folk försöker artikulera-

  50. -erfarenheter av rasism. Det är svårt
    att göra det i en organisation.

  51. I ett land som anser sig
    vara världsbäst...

  52. Det var som den där killen sa
    som pratade om individualism.

  53. "Är det svårt att säga:
    'Det finns rasism här.'?"

  54. Ledningarna måste vara hörsamma
    och kolla igenom sin organisation.

  55. Hur det ser ut med löner,
    vem som anställs, villkor etc.

  56. En antirasistisk genomlysning bör man
    ha som minsta krav för att kunna-

  57. -kalla sig en organisation
    som tar de här frågorna på allvar.

  58. Och sen skulle jag vilja säga att man
    inte ska underskatta motståndet-

  59. -mot antirasism.
    Motståndet kan se olika ut.

  60. Det kan ta sig uttryck på
    kafferasterna när folk säger:

  61. "Överdriver du inte igen?"

  62. Det måste man som kollega vara vaksam
    mot och sätta ner foten snabbt.

  63. När den där börjar rulla på,
    är det svårt att prata om rasism-

  64. -om man är ensam i en organisation.

  65. Jag tror också att det är viktigt...

  66. Det sker en kriminalisering av
    motståndet i dag.

  67. Här är det viktigt att inte dela upp
    de goda rösterna i antirasister-

  68. -med dem som inte är det, som jagas
    av polisen eller ifrågasätts.

  69. Där är det viktigt som organisation
    att vara vaksam över att reproducera-

  70. -föreställningarna om den goda anti-
    rasisten och den lite mer bråkiga.

  71. Går man med på de premisserna, snävar
    man av vad antirasistiskt arbete är.

  72. Tack så mycket, Paula.

  73. Jallow, du representerar
    en europeisk organisation.

  74. Vad är era tankar?

  75. Tack så mycket. Tack för att jag fick
    vara med här i dag.

  76. Mycket har sagts i dag
    som är viktigt.

  77. När jag hörde Rene prata om rasismen,
    är det de sakerna jag tänkt säga.

  78. Han gjorde mitt jobb.

  79. Jag tänker...

  80. Utifrån frågeställningen hur vi
    skapar antirasistiskt arbete.

  81. Vi måste förstå definitionen av
    rasismen, också utifrån-

  82. -människorna som utsätts för rasism.

  83. Ofta vill människor i maktposition
    definiera vad rasismen är.

  84. Det är därför när de som är utsatta
    lyfter sin egen definition-

  85. -som man ofta hör:
    "Du är för känslig."

  86. Det är också viktigt
    att man tänker på-

  87. -att fokusera på handlingen
    och inte människan.

  88. Ofta när jag säger "det är rasis-
    tiskt" blir svaret: "Är jag rasist?"

  89. Man behöver inte vara rasist
    för att begå rasistiska handlingar.

  90. En viktig sak som jag pratar om
    på EU-nivå är representation.

  91. Representation är viktigt för att få
    in ett antirasistiskt perspektiv-

  92. -i våra verksamheter. Det räcker inte
    med att säga: "Vi har mångfald."

  93. Utan vilka jobbar där och vad gör de?

  94. På institutionerna som vi jobbar på,
    hur många med afrikanskt påbrå-

  95. -är på chefspositioner? Det är de
    frågeställningarna vi ska ställa.

  96. Rasismen är systematiskt missgynnande
    av en grupp-

  97. -baserat på deras ras eller bakgrund.

  98. Och varje gång nån missgynnas, gynnas
    nån annan. Så vi kan inte säga:

  99. "Det har inte med mig att göra.
    Jag anställde inte personen."

  100. Du fick ju jobbet, den andra fick
    inte det. Det blir ett privilegium-

  101. -för dig som får jobbet.
    Inte för att du är mer kompetent-

  102. -men för att du tillhör normen.
    Det är därför vi i chefspositioner-

  103. -som är representerade
    i alla olika myndigheter-

  104. -alltid måste ställa
    frågeställningen:

  105. "Hur kom det sig
    att just jag fick det här jobbet?"

  106. "Vilka missgynnades
    för att jag ska få det här jobbet?"

  107. När man har ett privilegium, försöker
    man inte bli av med privilegiet.

  108. Utan man omfamnar det och ställer
    inte frågor. Där ligger problemet.

  109. När man inte ställer frågorna,
    reproducerar man de här normerna.

  110. Där har vi alla ett ansvar.
    Vi pratade om det här... Vi räknar.

  111. I Europa pratar vi mycket om data.
    I Sverige samlar vi data kring kön.

  112. På Malmö högskola redovisar man-

  113. -hur många forskare vi har,
    kvinnor och män.

  114. Vi har också en mångfaldsplan
    där vi säger bl.a.-

  115. -att personalen ska spegla
    studentpopulationen.

  116. I slutändan har vi data som visar-

  117. -om vi har de målsättningar vi hade
    i början i verksamhetsplanen.

  118. Det har vi inte.

  119. Du kan titta på en avdelning
    och se lika många kvinnor som män.

  120. Men hur många rasifierade kvinnor är
    det? På den nivån diskuterar vi inte.

  121. För att kunna ha ett antirasistiskt
    perspektiv i verksamheterna-

  122. -är det viktigt att ha representation
    från lägsta till högsta nivån.

  123. Då gäller det att man tar det
    i beaktande när man rekryterar.

  124. När vi pratar om det här,
    brukar folk säga...

  125. En av mina chefer
    på mitt gamla jobb sa:

  126. "Vi måste kanske sänka kravnivån
    för att rasifierade ska komma in."

  127. Han försökte säga att rasifierade
    inte är så pass kompetenta-

  128. -att de kan uppnå kraven.
    Det är skitsnack.

  129. Vi måste gå bortom det och
    ställa de frågorna. Gör vi inte det-

  130. -är vi medskyldiga till att
    reproducera de rasistiska normerna.

  131. Vill vi ha de antirasistiska inslagen
    i vår verksamhet-

  132. -måste varenda en ställa frågan:

  133. "Vad gjorde jag för att jag har fått
    jobbet som jag har i dag?"

  134. "Vilka är det som inte fick
    det här jobbet?"

  135. "Vilka är det som missgynnas?"

  136. Gör vi det,
    kommer vi att ha verksamheter-

  137. -som bygger på antirasistiska
    tankemönster.

  138. Gör vi inte det, kan vi räkna med att
    normen kommer att fortsätta upprepas.

  139. Det kommer inte att leda till
    antirasistiska verksamheter.

  140. Tack så mycket. Nu hörs jag. Bra.

  141. Tack så mycket, Jallow.
    - Mujo, du representerar Malmö stad.

  142. -Vi är nyfikna på era reflektioner.
    -Jag heter Mujo, som sas.

  143. Jag är verksamhetschef på Romskt
    informations- och kunskapscenter.

  144. En kommunal verksamhet som har
    det kommunövergripande uppdraget-

  145. -att öka romsk delaktighet
    i samhället.

  146. Centret inrättades...

  147. Centret inrättades 2009.

  148. Det första vi gjorde var att
    intervjua 300 romer och fråga dem:

  149. "Vad vill ni att vi tillsammans gör
    för att ni ska komma in i samhället?"

  150. Vi fick massor av intressanta svar.
    Utifrån svaren utvecklade vi centret.

  151. Bl.a. sa de flesta romer
    - så gott som alla:

  152. "Vi vill inte längre vara
    'de andra'."

  153. "Vi är romer,
    men svenska medborgare."

  154. "Det erkännandet fick vi aldrig,
    det måste vi ändra nu tillsammans."

  155. Ett tydligt budskap.
    Sen är det en annan utmaning-

  156. -hur man kan göra
    en så stor förändring.

  157. Och i och med att temat är "hur kan
    vi arbeta antirasistiskt" så...

  158. Utifrån det vi fick
    från de intervjuerna-

  159. -började vi ett samarbete med
    Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa,

  160. -judiska församlingen,
    alla muslimska samfund, RFSL-

  161. -och många andra goda krafter som nu
    klassificeras som etniska svenskar.

  162. Vi skapade en rörelse
    i att skapa en vi-känsla-

  163. -som motverkar vi- och de-tänkande.

  164. Det är inte enkelt
    i och med att vi inte har vi-känslan.

  165. Det är nåt vi måste åstadkomma.
    Vi är alla en del av problemet-

  166. -och vi är alla en del av lösningen.

  167. Vi har vissa saker som vi kan ta
    som nån slags förebild.

  168. Inom historien har vi haft
    olika mångkulturella miljöer-

  169. -som varit framgångsrika.

  170. Vi hade Alexandria,
    vi hade Kina under Tangdynastin.

  171. Vi hade Bagdad
    från 900-talet till 1100-talet.

  172. Vi hade Andalusien
    mellan 700-talet och 1400-talet.

  173. Vi hade ottomanska riket
    under vissa perioder. Bosnien också.

  174. Vi hade kejsar Akbars mogulvälde
    på 1600-talet i Indien.

  175. Jag ville lyfta fram vad de gjorde
    som var framgångsrikt.

  176. De såg till att strategiskt motverka
    dogmatism, fundamentalism-

  177. -och det som skulle från dagens pers-
    pektiv betecknas som etnonationalism.

  178. Att en grupp, d.v.s. majoritets-
    gruppen, får bestämma normen-

  179. -över minoritetsgrupper.
    D.v.s. majoritetsgruppens språk-

  180. -kultur och oftast religion
    blir inte det som är normen-

  181. -så att minoritetsgruppers kultur
    och religion måste anpassa sig.

  182. Det innebär i dag
    att vi måste se till-

  183. -att vi börjar jobba på det sättet
    för att arbeta antirasistiskt.

  184. Det är ju...

  185. Jag kan ju... - Nu när du sa, Jallow,
    det här... - Jag måste citera honom.

  186. James Baldwin sa nåt 1963.

  187. En afroamerikansk, homosexuell
    författare. Han skrev så här:

  188. "Ni säger till mig" - jag ber om
    ursäkt - "att jag är nigger."

  189. "Men det tror jag inte på.
    För om jag inte är nigger"...

  190. ..."då är ni inte heller
    det ni trodde att ni var."

  191. Det är detta som är krisen.

  192. Landet skakas av tanken på
    sin egen identitet.

  193. Vi har i dag samma utmaning.
    Att skapa en vi-känsla-

  194. -som inkluderar alla - olika slags
    minoriteter i olika sammanhang-

  195. -så att vi kan arbeta antirasistiskt
    utifrån det ni sa.

  196. Inte minst du, Leon.
    Jag vet inte var du är. Där.

  197. Vad behöver vi göra?
    Först och främst måste vi varje dag-

  198. -som nån slags hemläxa
    ställa frågan till oss själva:

  199. "Vilka är vi och de andra
    i de organisationer vi verkar inom?"

  200. Och ta fajten.

  201. Mark Twain fick i slutet av sitt liv
    en fråga... - Får jag mer tid?

  202. -Två minuter.
    -Jag kan stanna här.

  203. Eller...? - Mark Twain fick
    i slutet av sitt liv en fråga:

  204. "Vad är det viktigaste budskapet
    du vill förmedla?"

  205. Och så säger han så här,
    efter att ha tänkt mycket.

  206. Han säger: "Så fort du befinner dig
    i en majoritetsposition"-

  207. -"stanna och tänk efter."

  208. Det är förmodligen också
    ett praktiskt verktyg-

  209. -vad vi alla borde göra i dag.
    Alla inom skolans värld-

  210. -alla inom Malmö stad och civila
    sektorn borde hela tiden tänka:

  211. "Vilka är de andra?" För vi har inga
    "de andra" om vi pratar om Malmö.

  212. Vi är medmänniskor,
    medborgare, medvandrare.

  213. Vi måste hitta ett nytt sätt
    att tänka. Om jag pratar om Malmö-

  214. -måste vi t.o.m. utveckla
    en ny livsform.

  215. Ett nytt sätt att känna, tänka
    och handla.

  216. Ett nytt sätt att bemöta varandra
    som om det vore möjligt...

  217. -...att förändra hela världen.
    -Tack så mycket, Mujo.

  218. Tack för att ni delar med er av era
    reflektioner. Vi har också med oss-

  219. -Ana Marega från Ungdom mot Rasism.

  220. Hur tänker ni kring
    den här frågeställningen?

  221. Ni har sagt så många kloka saker
    redan. Det blir svårt att följa upp.

  222. Jag jobbar för Ungdom mot rasism.
    Mitt jobb går ut på att processleda-

  223. -grund- och gymnasieskolor
    i deras likabehandlingsarbete.

  224. Däribland likabehandling oavsett
    religion och andra faktorer-

  225. -som är aktuella
    i rasifieringsprocessen.

  226. Det är utifrån de erfarenheterna
    som jag säger några ord.

  227. Likabehandling,
    och därmed antirasism-

  228. -är ett centralt uppdrag för skolan.

  229. Inte nog med att vi som samhälle ofta
    förpassar det ansvaret på skolan-

  230. -och menar på att det är skolans
    ansvar att fostra antirasister.

  231. Det är lagstadgat också.
    I diskrimineringslagen står det-

  232. -att skolan måste jobba förebyggande
    mot diskriminering-

  233. -p.g.a. etnicitet bl.a., och att man
    måste agera vid akuta situationer.

  234. Läroplanen säger också att skolan
    måste jobba för allas lika värden.

  235. Man säger att alla som jobbar på
    en skola aktivt måste arbeta-

  236. -för att personer inte ska
    diskrimineras p.g.a. sin etnicitet.

  237. Det finns tydliga ramverk, och skolan
    ska vara en antirasistisk arena.

  238. För vad man ska göra är jättetydligt.

  239. Men - som nån av er tidigare sa -
    frågan är hur. Hur gör vi det här?

  240. Min och mina kollegors erfarenhet
    är tyvärr-

  241. -att vi knappt börjat titta på
    "huret".

  242. Det är det jag och mina kollegor gör
    tillsammans med sex modiga skolor-

  243. -som är våra pilotskolor.

  244. Vi ska ta oss an det här arbetet-

  245. -för de här skolorna har sagt att det
    är ett enormt komplext problem.

  246. "Hur handskas vi med det?"

  247. För situationen vi befinner oss i är
    att vi nånstans förväntar oss-

  248. -att lärare ska vakna med det här
    mystifierade lärarkallet en morgon-

  249. -och ha all kunskap om hur man gör
    antirasism i praktiken i ryggmärgen.

  250. Är det nån av er som går
    lärarutbildningen? Nej.

  251. För vi har hört
    att likabehandling är en fråga-

  252. -som det knappt arbetas med
    under lärarutbildningen.

  253. Utan lärare ska komma ut och
    vid sidan av sin ämnesundervisning-

  254. -demokratifostran och miljöfostran
    helt naturligt förkroppsliga-

  255. -diskrimineringslagen, läroplanen,
    rasdiskrimineringskonventionen-

  256. -och göra antirasism på ett sätt
    som ingen annan institution gör.

  257. En extremt romantiserad bild av
    hur den svenska skolan fungerar-

  258. -där vi snarare har en verklighet där
    kunskapsskolan gärna ställs emot-

  259. -och premieras framför "flumskolan".

  260. En skola där man diskuterar identi-
    tetsskapande, diskriminering o.s.v.

  261. Så min huvudsakliga kommentar är-

  262. -att det behövs ett kunskapslyft
    i frågor som rör antirasism.

  263. Och skolans huvudman måste erbjuda
    kompetensutveckling-

  264. -till skolor i högre grad
    än vad som redan görs.

  265. Antirasism är inget paradbegrepp.

  266. Det antirasistiska arbetet
    måste göras strategiskt-

  267. -det måste skapas en samsyn i
    vad det är vi pratar om.

  268. För i dag är vi fortfarande på
    det historiska steget.

  269. Att man pratar om rasism
    bara i kontexten av förintelsen.

  270. Man tittar inte på den samtids-
    aktuella, strukturella rasismen.

  271. Vi måste jobba med utbildning,
    samverkan och kunskapsallianser.

  272. Med utomstående aktörer, men även på
    ett institutionaliserat sätt-

  273. -så att vi civilsamhällesaktörer inte
    måste kämpa oss in i de här rummen.

  274. För det här är jätteallvarliga saker.

  275. Vi måste "step up our game
    right about now".

  276. Tack så mycket.

  277. Tack så mycket, Ana. - Ni har berört
    och bjudit in oss i en vidare värld-

  278. -på ett eller annat sätt
    utifrån era erfarenheter.

  279. Min fråga till er är
    att ni tänker vidare.

  280. Ni har befunnit er i
    de här maktkamperna-

  281. -försökt utmana
    och synliggöra normen i samhället.

  282. Som jag förstår det har ni också
    försökt fånga människors röster.

  283. Att dessa ska höras för att formulera
    kunskap och möjligtvis en strategi.

  284. Hur går vi vidare? Det är som om
    samtiden närmar sig snabbare.

  285. Vi befinner oss i en situation
    där vi måste mobilisera krafter-

  286. -som skapar förutsättningen i mötet
    men också i organisationen-

  287. -och mellan organisationerna. Hur ska
    vi tänka, hur ska vi ta nästa steg?

  288. Skulle ni t.o.m. vilja föreslå
    drömmar, idéer, visioner?

  289. -Jallow?
    -Drömmar är alltid bra.

  290. Där finns det inga begränsningar.

  291. Jag tänker så här: Vi har folk
    som jobbar inom Socialtjänsten.

  292. Vi har socionomer, lärare,
    folk inom olika myndigheter-

  293. -som kommer i kontakt med människor.

  294. Det är väldigt viktigt
    att vi fokuserar på handlingar.

  295. Vi måste gå från ord till handling.

  296. Vi måste gå från dokumenten - mång-
    faldsplan och likabehandlingsplan-

  297. -till att göra verkliga förändringar.

  298. Resan dit är inte svår, men det är
    inte ofta vi reflekterar över det.

  299. För om du tittar på Malmö
    är alla antirasister.

  300. En sverigedemokrat skulle säga:
    "Jag är antirasist."

  301. Varenda människa påstår sig vara
    antirasist. Det betyder inget längre.

  302. Men...det som vi måste
    reflektera över är-

  303. -att var och en av oss har
    en referensram.

  304. Den avgör eller påverkar
    de handlingar vi gör varje dag.

  305. Allting vi gör påverkas av historien,
    erfarenheter och en referensram.

  306. Du behöver inte vara rasist
    för att begå rasistiska handlingar.

  307. Därför är en sak
    man skulle kunna göra...

  308. "Det här är ganska stort",
    brukar folk säga. "Du drömmer."

  309. Vi tar domare och nämndemän
    som utgår ifrån lagstiftningen-

  310. -och tolkar lagen
    och befinner sig i en maktposition.

  311. En lärare tittar på litteratur
    där man använder n-ordet.

  312. "Astrid Lindgren har använt n-ordet.
    Ska jag ändra det?"

  313. Du kan vara socionom
    och diskutera kring föräldrar-

  314. -som olämpliga som föräldrar
    utifrån all forskning i Sverige.

  315. Men det vi aldrig tänker på är
    vilka som producerar kunskapen-

  316. -som vi baserar våra handlingar på.
    Vad har de för referensramar?

  317. Kunskapsproduktionen som vi tittar på
    när vi utbildar våra lärare-

  318. -och socionomer, den kunskapen
    är inte fri från fördomar.

  319. Kunskapen produceras av människor
    som kan bibehålla-

  320. -och reproducera
    rasistiska värderingar.

  321. Därför räcker det inte att säga
    att man utgår ifrån lagstiftningen.

  322. Man måste också ifrågasätta
    den kunskap man använder sig av-

  323. -som man matas med i skolan
    och på arbetsplatser-

  324. -om just den universella kunskapen.
    Är det sanningen?

  325. Är det det som hela världen
    måste förhålla sig till?

  326. Det är inte ofta vi gör det.
    Men det är ofta vi byråkrater säger:

  327. "Enligt reglerna..." Men vi tänker
    aldrig på vilka som gör reglerna.

  328. Vi hade en konferens.
    Vi bjöd stadsbiblioteket. Nån chef.

  329. Vi pratade om en bok.
    "Lilla hjärtat".

  330. Mycket debatt kring figuren som finns
    där. Vi frågade den här personen:

  331. "Tycker du att den här boken borde
    vara på stadsbiblioteket?"

  332. Hon sa: "Ja, en arbetsgrupp
    har tittat på den här boken."

  333. "Vi har inte sett nåt i boken
    som kan anses vara rasistiskt."

  334. "Därmed har vi beslutat
    att den ska vara kvar."

  335. Frågan är vilka som tittade på boken-

  336. -och bestämde
    att det inte är rasistiskt.

  337. Hade jag suttit där, hade jag kommit
    fram till samma beslut?

  338. Absolut inte. Men det är fyra, fem
    personer som tillhör vithetsnormen-

  339. -som aldrig har blivit utsatta
    som jag och mina barn-

  340. -och fattat beslut utifrån sina
    referensramar och utgått ifrån-

  341. -att det här beslutet gäller alla.
    Det är det där vi måste förändra.

  342. De som ligger bakom kunskapsproduk-
    tionen måste granskas och ändras.

  343. Representationen måste också komma
    dit. Lyckas vi ändra det-

  344. -då kan vi lyckas göra mycket
    och verklig förändring i samhället.

  345. Nån annan som vill bidra?
    Hur tar vi det steget?

  346. Hur ska vi våga tänka?
    Hur utmanar vi den kunskap som finns?

  347. Hur tar vi in ny kunskap och hur
    ser det mötet ut? Vilka bjuds in?

  348. Hur ska vi utmana?
    Dela med er av era erfarenheter.

  349. Det är inte lätt.
    Det här med ny kunskap...

  350. Problemet är att när du är...

  351. När kunskap möter myter, stereotyper
    och fördomar-

  352. -är det inte så att kunskap vinner.

  353. Utan vi bygger våra identiteter,
    individuella och kollektiva-

  354. -på myter, fördomar och stereotyper.

  355. Det är inte bara en utbildningsfråga,
    men det handlar också om den frågan.

  356. Det handlar om en kunskap
    som vi inte...

  357. Om jag tar afrosvenskars perspektiv.

  358. Tänk er att ha
    200 års gratis arbetskraft.

  359. Vilket väst hade
    genom att ha slaveriet.

  360. Tänk vad vi skulle kunna bygga
    och vad vi byggt-

  361. -för att det fanns gratis
    arbetskraft. Det måste man erkänna.

  362. Om det hade funnits ett Nobelpris
    när det gäller rättviseperspektiv-

  363. -skulle det retroaktivt
    gå till afrikaner.

  364. För 1 000 år sen skulle nästan alla
    Nobelpris ha gått till muslimer.

  365. Det var de ledande, tillsammans med
    judar och kristna i Andalusien.

  366. Om det hade funnits ett Nobelpris
    för hantverk de senaste 300-400 åren-

  367. -skulle priset gå till romer.

  368. Det pratar vi inte om.
    Den kunskapen saknas.

  369. Men det är inte enkelt att säga
    "nu placerar vi den här kunskapen"-

  370. -utan det handlar också om
    att vi tolkar kunskap på olika sätt.

  371. Kunskap måste institutionaliseras.
    Den måste dokumenteras. O.s.v.

  372. Det är en sak. Det här handlar om
    kunskap. Vi måste få ny kunskap-

  373. -och se till att den här kunskapen
    institutionaliseras.

  374. En annan del i hur vi ska gå vidare
    handlar om...

  375. Filosofen Martin Buber
    säger 1960 så här-

  376. -på en konferens i Florens:

  377. "I begynnelsen gick frihet, jämlikhet
    och solidaritet hand i hand."

  378. "Men sen separerades de.
    Frihet vände sig mot väst"-

  379. -"och förvrängdes under resans gång."

  380. "Jämlikhet vände sig mot öst
    och gjorde samma misstag."

  381. "Den förvrängdes under resans gång.
    Solidaritet försvann."

  382. "Nu skulle frihet och jämlikhet
    gärna vilja förenas"-

  383. -"så att de blir som de
    var en gång i begynnelsen."

  384. "Men de kan inte göra det"-

  385. -"så länge vi inte hittar rätt
    på solidaritet igen."

  386. Det handlar mycket om att vi
    utvecklar en ny solidaritetskänsla.

  387. Varje dag, i varje kontext
    ställa upp för-

  388. -dem som är olika oss när det gäller
    kön, hudfärg, religion-

  389. -bakgrund, sexualitet o.s.v.
    Varje dag.

  390. Då måste vi vara förebilder för
    varandra och påminna varandra om-

  391. -just detta ödesuppdrag
    för hela världen.

  392. Tack så mycket, Mujo.

  393. En applåd!

  394. Jag är pessimist. Så det här med
    visioner faller mig inte riktigt...

  395. Då tänkte jag kring det här med...
    Apropå det här med resurser.

  396. Vi har inte diskuterat
    pengar så mycket.

  397. Vem får pengar,
    vem gynnas i dagens samhälle?

  398. Här sitter ideella
    som arbetar mycket gratis.

  399. Och så finns det de som är anställda,
    som jag.

  400. Frågan är hur de pengarna ska
    fördelas och hur välfärdsstaten...

  401. Välfärdsstaten i sig
    är djupt rasistisk.

  402. Den omfördelar orättvist.
    Det behöver granskas och förändras.

  403. Inte bara diskussionen kring
    vad den ska göra.

  404. Utan det finns ett historiskt arv av
    en rasistisk välfärdsstat-

  405. -som reproduceras och skapar boende-
    segregation och ekonomiska klyftor.

  406. Det är en effekt av att rasismen
    är inkorporerad i välfärdsstaten-

  407. -och dess fördelning. För att diskus-
    sionen om rasism inte bara ska bli...

  408. Även om kunskapsfrågan är viktig
    måste vi diskutera omfördelning.

  409. Vem som ska få pengar, anställning
    och bostadsvillkor som är rimliga.

  410. I relation till rasismen är problemet
    att det ofta uppfattas-

  411. -av människor som inte själva erfar
    rasism och vill definiera rasism-

  412. -på två sätt, tolkar jag det som.
    Det ena är att det är för banalt.

  413. "'Lilla hjärtat' är bara en bok."
    Eller: "Är det inte klassfrågor?"

  414. Man vill aldrig säga att rasismen
    i sig själv är ett problem.

  415. Elever i Malmö tycker att
    det största problemet är rasismen.

  416. Så glappet mellan vad den politiska
    ledningen uppfattar är problem-

  417. -och vad många människor gör
    i det här landet är jättestort.

  418. Kunskap är viktigt, men vi behöver
    en diskussion kring omfördelning-

  419. -där rasismen är ett perspektiv.
    Det tycker jag är viktigt.

  420. Tack så mycket, Paula.
    - Ana ville också gå in i samtalet.

  421. Jag delar era visioner
    till punkt och pricka.

  422. Jag tänker ta diskussionen
    tillbaka till klassrummet.

  423. Hur gör vi rent praktiskt?

  424. Jag ser att institutioner redan är
    rasifierade i mångt och mycket-

  425. -i hur kunskap mäts
    och vad som anses vara kunskap.

  426. Allt det här är nånstans
    rasifierade förutsättningar.

  427. Det är också väldigt svåra saker
    att ta till sig.

  428. För börjar vi jobba med barn
    från första klass-

  429. -är barnen redan präglade av
    föräldrar, kompisar, närmiljön o.s.v.

  430. Redan där är det svårt att förändra
    hur de känner-

  431. -och hur de ser på sin värld
    och verklighet.

  432. Där måste vi utmana
    inlärningsprocessen.

  433. Hur lär vi ut saker till barn? Vi
    måste bryta normer kring etnicitet-

  434. -och sexualitet
    och hur vi lär ut om normer.

  435. Det är viktigt att vi leker mer och
    försöker förkroppsliga den kunskapen-

  436. -på ett annat sätt än vad kateder-
    undervisningen har möjlighet till.

  437. Tack så mycket. - En applåd.

  438. Ni kommer med många tankar,
    idéer och visioner.

  439. Intressant.
    Vi pratar om olika verksamheter-

  440. -men också om möjligheten att prata
    om de här begreppen i olika rum.

  441. Nu har vi möjligheten att reflektera
    utifrån våra egna erfarenheter-

  442. -eller att man ställer en fråga
    till panelen-

  443. -eller att man lyfter fram nåt
    som inte har blivit sagt.

  444. Vi lämnar över till era frågor,
    kommentarer och erfarenheter.

  445. Jag har en fråga om
    att bekämpa rasismen.

  446. Hur förhindrar man att man i sin kamp
    inte blir fundamentalistisk?

  447. Att man blir likadan
    när man bekämpar rasismen.

  448. Är det nån som vill reflektera
    kring den frågan?

  449. Jag vet inte om jag förstår
    din fråga, för i min värld...

  450. Jag tror att...

  451. ...det är en syn om man är moderat-

  452. -om man är liberal
    i sitt sätt att bekämpa rasismen.

  453. För mig är det ännu värre
    om man är...

  454. ...liberal i sitt sätt
    att inte bekämpa rasismen.

  455. Som antirasist tror jag inte
    att det finns gränser...

  456. Nu pratar jag om rimliga gränser.
    Det finns inga gränser-

  457. -kring vad jag kan göra
    för att bekämpa rasismen.

  458. Jag gör allt... Ideologin att bekämpa
    rasismen bygger på jämlikhet.

  459. Oavsett vad jag gör måste syftet vara
    att skapa förutsättningar-

  460. -för alla människors lika värde
    och att alla ska ha det lika bra.

  461. Det är grundförutsättningen. Oavsett
    vad jag gör för att komma dit-

  462. -är det ett moraliskt ansvar vi har.

  463. Jag skulle inte kalla det radikalt.
    Om det är radikalt-

  464. -är jag stolt radikal. Om det är det
    det betyder för att kunna uppnå-

  465. -att alla ska ha lika förutsätt-
    ningar, "so be it". Tack.

  466. -Tack så mycket.
    -Jag kan bara tillägga...

  467. Jag tror precis som du-

  468. -att man måste jobba med omför-
    delning, jämlikhet och rättvisa.

  469. Förmodligen är det
    det bästa verktyget.

  470. Då är det nån slags säkerhet mot
    att man inte förvandlas-

  471. -till nåt som är fundamentalistiskt.
    Har man jämlikhet, rättvisa-

  472. -granskar sig själv
    och omfördelning av resurser...

  473. Sen finns förmodligen det enda
    verktyg som gäller för oss alla:

  474. Tänka självkritiskt. För om
    självkritiskt tänkande...

  475. Om kritiskt tänkande frikopplas
    från självkritiskt tänkande-

  476. -förvandlas kritiskt tänkande
    till det dogmatiska tänkandet-

  477. -vilket det kritiska tänkandet
    egentligen vänder sig mot.

  478. Så man måste jobba med sig själv. Det
    är jättetufft. Hermann Hesse säger:

  479. "Människor hatar mest den som säger:
    'Gå tillbaka till dig själv.''

  480. Så det här är en fråga
    inte bara för dem som är...

  481. Det här gäller oss allihop
    i alla sammanhang.

  482. -Tack Mujo. - Paula, varsågod.
    -Vad som är fundamentalistiskt...

  483. Makten definierar vem som är
    fundamentalist.

  484. Organisationer som ANC var
    kriminaliserade och förbjudna-

  485. -därför att man ansåg
    att de var fundamentalister.

  486. Så vad som är fundamentalistiskt
    är det makten som definierar-

  487. -när det är för mycket kritik. Det är
    en relevant fråga att ställa sig-

  488. -när makten säger: "Nu har den anti-
    rasistiska rörelsen gått för långt.

  489. Det tror jag redan är på väg att
    hända. Man uppfattar att vissa-

  490. -är för kritiska.
    Det är min pessimistiska ådra.

  491. Även om man ska ta Malmö som exempel
    och se vad det är som har hänt här.

  492. Kunskapsallianser redan innan
    kommissionen kom upp.

  493. Men när man började diskutera... Det
    pessimistiska är att man börjar se-

  494. -att vissa utdefinieras.

  495. Det ser vi i
    den våldsbejakande extremismen.

  496. Det är en relevant fråga när makten
    börjar säga vilka som är för mycket.

  497. Det kommer garanterat.

  498. Tack så mycket.
    Vi hade ytterligare en fråga här.

  499. Mitt namn är Sebastian.
    Vill ni veta vad jag jobbar med?

  500. Jag är handledare på ett HVB-hem
    i Landskrona stad.

  501. Jag vill gå tillbaka till
    kunskapsproduktionen.

  502. Det känns...

  503. När man ser
    t.ex. vem som producerar kunskapen...

  504. T.ex. när man går till akademin-

  505. -läser man böcker som är vettiga
    och forskning som är intressant.

  506. Men det handlar om vem som har
    resurser att producera kunskapen.

  507. Jag pluggade på Göteborgs
    universitet. Globala studier.

  508. Det är ett öppet program, det pratas
    om globalisering, kulturer-

  509. -och folkrörelser. Jätteintressant.

  510. Men det var ett argument som ofta kom
    från lärare. Vi frågade dem:

  511. "Varför finns det ingen information
    från Afrika, Asien och Latinamerika?"

  512. "Varför är alla som skriver
    från Europa"-

  513. -"eller från Nordamerika?
    Varför är det så?"

  514. Svaret var oftast: "Det finns inte
    så mycket litteratur i Afrika."

  515. "Inte tillräckligt med litteratur
    i Latinamerika."

  516. Men ofta var det
    för att det var på spanska.

  517. Ett stort språk, men i Europa
    är det inte lika populärt.

  518. Så allt görs på engelska.

  519. Det handlar om språk också. Man har
    tillgång till att lära sig engelska.

  520. Om man kan engelska eller franska,
    har man tillgång till kunskap.

  521. På så sätt reproducerar man kunskap,
    dogma och paradigmer.

  522. Och på så sätt rasismen, klass,
    sexismen, machismen och såna saker.

  523. Det låter kanske lite pessimistiskt,
    men hur gör vi?

  524. För det handlar också om förståelse
    av utvecklingsländer.

  525. "Utvecklingsländer kan inte producera
    kunskap. Ni där är outvecklade."

  526. Vad betyder utveckling?
    Vem har bestämt-

  527. -att du är utvecklad
    när du kan producera texter?

  528. Hur kan vi gå ut därifrån
    och inte isolera utvecklingsländer-

  529. -från kunskapsproduceringen?

  530. -Tack så mycket. - Ana?
    -Jag kan säga några ord bara.

  531. Det är ett steg som...
    Jag håller med dig.

  532. Jag möter det i mitt jobb
    väldigt ofta.

  533. Att det finns en snäv historiesyn,
    geografisk syn, litteratursyn o.s.v.

  534. Jag tror att dit kommer vi
    per automatik nästan-

  535. -ifall vi först jobbat oss igenom
    att syna normerna i samhället.

  536. Ni vet "Matrix". När man ser
    att vi har blivit programmerade-

  537. -att tänka på ett visst sätt, blivit
    grundlurade och gått med på det-

  538. -då börjar vi göra nåt åt det.
    Då kan vi manipulera koden-

  539. -genom enkla åtgärder, som t.ex.
    litteratur från andra håll i världen.

  540. På vissa av våra skolor
    har man gjort bagatellgrejer.

  541. I stället för att använda
    namnsdagsalmanackan använder man-

  542. -en multikulturell almanacka
    i stället i klassrummet.

  543. Man har en annan världskarta
    som inte sätter Europa i fokus.

  544. Men man måste se problemet
    innan vi kan åtgärda det.

  545. Problemet är att vi är väldigt...

  546. Vår samhällstextur är präglad av
    ett rasistiskt tänk.

  547. Den kunskapen måste vi först
    införliva i oss själva.

  548. Jag har när jag läst på universitetet
    haft diskussioner med professorer-

  549. -där jag ifrågasatt de här sakerna.
    Du och jag och många andra-

  550. -som t.ex. läser på universitet-

  551. -när vi skriver c- och d-uppsatser,
    kan söka för att vara forskare-

  552. -ska fokusera på den kunskap
    som vi tycker saknas-

  553. -i diskursen, i akademin i dag.
    Det finns forskare som gör det.

  554. På Mångkulturellt centrum finns det
    forskare som skriver en annan analys-

  555. -som skapar "a new narrative". En
    annan sanning än det som finns i dag.

  556. Vi kan inte vänta på att de som har
    makten och äger historier-

  557. -ska ändra den historia
    som går emot deras sanning.

  558. De kommer att bibehålla sin sanning
    och därmed sin maktposition.

  559. Jag har skrivit många rapporter kring
    afrofobi där jag definierar begrepp-

  560. -som påverkar mig på mina villkor.

  561. Nu är det upp till andra forskare att
    citera det. Många vill inte göra det.

  562. Studenter på högskolor säger:
    "Jag vill skriva om afrofobi."

  563. Lärarna tycker att det är känsligt
    eller inte finns mycket litteratur.

  564. Därför uppmuntrar de inte studenterna
    att göra det.

  565. Då har vi ett ansvar som lärare, som
    forskare, som jobbar med akademin-

  566. -att vi själva tar initiativ
    och börjar forska om dessa saker.

  567. -Tack, Jallow. - Paula.
    -En relevant fråga. Jag tror du...

  568. ...naglar in. Det finns säkert
    nåt rimligare uttryck.

  569. Motståndet inom akademin
    mot antirasistisk forskning-

  570. -och postkolonial forskning
    som kritiserar-

  571. -det eurocentriska sättet att se
    och vems kunskap som har fått...

  572. Så jag skulle tolka också...

  573. Okunskapen. "Vi vet inte.
    Intersektionalitet är komplicerat."

  574. Det är mer komplicerat
    att inte förstå det.

  575. Man ska tolka det som ett motstånd
    när du ställer dina frågor-

  576. -om bristen på litteratur. Då ska man
    ta tag i närmsta akademiker-

  577. -som anser sig ha ett antirasistiskt
    perspektiv och säga-

  578. -"ge mig en litteraturlista"
    och kräva nån form av allians där.

  579. Det är väldigt svårt
    att själv göra motstånd.

  580. Just "det är inte kunskap"
    är ett motstånd mot perspektiven.

  581. Det är vanligare än man tror. Vi här
    är överens. Det ser inte ut så-

  582. -för många på högskolan
    som vill diskutera de här frågorna.

  583. Jag tänkte... Mitt namn är Aida.
    Vi har diskuterat diskriminering.

  584. Men inte diskriminering
    mot de ensamkommande barnen-

  585. -som står mot varann.
    T.ex. om jag är från Afghanistan-

  586. -och jag går förbi Iran
    och upplever trauman i Iran.

  587. Sen kommer jag till ett boende och
    där finns det en unge som är iranier.

  588. Då blir ungen utsatt
    om vi är ganska många afghaner.

  589. Fattar ni vad jag menar?
    Hur arbetar vi mot att...

  590. Så att vi kan ge omsorg till dessa
    människor så de inte känner...

  591. Det är återigen samma sak,
    förmodligen som ett svar potentiellt.

  592. Att arbeta från högskolenivå till
    gymnasie-, grund- och förskolan-

  593. -med frågan "vilka är vi och
    de andra för dig och din familj"-

  594. -och hur man skulle kunna ändra
    det här.

  595. Joshua Greene, psykolog,
    kom på nåt intressant. Han säger:

  596. "Fram till nu har
    vår största fiende"-

  597. -"varit krokodiler,
    spindlar, ormar, myggor."

  598. "Olika bakterier och virusstammar.
    Nu är vår största fiende människan."

  599. Vi måste utveckla ett nytt sätt
    att tänka, känna och handla-

  600. -som inkluderar alla och ifrågasätter
    allas vi- och de-tänkande.

  601. Ifrågasättandet måste prägla
    alla institutioner.

  602. Malmö stad, den civila sektorn,
    den akademiska världen.

  603. Vi har inte börjat tänka
    i såna termer överallt.

  604. Det finns olika riktningar-

  605. -som postkolonialteoribildning
    eller nåt liknande som är okej-

  606. -men vi måste göra mer, för det är
    en ödesfråga för vårt samhälle.

  607. Inte bara för Sverige,
    utan för hela världen.

  608. Det är väl också
    en effekt av homogeniseringen.

  609. "Det är ensamkommande. Punkt. Det
    gemensamma är att man kommit hit."

  610. Då kan man tänka att erfarenheter av
    rasism inte diskuteras som en faktor-

  611. -som ska påverka
    var man ska placeras.

  612. Frågan om antirasism måste inte komma
    efter tio år, utan det måste vara...

  613. Rasism är inte
    ett specifikt svenskt problem.

  614. Det är väl ett sätt att tänka på det
    genom hela processen.

  615. Det måste vara en fråga som ställs
    och vilka behov man har utifrån det.

  616. Det kan ni säkert ta med till
    verksamheten där ni jobbar.

  617. Jenny heter jag.

  618. Jag funderar kring
    motståndet mot begreppet rasism-

  619. -och den förändrade innebörden-

  620. -och om det finns ett problem i
    att man inte skiljer på-

  621. -rasism bortom ideologi
    och intention-

  622. -och rasism enligt ideologi
    och intention.

  623. Att erkänna sina vardagsrasistiska
    handlingar. Det tror jag vi alla gör.

  624. Men finns det ett sånt stort motstånd
    att man inte kan ta det till sig-

  625. -och inte heller arbeta med det?
    Medveten eller omedveten rasism.

  626. Om det skulle finnas nån poäng med
    att göra det tydligare-

  627. -att särskilja begreppen? Jag vet
    inte om ni förstår min tanke.

  628. Jag vet inte om jag förstår vad du
    menar, men en av anledningarna till-

  629. -utifrån mina erfarenheter -
    varför folk visar motstånd-

  630. -är för att vi pratar om
    om personen är rasist eller inte-

  631. -snarare än om personens handlingar
    är rasistiska eller inte.

  632. För mig är det
    viktigt med skillnaden.

  633. Det är irrelevant för mig om personen
    vill kalla sig rasist eller inte.

  634. Kallar du dig rasist och inte begår
    rasistiska handlingar: inga problem.

  635. Om du kallar dig antirasist och begår
    rasistiska handlingar har vi problem.

  636. Ofta är folk, som jag upplever det...

  637. Som jag har upplevt det är folk
    mer benägna att ta en diskussion-

  638. -när man börjar prata om
    sina handlingar.

  639. "Jag påstår inte att du är rasist.
    Jag pratar om"-

  640. -"att det du sa är rasistiskt.
    Oavsett om du är medveten om det"-

  641. -"eller inte
    upplever jag det som rasistiskt."

  642. Då är folk mer beredda
    att prata om handlingen.

  643. Det kan vara en av anledningarna
    till att man ser mycket motstånd.

  644. En annan sak:
    Det är ett känsligt ämne.

  645. Sverige har - brukar man säga -
    en image runtom i världen-

  646. -som världens bästa land
    som aldrig haft nåt rasistiskt arv.

  647. När jag reser runt i världen
    och pratar om Sverige och rasismen-

  648. -reagerar folk nästan varenda gång
    med: "Nej, det kan inte stämma."

  649. "Sverige är världens bästa land."
    Den imagen har vi utanför Sverige.

  650. När man vill ändra imagen genom att
    tala om att rasism finns i Sverige-

  651. -finns det folk och krafter
    som inte vill prata om det-

  652. -för man vill inte smutskasta imagen
    som man har lyckats skapa.

  653. Paula? Lite mer kortfattat.

  654. Jättekort. Nej, jag tänker-

  655. -att man ska använda begreppen som...

  656. Kan man ändra strategiskt?
    En av styrkorna i Malmö-

  657. -har varit att organisationerna inte
    har värjt för debatten om rasism.

  658. De har tagit oss dit. De har inte
    sagt: "Vi ska prata om nåt annat."

  659. Utan man har diskuterat
    slavhandeln...

  660. Och därför har vi kommit hit.

  661. Vi ska hålla kvar vid det begreppet,
    för det är det vi diskuterar.

  662. När vi börjar tala om det i andra
    termer, förlorar det sitt värde.

  663. Sen kan man vara strateg.

  664. Men som strategi ska vi följa med
    dem som har satt fronten-

  665. -och brutit marken
    och hålla kvar vid begreppet.

  666. Det är en jättebra poäng.

  667. Det finns en enorm demonisering av
    "rasisten".

  668. När man börjar prata om rasism...

  669. Går man i den svenska skolan,
    tänker man på förintelsen.

  670. Det är ingenting
    vi vill förknippa oss med.

  671. Man kan möta mycket motstånd när man
    börjar föra en antirasistisk diskurs.

  672. Att känna
    att man är anklagad för rasism-

  673. -är skittungt. Men det är lika tungt-

  674. -när man tänker på det
    utifrån det arv vi lever med.

  675. Vi har blivit födda med ett rasis-
    tiskt arv och måste bryta normerna-

  676. -som gör att det återproduceras.

  677. Ordet rasism är på sitt rätta ställe
    i det här sammanhanget.

  678. Vi kan inte förmildra det,
    då förminskar vi problemet-

  679. -i stället för att visa på omfånget
    av rasism som vi behöver tampas med.

  680. Om man upplever att det är jobbigt
    att bli kallad för rasist...

  681. ...skulle man bara veta hur det känns
    att bli utsatt för rasism.

  682. Absolut. Om man ska få till
    t.ex. på en arbetsplats-

  683. -att kunna prata om det.
    Det var så jag menade.

  684. Maria heter jag. Det är en kommentar.
    Det är viktigt-

  685. -att du lyfter fram att det
    handlar om rasistiska handlingar-

  686. -och inte en egenskap. Men det blir
    å andra sidan icke-rasism.

  687. Jag förstår inte. Även om det blir
    svårt att kalla sig icke-rasist-

  688. -blir det en person som inte gör
    rasistiska handlingar.

  689. Och även den
    som är utsatt för vardagsrasism-

  690. -den personen kan ju lika väl göra
    rasistiska handlingar själv.

  691. För att återkoppla till
    det du sa där uppe.

  692. Tack så mycket för frågan. Det har
    pågått parallella diskussioner-

  693. -när vi pratade om antirasism,
    där folk ofta påstår-

  694. -att den som utsätts för rasism
    också kan utsätta andra för rasism.

  695. Utifrån ett afrosvenskt perspektiv
    går det inte.

  696. Rasism handlar om maktrelationer
    mellan människor.

  697. Svarta i det här landet
    och i västvärlden-

  698. -och så länge västvärlden har varit
    inbladad i svartas liv och historia-

  699. -har ju... Är du med? Bra.

  700. Så länge... Om du läser historien
    om kolonialismen, slavhandeln-

  701. -och tittar på samtiden-

  702. -har vithetsnormen varit normen
    i alla de här samhällena.

  703. Om du skulle åka till Afrika i dag
    med mig, på flygplatsen-

  704. -kan jag garantera att risken är
    högre att jag blir stoppad än dig.

  705. På sjukhuset är risken större att jag
    får vänta och du kommer in direkt.

  706. Vithetsnormen gör
    att du har en maktställning-

  707. -oavsett var vi befinner oss.
    Att använda den maktställningen-

  708. -att du kan använda den på sjukhuset,
    i skolan, i vardagen över mig-

  709. -missgynna mig för att du ska gynnas,
    det är det rasismen handlar om.

  710. Att du ska kunna använda din makt
    och privilegier över mig-

  711. -och det blir inga konsekvenser,
    för det är det som är normen.

  712. Jag kan inte göra det mot dig och kan
    därför aldrig vara rasistisk mot dig.

  713. Jag kan vara främlingsfientlig
    och visa hat mot dig.

  714. Jag kan vara annat.
    Idiotisk och allt möjligt.

  715. Men rasistisk kommer jag aldrig
    att kunna vara mot dig.

  716. Så länge makten inte omfördelas lika-

  717. -begås rasismen alltid av människor
    som finns i maktposition.

  718. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Antirasistiskt arbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Antirasism, Diskriminering på arbetsmarknaden, Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Dom kallas ensamkommande

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Välfärdsstatens utmaningar

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vänner

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss