Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle : Den svala svenska tillitenDela
  1. Titeln på det som jag ska säga
    kommer från en bok som jag gav ut-

  2. -med bl.a. Susanne Wallman Lundåsen.

  3. "Den svala svenska tilliten"
    innehåller just ett sånt ord-

  4. -som kopplar upp sig gentemot
    begreppet sval tillit.

  5. Jag tänkte skapa lite kontext.
    Sen kommer Susanne-

  6. -att berätta på detaljnivå
    vad det gäller en del av de resultat-

  7. -som vi har kommit fram till
    i en stor undersökning av tillit.

  8. En befolkningsundersökning
    vi gjorde i 33 kommuner-

  9. -för att kunna komma ner en nivå
    från de stora, nationella data-

  10. -för att undersöka tilliten och
    tillitstillståndet i dagens Sverige.

  11. Vad vi fokuserade på
    i den här studien var en spänning-

  12. -eller en dynamik mellan å ena sidan
    sega strukturer i vårt samhälle-

  13. -som har tenderat att vara
    tillitsbefrämjande...

  14. En del av boken handlar just om dem.

  15. Å andra sidan kan vi iaktta
    förändringsagenter-

  16. -som påverkar bland annat tilliten.

  17. Frågan som vi ställer oss i boken är-

  18. -huruvida de sega, tillitsbefrämjande
    strukturerna i Sverige är så starka-

  19. -att de kan hantera de förändrings-
    processer som vi ser i dag.

  20. Där vi bland annat kan iaktta
    förändringar som har att göra med-

  21. -arbetslösheten, ojämlikheten, den
    etniska mångfalden och segregeringen.

  22. Om vi börjar i de sega strukturerna
    och det svenska samhällskontraktet-

  23. -utmärks i min mening Sverige av
    en slags magisk paradox.

  24. Den handlar om
    att vi som samhälle har lyckats med-

  25. -att skapa
    en produktiv balans eller spänning-

  26. -mellan en form av individualism-

  27. -som jag brukar kalla för
    statsindividualismen som bygger på-

  28. -ett speciellt förhållande mellan
    medborgarna och staten i Sverige.

  29. Som en motsats till den här
    individualismtendensen-

  30. -som betonar individens frihet
    har vi den svala, men breda tilliten.

  31. Det här blir väldigt tydligt
    om vi tittar på en del data-

  32. -som ser just på
    den svenska annorlundaheten.

  33. För det är en sak som alla behöver
    vara medvetna om:

  34. Om ni nånsin funderat på Sverige som
    landet lagom eller ett normalt land-

  35. -glöm det. Om det är nånting
    som utmärker Sverige-

  36. -är det den extrema annorlundaheten.

  37. Den första bilden försöker fånga
    detta i termer av tillit.

  38. Det här är data från Europa.
    I princip från EU.

  39. Vad vi ser är att om vi tar ett land
    som Storbritannien-

  40. -som ligger på femte plats är det
    ungefär 35 procent av befolkningen-

  41. -som säger sig lita på andra männi-
    skor. Sen går det nedåt i Europa.

  42. Frankrike ligger runt 20 procent.
    Fyra länder sticker ut radikalt.

  43. Det är de nordiska länderna
    plus Nederländerna.

  44. De här skillnaderna är markanta.

  45. När man jämför OECD-länder
    brukar skillnaderna vara så små-

  46. -att man måste manipulera statistiken
    för att få dramatik.

  47. Det behövs inte i det här fallet. Det
    här är en bild som passar väl in i-

  48. -en föreställning om Sverige
    som ett land som är kännetecknat av-

  49. -de sociala värderingarna, solidari-
    tetsideal, jämlikhetsideal o.s.v.

  50. Och det är som vi ser också
    en del av sanningen om Sverige.

  51. Men det är inte bara det.
    Vi ser även annorlundaheten uttryckt-

  52. -vad det gäller
    den radikala individualismen.

  53. Den här värderingskartan
    har säkert många av er sett.

  54. Den har blivit ganska etablerad i
    vår förståelse av vår annorlundahet.

  55. Vad som är intressant är att skalorna
    på olika sätt försöker mäta-

  56. -i vilken grad som betoningen på
    individens frihet, autonomi-

  57. -och betoningen på individen-

  58. -som samhällets grundenhet
    varierar i världen.

  59. Den här skalan är en spänning mellan
    traditionella värderingar-

  60. -och sekulära värderingar.
    Vad det handlar om är å ena sidan-

  61. -en skillnad mellan samhällen där man
    ser familjen, den etniska gruppen...

  62. ...det religiösa samfundet
    som samhällets grundenhet-

  63. -och de länder där individen
    uppfattas som samhällets grundenhet.

  64. Den andra här nere är framför allt
    ett mått på-

  65. -skillnaden mellan fattiga och rika
    länder. Fattiga länder utmärks av-

  66. -att man värderar fundamentala
    nyttigheter som rent vatten, mat-

  67. -husrum och sjukvård. I de rika
    länderna kan man kosta på sig-

  68. -att uppfatta sig själv som
    det viktigaste projektet.

  69. Elaka kallar ibland detta en
    narcissistisk form av individualism.

  70. Men det handlar också om
    att förverkliga sig själv.

  71. Det behöver inte stå i motställning
    till att man har sociala värderingar.

  72. Det kan handla om att man vill göra
    nånting gott för världen.

  73. Sverige sticker ut radikalt
    i båda de här dimensionerna.

  74. Den här paradoxen med ett land där vi
    har starka sociala värderingar-

  75. -och individuella frihetsvärderingar
    är nyckeln till att förstå Sverige.

  76. Det gäller även välfärdsaspekten
    och tillitsaspekten.

  77. Den här triangeln brukar jag använda
    för att förstå de här dynamikerna.

  78. Vi har staten, individen-

  79. -familjen och civilsamhället
    i ett triangeldrama.

  80. Det intressanta med Sverige är kopp-
    lingen mellan staten och individen.

  81. Statens roll är att göra
    investeringar i alla individer.

  82. Det är det vi tänker på
    som den svenska välfärden.

  83. Det bygger på en positiv och
    tillitsfull syn på staten-

  84. -som nånting som är nåt gott.

  85. Det är nånting vi tar för självklart.
    Men i ett globalt perspektiv-

  86. -uppfattas staten ofta
    med misstänksamhet.

  87. Statens makt är nånting som bör
    begränsas i möjligaste mån.

  88. Det är nånting som utmärker USA, där
    staten ofta uppfattas som ett hot-

  89. -mot individens frihet och familjens
    och civilsamhällets autonomi.

  90. Även i Tyskland är snarare
    subsidiaritetsprincipen förhärskande.

  91. D.v.s. en betoning på statens roll-

  92. -där det dock i möjligaste mån ska
    förmedlas på lägsta möjliga nivå-

  93. -vilket då ger en helt annan roll
    åt familjen och civilsamhället.

  94. Vad det här betyder
    ur ett tillitsperspektiv är-

  95. -att tillitsradien ser annorlunda ut
    i olika länder-

  96. -och i olika samhällskontrakt.
    Jag vill lyfta fram en kontrast-

  97. -mellan å ena sidan familj, klan,
    etnisk grupp, religiöst samfund-

  98. -och samhället i stort å den andra.

  99. Det intressanta med Sverige är
    att tillitsradien är mycket längre.

  100. Den når ut till samhället i stort.

  101. Det handlar
    den generella tilliten om.

  102. I många länder har vi
    en låg generell tillit-

  103. -men en het partikulär tillit
    inom den egna familjen-

  104. -eller klanen
    eller det religiösa samfundet.

  105. Det är inte så att det inte finns
    tillit, men det är olika former.

  106. Det som är intressant är
    att Sverige utmärks av den här svala-

  107. -lite mer tillbakalutade formen av
    tillit, som har fördelen-

  108. -av att inbegripa samhället i stort.
    Den här typen av hög tillit-

  109. -som utmärker de nordiska länderna
    är en oerhörd fördel för ett land.

  110. Det sänker "transaktionskostnaderna"
    rejält-

  111. -i våra sociala, ekonomiska
    och politiska relationer.

  112. Det här är en avgörande skillnad
    mellan ett samhälle som Sverige-

  113. -och länder där man uppfattar staten
    som ett hot-

  114. -där du har mycket mer korruption
    och där man blir hänvisad till-

  115. -familjen, klanen
    och de religiösa samfunden-

  116. -för att finna trygghet och kanske
    också välfärd och solidaritet.

  117. En annan aspekt är frågan om
    huruvida ett samhälle är uppbyggt-

  118. -på principen
    land ska med lag byggas-

  119. -eller om det handlar
    främst om blodsband.

  120. Återigen är det så att Sverige
    har, i ett komparativt perspektiv-

  121. -en väldigt lång tradition av
    att placera lagen i första rummet-

  122. -snarare än blodsbandet.

  123. Så långt en berättelse om
    de sega strukturerna.

  124. Om vi tittar på förändrings-
    processerna som pågår i Sverige-

  125. -och ställer frågan "står vi inför
    en tillitskris i Sverige i dag"...

  126. Lite provokativt. Vi hörde tidigare
    en hänvisning till en artikel-

  127. -av Bo Rothstein, som intar
    en relativt optimistisk hållning-

  128. -kring tillitens möjligheter
    i Sverige.

  129. Inte minst i ett perspektiv
    av ökad invandring och mångfald.

  130. Ett viktigt perspektiv att föra fram,
    men vi ska inte heller förblinda oss-

  131. -vad det gäller de utmaningar
    som vi står inför i dag.

  132. Jag vill poängtera de fyra aspekterna
    som jag nämnde inledningsvis.

  133. Mycket av det svenska sociala
    kontraktet bygger på en enkel idé.

  134. Alla vuxna jobbar, är medborgare-

  135. -betalar sin skatt och förtjänar
    på detta sätt sina rättigheter.

  136. Detta bygger på luthersk arbetsmoral:
    idén om den skötsamme arbetaren.

  137. Detta är en fördel i Sverige, vilket
    gör att vi har individualismen-

  138. -jämlikheten och jämställdheten.
    Men det är också vår sårbarhet.

  139. Vi har inte haft full sysselsättning
    sen början av 90-talet.

  140. Den permanenta arbetslösheten
    är ett hot ekonomiskt, moraliskt-

  141. -och ur ett tillitsperspektiv.
    Kopplat till detta är-

  142. -den växande ekonomiska ojämlikheten.
    Den i sin tur är kopplad till-

  143. -den ökade invandrarrelaterade
    mångfalden. De som kommit nyligen-

  144. -är ofta de som inte kommer in
    på arbetsmarknaden.

  145. Och arbetet är den enda vägen in i
    den svenska sociala gemenskapen.

  146. Här yttrar sig då
    en ökad segregering-

  147. -både vad det gäller skolor
    och bostadsområden.

  148. Så de här utmaningarna finns där.

  149. Om vi tittar på data vad det gäller
    tillit i Europa från -80 till i dag-

  150. -ser bilden i stort sett
    stabil och positiv ut.

  151. Som ni ser sticker de nordiska
    länderna, som är högst upp, ut-

  152. -vad det gäller hög tillit.
    Den är t.o.m. ökande-

  153. -vilket har att göra med
    kopplingen till utbildning.

  154. Fler unga svenskar
    utbildar sig längre.

  155. Där finns en koppling
    till hög tillit.

  156. Skillnaderna är markanta.
    Vi ser stabiliteten.

  157. I det perspektivet är det korrekt-

  158. -att det inte finns nåt skäl till
    omedelbar panik.

  159. Å andra sidan är det så
    att svenskar i allmänhet i dag-

  160. -inte tror på den bilden.
    Vi ställde en fråga-

  161. -om de trodde att tilliten håller på
    att gå upp eller ner.

  162. Vi sa det mot bakgrund av att vi hade
    kunskap om den här stabiliteten.

  163. Bara 1,7 procent av de tillfrågade
    gissade rätt.

  164. De flesta tror att det går åt pipan.
    Det här är allvarligt-

  165. -för ett av de starkaste sambanden
    mellan hög tillit och nånting annat-

  166. -är vad vi säger till våra barn.
    Varnar vi dem för-

  167. -att det är farligt i samhället,
    skapar vi på sikt låg tillit.

  168. Vilka är trenderna?
    Vad vi ser i våra data är-

  169. -att de kommuner som har hög tillit,
    är de kommuner som krymper.

  170. De kommuner som har låg tillit,
    är de kommuner som växer.

  171. Tittar vi på de senaste data
    från World Value Survey-

  172. -ser vi att medan Danmark, Norge
    och Finland-

  173. -är fortsatt stabila,
    har vi en rejäl dipp i Sverige.

  174. Det här gäller framför allt unga,
    där vi ser en rejäl försämring-

  175. -från 68 procent
    ner till 50 procent.

  176. Det gäller även tillit till grannar,
    en mer partikulär form av tillit.

  177. Inte minst gällde det -
    det här är inte bra nyheter heller-

  178. -procenten som inte litade på
    människor med en annan religion.

  179. Återigen ser vi tendenser
    som är i fel riktning-

  180. -ur ett tillitsperspektiv.
    D.v.s. det går mot lägre tillit.

  181. Det gäller återigen framför allt
    de unga människorna.

  182. Det här ser jag som goda skäl till-

  183. -varför vi i dag måste fundera
    på djupet kring de här frågorna.

  184. Står vi inför utmaningar
    vad det gäller förändringsprocesser-

  185. -som utmanar och möjligtvis
    underminerar på sikt-

  186. -den höga generella tilliten
    i Sverige?

  187. Och är det så,
    vad kan vi göra som samhälle?

  188. Nationellt och lokalt, i civil-
    samhället och den offentliga sektorn-

  189. -för att på nåt sätt befrämja
    de tillitsskapande strukturerna-

  190. -och motverka det som undergräver
    dem? Det är rejäla utmaningar.

  191. Vi ska inte invagga oss
    i nån falsk känsla av trygghet-

  192. -vad det gäller tillståndet
    i Sverige i dag. Tack.

  193. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Förtroende, Känslor, Normer, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss