Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Hassan Blasim + Philip TeirDela
  1. Det är med stor glädje jag presenterar
    två författare från Finland.

  2. Först Hassan Blasim-

  3. -som är filmregissör och författare,
    född i Irak och bosatt i Helsingfors.

  4. Han skriver på arabiska.

  5. Han kom till Finland som flykting 2004.

  6. Han fick problem
    när han gjorde en film-

  7. -i det kurdiska området i norra Irak.

  8. Och boken som ni kan se här...

  9. ..."Irakisk Kristus",
    som den heter på svenska...

  10. ...har översatts från arabiska
    av Jonathan Morén.

  11. Och den är utgiven
    på Albert Bonniers förlag.

  12. Blasim sägs ha revolutionerat
    den arabiska litteraturen.

  13. År 2014 blev han den första
    arabiskspråkiga författaren-

  14. -som har vunnit
    The Independent foreign fiction prize.

  15. Hassan ska samtala med Philip Teir.

  16. Han är också en finländsk författare,
    och han skriver på svenska.

  17. Philip är journalist,
    poet och romanförfattare.

  18. "Vinterkriget" heter hans romandebut-

  19. -som kom år 2013.

  20. Philip var kulturchef
    på Hufvudstadsbladet fram till 2014-

  21. -då han slutade, och i stället grundade
    en litteraturfestival i Helsingfors.

  22. En systerfestival till Stockholm
    Literature, som heter Helsinki Lit.

  23. Vi är jätteglada att ha er båda här.

  24. Jag ska snart lämna över ordet till er,
    men först har jag en fråga.

  25. Hur är det att bo i Finland i dag och
    skriva på ett annat språk än finska?

  26. Ni gör ju båda det.

  27. Kan ni berätta lite om hur det är,
    sett från era olika synvinklar?

  28. -Vem vill börja?
    -Jag. Sen har jag en fråga till honom.

  29. Det finns nog två sätt att svara på det.

  30. Det är märkligt, och ganska underbart,
    när jag skriver mina berättelser.

  31. Oftast utspelar de sig i Helsingfors,
    som är tvåspråkigt, men mest finskt.

  32. Jag skriver scener
    där folk jobbar eller träffar nån-

  33. -och jag tänker att de pratar finska,
    men jag skriver dialogen på svenska.

  34. Med sina barn pratar de ju svenska,
    men utanför hemmet blir det finska.

  35. Ibland slänger jag in
    ett finskt ord, eller en svordom-

  36. -för att signalera
    att det egentligen är finska.

  37. Sen översätts boken till finska,
    och jag får läsa dialogen på rätt språk.

  38. Det är märkligt, men också roligt.

  39. Ibland får jag en känsla av att vissa
    scener funkar bättre på finska-

  40. -eftersom det är rätt språk för scenen.

  41. Men frågan handlar också om-

  42. -vilken tillgång jag har
    till den finska världen.

  43. Jag tror att många finlandssvenska
    författare funderar-

  44. -över vilka områden vi kan skriva om.

  45. Kan vi bara skriva om kusten,
    där de svenskspråkiga bor?

  46. Skulle jag kunna skriva en bok om
    Lappland, där man bara pratar finska?

  47. Det rätta svaret är väl
    att man kan göra vad som helst.

  48. Du kan skriva på arabiska
    om nån som heter Marko.

  49. Man kan nog göra vad som helst, men
    man måste veta hur man ska göra.

  50. Som Colm Tóibín sa i dag så måste
    man ha en känsla för scenen.

  51. Om jag skriver om Lappland
    på svenska måste jag veta varför.

  52. Du kan skriva en bok om Kina.

  53. Ja, men jag skulle kanske ha med
    en svenskspråkig person då.

  54. Jag vet inte.

  55. -Vad var din fråga?
    -Du måste svara på det här först.

  56. Måste jag? Det här är svårt.

  57. Jag upprepar hela tiden
    samma berättelser.

  58. Jag förklarar min situation i Finland
    med en berättelse.

  59. Mitt första år i Finland
    träffade jag en kille från Marocko.

  60. Jag frågade honom hur finländarna är.

  61. Han sa: "De är deprimerade,
    de dricker för mycket, de pratar inte."

  62. Jag sa: "Det låter precis som jag
    i Irak! Jag har hittat mitt land!"

  63. Jag älskade Finland,
    men Finland älskade inte mig.

  64. En dag satt jag på tunnelbanan
    och läste en bok på arabiska.

  65. En vacker gammal dam satt bredvid.

  66. Hon sa: "Åh, arabiska är så vackert."

  67. Jag sa: "Ja, det är vackert och svårt,
    precis som finska."

  68. Hon sa: "Skriver ni från höger
    till vänster?" Jag sa: "Ja."

  69. Hon sa: "Är det här Koranen?"
    Jag sa: "Nej, tyvärr. Franz Kafka."

  70. Sånt är livet. Det är svårt att vara
    flykting och författare från Irak.

  71. Folk förknippar Irak med Saddam
    Hussein och krig. Inte litteratur.

  72. Det är svårt. Det tar tid. Att skriva på
    arabiska, med atmosfären runtom...

  73. Och finskan är inte lätt. Det tog tid.

  74. Men när det kommer till kritan
    är litteraturen och språket-

  75. -ett fantastiskt sätt
    att lära känna en kultur.

  76. Jag brukar fråga finländarna varför
    de inte översätter mer litteratur.

  77. Varför ställer de bara
    samma gamla frågor?

  78. "Vad händer i Irak? Varför är IS där?"

  79. Det må låta romantiskt, men genom
    litteraturen lär vi oss älska varandra.

  80. Om man läser en roman från Irak
    kan man förstå allt om Irak.

  81. Så det är svårt, men det går. Jag har
    kämpat länge för att få vara författare.

  82. På tal om språk har jag tänkt, när vi
    har träffats de senaste veckorna-

  83. -att vi båda jobbar
    i samma del av Helsingfors, Berghäll-

  84. -och där finns ett transitboende för
    flyktingar, det största i Helsingfors.

  85. Där stannar flyktingarna i några veckor,
    och sen skickas de nån annanstans.

  86. Runt 70 procent av flyktingarna som
    kommer till Finland nu är från Irak.

  87. Många kommer från Bagdad, som du.

  88. Du ser dem i hela Berghäll just nu.

  89. Hur känns det, efter tio år i Finland,
    att plötsligt höra arabiska-

  90. -på gatan i området där du arbetar?

  91. Jag känner bara:
    "Mina bröder! Kom, så kramas vi!"

  92. Det är förstås intressant att plötsligt
    höra en massa arabiska i Finland.

  93. Jag är nyfiken på vad de pratar om.

  94. Jag hör att de säger:
    "Var köper man billig öl?"

  95. Precis som finska män!

  96. Det är inte IS som har kommit hit,
    det är män på jakt efter öl.

  97. Eller så pratar de om var bussen går...

  98. Finland spelade fotboll mot Irland
    och de ville se matchen.

  99. Ingen i Finland bryr sig om fotboll,
    men nu kommer det folk som gör det.

  100. Det är sorgligt samtidigt.

  101. Alla i min generation och min
    pappas generation lämnar landet.

  102. Men vi måste också förstå-

  103. -att frågan inte bara handlar om hur vi
    ska hjälpa flyktingarna på bästa sätt.

  104. Frågan är: Varför lämnar de sitt land?

  105. Det bottnar i ett nytt kallt krig. Det
    hänger ihop med kapitalism och makt.

  106. Om vi inte löser det
    tar det aldrig slut.

  107. När folk nu strömmar hit
    känner sig européerna rädda.

  108. Men dessa människor är inte flyktingar,
    de är demonstranter mot kapitalismen.

  109. Fattiga människor kan inte vänta på
    att de rika ska ordna nån musikfestival-

  110. -och skicka lite pengar till Afrika.
    Det funkar inte.

  111. Vi kommer hit och bosätter oss här
    för att ni har utnyttjat oss länge.

  112. Mellanöstern har länge
    varit Europas bensinstation.

  113. Och hur har väst hjälpt Mellanöstern?
    Genom att bomba.

  114. Självklart flyr folk då.

  115. Men flyktingfrågan är väldigt viktig.
    Varför då?

  116. För att vi får öva oss
    på att dela livet med andra.

  117. I framtiden får vi kanske
    klimatflyktingar.

  118. Vad ska vi göra med dessa miljontals
    människor när deras land utplånas?

  119. Människor med olika kulturer.
    Vem ska hjälpa dem?

  120. I dag övar vi oss inför de problem
    som kan uppstå i framtiden.

  121. Hur vi behandlar flyktingarna
    är avgörande.

  122. Du, då? Känner du likadant
    i Stockholm, vad gäller språket?

  123. Det är annorlunda. Om man kommer
    till Stockholm som finlandssvensk-

  124. -känner man på nåt märkligt sätt
    att man kommer hem-

  125. -eftersom alla talar ens eget språk.
    Men samtidigt är man utomlands.

  126. Finska media har hanterat flykting-
    situationen på ett mycket märkligt sätt.

  127. Finland skiljer sig väldigt mycket
    från Sverige på det sättet.

  128. Härom dagen såg jag en riktigt konstig
    grej på webbsidan Helsingin Uutiset.

  129. Det är en seriös webbsida med lokala
    Helsingforsnyheter. Men de skrev:

  130. "Helsingforsborna förvånas
    över att flyktingarna köper öl."

  131. Man kan inte göra rätt. Om man inte
    dricker öl är man en konstig muslim.

  132. Men om man dricker öl är man också
    konstig, för man beter sig oväntat.

  133. Om du är irakier måste du grunda en
    moské så vi kan attackera dig i media.

  134. Om du dricker öl förstör det vår image.

  135. Finländarnas sätt att närma sig
    främlingar är också väldigt märkligt.

  136. Om vi träffar en utlänning... Kanske
    inte just jag, men många finländare...

  137. Då frågar vi inte:
    "Var kommer du ifrån?"

  138. Vi frågar: "Varför kom du till Finland?"
    Vi tror inte att nån vill komma hit.

  139. När folk kommer undrar vi varför.
    Det finns liksom ingen logik i det.

  140. Letar du efter billig öl i Stockholm?

  141. Ja, faktiskt...
    Vi har druckit lite öl, ja.

  142. Jag säger till finländarna: "Vi älskar
    Finland. Det är vårt land nu."

  143. Folk undrar om jag längtar hem.
    Jag säger: "Ja, jag tänker på Finland."

  144. Det är mitt hem. Min son är född där.

  145. Folk förstår inte att man kan älska alla
    länder. Jag älskar Finland på mitt sätt.

  146. Inte med villkoret
    att jag måste älska finsk kultur.

  147. "Gillar du ishockey?"

  148. Jag gillar inte hockey, men jag gillar
    att finländarna är ärliga och pålitliga.

  149. Jag älskar Finland på mitt sätt.
    Man kan inte säga till folk-

  150. -att de måste älska på ett visst sätt.
    Man älskar på olika sätt.

  151. Min son älskar Finland. Min flickvän
    är finsk. Jag älskar Finland.

  152. Finländarna vill att man ska tacka dem.
    Självklart är vi tacksamma!

  153. Men jag kan inte arbeta i Finland
    i tjugo år och bara vara tacksam.

  154. Jag måste få vara kritisk.

  155. När jag kritiserar nåt i Irak
    säger irakierna: "Stanna i väst, du."

  156. När jag kritiserar finländarna säger de:
    "Åk tillbaka till ditt eget land."

  157. Det är svårt. Folk säger att de
    behöver tid, men det tror inte jag.

  158. Det är utbildningen som behöver
    förändras. Den är dålig i Europa.

  159. Man matar folk med historia,
    till exempel.

  160. Inte på ett fantasifullt sätt, så att
    man lär sig känna för andra människor.

  161. Man måste lära sig hur flykting-
    strömmen är kopplad till kapitalismen.

  162. Hur det hänger ihop
    med maten vi äter och bilarna vi kör.

  163. Om man inte lär ungdomarna detta
    kommer folk aldrig att förstå.

  164. Folk känner inte till den sanna
    historien om muslimer, till exempel.

  165. Det här är väldigt nytt för Finland.
    Förra året kom det 3 600 flyktingar.

  166. I år beräknas det bli runt 30 000,
    ungefär tio gånger fler än förra året.

  167. Jag tror vi ska prata lite mer skit om
    Finland, och sen ska vi säga nåt snällt.

  168. -Jag sa redan nåt snällt.
    -Ja...

  169. Du sa att finländarna är som du,
    för att de är tystlåtna-

  170. -men du verkar inte särskilt tystlåten.

  171. Okej... För det första
    vill jag inte vara med på festivaler.

  172. Det är så svårt att göra sånt här.

  173. Jag säger alltid att jag inte vill prata
    om litteratur, för det är ointressant.

  174. "Hur går ditt skrivande till?"
    - "Jag stänger dörren och skriver."

  175. "Vad inspirerar dig?"
    - "Allt. Filmer, böcker, vänner."

  176. "Vad har du för stil?"
    - "Jag bryr mig inte."

  177. Men jag är inte tyst på festivaler, för
    det händer mycket intressant runt oss.

  178. Det är en betydelsefull tid,
    med flyktingarna som kommer.

  179. Som när européer invandrade till USA.

  180. Det väcker stora moraliska frågor.
    Varför pratar ingen om det?

  181. Varför kan vi, med vita människors
    pass, åka till Afrika och fota djur?

  182. Varför kan vi åka till Thailand
    och ha turistsex?

  183. Varför kan ni åka överallt
    med era pass?

  184. Varför får folk inte komma
    till era länder? Varför dör de i havet?

  185. Varför lider de? Varför?

  186. Vem bestämde att en svensk
    får resa överallt-

  187. -medan en afrikan måste drunkna?

  188. Öppna gränserna!
    Varför är vi rädda för öppna gränser?

  189. I Europa har gränser lett till krig.

  190. Ju mer gränserna har öppnats,
    desto fredligare har Europa blivit.

  191. Öppna gränser kommer inte att leda till
    en massa våld. Det är en bra lösning.

  192. I Finland talas det mest om hur man på
    ett lagligt sätt kan stänga gränserna.

  193. Vi ska inte bara kritisera Finland.
    Se hur de beter sig i Östeuropa.

  194. Jag vill prata om bilden av ditt ögon-
    bryn som du la ut på Facebook i dag.

  195. Nån hade slagit dig på en bar.

  196. -Ja, det är okej.
    -Nej, det är det inte. Kan du berätta?

  197. Om en invandrare skulle slå en finsk
    författare skulle det bli en stor nyhet.

  198. -Du kan väl berätta historien.
    -Ska jag?

  199. Du var med din flickvän på en bar
    i Gårdsbacka i Helsingfors.

  200. -Och det var hennes födelsedag.
    -Ja. Vi firade det.

  201. Katja är finsk. Hon har studerat
    geologi. Vi talar om stenar och livet.

  202. Vi är smarta människor.

  203. En finsk man kom fram.
    Han hade hört Katja prata om geologi.

  204. Han sa: "Vad pratar du för skit?"

  205. "Du vill bara ha sex med den där
    mannen, för du är vit och finsk."

  206. Vi struntade bara i honom.

  207. Då tog han till våld, trots att jag bara
    satt där i lugn och ro med min flickvän.

  208. Bara för att vi har olika färg på huden.
    Den finska synen på integration...

  209. Den finske mannen säger:
    "De stjäl våra kvinnor."

  210. "De stjäl våra pengar.
    De stjäl vårt land."

  211. Och finländarna
    som är så stolta över sin utbildning.

  212. Är det där kunskap? Man har världens
    bästa utbildning, och beter sig så där.

  213. Det där var bara en historia. Varje dag
    angrips invandrare och flyktingar.

  214. "Det är inte många som gör så!",
    säger folk. Nej, självklart inte.

  215. Men byt hudfärg till nån annan än vit,
    så får ni se hur rasistiskt Finland är.

  216. Visst, det finns
    många underbara människor i Finland.

  217. Rasisterna är kanske få, men Hitlers
    anhängare var också få i början.

  218. Detsamma gäller radikala islamister.

  219. Små grupper kan inte ignoreras
    bara för att de är små.

  220. Utifrån det du har berättat för mig
    om ditt vardagsliv-

  221. -verkar rasismen verkligen vara
    ett stort problem, även för din son.

  222. Men om man tittar på hur människor
    har hanterat flyktingsituationen-

  223. -ser man det motsatta också.

  224. Det är lite bekymmersamt att folks
    goda gärningar inte uppmärksammas.

  225. Jag besökte Lahtis när det hölls
    en demonstration för stängda gränser.

  226. Det finns till exempel
    en lokal politiker-

  227. -som försöker återuppväcka
    en gammal fascistisk rörelse.

  228. Det hade samlats cirka 400 personer
    från nationalistiska grupperingar.

  229. Men på andra sidan torget
    stod det kanske tusen människor-

  230. -med lakan med texten
    "Välkomna, flyktingar" och sånt.

  231. Det som har synts i media
    har varit de riktigt hemska sakerna.

  232. Men många gör bra saker också.

  233. Jag var på en flyktingförläggning
    i Nurmijärvi utanför Helsingfors.

  234. Byggnaden var tidigare ett sanatorium.
    Edith Södergran har varit patient där.

  235. Sjukhuset lades ner för tjugo år sen
    och byggnaden har stått övergiven.

  236. Nu har många gamla hus kommit
    till användning som flyktingboenden.

  237. Där träffade jag en ortsbo
    som var döv, men kunde prata.

  238. Han sa att han hade hört
    att det fanns en döv flyktingpappa där-

  239. -och han ville veta om han
    kunde hjälpa till med teckentolkning.

  240. Kvinnan som jobbade där,
    en frivilligarbetare, sa:

  241. "Kan du hämta din pappa? Här är nån
    som kanske kan prata med honom."

  242. Barnet hämtade sin pappa, och de
    båda männen började tala teckenspråk.

  243. Personalen kunde inte arabiska, och
    detta var hans första samtal i Finland.

  244. Det var en väldigt vacker scen,
    det var ju helt ordlöst.

  245. Man skulle kunna tro att teckenspråken
    var helt olika, men de förstod varann.

  246. Ibland, när jag ser nåt sånt, tänker jag
    att finländarna är rätt fina också.

  247. Ja, visst är det så.

  248. Men vad gäller våldet...
    Krig är ingen ny företeelse, förstås.

  249. Se bara vad vi författare alltid har
    skrivit om: Fred och krig, sex och död.

  250. Vi är som musiker som berättar
    samma historia men med olika rytmer.

  251. Tänk bara på barn... Vi föds med
    kärlek. Vi föds som goda människor.

  252. Svenska och somaliska barn leker ihop
    men som vuxna skjuter de varandra.

  253. Var kommer hatet ifrån? Från oss.
    Från media, skolan och politikerna.

  254. Hat är nåt man lär sig. Kärlek föds man
    med. Ja, jag låter som en romantiker.

  255. I dag lever vi i ett tävlingssamhälle.

  256. Man ska bli den bästa författaren eller
    ingenjören. Ingen pratar om vishet.

  257. Vissa säger att man blir vis med tiden.
    Man blir åttio år, når vishet och dör.

  258. Men vi är visa nog.

  259. Vi har information, vi är goda
    människor, vi har idéer och fantasi-

  260. -så att vi kan lära skolungdomarna-

  261. -på ett roligt sätt, förstås,
    hur man blir vis.

  262. Hur man lever på ett annat sätt,
    utan att sträva efter att bli bäst.

  263. Om en person är bäst,
    hur känner sig andra då? Ensamma.

  264. Måste alla vinna? Måste alla
    bli världens bästa författare?

  265. Vårt sätt att prata om litteratur
    är undermåligt i dag.

  266. Jag har varit på många litteratur-
    festivaler i olika europeiska länder.

  267. De kallas internationella festivaler men
    90 procent av författarna är européer.

  268. Tror Europa att de är hela världen?

  269. Varför bjuder man inte in författare
    från Bangladesh och Nigeria?

  270. Det finns bra litteratur i hela världen.

  271. I Europa har man skapat ikoner inom
    musiken, ända sen John Lennons tid.

  272. Man har skapat sin egen litteratur och
    sett skönhet genom europeiska ögon.

  273. De gav mig ett litteraturpris i England.
    Jag kallar det "Vita människors pris."

  274. Vita människor delar ut fredspriset,
    och de släpper också bomber.

  275. Vi måste formulera frågan så här:
    Vilka är det som gör Europa så bra?

  276. Vi är så stolta över Europa. Jag också.

  277. Europa är ett underbart, fritt samhälle.
    Vem har gjort Europa så underbart?

  278. Européerna var öppna förut.

  279. De hämtade kunskap från Kina,
    Andalusien och arabvärlden.

  280. Det är så sorgligt att se att européerna
    vill stänga gränserna nu.

  281. "Det är ert krig, inte vårt."

  282. Men det är vårt krig, vår värld.

  283. På tal om översättning
    är ditt författarskap intressant-

  284. -för att förlaget i Storbritannien
    inte hittade dig på det typiska sättet.

  285. Det vanliga är väl att man studerar
    i England och träffar en förläggare.

  286. Men de hittade dig på internet.

  287. Ja, för ingen var intresserad-

  288. -när jag skickade mina noveller till
    finska tidningar. De struntade i mig.

  289. Men sen, när jag fick fina recensioner i
    engelska tidningar, som The Guardian-

  290. -då lät det annorlunda. "Åh, det bor en
    stor invandrarförfattare här i Finland."

  291. Det är samma sak för finska författare,
    eller för musiker.

  292. Om en finsk musiker lyckas i England
    blir alla plötsligt intresserade.

  293. Nu är jag tacksam mot Finland.
    Folk säger att de är stolta över mig.

  294. Det är fint,
    men vi måste öppna dörren mer.

  295. I Sverige finns det stora konstnärer
    från alla möjliga länder.

  296. Och författare som skriver på arabiska.
    Öppna dörren för det.

  297. Varför får bara radikala muslimer
    prata om arabisk kultur i media?

  298. Ge konstnärer utrymme,
    översätt böcker, visa dem på tv.

  299. Visa goda förebilder för
    den unga generationen invandrare.

  300. Bara i Malmö bor kanske sju av mina
    vänner som studerade konst med mig.

  301. Det finns många i Finland,
    och vi måste lita på dem...

  302. Jag insåg just att jag pratar för
    mycket. - Hur går det med skrivandet?

  303. Jag ville faktiskt gärna
    prata mer med dig, om din bok...

  304. -Jag har ingen bra fråga till dig.
    -Du får fundera en stund.

  305. Den finska författaren Rosa Liksom
    är också här.

  306. Jag har just läst hennes senaste bok,
    och jag läste din bok i våras.

  307. Det finns likheter mellan böckerna.

  308. Hennes bok
    innehåller 67 kortprosatexter-

  309. -som alla är skrivna i jag-form.

  310. Det är många historier som berättas.

  311. När jag läste hennes bok kändes det
    som om hon hade rest runt i Finland-

  312. -och intervjuat hundratals människor.
    Jag får en liknande känsla av din bok.

  313. Boken verkar handla om folk
    som du träffat under många års tid-

  314. -och vars historier du sen har
    sammanställt i en bok. Stämmer det?

  315. Jag vet inte.

  316. Varför ställer du så svåra frågor?

  317. -Varför flyttar du inte till Stockholm?
    -Varför flyttar inte du till Stockholm?

  318. Jag vill det. Men nu säger folk:
    "Nej, lämna inte Finland!"

  319. Jag retas: "Nu åker jag till Stockholm!"
    Finländare klagar alltid på Sverige.

  320. Jag har alltid beundrat svensk kultur.
    Jag älskar Sverige, så klart.

  321. I Finland säger jag alltid: "Titta på er
    granne. De tar emot många flyktingar."

  322. "Visst har de problem,
    men de tar risker och har fantasi."

  323. "Bete er inte som inskränkta lantisar."

  324. De säger:
    "Vi vill inte ha ett Malmö i Finland."

  325. -Jag säger: "Malmö är ju toppen."
    -Det här är väldigt typiskt.

  326. Jag vill inte flytta. Jag vill hjälpa
    andra i Finland. Och min son är finsk.

  327. Och det finns jobb att göra.
    I Sverige finns många invandrare.

  328. Jag menar inte att Finland behöver
    mig, direkt. Men min son behöver mig.

  329. Vi pratade om det här i går. Jag sa till
    Hassan att det är väldigt intressant...

  330. Två böcker har getts ut i Finland.

  331. Hassan har fått bra recensioner där-

  332. -men det har inte alls varit så
    som det har varit i Sverige nu i höst.

  333. Här intervjuas han överallt, och hyllas.

  334. Och jag sa... Du ska ju ansöka
    om finskt medborgarskap nu.

  335. Men om det inte beviljas
    kan du kanske flytta till Sverige.

  336. I Island kan de också bevilja mig
    medborgarskap. Jag kanske åker dit.

  337. Hassan frågade mig samma sak,
    varför inte jag bor i Sverige.

  338. Det beror förstås på familjen
    och allt möjligt annat, men också...

  339. Det är bra att skriva på svenska,
    för en publik i Sverige, från Finland.

  340. Man har ett unikt perspektiv som man
    inte skulle ha om man bodde här.

  341. Du skriver en ny roman nu
    som utspelar sig i Finland.

  342. Du känner ju Finland nu, efter tio år,
    och då vill du skriva om det.

  343. Finländare frågade mig redan i början
    om jag skulle skriva om Finland.

  344. Jag sa att jag inte ville skriva
    klichéer efter bara fem år i Finland.

  345. Jag behövde tid. Nu, efter tio år,
    tycker jag att tiden har kommit.

  346. -Vill du säga nåt om det?
    -Om romanen? Nej, nej.

  347. Jag jobbar också med teater nu.
    Jag skriver en pjäs.

  348. Den handlar inte om Irak och kriget,
    utan om internet i framtiden.

  349. Hur internet
    kommer att förändra hela spelet.

  350. -En fråga till dig: Hur skriver du?
    -Hur jag skriver?

  351. Jag skriver på ett intuitivt sätt.

  352. Jag har liksom en bild av en berättelse,
    och så börjar jag skriva...

  353. Det är inte så ekonomiskt-

  354. -för jag måste skriva länge
    innan jag vet vad det ska handla om.

  355. Du tänker på berättelsen länge,
    och sen skriver du ner den snabbt.

  356. Jag gör tvärtom, jag försöker
    hitta berättelsen medan jag skriver.

  357. Jag har försökt göra en grej som vissa
    författare gör, exempelvis Kjell Westö.

  358. Han tar ett stort papper där han skriver
    ner alla romanfigurer och ritar kartor-

  359. -och skriver små stödord
    om varje person.

  360. Men för mig känns det som skolarbete.

  361. Det roliga med att skriva
    är inte att planera sånt.

  362. För mig handlar det mer om att hitta
    en viss stämning, till exempel.

  363. Ja... Vet du hur jag skriver? Jag sätter
    på datorn och trycker på tangenterna.

  364. Jag brukar också... Vissa blir
    förvånade när jag säger det...

  365. Jag brukar gå på technofester
    och skriva till musiken.

  366. Jag öppnar datorn, medan en massa
    fantastiska ungdomar dansar.

  367. Jag skriver om Irak på technofester
    i Finland, Tyskland eller Amsterdam.

  368. Man kan använda allt,
    all energi i omgivningen.

  369. Det handlar om rytmen.

  370. Många författare måste
    skriva om sina texter många gånger.

  371. Det skrattar jag bara åt.

  372. Jag tänker länge, kanske
    i sex månader, på en berättelse.

  373. Sen stänger jag dörren, det är viktigt
    för mig att inte bli störd.

  374. Jag kan skriva novellen på två dagar.

  375. Visst bearbetar jag texten lite,
    men det är inget stort problem för mig.

  376. Hur går det till rent praktiskt
    att skriva på arabiska i Finland?

  377. Du ges ut på förlag i Finland,
    England och Sverige-

  378. -men var är din redaktör?

  379. -Har du nån i England...
    -Det finns en för varje språk.

  380. I Italien finns det
    en italiensk redaktör, och så vidare.

  381. Mina arabiska manus skickar jag
    till en vän, en känd irakisk författare.

  382. Och jag skickar dem till andra vänner
    som skriver på arabiska.

  383. De läser texten och ger mig goda råd.

  384. Så ditt engelska förlag,
    Comma Press, har inte...

  385. Nej, de har ingen arabisk redaktör.

  386. På mitt svenska förlag säger de
    att de inte har folk som läser arabiska.

  387. Men det finns ju många arabisktalande
    här. Varför inte skapa jobb?

  388. Bonnierförlagen kunde anlita
    några som läser arabiska böcker.

  389. Om de inte hittar nån kan jag ta jobbet,
    om de betalar bra.

  390. Var läser du ny arabisk litteratur?
    På nätet, eller?

  391. Ja, och ibland
    beställer jag böcker på nätet också.

  392. Man kan köpa böcker från Egypten,
    Libanon och många olika länder.

  393. Vi pratade om Adonis i går, den syriske
    författaren. Du gillar inte hans dikter.

  394. Men du gillar hans andra verk.

  395. Jag vill inte prata om Adonis.
    Låt syrierna prata om honom.

  396. Han är en bra författare, punkt slut.

  397. Jag vill verkligen inte prata om honom.

  398. Folk känner till honom. Han är med
    i Nobelprisspekulationerna varje år.

  399. Vissa syrier kritiserar honom.

  400. Finns det syrier här? - Ghayath? Där.

  401. De menar att Adonis inte uttalar sig
    tydligt nog om diktatorn Bashar.

  402. Han har många gånger förklarat
    att han är mot regimen.

  403. Men han har också sagt nåt
    som jag tycker är bra.

  404. Han säger att revolutionen inte utgår
    från moskén, utan från universitetet.

  405. Bildade människor
    genomför fredliga revolutioner.

  406. En revolution som är religiös
    och våldsam är ingen revolution.

  407. Han säger flera andra saker också
    som folk ogillar.

  408. Jag håller med honom till viss del.
    En revolution får inte vara våldsam.

  409. Och folk som saknar kunskap
    kan inte göra revolution.

  410. Men dikterna han skriver...

  411. I arabvärlden kallas jag oanständig.
    Jag använder ett grovt språk.

  412. Jag bryr mig inte om språk. Jag är
    ingen språkfilosof, bara en berättare.

  413. Adonis skriver vacker, klassisk,
    arabisk, djup, filosofisk poesi.

  414. Det är mer som matematik än poesi
    för mig. Det gillar jag inte.

  415. Jag vill bli berörd.

  416. Om han hör mig nu tänker han:
    "Vem är han att uttala sig om mig?"

  417. En av mina favoritnoveller i din bok-

  418. -handlar om en alkoholiserad finsk
    konstnär som tar hand om en hund.

  419. Historien berättas
    ur hundens synvinkel.

  420. Du är väldigt bra på metaforer.

  421. Vill du berätta lite om den novellen
    och var den kom ifrån?

  422. En fråga om skrivande. "Var kom den
    ifrån?" Nånstans ifrån... Jag vet inte.

  423. Historier har uppkommit
    på samma sätt genom hela historien.

  424. Ibland drömmer jag. Det är inget nytt.
    Ibland ser man en bild i drömmen.

  425. Ibland hör man nyheter, ibland blir
    man influerad av böcker eller filmer.

  426. För mig är det enkelt.
    Man kan skriva om vad som helst.

  427. Jag kan börja på en novell här och nu.

  428. Det är lätt, för man kan skriva om allt.

  429. Alla människor bär på historier.

  430. Man träffar nån. "Hur är det?" - "Min
    flickvän ska åka bort och studera."

  431. De berättar en historia. Historier finns
    överallt. Och så använder man fantasi.

  432. Jag ville bli författare redan
    som tonåring, jag har läst mycket.

  433. Naturligtvis var jag självisk
    och ville bli bäst.

  434. Men för mig är det som en lek.

  435. När man hittar på en lek vill man inte
    att den ska bli som en gammal lek.

  436. Utmaningen är alltid att skapa
    nåt intressant och underhållande.

  437. Jag skriver inte om Irak för att
    förmedla nåt storartat budskap om Irak.

  438. Jag leker en personlig lek. Men jag
    vill inte prata om det på festivaler.

  439. Det är själviskt.
    Jag vill prata om nåt som är intressant.

  440. Om livet, om flyktingar,
    om vad vi ska göra med utbildningen.

  441. Sånt är intressant att prata om.
    Inte detaljer om skrivande.

  442. Jag har inget nytt att komma med.
    Alla här kan läsa böcker om skrivande.

  443. Inget är nytt när det gäller skrivande.

  444. Apropå det du sa om idéer-

  445. -så är det svårt att skriva en bok med
    avsikten att förmedla en central idé.

  446. Jag var på ett seminarium i Norge
    med många unga författare-

  447. -och vi diskuterade vad vi skriver om
    i Skandinavien just nu.

  448. Norrmännen sa: "Vi borde skriva
    om olja. Olja är väldigt viktigt."

  449. Det lät ju konstigt för oss andra.

  450. Danskarna sa: "Vi borde kanske
    skriva nåt poststrukturalistiskt."

  451. För de är väldigt teoretiska i Danmark.

  452. Sen sa nån: "Vi borde skriva om
    jämställdhet. Det är viktigast av allt."

  453. Jag tänkte bara: "Jag vill skriva om er,
    när ni pratar." Det är det intressanta.

  454. Att skriva om hur folk pratar om idéer,
    utan att uttryckligen skriva ut sin idé.

  455. Jag tror inte att så många författare
    vill förmedla budskap.

  456. För mig är skrivandet
    en privat, självisk lek.

  457. Men litteraturen kan hjälpa människor,
    och förändra saker och ting.

  458. Om vi till exempel ser på de rättigheter
    som kvinnor har i dagens Europa-

  459. -har litteraturen spelat en stor roll
    i den utvecklingen.

  460. Mänskliga rättigheter,
    jämställdhet och frihet...

  461. Litteraturen har självklart
    spelat en viktig roll för människan.

  462. Det finns inget speciellt som jag
    personligen kan säga om litteratur.

  463. Men det är klart att det i ett finns ett
    stort budskap i litteraturen som helhet.

  464. Det är nåt väldigt privat
    över att prata om hur man skriver.

  465. Om man jämför skönlitterärt skrivande
    med journalistik, till exempel-

  466. -så rör sig det skönlitterära skrivandet
    mycket mer i det undermedvetna.

  467. När man skriver tänker man
    att ingen kommer att läsa det-

  468. -för att det är för dåligt eller privat.

  469. Men så förvandlas det till
    skönlitteratur, och då kan man visa det.

  470. Så frågan "Var kom berättelsen ifrån?"
    är svår, för svaret är väldigt privat.

  471. Det är svårt, och samtidigt lätt,
    för en författare.

  472. Det är ju vårt jobb, vi är yrkesmän.
    Vi har skrivit hela livet.

  473. -Hur gammal var du när du började?
    -Jag vet inte, kanske 25 eller nåt.

  474. Jag började när jag var fjorton. Du vet
    inget om litteratur, men det gör jag.

  475. Du ville bli författare väldigt tidigt.

  476. Min mamma kommer från en by i Irak-

  477. -och hon kan inte läsa och skriva.

  478. Hon gjorde allt hon kunde för att
    ge sina nio barn en god utbildning.

  479. Hon är min hjälte, förstås.

  480. Mamma var inte glad när det var
    sommarlov, och vi behövde arbeta.

  481. Jag jobbade mycket som barn.
    Jag sålde tidningar på gatan.

  482. Men en gång satt jag bara hemma
    och läste skönlitteratur.

  483. Hon sa:"Vad sysslar du med? Studerar
    gör man i skolan, nu måste du jobba."

  484. Men jag bara läste. Så en dag, när jag
    var fjorton, öppnade jag en tidning-

  485. -och där fanns det ett korsord.

  486. Jag började lösa det. Det var svårt.

  487. Då gjorde jag ett eget. En tidning
    publicerade det och skickade pengar.

  488. Mamma sa: "Varför fick du pengar?"
    - "Jag konstruerade ett korsord."

  489. "Bra jobbat", sa hon. "Läs, läs."

  490. -Tack så mycket.
    -Får jag ställa en fråga bara?

  491. Din bok "Irakisk Kristus"
    har getts ut på många språk nu.

  492. -Men inte på arabiska.
    -Jo, förra året gav den ut på arabiska.

  493. Först skickade jag boken till tjugo
    arabiska förlag, som refuserade den.

  494. De gillade den inte.

  495. Min första bok blev hårt censurerad.

  496. Så jag la ut den gratis på internet.

  497. Det är inte läge att tänka på att tjäna
    pengar på böcker i arabvärlden nu.

  498. Förresten tjänar man ändå
    inga pengar på novellsamlingar.

  499. Alla förlag vill ha tjocka romaner.

  500. Noveller kan vara bra,
    men man tjänar inga pengar på dem.

  501. Nåväl, jag la ut alla novellerna
    gratis på arabiska.

  502. Men i fjol hittade jag
    en bra förläggare.

  503. Han bor i Italien,
    och han gav ut min bok ocensurerad.

  504. Nu har han börjat skicka ut den
    till Irak och Egypten.

  505. Kanske folk säger: "Undrar varför
    han har lyckats i väst. Vi läser honom."

  506. Tack så mycket till er båda två.

  507. Översättning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hassan Blasim + Philip Teir

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Arabisk litteraturhistoria, Blasim, Hassan, 1973-, Finland, Finsk litteraturhistoria, Författare, Litteratur, Litteraturvetenskap, Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Teir, Philip, 1980-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.