Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle : Medkänsla för att skapa tillitDela
  1. Vi ska prata om ett begrepp som
    har varit väldigt aktuellt ett tag-

  2. -och som blivit ganska populärt.

  3. Det handlar om "compassion"
    och vad det egentligen...

  4. Det är en nyckelkomponent
    för tillit i relationer.

  5. Vi ska få höra om definitionen
    och forskningsläget.

  6. Vi börjar med doktorand och psykolog
    Christina Andersson på KI-

  7. -och sen går ordet till Katja
    Bergsten, psykolog och psykoterapeut.

  8. -Varsågod.
    -Tack. Nu ska vi se om den här är på.

  9. Jag kan berätta om en studie
    där en grupp fick gå in i en hiss-

  10. -och inne i hissen tappade
    en försöksledare sina papper och sa:

  11. "Kan du hålla den här muggen?"

  12. Personen fick åka till översta
    våningen där man fyllde i formulär-

  13. -där man värderade om andra människor
    upplevdes som vänliga eller farliga.

  14. Det man såg i resultatet var att...
    Det var två grupper.

  15. En grupp fick en mugg med varm dryck
    och en fick en mugg kallt vatten.

  16. Då visade det sig att gruppen
    som hållit i den varma drycken-

  17. -skattade personerna
    som mer vänliga och generösa.

  18. Det är en faktor. Om man upplever
    att man fryser och är stressad-

  19. -så kan man tolka sin omvärld
    utifrån den perceptionen-

  20. -som kanske inte alltid stämmer.
    Så tänk på att ni är varma.

  21. För tillit, tänker jag också.

  22. Jag kände
    att det var lite kallt här inne.

  23. Jag ska beskriva vad "compassion" är.

  24. -Jag har fler jackor.
    -Då blir det godare stämning här.

  25. "Compassion" är en attityd
    och ett förhållningssätt.

  26. Min forskargrupp tittar på metoder
    och träningsprogram-

  27. -kring hur man tränar upp tilliten-

  28. -och hur man kan förstå
    när tilliten brister.

  29. Det handlar om hur man bemöter
    svåra situationer.

  30. När tilliten brister i en relation-

  31. -kan man då reparera den
    och få en förvärvad trygghet?

  32. Då tränar man sig i att utveckla
    förmågor som empati-

  33. -sympati, stresstålighet
    och icke-dömande.

  34. Man har sett i studier att det här är
    förmågor man kan träna sin hjärna i.

  35. Man tränar sin hjärna att bli trygg-

  36. -för det skapar förutsättning
    för tillitsfulla relationer.

  37. Definitionen av "compassion"
    är just att uppmärksamma svårigheter-

  38. -och att det då växer en motivation
    att vilja minska dessa.

  39. Det innebär att man vill gott-

  40. -och tillit bygger mycket på att man
    tänker att andra vill en gott.

  41. Om vi alla har compassion
    som en intention i våra liv-

  42. -så skapar det möjligheter
    för tillitsfulla relationer.

  43. När vi jobbar med
    att utveckla compassion-

  44. -stärker vi folks självmedkänsla.

  45. Det begreppet kan ses i relation till
    självkänsla och självförtroende-

  46. -men självmedkänsla kommer in då vi
    måste hantera smärtsamma känslor.

  47. Det kan vara så att tilliten brister.

  48. Självtillit är hur vi tar hand om
    oss själva i svåra situationer.

  49. Det här är komponenter i begreppet
    att ha compassion för sig själv.

  50. Man är medveten om
    smärtsamma känslor-

  51. -och bemöter dem med värme
    i stället för att döma sig själv.

  52. Då dömer man ofta även andra.

  53. Man ska ta in
    gemenskapskomponenten.

  54. Det tar bort lite skam och skuld.

  55. Vi är alla här tillsammans
    och har alla svårigheter i våra liv.

  56. Vi kanske kommer att lida, lider
    eller har lidit. Vi delar den resan.

  57. Tidigare talare har pratat om-

  58. -viktiga saker som innefattas i
    en tillitsfull värld eller relation.

  59. Att vara stressad och egocentrisk-

  60. -försvårar ju
    tillitsskapande relationer.

  61. Man kan se i studier på compassion
    att det ger minskad depression-

  62. -och minskad ångest och skam.

  63. Det ger lägre risk för empatitrötthet
    vilket är viktigt att tänka på.

  64. Empati är en viktig del i att skapa
    tillit. Att vilja förstå andra.

  65. Det som är positivt
    är att optimismen ökar-

  66. -och glädje och självacceptans.

  67. Det skapar en öppenhet i ens sätt
    att vara så att man kan ta in andra.

  68. Vad gäller fysisk hälsa har man sett
    att inflammationsmarkörer går ner-

  69. -och man får även bättre hjärthälsa.

  70. Just nu
    gör vi en kontrollerad studie-

  71. -där en grupp får träna compassion
    och en annan får göra en känsloskola-

  72. -för att se om effekten av compassion
    på universitetsstudenter-

  73. -kan hjälpa dem skapa verktyg
    för att bli hållbara individer.

  74. De möter mycket krav och stress
    och det finns mycket psykisk ohälsa.

  75. Vi testar vilka övningar
    som är mest effektiva.

  76. Vi tittar också på om man kan införa
    compassion i en organisationskultur-

  77. -dels bland medarbetare men även
    hos ledare och i själva värdegrunden.

  78. Då har vi gjort ett liknande upplägg.

  79. Vi har en grupp som får compassion-
    träning och en kontrollgrupp.

  80. Så här ser det ut.
    Så här har vi byggt programmet.

  81. Vi har byggt det i olika moduler-

  82. -så att man får en genomgång av
    compassion och vad som hindrar den.

  83. Det är viktigt att lyfta fram rädslan
    för att skapa självmedkänsla.

  84. Att aktivera positiva känslor
    hos oss själva kan vara svårt-

  85. -för att det gör att vi släpper
    garden och vårt kontrollbehov.

  86. Det ska man ha respekt för.

  87. Sedan jobbar vi fokuserat med att
    identifiera de svåra situationerna.

  88. När brister självtilliten?
    När blir det svårt-

  89. -och hur kan man bemöta sig där med
    specifika sätt att lugna sin kropp-

  90. -och göra sin hjärna trygg igen?

  91. Man fördjupar det för att sedan jobba
    med att ge compassion till andra.

  92. Våra program har en teoretisk grund-

  93. -men vi har också beteende-
    förändringar och mental träning.

  94. Under processen får man jobba med-

  95. -att träna sin hjärna
    att skapa trygghet.

  96. Man har sett i anknytningsforskning-

  97. -att om man blivit sviken måste man
    själv bli trygg i lugn och ro först-

  98. -innan man går ut och kan lita på
    andra. Det är inte alltid läge.

  99. Vi har också sett att om man
    tränar upp sin självmedkänsla-

  100. -går man automatiskt över
    till att vilja hjälpa andra sen-

  101. -och bry sig om andra.

  102. I det program som vi bygger-

  103. -har vi lagt fokus utifrån
    erfarenhet och klinisk forskning-

  104. -samt två böcker, en av Katja-

  105. -och en av mig och en kollega
    om compassionbaserad terapi.

  106. Det ni ser är exempel på teorier där
    vi har lyft fram viktiga egenskaper-

  107. -för att träna upp trygghet
    och förstå komplexiteten i samhället.

  108. Två faktorer som vi har valt
    att lyfta fram lite grann-

  109. -som man bör beakta är just att-

  110. -det finns orsaker till att vi
    har svårt att skapa tillit-

  111. -och det är vilket system vi är i.

  112. Walter förklarade hur vi kan vara
    i ett "lugn och ro"-system-

  113. -eller hur vi agerar utifrån ett
    försvarssystem. Det behöver vi träna.

  114. Man har sett att man med kort träning
    kan ändra de strukturer i hjärnan-

  115. -som gör att vi reagerar i försvar-

  116. -och att vi kanske litar mindre
    på andra för att skydda oss själva-

  117. -så att vår hjärna blir tryggare
    och tillitsfullare i rätt sammanhang.

  118. Har man en trygg hjärna får man
    tillgång till nya delar av den-

  119. -som frontalloberna, så att vi
    kan lösa problem på bättre sätt-

  120. -och avgöra om en situation
    är farlig för oss eller inte.

  121. Det är jätteviktigt
    att man inte heller går och är naiv.

  122. Man kan se att de här systemen
    har olika hormoner-

  123. -som oxytocin, ett närhetshormon-

  124. -och adrenalin
    som är ett konkurrenshormon.

  125. Vi har nämnt att man kan skapa tillit
    på olika sätt.

  126. Viktiga verktyg för att skapa tillit-

  127. -är att titta på ögonkontakten,
    beröringen och tonläget.

  128. Det är de signalerna som gör att vi
    känner oss trygga eller stressade.

  129. En kortstudie
    gjordes på ett lag i USA.

  130. Det fotbollslag som vann serien
    var det lag som tog på varandra mest.

  131. För att ett lag ska prestera bättre
    kan man använda de här signalerna-

  132. -till att få i gång människor i en
    positiv riktning och skapa tilltro.

  133. Med de systemen i beaktning
    ska Katja få ta vid-

  134. -och berätta lite mer om faktorer
    som är viktiga för tillit.

  135. Tack.

  136. Nu brister det ut en massa bilder...

  137. Jag vill nämna skillnaden mellan
    självmedkänsla och självkänsla.

  138. Medkänsla är detsamma som
    compassion.

  139. Vi har ett gräl om jag ska säga
    medkänsla eller compassion-

  140. -och då blir jag så nörd-envis
    och vill ha ett svenskt ord.

  141. Det kan kopplas till andra saker,
    men jag menar samma sak.

  142. Självkänsla är ett välutforskat
    område som man lagt mycket pengar på.

  143. Man har satsat på det i USA för att
    gynna barn och det är bra grejer.

  144. Men i jämförelse är det olika saker.

  145. Konsekvent har självmedkänsla
    starkare samband med psykisk hälsa-

  146. -och alla tänkbara må bra-faktorer.

  147. Självmedkänsla är att vara
    vid sin sida när det inte går bra.

  148. Självkänsla
    är tilltro till sin förmåga-

  149. -sina kompetenser och starka sidor.

  150. Det är bra att kunna vara stolt-

  151. -men det går inte alltid bra och vi
    är de första att överge oss själva.

  152. Vår inre kritiker och korrigerare
    meddelar snabbt vad som inte duger.

  153. Självkänsla är sårbarare på så vis.

  154. Självmedkänsla handlar inte
    om att jämföra sig med någon annan-

  155. -utan omfattar befintligt skick.

  156. Självkänsla har ofta
    en ständig värdemätare.

  157. "Är jag bättre eller sämre än du?
    Maxade jag mitt resultat eller inte?"

  158. I självmedkänslan finns en lugnande
    aspekt som lemurer är bra på...

  159. Är det nån som har sett lemurer?
    De ligger alltid i dröshögar.

  160. Vi är oerhört lika.

  161. Det är det mest typiska
    med oss människor. Vi är lika.

  162. Hjärnorna är lika. Olikheterna
    beror ofta på inlärningserfarenheter.

  163. Likheterna är större än olikheterna.

  164. När vi jobbar med självkänsla
    tar vi fasta på olikheter-

  165. -och när det inte går väl blir vi
    sårbara. "Nu får jag inte vara med."

  166. Vi är flockdjur,
    så det är ett hotfullt tillstånd.

  167. Självmedkänsla
    har med att göra med "det är okej".

  168. Kopplingen till tillit är uppenbar.

  169. "Jag litar på att ni vill mig väl
    när jag är som sårbarast."

  170. "I min sårbarhet litar jag på er,
    för jag är sårbar."

  171. Ära den som äras bör. Det här
    har inte vi kommit på i Sverige nu-

  172. -utan det är buddhistiska tankegångar
    med många år på nacken.

  173. Buddhister framhåller
    att livet innehåller lidande.

  174. Det kan ses som pessimistiskt
    eller realistiskt.

  175. Det är knöligt att vara människa
    och till slut dör vi.

  176. Och i medkänsla
    tycker man att det är okej.

  177. I självkänslan finns
    det västerländskt kulturella:

  178. Uppåt och framåt, mer och bättre.

  179. Det kommer alltid att finnas
    trafikolyckor och självmord.

  180. Många kämpar mot svartmöglet
    i badrumskaklet-

  181. -men många kan inte tycka om
    sig själva när det är svartmögel-

  182. -eller när det finns psykisk ohälsa,
    när man inte fick jobbet man sökte...

  183. Då landar vi så oerhört hårt.

  184. Medkänsla omfattar mögel och sjukdom
    och att vi är elaka och snåla.

  185. Men vi vill varandra väl ibland.

  186. Vi är sårbara människor med inte
    så oerhört välkonstruerade hjärnor.

  187. Det är en evolutionär process.

  188. Vi är designade för att vara rädda.

  189. Erik nämnde vår tendens som bebisar
    att sträcka oss mot vårdnadshavaren.

  190. Men vi är väl rustade att bli rädda
    när vi inte möts så som vi behöver.

  191. Vi jobbar i evolutionär motvind-

  192. -så vi behöver mycket medkänsla
    för hur svårt det är med medkänsla.

  193. Man måste börja med att se till
    att man själv är bra sällskap.

  194. Många räds ensamhet,
    och det är naturligt-

  195. -men det blir överjävligt att vara
    ensam om man är otrevligt sällskap.

  196. Jag tar inte hand om mig utan slår
    ner på mig för att ingen vill umgås.

  197. "Usch!"

  198. Kan jag omfatta mig själv med värme
    i befintligt skick?

  199. Så knepig som jag är och med allt
    jag ångrar och det som inte blev bra.

  200. Då har jag lättare att lita på
    att andra inte heller vill så illa.

  201. Jag har lättare att se att andra vill
    mig väl och att jag förtjänar det-

  202. -fast jag gjorde nåt dumt
    eller kom försent eller misslyckades.

  203. Har jag nolltolerans mot egna brister
    är det svårt att tro på er medkänsla.

  204. Det som också spelar roll i både nära
    relationer och i arbetsrelationer-

  205. -är att man respekterar sina gränser.

  206. "Jag orkar inte mer.
    Jag tänker inte jobba över."

  207. Det är okej. Jag måste inte orka det.
    Det betyder inte att jag är dålig.

  208. Då är det lättare att respektera
    andra när de säger att de inte orkar-

  209. -eller inte vill
    eller tycker att något är obehagligt.

  210. Vi blir mer realistiska
    med de gränser vi har.

  211. Jag tyckte att jag var aktuell som
    kunde referera till artikeln i DN-

  212. -men det var jag ju inte först med.

  213. Men det finns nånting fint
    på en samhällsnivå-

  214. -att när vi har tilltro till...

  215. Myndigheterna vill en väl.
    Jag blir rörd hos tandläkaren.

  216. Jag hade att göra med Skatteverket
    och de var så snälla.

  217. Jag tror på myndigheternas välvilja.

  218. Det är inte bara rätt och riktigt,
    utan de vill att det ska bli bra.

  219. Ju mer sånt som finns desto lättare
    har vi att omfamna varandras brister.

  220. Vi behöver inte tycka om alla.

  221. Vi kan tycka att främmande inslag är
    oroväckande men ändå känna medkänsla.

  222. Vi litar på att vi vill varandra väl-

  223. -och att vi följer regler
    och är schysta med varandra.

  224. Det som också är gynnsamt-

  225. -inte minst
    för personlig utveckling inom...

  226. ...yrke och arbetsplatsutveckling-

  227. -är att om man är mer medkännande med
    sig själv räds man inte nya saker.

  228. Det är logiskt.
    Man är inte rädd för att misslyckas.

  229. Det betyder inte att man är en dålig
    människa utan att man inte visste.

  230. "Men det var värt att prova,
    för jag landade mjukt."

  231. Måste det vara max
    satsar jag på säkra kort.

  232. En sak som man kan behöva prova
    är att visa nån annan medkänsla.

  233. En del hinder för att visa medkänsla
    är rädsla att den inte ska tas emot.

  234. Man är blyg.

  235. Men om jag är okej med min goda
    intention, även om du fnyser åt mig-

  236. -så är jag okej med att jag ville
    väl. Jag missförstod, men ville väl.

  237. För att våga satsa,
    utvecklas och prova nåt nytt...

  238. Att få saker gjorda...
    Att prokrastinera är att skjuta upp.

  239. Deklaration och sånt...

  240. För en del är det ett problem-

  241. -som väcker fientlighet
    när man sviker löften.

  242. Det har vi studerat i Uppsala.

  243. Det har samband med självmedkänsla.

  244. "Jag törs inte göra färdigt,
    för tänk om det inte blir bra nog."

  245. Det är bäst eller värdelöst.

  246. Men ibland blir det mindre bra.
    Sånt är livet.

  247. Men det vi ska ha respekt för,
    som Christina nämnde-

  248. -är hur rädda många är för detta.

  249. Självmedkänsla och medkänsla
    är ett tillstånd av trygghet.

  250. Det är axlarna ner, andas djupt,
    inga tigrar i rummet - det är lugnt.

  251. Vi är inga kaxiga djur, så det passar
    sig inte om det är fara å färde.

  252. Har vi varit med om ständig fara
    tycker vi att det är rena dumheterna.

  253. Hos studenterna
    möter vi smärtsamma historier-

  254. -när vi jobbar med dem i små grupper.

  255. De plågar sig
    och ställer hemska krav.

  256. "Det är min ångest
    som får mig att klara tentorna."

  257. "Med självmedkänsla får jag inget
    gjort." Det finns många hinder.

  258. Man tror att man bara lullar runt
    och tror att det ordnar sig.

  259. Det finns inget stöd för det.
    Tvärtom blir man modigare.

  260. Det är de trygga barnen
    som utforskar.

  261. Det finns många välgrundade farhågor.

  262. Småttingar är empiriker. Man blir
    trygg om man känt sig trygg.

  263. Vi har medkänsla-gym, kan man säga.

  264. En del säger att det är som
    ett workoutpass. Det är hård träning.

  265. Men det är värt det. Tack.

  266. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Förtroende, Känslor, Psykologi, Socialpsykologi, Sympati
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss