Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle : Förutsättningar för tillitDela
  1. Jag tänkte prata om en undersökning
    som vi har gjort där frågan var:

  2. Givet att Sverige
    är ett högtillitssamhälle-

  3. -går det ändå att finna variation
    i tillit runt om i Sverige-

  4. -och är den tillit man känner
    till andra beroende av var man bor?

  5. Det är ett tufft test-

  6. -dels för att Sverige
    är ett högtillitssamhälle-

  7. -men också för att man betraktar
    Sverige som ett homogent land.

  8. Det kanske inte finns så mycket
    variation runt om i Sverige.

  9. Samtidigt har vi en föreställning,
    om vi blickar utanför Stockholm-

  10. -att det kan vara skillnad
    att bo i Storuman eller Sorsele-

  11. -gentemot att bo i Sundbyberg-

  12. -och att de förutsättningar som finns
    lokalt kan påverka tilliten.

  13. När vi gjorde det här-

  14. -som en stor enkätstudie till
    människor i 33 kommuner i Sverige-

  15. -så kom vi fram till att tillit-

  16. -inte är ett begrepp
    med bara en dimension.

  17. Erik Blennberger var inne lite
    på olika dimensioner av tillit.

  18. Man kan säga att det finns
    en partikulär tillit-

  19. -som är tilliten till människor
    som man har en relation till.

  20. Den generella tilliten
    är språnget ut i det okända-

  21. -när vi gör oss sårbara inför andra-

  22. -som vi inte känner
    eller har någon större kunskap om.

  23. Det finns även en tredje dimension-

  24. -som inte placerar in vår tillit-

  25. -bara utifrån om vi känner varandra-

  26. -utan som bestäms
    av platsen där man bor.

  27. Det kallar vi
    för lokalsamhälletillit.

  28. Man kan tänka sig att olika former
    av tillit är bra för olika saker.

  29. Den generella tilliten
    är bra för att skapa förutsättningar-

  30. -för samarbete mellan människor
    som inte känner varandra så väl.

  31. Om det finns en hög grad
    av generell tillit-

  32. -anser man oftare att det
    är meningsfullt att betala skatt-

  33. -trots att man inte känner alla
    i samhället.

  34. Man litar på att de flesta andra
    också är pålitliga-

  35. -och då blir det meningsfullt med
    samarbete mellan okända, som skatt.

  36. Lokalsamhälletilliten är bra-

  37. -för att samarbete på platsen
    ska kunna uppstå.

  38. Människor
    som har hög lokalsamhälletillit-

  39. -uppger att de är mer benägna-

  40. -att ställa upp för att lösa problem
    som finns i lokalsamhället.

  41. Som vi tidigare har hört
    i olika presentationer-

  42. -så kan att bo i ett samhälle
    som präglas av hög eller låg tillit-

  43. -påverka andra faktorer,
    som till exempel bättre livskvalitet.

  44. Om man inte är så rädd-

  45. -och känner att det inte går att lita
    på människor i ens omgivning-

  46. -så har det,
    för de flesta, positiva effekter.

  47. Vi har också sett
    i de här undersökningarna-

  48. -att samhällen som präglas
    av en lägre grad lokalsamhälletillit-

  49. -också är samhällen där de boende-

  50. -uppfattar att det oftare
    förekommer vandalisering-

  51. -och förstörelse i form av klotter.

  52. Samtidigt ska vi vara medvetna om att
    för att skapa lokalsamhälletillit-

  53. -så är den också
    delvis beroende av social kontroll.

  54. Att det finns vakande ögon-

  55. -och som nån vid en presentation sa:

  56. En person som hade snattat en kola
    i ungdomen i ett litet samhälle-

  57. -fick bära med sig den
    stigmatiseringen även i vuxen ålder-

  58. -för det var något som den sociala
    kontrollen och minnet förde med.

  59. Många vill slippa
    den här sociala kontrollen-

  60. -och söker sig till större städer.

  61. Finns det då en variation
    i lokalsamhälletillit i Sverige?

  62. Ja, det finns en viss variation
    mellan de 33 kommunerna.

  63. Den variationen hittar vi inte på
    samma sätt i den generella tilliten.

  64. Den är mer jämnt fördelad
    oavsett vilken kommun man bor i-

  65. -men bor man till exempel
    i Sundbyberg eller Malmö-

  66. -så uppfattar man i genomsnitt-

  67. -att det i lägre utsträckning går att
    lita på människor i lokalsamhället-

  68. -än om man bor i Sorsele
    eller Storuman.

  69. Det beror inte enbart på storlek-

  70. -att man bor i ett stort
    eller i ett litet samhälle.

  71. Men till viss del.

  72. Hur kan man då förklara
    variationen i lokalsamhälletillit?

  73. Forskningen om tillit-

  74. -och hur det uppstår och kan raseras-

  75. -har bland annat pekat på
    behovet av nån typ av jämlikhet.

  76. När vi har ekonomisk ojämlikhet,
    till exempel-

  77. -finns det dels teorier som säger-

  78. -att människor överlag
    gillar och föredrar likheter.

  79. Om det är för olika i samhället
    drar vi oss undan sociala relationer-

  80. -eftersom vi föredrar att umgås
    med såna som liknar oss själva.

  81. En annan förklaring
    menar på att jämlikhet gör-

  82. -att vi tror
    att vi lever under samma spelregler.

  83. Finns det mycket ojämlikhet-

  84. -så kan människor få uppfattningen
    att reglerna inte är lika för alla.

  85. Hur mycket jag än kämpar tar jag mig
    aldrig till en viss nivå i samhället.

  86. De som lever på högre standard-

  87. -uppfattar att de förtjänar det-

  88. -och att de som inte
    lever på den standarden-

  89. -är mer opålitliga
    och själva förtjänar den nivån.

  90. Hur ser det ut i ett jämlikt samhälle
    som Sverige, ekonomiskt sett-

  91. -jämfört med de flesta andra länder?

  92. Vi kan se ett visst samband
    på kommunnivå-

  93. -där de kommuner som uppvisar
    högst grad ekonomisk ojämlikhet-

  94. -också har medborgare som i lägre
    utsträckning litar på varandra.

  95. Det gäller lokalsamhälletilliten.

  96. När vi vidare undersöker det här-

  97. -så håller sambanden även om man tar
    hänsyn till personliga egenskaper.

  98. Det verkar finnas ett samband-

  99. -mellan att bo i en ojämlik kontext-

  100. -och lägre grad av tillit.

  101. En annan fråga som har debatterats-

  102. -både innanför och utanför akademin-

  103. -väldigt intensivt den senaste tiden-

  104. -triggades i gång-

  105. -av den välkände amerikanske
    statsvetaren Robert Putnam-

  106. -när han fick ta emot ett fint
    statsvetenskapligt pris i Uppsala.

  107. När han skulle hålla sitt tal
    visade han data från USA-

  108. -som visar på att man i samhällen
    med en hög grad av mångfald-

  109. -i lägre utsträckning
    litar på sina grannar-

  110. -än i samhällen som är mer homogena.

  111. Det här triggar i gång europeiska
    forskare mot en lite annan bakgrund-

  112. -där mångfald, främst i Västeuropa-

  113. -handlar om invandring
    under senare tid än i USA.

  114. Stämmer de här sambanden även om vi
    undersöker dem även i Europa?

  115. Om vi ska stanna vid Sverige
    kan vi se att vi har...

  116. Här slutade vi 2009-

  117. -men man kunde se en stigande andel-

  118. -utrikes födda
    de sista tio och upp till tjugo åren.

  119. Samtidigt har vi, som Lars visade-

  120. -en stigande andel generell tillit.

  121. Vid första anblicken verkar det inte
    finnas något påvisbart samband-

  122. -mellan stigande mångfald
    och sjunkande generell tillit.

  123. Hur ser det då ut
    om vi går ner på det lokala planet?

  124. Stämmer detta
    om vi bryter upp Sverige?

  125. Om vi håller oss på nationell nivå
    talar vi om nationella genomsnitt-

  126. -men dessa speglar inte riktigt
    människors levnadsmiljöer-

  127. -om man jämför Storuman
    med Sundbyberg eller Malmö.

  128. Om vi bara tittar på genomsnitt
    fångar vi inte de lokala sambanden.

  129. Om vi går ner på det lokala planet
    kan vi se att det finns...

  130. Under graferna
    står det "Herfindahl index".

  131. Det är ett slags mått
    som nationalekonomer utvecklat-

  132. -som anger sannolikheten för att två
    slumpmässigt utvalda individer-

  133. -ska ha samma bakgrund, i Sveriges
    fall vara födda i samma land.

  134. Vi räknar de som är födda i Norden
    som att de kommer från samma land.

  135. Ju högre den siffran är,
    ju närmare 1 den blir-

  136. -desto mer homogent är samhället.

  137. Då är sannolikheten nästan 1-

  138. -att alla har samma födelseland.

  139. Ju närmare 0 vi kommer-

  140. -desto mer olika
    är de som bor i samhället.

  141. Då ser vi att det finns ett samband
    mellan generell tillit och mångfald.

  142. Men sambandet på kommunnivå
    beror på de här extremerna.

  143. Om vi tar bort de med högst värden
    på mångfald - Malmö och Sundbyberg-

  144. -har vi inte längre nåt samband.

  145. Då grötar resten av kommunerna
    ihop sig ganska slumpmässigt.

  146. Där verkar det inte finnas nåt
    samband med den generella tilliten.

  147. Om vi i stället undersöker
    lokalsamhälletillit och mångfald-

  148. -så ser vi
    ett starkare statistiskt samband.

  149. Det håller när man kontrollerar
    för individegenskaper och annat.

  150. Det håller även om vi tar bort
    Sundbyberg och Malmö.

  151. Sambandet finns kvar.

  152. Vad är det då som kan förklara
    mångfald och tillit-

  153. -och sambandet där emellan?

  154. Vissa pekar på att mångfald,
    som jag sa tidigare-

  155. -gör att man inte hittar så många
    som liknar en själv.

  156. Det skulle då inte främja sociala
    kontakter människor emellan.

  157. Andra pekar på konflikter om resurser
    mellan olika grupper.

  158. Eftersom det finns
    begränsade resurser i samhället-

  159. -leder mångfald till splittring-

  160. -och större konflikter
    kring de gemensamma resurserna.

  161. Vissa forskare
    menar att det är paradoxalt-

  162. -och att om tillit är så känsligt
    för förändringar i omgivningen-

  163. -vad är den då värd?

  164. De pekar på att det egentligen inte
    handlar om mångfald i sig-

  165. -utan om avsaknaden
    av sociala kontakter.

  166. Områden som präglas av mångfald-

  167. -eller, som i Sverige,
    hög andel utrikes födda-

  168. -tenderar att präglas av avsaknad
    av sociala kontakter mellan grupper.

  169. Vi försökte undersöka det här
    genom att jämföra.

  170. Givet att samma person,
    som är utrikes född-

  171. -bor i områden med ingen mångfald,
    genomsnittlig mångfald-

  172. -och högsta graden mångfald...

  173. Givet att de personerna sällan eller
    aldrig har kontakt med sina grannar-

  174. -eller väldigt ofta kontakt med
    grannarna, har man då olika tillit?

  175. Det visade sig,
    givet att man bor i samma område-

  176. -att de som oftare har kontakt
    med sina grannar-

  177. -också uppger att man har
    en högre grad av lokalsamhälletillit.

  178. Även om man inte kan säga
    att det är kausala samband...

  179. Vad är hönan och vad är ägget?

  180. Kanske tillitsfulla människor
    har mer kontakt med andra?

  181. Det pekar i varje fall inte på
    att kontakter skapar konflikter-

  182. -i så stor utsträckning.

  183. Det är snarare så att kontakter-

  184. -faktiskt skulle kunna bidra till-

  185. -att öka tilliten människor emellan.

  186. Lars har redan varit inne på
    den utveckling vi ser-

  187. -där områden som är socialt utsatta-

  188. -tenderar att ha många
    av de här faktorerna samtidigt.

  189. Jag pratade tidigare om ojämlikhet.

  190. Områden med en hög grad mångfald-

  191. -präglas ofta av lägre grad
    av ekonomiskt välstånd-

  192. -och högre arbetslöshet.

  193. Det är en rad faktorer
    som samvarierar-

  194. -så det kan vara svårt att isolera-

  195. -vilken enskild faktor som bidrar.

  196. Hur ska man, i ett samhälle som går-

  197. -mot en högre grad av mångfald...

  198. Det är nånting som händer
    i praktiken i hela västvärlden.

  199. Vi går mot högre mångfald,
    men också högre grad av segregering-

  200. -boendesegregering mellan områden-

  201. -större ekonomisk ojämlikhet-

  202. -och minskad social rörlighet.

  203. Ens föräldrars bakgrund
    avgör i större utsträckning i dag-

  204. -vilken position man får i framtiden-

  205. -än vad det gjorde
    i min generations barndom.

  206. Då var den sociala rörligheten
    och jämlikheten som störst.

  207. Ett problem man brukar tala om
    inom den klassiska statsvetenskapen-

  208. -är om vi tänker oss
    att vi har grupper i samhället-

  209. -som har olika politiska intressen.

  210. Om vissa grupper
    har intressen som är olika-

  211. -men som de delar
    bara med sig själva-

  212. -så får man politiska konflikter och
    skiljelinjer mellan olika grupper.

  213. De kan vara mycket svårlösliga-

  214. -eftersom man inte delar de politiska
    intressena med så många i samhället.

  215. Och...

  216. Den ideala lösningen vore-

  217. -att så många som möjligt
    hade egenskaper och kontakter-

  218. -som man delade med så många
    andra grupper som möjligt.

  219. Då kan man vara kvinna,
    låginkomsttagare eller akademiker-

  220. -och dela intressen grupper emellan-

  221. -beroende på vilken fråga det rör-

  222. -så att man inte får skiljelinjer
    som går mellan grupper-

  223. -utan skär på tvärs mellan grupper.

  224. När man får politiska konfliktlinjer
    mellan grupper-

  225. -och man då också tänker sig
    att de här grupperna fysiskt-

  226. -och geografiskt
    bor på olika ställen-

  227. -kan det vara svårare
    att hitta lösningar.

  228. Lars var inne på behovet av att skapa
    nya, gemensamma institutioner-

  229. -som skapar möjlighet till kontakt-

  230. -och överbryggar
    den här avsaknaden av kontakt-

  231. -olika grupper emellan.

  232. Jag slutar där. Tack så mycket.

  233. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Förtroende, Individen och samhället, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss