Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Andrei Codrescu + Martina LowdenDela
  1. Hej och tack för att ni kommit.

  2. Jag heter Eva Leonte och är program-
    koordinator på Stockholm Literature.

  3. Det är kul att få presentera
    Andrei Codrescu och Martina Lowden.

  4. Jag känner Andrei
    sedan några år tillbaka-

  5. -och har läst många av hans böcker.

  6. Andrei föddes i Rumänien,
    precis som jag-

  7. -men han har bott i USA
    under huvuddelen av sitt liv.

  8. Vi rumäner känner stolthet över-

  9. -att rumänska författare
    förekommer i hans böcker.

  10. Andrei debuterade på engelska-

  11. -med poesisamlingen
    "License to Carry a Gun" 1970.

  12. För den vann han
    det prestigefulla Big Table Award.

  13. Sen dess har han skrivit
    drygt fyrtio böcker i olika genrer.

  14. Hans fyra senaste prosaböcker
    har skapat lite av en personlig genre:

  15. En korsning
    mellan essä och berättande-

  16. -som är
    upplysande och underhållande.

  17. Det finns en fin
    blandning av bildning och puls-

  18. -i Andrei Codrescus böcker.

  19. Det gäller även hans senaste titlar på
    svenska. Han har tre titlar på svenska-

  20. -och de senaste två heter
    "En värld så nyligen splittrad"-

  21. -nyligen utgiven av Ellerströms,
    i översättning av Dan Shafran.

  22. Den här omfattar poesi
    från Andreis hela författarskap-

  23. -och inkluderar dikter tillägnade
    Stockholm och svenska vänner-

  24. -som poeten
    Gunnar Harding och Dan Shafran.

  25. Samlingen baseras
    på en större antologi från 2012-

  26. -som
    nominerades till National Book Award.

  27. Ni kommer att kunna höra
    några av Andreis dikter-

  28. -läsas upp av Dramaten-skådespelare
    i morgon klockan ett.

  29. Vi har haft en rumänsk poesiläsning
    i dag på museet-

  30. -och i morgon blir det en till.

  31. Den andra boken heter "Bibliodeath",
    eller "Bibliograv" på svenska.

  32. Den gavs ut av 2244-

  33. -i översättning av Ulrika Junker
    Miranda i slutet av förra året.

  34. "Bibliograv" tar som titeln antyder-

  35. -upp aspekter
    av bokens och arkivs övergång-

  36. -från papper till digitalt format.

  37. Bokens undertitel lyder
    "Mina arkiv (med livet i fotnoter)"-

  38. -för Andreis reflektioner sker
    parallellt med berättelsen om hans liv.

  39. Från barndomen i en boktryckarfamilj
    i boktryckarstaden Sibiu-

  40. -till de första dikterna som han skrev
    i en sovjetisk anteckningsbok-

  41. -och vidare
    till hans stora boksamling i USA-

  42. -som han sedermera
    skänkte till ett bibliotek.

  43. Så vi har essän
    och fascinerande fotnoter-

  44. -där Andrei arkiverar sig själv.

  45. Fram tills nyligen undervisade Andrei
    också på olika universitet i USA-

  46. -och han har samarbetat med
    National Public Radio och ABC News.

  47. Han grundade även den litterära
    tidskriften Exquisite Corpse-

  48. -vars arkiv finns tillgängligt på nätet
    och rekommenderas.

  49. Vår andra gäst, Martina Lowden-

  50. -är en hyllad författare
    och litteraturkritiker.

  51. Hon vet en del om att experimentera
    och skriver gärna om att skriva.

  52. Jag syftar på hennes roman
    - eller bok, snarare-

  53. -"Allt", från 2006.

  54. Jag vill inte begränsa mig
    till att kalla den en roman-

  55. -för som titeln antyder är den allt.

  56. Som litteraturkritiker har Martina
    samarbetat med tidningar och SR.

  57. I tio år
    har hon varit redaktör för Ponton-

  58. -vilket är
    en hyllad litterär tidskrift för unga.

  59. Bun venit, Andrei Codrescu.
    - Varmt välkommen, Martina Lowden.

  60. Scenen är er.

  61. Tack, Eva.

  62. Det finns två böcker på svenska.
    "Tzara..." också.

  63. Det finns tre utgivna på svenska.
    Vi visar de senaste.

  64. De är verkligen fina...

  65. -...de här pappersbehållarna för text.
    -Fantastiska.

  66. Men du menar att de är utdöende.

  67. Det är snarare så att de dödar oss
    när vi bär omkring på dem.

  68. De är otroligt tunga. När jag...

  69. ...gick i skolan tog de oss
    till biblioteket i min hemstad.

  70. Där fanns stora inkunabler
    som var illustrerade av munkar-

  71. -och som var fastkedjade i pulpeter.

  72. De böckerna rörde sig nog inte långt-

  73. -utan stannade i klostren, vilket
    för övrigt munkarna också gjorde.

  74. Ingen åkte nånstans. När vi började
    resa gjorde vi böckerna allt lättare-

  75. -så att de skulle gå att bära.

  76. För de är väldigt tunga.
    Och de är väldigt tunga att flytta.

  77. Jag har donerat till bibliotek
    flera gånger-

  78. -och det är ett himla bärande.

  79. Det var ett stort problem länge.

  80. Bokhandeln
    där jag jobbade i New York-

  81. -det var mitt första jobb, 1967-

  82. -och jag jobbade på
    Eighth Street Bookstore.

  83. Ägaren anställde inga kvinnor-

  84. -med ursäkten
    att kartongerna var för tunga.

  85. Så vi var bland de första företagen
    att bojkottas av feministrörelsen.

  86. Ett annat var Mick Hurley's Beer Bar
    på 7th Street.

  87. Så ägaren fick anställa kvinnor
    som lyckades lyfta kartonger.

  88. Och...där tar anekdoten slut...

  89. ...med böckernas tyngd.

  90. Men numera går de att flytta.

  91. Men på läsplattor blir de ännu lättare.

  92. Är den här sortens böcker på väg bort?

  93. Nej... Eller jo, på sätt och vis.

  94. Boken har gjort det bra. En teknik
    håller sällan i femhundra år.

  95. Det är en teknik som har tjänat oss väl.

  96. Pocketboken uppfanns rätt nyligen.
    Lawrence Ferlinghetti uppfann den.

  97. Pocketböcker är billiga
    och litterärt ointressanta.

  98. Förlagen måste ha inbundna böcker.

  99. Men det här är
    den lättaste formen av tekniken.

  100. Och...skrivmaskinen
    utgjorde en lika stor revolution...

  101. ...som digitaliseringen eftersom
    den gav oss ett helt nytt verktyg.

  102. Det här verktyget påverkar estetiken.

  103. Det är som en tavla.

  104. Så många författare
    har genom åren sagt till mig-

  105. -att de inte sett sin bok som verklig
    förrän de fick den fysiskt i handen.

  106. Hur kommer den här bekräftelsen se ut
    i e-bokens tidevarv?

  107. Det blir virtuellt, som film med lukter.

  108. Man upplever nåt med alla sinnen.

  109. Man startar sin dator
    och känner lukten av bläcket.

  110. Men du har rätt.
    Jag är som alla andra på så sätt-

  111. -för det finns inget som går upp emot
    att lukta på det första exet av ens bok.

  112. Det är en obeskrivlig känsla.

  113. Jag vet inte om det är samma sak
    att skriva ut den från datorn.

  114. Men, visst...

  115. Vad tror du går förlorat i övergången?

  116. Det blir ett nytt sätt
    att förhålla sig till texten.

  117. Men det är bara formen som förändras.
    Man förlorar t.ex. botten av sidan.

  118. På en skrivmaskin vet man
    var sidan tar slut.

  119. Man tar ut den
    och får en känsla för hur stor den är.

  120. Under tidskrifternas gyllene era
    betalade de per ord.

  121. När man hörde klicket
    hade man tjänat hundra dollar till.

  122. Det fanns en form. Sidorna
    kunde inte vara för stora eller små-

  123. -på grund av teknikens begränsningar.

  124. Men nu behöver man inte sluta.

  125. Man kan fortsätta så länge man vill.

  126. Hur boken blir beror på
    hur länge man orkar hålla sig vaken.

  127. Formen på det man skapar
    avgörs av ens sömnlöshet.

  128. Och det finns fler resultat av den här
    sömnlösheten, som alla bloggar.

  129. Poeten Kenneth Goldsmith föreslog
    att man skulle skriva ut Internet.

  130. Det verkar rätt dumt
    men låter sig nog göras.

  131. Det var som
    när man försökte skriva ut Wikipedia.

  132. Det var rätt stort.

  133. Men finns det nåt att vinna
    på den här övergången?

  134. Självklart. Till exempel
    måste man fokusera på ett annat sätt.

  135. Den har nog utvecklat vår hjärna.

  136. Man måste tänka på
    flera olika saker samtidigt.

  137. Å andra sidan blir vi av med känslan
    av att bara förlora sig i en bok...

  138. ...och bara existera i den cellen.
    Det är en sorts tankemässig...

  139. ...isolering. Boken blir en cell.

  140. På datorn finns det alltid nåt annat
    att titta på, så man blir distraherad.

  141. På datorn funkar Twitter eller haiku,
    för längre saker blir svåra att läsa.

  142. Vilken är din favorithaiku?

  143. Twitter.

  144. Twitter är mer som Herakleitos.

  145. E-boken är fortfarande rätt ny.

  146. Vad tror du om dess utveckling.
    När förvandlas den till ett holodäck?

  147. Det vet du nog bättre än jag-

  148. -men rent statistiskt har det hänt nåt-

  149. -och det är
    att e-bokförsäljningen inte ökar.

  150. Förlagens försäljning
    har minskat med runt tjugo procent-

  151. -och det är andelen
    som läser e-böcker.

  152. Men det finns alltid böcker som folk
    köper för att de tror att de måste-

  153. -eller för att det var böcker
    som man inte gärna vill ses läsa.

  154. I tunnelbanan eller på tåget vill man
    inte ses med nån kioskvältare.

  155. -Nu kan man läsa vad som helst.
    -Ingen ser längre vad man läser.

  156. Men seriösa bokläsare är likadana-

  157. -och de köper böcker,
    så det har nog stabiliserats.

  158. Och nu vet vi inte vem vi ska prata med
    på tåget när vi inte ser boken.

  159. Det blir svårare
    att flörta i tunnelbanan.

  160. Tja...

  161. De flesta
    håller ändå boken upp och ner...

  162. Jag vet inte...

  163. Jag har aldrig funderat på vad som
    händer om man expanderar mediet-

  164. -till att inkludera
    det rent visuella och luktsinnet.

  165. Med tekniska landvinningar
    kommer en massa förhoppningar.

  166. Men luktfilmen slog aldrig igenom,
    till exempel.

  167. -Vad tror du om anteckningsböcker?
    -Vad jag tror?

  168. Kommer de också att försvinna?
    Jag ser folk använda dem jämt.

  169. Det som händer nu är att alla snåla
    hotell inte har papper på rummen.

  170. Jag vet inte om du tänkt på det.
    Men mitt hotell här är bra.

  171. De har små block.

  172. Det är ett sätt att spara.

  173. Kanske inte just träd.

  174. Men du använder dem?
    Jag skriver inte på telefonen.

  175. Ja då, jag skriver på allt.
    Jag utnyttjar alla ytor.

  176. De bästa dikterna
    jag har skrivit var på...

  177. Jag kom till USA när jag var nitton
    och inte talade engelska.

  178. Jag var nitton
    och hade saker att säga till tjejer-

  179. -så jag skrev dikter på deras armar.

  180. Jag läste om en ryss
    som tatuerade sin hårlösa katt.

  181. Mina katter har börjat ge mig
    lite udda blickar sen jag berättade det.

  182. Jag gillar tanken på dem
    som vandrande dikter.

  183. Det vore ett nytt sätt...

  184. ...att ge ut sina verk,
    på vänner och djur...

  185. ...och ta med dem överallt.

  186. Du måste ha skrivit med
    så många olika verktyg.

  187. -Skrivmaskiner, datorer...
    -Det är vad boken handlar om.

  188. Problemet är att många
    tittar på boken, "Bibliograv"...

  189. ...och skaffar sig
    en förutfattad mening om den.

  190. "Det är en bok om digital teknik
    och bokens död." Men det är det inte.

  191. Det är en självbiografi
    som kretsar kring hur man skriver.

  192. Den börjar i Östeuropa,
    i en stad ute på landet-

  193. -och jag var en författare som knappt
    vågade köpa en anteckningsbok-

  194. -för de som jag ville ha såldes på-

  195. -ett ryskt bibliotek, och dit
    ville jag inte gå. Ingen gjorde det.

  196. Men frestelsen blev för stark.

  197. Det kändes farligt bara att gå in-

  198. -men de hade luftkonditionering,
    vilket var nåt helt nytt för oss.

  199. Anteckningsböckerna var viktiga-

  200. -och sen har vi ögonblicket
    då min äldre vän Adrian sa-

  201. -att det var dags
    - jag var väl sexton eller sjutton-

  202. -för oss att ha ett allvarligt samtal.

  203. Jag skulle få låna hans skrivmaskin.

  204. Han hade en stor... Det var
    en mekanisk och rejäl skrivmaskin.

  205. Han lämnade mig ensam med den,
    och jag insåg plötsligt-

  206. -att jag nu var på väg
    att uttrycka mig offentligt.

  207. Skrivmaskinen
    kändes modern och mekanisk.

  208. Jag tittade på dikterna
    i min anteckningsbok-

  209. -som var väldigt privata och intima,
    och kände att nu blev jag offentlig.

  210. Jag funderade på hur man skulle stå.

  211. Hur placerar man sig
    framför en skrivmaskin?

  212. Då var det bara statstjänstemän
    som skrev på maskin.

  213. De var olagliga ett tag.
    Polisen höll koll på alla skrivmaskiner-

  214. -så om man skrev nåt subversivt
    tog de en.

  215. Minns du vad du skrev?

  216. Nej, för det knackade på dörren.

  217. -Och det var...?
    -En ung kvinna från landsbygden...

  218. ...som ville träffa Adrian.

  219. Jag sa att han inte var hemma
    men att hon kunde vänta.

  220. Hon hade med sig en stor väska i trä,
    som hon satte ner.

  221. Och sen lade hon sig. Det fanns bara
    en säng, en skrivmaskin och en stol.

  222. Och hon lade sig på sängen.
    Och plötsligt blev skrivandet...

  223. Plötsligt blev jag så splittrad...

  224. ...mellan att se på henne andas och
    producera det här mekaniska ljudet.

  225. Så i stället gick jag bara.

  226. -Du återvände till anteckningsboken.
    -Och Adrian kom hem...

  227. ...och gifte sig med henne.

  228. Det finns en viss...

  229. ...freudiansk känsla förknippad med
    mitt första möte med skrivmaskinen.

  230. Din första dator, då?

  231. Först i New York
    kände jag att jag kunde skriva maskin.

  232. Min första dator var en Kaypro 4,
    som var en...

  233. Den var bärbar, eller snarare "släpbar"-

  234. -för det såg ut som nåt
    som hade stått emot en bombning.

  235. Det var en stor metallkaross
    med en så här stor skärm.

  236. Den hade ett minne på 64 kilobyte-

  237. -lite som en liten klocka nuförtiden.

  238. Man behövde två disketter.

  239. En med arbetsprogrammet
    och en som man skrev på.

  240. Den här sortens maskinkod
    har gått förlorad.

  241. Boken tar upp att det är svårt att
    arkivera de tidiga datorernas språk-

  242. -eftersom de har försvunnit.
    Ingen talar dem längre.

  243. Riktiga språk dör också ut
    när de inte har några talare kvar.

  244. Nåt liknande hände
    med de tidigaste datorerna.

  245. Då ska jag passa på
    att berätta en anekdot.

  246. När jag var sexton
    och träffade min första kärlek-

  247. -tillbringade vi en helg ihop,
    men vi hade ingen kamera.

  248. När vi skulle återvända hem
    sa vi till varandra-

  249. -att vi måste bevara allt som hade hänt.

  250. "Vi måste skriva ner det.
    Vi går hem och skriver ner allt."

  251. Så det gjorde vi, och det blev
    ett tema för vårt förhållande-

  252. -att försöka konvertera livet till ord-

  253. -och föra dagbok
    som en sorts backupfil.

  254. Har skrivandet nånsin känts
    som att du säkerhetskopierar-

  255. -din hjärna eller ditt liv?

  256. Det är en bra fråga-

  257. -för jag såg skrivandet som nåt
    som inte hade med mitt liv att göra.

  258. Jag skrev om saker som kunde ha hänt
    och inte sånt som faktiskt gjorde det.

  259. Jag skrev på engelska,
    och då hittade jag på författare-

  260. -och jag lät dem skriva verk
    som passade deras röst.

  261. För jag gav dem
    bakgrundshistorier också.

  262. Jag hade en riktig dagbok-

  263. -men ville testa nåt annat, så jag
    skrev även en påhittad dagbok.

  264. Där brukade jag skriva saker
    som om de verkligen hände-

  265. -men det var mest önsketänkande.
    Sen skrev jag även en riktig dagbok-

  266. -så att jag tjugo år senare skulle se
    om jag kunde se skillnad.

  267. -Gjorde du det?
    -Jag tappade bort den riktiga dagboken.

  268. Så jag vet inte.
    Men inte mycket hände i mitt liv.

  269. Den påhittade dagboken
    var intressantare.

  270. Den är som en äventyrsroman.

  271. Den handlade om
    det som jag ville skulle hända.

  272. I verkligheten satt jag mest
    och drack kaffe och skrev.

  273. Jag gjorde ingenting.

  274. Det finns en Blimpie-restaurang
    på 6th Avenue och 9th Street-

  275. -och tvärs över gatan
    låg ett kvinnofängelse.

  276. Där satt jag och tittade på fängelset
    och på min kaffekopp-

  277. -och fantiserade om att träffa
    författare. Jag var nitton år.

  278. Men det här med backup är intressant.

  279. Jag har aldrig sett skrivandet
    som sammankopplat med livet.

  280. Jag dricker kaffe, går och träffar nån,
    och sen skriver jag.

  281. Det är en aktivitet. Jag har aldrig
    sett det som nåt som bevarar livet.

  282. Det är en aktivitet,
    som att laga mat eller nåt.

  283. Jag har en vit liten väska-

  284. -med dokumentation över
    mitt kärleksliv som tonåring-

  285. -men senare slutade jag anteckna.

  286. Men ditt personliga arkiv
    fortsatte växa under åren.

  287. Arkivet växer
    eftersom man gör sånt här.

  288. Man tittar tillbaka
    och försöker förstå det hela.

  289. Det är en psykologisk övning.

  290. Man försöker förstå vem man var
    och varför man skrev det här.

  291. Men det går inte att återvända dit.

  292. Personligen
    har jag inget arkiveringsbehov.

  293. Visste vore det intressant,
    men jag rör mig framåt.

  294. Om jag ger min samling till bibliotek-

  295. -kan folk gå igenom den
    om de känner sig manade.

  296. -Du gav bort allt.
    -Forskare, till exempel.

  297. Man ger bort det,
    men ibland händer lustiga saker.

  298. Men du verkar ha
    en klarare uppfattning om det här.

  299. En sak...

  300. När jag var nitton i New York 1968-

  301. -var vi synnerligen allergiska
    mot realismen.

  302. Vi tyckte att...

  303. Jag tror inte ens att vi...

  304. Vi förknippade realismen med
    nån slags småborgerlig ängslighet-

  305. -och folk
    som oroade sig för sin tillvaro.

  306. De var skenheliga
    och ljög om hur de levde.

  307. Vi föraktade deras livsstil.

  308. Men jag vet inte om vi hade rätt.

  309. Nu lever jag...

  310. ...i princip...

  311. Alla lever
    till slut lite på samma sätt.

  312. -Men du slipper skriva om det.
    -Att skriva handlar om moral.

  313. Om jag skriver på ett visst sätt
    ljuger jag kanske inte.

  314. Om jag har
    sociala åtaganden att uppfylla-

  315. -undviker jag att ljuga.

  316. Men skrivandet förlänger bara
    lögnen om äkthet.

  317. Fortsätt.

  318. Man är...

  319. ...underkastad skrivandets
    konventioner, som är lika konstgjorda...

  320. ...som allt annat vad gäller relationen
    till andra föremål eller personer.

  321. Det är väldigt sällan-

  322. -även om det är fantastiskt -
    som man bara glömmer allt.

  323. I går pratade vi om delirium,
    om hur man drabbas av en feber-

  324. -och liksom faller i trans.
    Man skriver, fast på ett annat sätt.

  325. Man har öppnat en dörr
    till en annan värld eller till helvetet.

  326. Det är nåt magiskt som sker.

  327. Det är inget som går att lära ut-

  328. -och inte heller att göra själv,
    men det går att observera.

  329. Jag har aldrig gillat
    "Buffy och vampyrerna"-

  330. -men jag insåg inte varför förrän
    jag läste din bok om Tzara och Lenin-

  331. -där du beskriver henne
    som en "förnuftets korsriddare"-

  332. -som vill hålla
    det undermedvetnas demoner borta-

  333. -och hålla portalerna
    till andra världar stängda.

  334. Då fattade jag.
    Vilka är hennes allierade i dag?

  335. Det hade jag glömt, men jag tror att
    jag skrev "The Blood Countess" då...

  336. ...som handlade om Elisabet Báthory,
    som var...

  337. ...en 1600-talsseriemördare
    i stil med Gilles de Retz.

  338. Buffy... Både i New York och London
    fanns det en tunnelbanestation-

  339. -där vampyrliknande personer
    gick av och på.

  340. Det måste ha varit porten till helvetet.
    Jag hade aldrig gått av där.

  341. Jag använder det
    som ett stilistiskt grepp.

  342. De här två böckerna var inga romaner.

  343. "The Blood Countess" var en essä.
    För jag skrev den...

  344. 1989 åkte jag till Rumänien...

  345. ...för att rapportera
    om revolutionen i december...

  346. ...tillsammans med journalister från
    National Public Radio och ABC News.

  347. Vi stannade till i Ungern, och min
    producent såg en dyster byggnad-

  348. -tvärsöver gatan från kaféet vi satt på.

  349. Jag sa att den hade kunnat
    tillhöra grevinnan Báthory.

  350. Jag förklarade, och han tyckte
    att jag skulle skriva om henne.

  351. Jag läste mer om henne
    och såg parallellerna till 1989-

  352. -för det kändes lite som början på
    den europeiska nationalismen.

  353. Så jag beslöt mig för att skriva om
    den här personens alla brott-

  354. -och se om hon faktiskt begick dem,
    och vad de säger om den makt-

  355. -som en rik
    och betydelsefull markägare hade.

  356. Det var intressant att forska,
    och jag lyckades hitta dokument-

  357. -från rättegången mot henne
    som visade att hon var ett monster.

  358. Då blev jag intresserad
    av monster också.

  359. Men här blandades
    skräcken med nationalismen.

  360. Så boken är en essä
    med olika figurer.

  361. Om vi återgår till Tzara och Lenin-

  362. -är undertiteln
    "en postmänsklig guide till dadaismen".

  363. När blev vi postmänskliga?

  364. -När blev du det?
    -För tio minuter sen...

  365. ...när de satte på mig den här.

  366. Det handlar om
    hur många sladdar man har på sig.

  367. -Om du tittar i fickan har du din mobil.
    -Ja. En...

  368. -Precis. Hörlurar.
    -...två...

  369. Och den här.

  370. Om man till 40 procent består av
    sladdar är man nog postmänsklig.

  371. Jag vill prata mer om Internet,
    för i "The Poetry Lesson"-

  372. -nämner du poesins tio muser.

  373. Några av dem är
    missförstånd, översättningsfel-

  374. -planeringsmisstag,
    misstolkning och klichéer.

  375. Och det här
    påminner mycket om Internet.

  376. Vi gör allt det här, men vi gör det fel,
    och det menar jag inte poetiskt.

  377. Det värsta med Internet är
    att det rättar ens fel.

  378. Stavningskontroll är djävulen.

  379. För man kan göra
    genialiska misstag när man skriver.

  380. Då kan man efter ett tag inse
    att det där misstaget blev fantastiskt-

  381. -och låta det vara kvar.

  382. Men nu rättar datorn en automatiskt.

  383. Det är sant att man misstolkar
    det mesta som man läser-

  384. -av olika anledningar. En är...

  385. ...att det är omöjligt att få fram
    ironi eller humor i till exempel mejl.

  386. -Det är därför vi har smileys.
    -Ja, och emojis och annat.

  387. Men man kommer ändå
    att bli missförstådd.

  388. En annan sak
    är den falska optimism som datorn...

  389. Internet sprider på många sätt
    - om än inte alla-

  390. -en falsk optimism. Det är nästan
    som kommunism på det viset.

  391. På Internet blir allt ständigt bättre,
    och det ses som enbart positivt-

  392. -för det blir till exempel
    lättare att kommunicera.

  393. Men ofta är det överdriven optimism.

  394. Det ses som fantastiskt och
    kommer att leda till att människor...

  395. ...utvecklar intellektet,
    och det ska hjälpa oss att nå...

  396. ...gyllene höjder,
    som kommunisterna brukade säga.

  397. En bättre värld,
    men alla på Facebook ljuger.

  398. Man kan förstås använda det politiskt-

  399. -och få ut budskap och samordna
    kampanjer, och det är ju bra-

  400. -men folk tenderar att lägga upp bilder
    där de är lyckliga.

  401. Allt är vinklat åt det positiva, och
    man inser att det inte alltid stämmer-

  402. -men man blir ändå avundsjuk på folk
    som har glada barn och lyckliga liv.

  403. Detta trots att man med sin
    livserfarenhet vet att det inte är så.

  404. Man faller för den här
    alternativa verkligheten.

  405. Jag har studerat det här med...

  406. ...virtual reality.
    Det finns en professor i Seattle-

  407. -som är
    en av skaparna av virtual reality.

  408. Och han var emot att helt gå in i det.

  409. Han ville inte skapa
    en alternativ verklighet.

  410. Jag sa att det ändå skulle bli så-

  411. -för när det väl finns kommer man att
    skapa en verklighet med lyckliga slut.

  412. Han sa - och det här var 1997-

  413. -att verkligheten
    åtminstone hade fått en konkurrent.

  414. Och till och med det
    såg jag som extremt.

  415. På den tiden var virtual
    reality-miljöerna i princip chattrum-

  416. -där folk satt med ballonger
    över huvudet och skrev till varandra.

  417. Men det var inte virtual reality
    som vi tänker oss den.

  418. Det kunde vara folk med headset
    på huvudet på ett köpcenter.

  419. En gång såg jag två killar som satt
    och kollade på folk som gjorde det här.

  420. Efter fem minuter snodde de
    plånböckerna och spelen.

  421. Det var verkligheten-

  422. -och samtidigt
    hade vi det här virtuella spelet.

  423. På grund av tv och Internet-

  424. -lever USA nu
    i en otrolig virtuell illusion.

  425. Den är väldigt isolerande,
    vilket också är ett problem.

  426. Det finns en illusion om "vi"
    som Internet skapar-

  427. -och en idé om att individen
    uppgår i det här stora viet-

  428. -och att man står i ett spegelhus
    där alla är kopior av varandra.

  429. Du är de och de är du,
    som Jefferson Airplane sjöng.

  430. Men när man lämnar det där inser man
    att man är kvar där man var.

  431. Provinsialismen och isoleringen-

  432. -förstärks av illusionen
    om att man är överallt.

  433. För man är bara
    där man sitter med sin dator.

  434. -Vi har bara några minuter kvar...
    -Redan?

  435. Ja, vi har ju bara börjat.

  436. Du sa till mig
    att poesi är ditt riktiga jobb.

  437. På vilket sätt är det riktigt?

  438. Man har råd
    att bli fullständigt missförstådd.

  439. Och ingen vet riktigt vad man gör.

  440. Så man kan låta bli att gå på möten...

  441. ...shoppa på arbetstid,
    ta sovmorgon, stjäla...

  442. Du berättade att din nästa bok kommer
    att få titeln "The Art of Forgetting".

  443. Kan du berätta nåt om den?

  444. Hjärnan glömmer ju åt en,
    som vi alla vet.

  445. Men konsten att glömma
    är svårbemästrad-

  446. -för först måste man minnas
    vad det var man ville glömma-

  447. -vilket gör minnena starkare, så
    det är en kamp snarare än en konst.

  448. Det är inte lätt. Jag vet bara
    att det är en bok med dikter.

  449. Det var en essä som blev en roman
    och slutligen en samling dikter...

  450. ...som släpar mitt lik efter sig.

  451. Kan poesi förändra Internet på nåt vis
    eller kan Internet förändra poesi?

  452. Kan det uppstå nåt nytt när de möts?

  453. Det diskuteras mycket poesi
    på Facebook.

  454. Jag har själv vänner
    som diskuterar det.

  455. De diskuterar framför allt
    hur man blir annorlunda.

  456. Och man skapar
    till och med grupper på Facebook.

  457. Det är en bra...
    Det ökar antalet platser...

  458. Alla som finns på sociala nätverk-

  459. -sprider versioner av sig själv
    vidare ut i världen.

  460. Så trots att folk flyttar runt
    och att flyktingar kommer hit-

  461. -finns det allt fler
    som är som vi själva.

  462. Så det är ett spegelhus, men
    utifrån ser man att det är ett glashus.

  463. Och så undrar folk
    varför man kastar sten.

  464. -Är tiden ute?
    -Nej då, vi har tre timmar...

  465. Jättebra. Jag har en fråga
    om nåt ännu större än böcker:

  466. Vad händer med alla offentliga bibliotek
    om de fysiska böckerna försvinner?

  467. Kommer det bara återstå
    ett blinkande sökfält?

  468. San Franciscos bibliotek
    blev kritiserat när det öppnade-

  469. -för att det inte fanns plats för
    mer än en del av hela samlingen-

  470. -eftersom de satt in så många datorer.

  471. De började göra sig av
    med en massa böcker-

  472. -men de väldiga protesterna
    fick dem att behålla böckerna.

  473. Bibliotek är fantastiska platser,
    och det vore synd om de försvann.

  474. Det är en fysisk plats dit man går.

  475. De är sexiga,
    precis som bokhandlar är.

  476. Man hittar saker där.
    Man går till en faktisk plats-

  477. -för att leta efter nåt
    eller bara titta runt.

  478. En invändning jag har
    mot den virtuella världen-

  479. -är att den organiserar ens tid-

  480. -och delar in den
    i exakta beståndsdelar.

  481. Då kan man inte längre
    bara vandra runt och förlora sig i nåt.

  482. Alla dina böcker är ju trots allt
    konstverk, särskilt originalen-

  483. -och för dig verkar boken
    som föremål fortfarande vara viktig.

  484. Ja, jag är ju författare.

  485. Att ge ut en bok är
    en fantastisk känsla för mig.

  486. Kan du ge oss lite hopp
    så här avslutningsvis?

  487. Kommer den fysiska boken att överleva
    åtminstone som konstverk?

  488. Absolut, för det är ju ett konstverk.

  489. Den har en viss storlek.

  490. Romaner och poesisamlingar styrs av
    vissa regler vad gäller formatet.

  491. Vissa är enorma, men romaner
    är sällan 2 000 sidor långa.

  492. Poesisamlingar tenderar
    att vara runt 120 sidor.

  493. De är fantastiska
    att äga som vackra föremål.

  494. Det är en sorts rikedom
    att vara omgiven av vackra föremål.

  495. Det är en fråga om estetik.

  496. Det är som en radio,
    ett museum eller ens eget hus.

  497. Det finns en njutning i
    att se ett sånt föremål.

  498. Men man kan ju också
    stirra på sin dator dygnet runt.

  499. Och biblioteken kommer
    att bli platser för uppträdanden.

  500. De är ju stora byggnader.

  501. Tack så mycket.

  502. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Amerikansk litteraturhistoria, Bokhistoria, Bokväsen, Böcker och läsning, Codrescu, Andrei, 1946-, E-böcker, Elektronisk publicering, Författare, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Svetlana Aleksijevitj, litteratur

Nobelpristagaren i litteratur 2015 Svetlana Aleksijevitj håller tal. Hon berättar om sin bakgrund och läser bitar ur sina böcker som alla består av en mängd röster hon intervjuat. Journalistik och skönlitteratur smälter samman när hon beskriver den ryska historiens mörkaste sidor. Inspelat den 7 december 2015 i Börshuset i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.