Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle : När vi känner tillitDela
  1. Vi ska fördjupa oss i
    vad som händer med oss-

  2. -när vi känner tillit
    och inte gör det.

  3. Och hur man kan påverka
    hjärnan och sitt beteende.

  4. Docent Walter Osika,
    stressforskare på KI-

  5. -och föreståndare för Centrum
    för social hållbarhet. Välkommen!

  6. Taskigt att avbryta tillitsskapande-
    processer, men ni får fler chanser.

  7. Jag tänkte prata om
    fysiologiska och biologiska aspekter-

  8. -och även
    psykologiska aspekter av tillit.

  9. Jag har fått ta
    bilder från familjearkivet.

  10. Vad är tillit?
    Närhet eller nånting annat?

  11. Denna definition från en psykologisk
    beteendevetenskaplig tradition-

  12. -har citerats typ 6 000 gånger
    på Google Scholar:

  13. Det liknar det du tog upp,
    men lite mer komplext.

  14. Det tar jag upp i min föreläsning.
    Det är ett ganska komplext tillstånd.

  15. Det blir inte lätt
    att få enkla fysiologiska korrelat.

  16. Och att översätta vad som händer
    i kroppen är inte lätt att undersöka.

  17. Jag ska ändå göra ett försök. Om man
    tänker vad det är som händer...

  18. Man aktiverar lugn och ro-systemet,
    på engelska "tend and befriend".

  19. Hormonet som ofta nämns är oxytocin,
    som också är viktigt vid förlossning.

  20. Men också för vårt nervsystem.
    Det autonoma nervsystemets-

  21. -parasympatiska del sköter om
    nedbromsning av processer i kroppen-

  22. -och stimulerar matsmältningen.

  23. Men det finns också en lustaspekt.

  24. Man vill närma sig och man tar
    risker. Det är två saker i processen.

  25. Motsatsen är rädsla,
    som sköts av vårt hotsystem-

  26. -en hubb där amygdala finns.

  27. Där kommer stresshormoner in
    och gör att man tar färre risker.

  28. Ett annat område är anterior insula.

  29. Om man är rädd för att bli sviken och
    blir misstänksam, så aktiveras det.

  30. Hjärnan består av intressanta områden
    och olika fysiologiska system.

  31. Oxytocin, som är en neuropeptid,
    är grekiska för "hastig förlossning".

  32. Det behövs
    för att livmodern ska dra ihop sig-

  33. -och frisätts
    när man suger på bröstet.

  34. Men det är också en komplex samverkan
    med andra hormoner.

  35. Det kan påverka amygdala
    och minska aktivering vid hot där.

  36. En komplex struktur. En stor molekyl
    som är svår att hantera.

  37. Inte många vill forska kring den-

  38. -för det är snabba fluktuationer
    på bara några minuter.

  39. Det är ingen enkel molekyl när man
    ska forska på till exempel tillit.

  40. Tittar man på hjärnan går man
    mer mot områden som är intressanta-

  41. -men också nätverk
    som motsvarar olika tillstånd.

  42. På vänster sida är det aktivitets-
    områden som påverkas av oxytocin.

  43. På den nedre bilden till vänster
    är det hur olika områden samverkar.

  44. Det är i samverkanssystemen
    som oxytocin har angreppspunkter.

  45. Det är inte enkelt att säga
    "DÄR sitter tilliten".

  46. Om man tittar på tillit
    i förhållande till självskattning...

  47. Personer med hög grad av tillit
    samarbetar under osäkra förhållanden.

  48. Man har en högre grad av nöjdhet,
    bättre fysisk hälsa och lever längre.

  49. Kan man mäta det här, då?
    Det är knepigt.

  50. Från ekonomisk, beteendevetenskaplig
    och matematisk tradition-

  51. -har man utvecklat spelteori
    där också tillit kan testas.

  52. I ett experiment får man pengar-

  53. -som man får valfriheten
    att dela med nån.

  54. Den som har fått pengar kan välja
    att ge tillbaka dem. Tillitsspelet.

  55. Det andra är självskattad tillit
    med frågeformulär på olika sätt.

  56. I tillitsspelet
    får en försöksperson pengar.

  57. Sen får man välja att ge dem till
    en medspelare som är i ett annat rum.

  58. Den summa man väljer att ge
    multipliceras med tre.

  59. Mottagaren väljer att ge tillbaka
    en valfri summa eller inget alls.

  60. Hos den första personen
    testar man tillitsfullhet-

  61. -och den andra personen pålitlighet.

  62. Det här spelet
    har använts på olika sätt.

  63. Då kan man kontrollera omgivningen
    ganska noggrant.

  64. Vad beror det på hur man svarar?
    Då har man tittat på ärftlighet.

  65. Då har man tillgång till
    tvillingregister på KI och i USA.

  66. De har spelat tillitsspelet. Och den
    ärftliga komponenten är ganska liten.

  67. 10-20 procent. Även när det gäller
    pålitlighet och tillförlitlighet.

  68. Längst upp i triangeln är den
    genetiska förklaringskomponenten.

  69. Om man hamnade där
    förklaras tillit av ärftlighet.

  70. Om man hamnade i vänstra hörnet
    har man vuxit upp i samma familj.

  71. I högra hörnet, både vad gäller
    tillit och pålitlighet-

  72. -har man en egen, unik upplevelse.

  73. Det som inte är kopplat till
    uppväxtmiljön eller genetiken.

  74. Har man varit med om nånting i
    barndomen? Det har man också testat.

  75. Då har man fått fylla i skalor-

  76. -om man har varit utsatt
    för svek eller trauma.

  77. Man kan ha utsatts själv
    eller bevittnat det.

  78. Om man har blivit drabbad av
    en närstående eller en främling.

  79. Det är värre med svek
    om det är en närstående.

  80. De som hade höga poäng angav att de
    hade lägre grad av tillit mot andra-

  81. -framförallt om de hade en partner.

  82. Men det var inga skillnader i
    hur de spelade tillitsspelet.

  83. Man har även sett i tillitsspelet vad
    som händer om man tillför oxytocin.

  84. Då kan man jämföra nässprej
    med placebo.

  85. Det kom en artikel i Nature
    för tio år sen.

  86. Om man sprejade personer så var de
    mer tillitsfulla och mer pålitliga.

  87. Men när man upprepar försöken
    försvinner effekten.

  88. När nåt publiceras inom psykologisk
    och beteendemedicinsk forskning-

  89. -blir det stort,
    men det är svårt att upprepa.

  90. Det finns ett initiativ-

  91. -att följa upp tidigare forskning-

  92. -och se om det går att replikera.
    Det är viktigt att det görs-

  93. -så man kan sortera ut vad som är
    ett fenomen och vad som är en slump.

  94. Om man tittar på självskattad tillit
    och eventuella genetiska kopplingar-

  95. -så har en holländsk studie tittat på
    tvillingar och deras släktingar.

  96. De fick fylla i formulär om själv-
    skattad tillit och tillit till andra-

  97. -och hur pålitlig
    andra tycker att man är.

  98. Den genetiska komponenten
    var väldigt liten.

  99. Forskarna tycker att man kan förklara
    tillit mer av omgivningsfaktorerna.

  100. Interaktioner man haft eller vilket
    beteende man observerat hos andra.

  101. Ni har varit inne på tillit
    i olika kulturer.

  102. Då är det stor skillnad
    mellan olika länder i tillit.

  103. Jag har läst Rothstein
    som kom häromdagen.

  104. Om man flyttar till ett land med hög
    tillit tar man till sig landets syn.

  105. Men hur pass mycket beror på
    hur man blir bemött av myndigheterna.

  106. Hur pass bra är vi på att bedöma
    om andra människor är tillitsfulla?

  107. Det har man gjort
    många experiment med.

  108. Man har utgått från en databas
    som tittar på de sex grundkänslorna.

  109. Då är det
    bl.a. ilska, glädje och ledsenhet.

  110. Tillit har inte varit en egen känsla,
    för den är så komplex.

  111. Man har låtit försökspersoner
    titta på en sån här bild-

  112. -och säga
    hur pass tillitsfull han är.

  113. Man har fått ett sorts facit av de
    som har fått titta länge på bilderna.

  114. Sen har andra försökspersoner sett
    bilderna väldigt fort.

  115. Man kan på väldigt kort tid avgöra
    om man tycker att han är tillitsfull.

  116. Man kommer ner på subliminala, nästan
    omedvetna nivåer.

  117. Man kan manipulera processen. Man
    visar en neutral bild lite längre.

  118. Innan den visar man en bild på nåt
    hotfullt eller mindre tillitsfullt-

  119. -och det påverkar hur man tycker
    att den neutrala bilden är.

  120. Det går verkligen att manipulera.

  121. Vi påverkas av väldigt många olika
    signaler som är på en omedveten nivå.

  122. Man har tagit såna här bilder
    och animerat dem i datorprogram.

  123. Då har man sett hos försöks-
    personerna att uttryck av glädje-

  124. -tycker man är tillitsfullt. Drar han
    upp mungiporna vill man närma sig.

  125. Tvärtom om det är nån mer ilsken.

  126. Man har gjort skanning med
    magnetröntgen och tittat på amygdala.

  127. Ser man ett hotfullt ansikte
    aktiveras den mer.

  128. Är det väldigt opålitligt
    aktiveras den ännu mer.

  129. Det finns alltså inbyggda funktioner
    för att skatta andra väldigt fort.

  130. Det pratades om mobiltelefon
    tidigare.

  131. Man pratar om hur användandet
    av sociala medier påverka vår tillit.

  132. En forskare från USA har tittat på
    hur man konverserar med varandra.

  133. Man får ett expanderande nätverk-

  134. -men relationerna är ganska ytliga.
    Konversationerna är korta och enkla-

  135. -och kräver inte mycket
    uppmärksamhet.

  136. Mot det ställer man
    vertikala relationer-

  137. -som kräver engagemang över lång tid.

  138. Man kan ha samtal
    om komplexa idéer eller känslor.

  139. I ett experiment har man haft
    en mobiltelefon-

  140. -och två personer har pratat, och man
    har tittat på hur djupt samtalet är.

  141. Om man har en smartphone på bordet
    blir det en rätt ytlig konversation.

  142. Tar man bort den
    blir det djuplodat och tillitsfullt.

  143. Det finns upprepade försök när man
    låter personer göra det på kaféer.

  144. Det återkommer att man ser det här.

  145. Ett annat fenomen är att man tycker
    att man är bättre än vad andra är.

  146. De flesta tycker att de är bättre
    bilförare än andra. 84 procent.

  147. Bara tre procent tycker att de är
    sämre bilförare än genomsnittet.

  148. Det gäller väldigt mycket tillit.

  149. Man tycker att andra har en lägre
    grad av ärlighet och omtanke.

  150. Man överskattar systematiskt
    andras egoistiska motiv.

  151. Man överskattar betydelsen av
    ekonomisk ersättning till blodgivare.

  152. Vi talade om det var bra eller dåligt
    med tillit. Man har gjort experiment.

  153. Bl.a. har man låtit försökspersoner
    skriva en essä som omfattar misstro.

  154. Då svarade de bättre på svåra frågor
    än när de hade skrivit om tillit.

  155. Så var lite på hugget
    i den experimentsituationen.

  156. De var också villigare att ta emot
    råd från andra människor.

  157. Blir man mer lugn och nästan lite
    självgod om man blir tillitsfull?

  158. Det diskuterar man.

  159. I kända situationer
    där saker är som de förväntas vara-

  160. -är det bra med
    automatiskt tillitsfullt sätt.

  161. Men i nya situationer kan det vara
    vettigt med en grad av försiktighet.

  162. Men så enkelt är det inte. Det behövs
    att man har tillit i en ny relation-

  163. -och att man tittar med nya ögon
    på gamla processer.

  164. Inom medicinen med patient-läkar-
    mötet och piller och så...

  165. ...pratar man om placebo
    - en förväntanseffekt.

  166. Den finns
    både hos patienten och läkaren.

  167. Det är relaterat till tillit.
    Det finns många experiment.

  168. Man kan blockera placeboeffekten-

  169. -med läkemedel som blockerar kroppens
    endorfinsystem.

  170. Kan man utnyttja tillit
    på ett etiskt sätt?

  171. Kan läkande miljöer och tillitsfulla
    möten förstärka läkningsprocessen?

  172. Det funderar man mycket på.
    Utan att luras!

  173. Kan man träna förmågor
    relevanta för tillit?

  174. Det verkar inte finnas
    ett hormon man bara kan spreja.

  175. Ni får höra mer om såna metoder
    i eftermiddag.

  176. Barbro Fröding, som är
    docent i filosofi på KTH, och jag-

  177. -har skrivit om "neuroenhancement".
    Hur man med mental träning-

  178. -kan påverka dygderna.
    Hon är expert med dygdetik.

  179. Då tar vi upp
    hur man kan träna perspektivtagande.

  180. När passar det med mycket tillit?
    Kan man visualisera sakerna innan-

  181. -och reflektera efteråt? Man
    kan titta på emotionella processer-

  182. -när man blir rädd,
    och agera på ett nytt sätt.

  183. Reflektera
    hur man själv skapar tillit.

  184. Sen hur man agerar på ett sätt
    som stämmer med värderingar.

  185. Så, sammanfattningsvis sker en
    aktivering av funktioner i kroppen-

  186. -som påverkar graden av tillitsfullt
    beteende, men utan enkla samband.

  187. Man avgör snabbt
    om nån ser pålitlig ut.

  188. Man tycker
    att andra är mindre pålitliga.

  189. Tillit påverkas mest
    av uppväxt och omgivning.

  190. Delkomponenter i tillitsprocessen
    KAN ha genetiska orsaker.

  191. Om man är misstänksam
    presterar man bättre.

  192. Men tillitsfulla lever längre,
    är friskare och mer nöjda.

  193. Kan placeboeffekten
    användas på ett etiskt sätt?

  194. Går det att träna olika färdigheter
    relevanta för tillit?

  195. Jag tänkte avsluta med ett medskick
    som ni kan diskutera.

  196. Fundera på
    vad som får dig att känna tillit.

  197. Vad får dig att bli misstänksam? När
    blir andra misstänksamma mot dig?

  198. Vad gör du för att visa dig pålitlig?

  199. Hur utvecklar vi adekvat tillit på
    organisations- och samhällsnivå?

  200. Tack så mycket!

  201. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Förtroende, Känslor, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss