Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Olga TokarczukDela
  1. Vi är extremt glada och stolta
    över att kunna starta-

  2. -med ett anförande av den stora
    polska författaren Olga Tokarczuk.

  3. Olga var först poet,
    men började snart skriva romaner.

  4. Att beskriva denna mycket talangfulla
    författares stil är faktiskt lite svårt.

  5. Hon skriver sin egen magiska realism
    och hennes sätt att berätta historier-

  6. -och historierna i sig,
    klamrar sig fast vid en.

  7. Världen verkar aldrig vara densamma
    efter att man läst något av Olgas verk.

  8. Olga är intresserad
    av historiens korsvägar och sidospår-

  9. -ni vet, de platser och perioder
    då folk från olika platser mötts-

  10. -och utbytt idéer,
    utvecklat filosofier och religioner.

  11. Eller åtminstone var det det de ville,
    även om det inte blev som de tänkt sig.

  12. Hennes senaste roman heter
    på svenska "Jakobsböckerna".

  13. Den berättar historien om Jakob Frank-

  14. -en karismatisk, judisk sektledare
    i 1700-talets Polen.

  15. Han såg sig själv som en återfödd
    Messias, och ansåg att han var-

  16. -utsedd att leda alla kända religioner
    mot sanningen.

  17. Det är en vacker och tragisk berättelse-

  18. -om hopp, tro, identitet
    och längtan efter tillhörighet.

  19. Den finns i en vacker översättning
    till svenska-

  20. -av Jan Henrik Swahn, läs den!

  21. Vi vill tacka Olgas förlag Ariel
    och Polska institutet-

  22. -för att de gjort det möjligt för oss
    att presentera Olga Tokarczuk för er.

  23. Ge Olga Tokarczuk en varm applåd.

  24. Jag vill börja med att tacka för att
    ni är här, fast det är söndag morgon.

  25. Jag uppskattar det väldigt mycket.

  26. Jag ska läsa mitt tal på engelska.
    Det skrevs på polska-

  27. -och har översatts av Jennifer Croft.
    Hon är min amerikanska översättare-

  28. -som även kommer att översätta
    "Jakobsböckerna" till engelska.

  29. Jag växte upp på landet
    som barn till en lärare-

  30. -vid en av folkhögskolorna,
    en skandinavisk uppfinning-

  31. -som under kommunisttiden i Polen
    bidrog så kraftigt-

  32. -till att utbildningen
    blev så framgångsrik i områden-

  33. -långt ifrån nationens centrum,
    särskilt på landsbygden.

  34. Det här var på 60-talet,
    bakom järnridån.

  35. Att ha pass och kunna resa
    var nästan som en dröm.

  36. Kontakten med omvärlden
    skedde därför med brev, telefon-

  37. -och telegram
    som levererades av postanställda.

  38. I denna slutna stat blev till och med-

  39. -en biltur till närmaste stad
    en stor händelse.

  40. Men även i denna isolerade
    landsortsmiljö fanns det främlingar.

  41. Ett antal verksamma i Grundtvigs
    tradition kom dit på utbytesprogram.

  42. För polackerna var de unga
    svenskarna exotiska nyheter.

  43. Svenskarna som inte kunde polska
    å sin sida-

  44. -måste ha känt sig fullständigt vilsna,
    åtminstone till en början.

  45. Min mor var lärare i språk och skulle
    lära även dem grunderna i polska.

  46. Eftersom hon ofta tog med mig
    till jobbet när jag var två-tre år-

  47. -var jag med på alla hennes lektioner,
    inklusive dem.

  48. Ibland gick hon föra att
    ta hand om något brådskande ärende-

  49. -och jag var tvungen att stanna kvar
    själv och göra så gott jag kunde.

  50. När hon kom tillbaka upptäckte hon att
    jag kom väl överens med studenterna-

  51. -och, som det skulle visa sig,
    fastän jag knappt kunde prata själv-

  52. -kunde jag korrekt visa för våra gäster
    vad ett givet uttryck betydde-

  53. -genom att peka på dess motsvarighet.

  54. Mamma sa därför med stor stolthet
    till alla-

  55. -att jag hade "en naturlig förmåga
    att kommunicera med svenskar".

  56. Så jag hoppas att en del av den
    naturliga förmågan finns kvar i dag.

  57. Jag har hållit många anföranden
    om vad som lett mig till var jag är nu.

  58. Vad är det som får mig att skriva
    just som jag gör-

  59. -och hur stor kontroll
    har jag ens över hur jag skriver?

  60. Är vi fria att välja vår form, stil
    eller vårt ämne-

  61. -eller finns det nåt som formar
    och bestämmer över oss?

  62. I vilken utsträckning i mitt liv-

  63. -bestämmer jag, och hur mycket
    bestämmer min kulturella bakgrund?

  64. Hur viktigt är det
    att jag skriver på polska?

  65. De här frågorna är verkligt invecklade
    eftersom de leder oss-

  66. -ut på den osäkra marken
    mellan determinism och frihet.

  67. Min far var skolbibliotekarie,
    vilket gjorde mig än mer benägen-

  68. -att tillbringa all tid
    med att rumstera om i bokhyllorna.

  69. Jag lärde mig snabbt att läsa
    helt utav ett barns rena nyfikenhet.

  70. Så snart jag förstått hur det fungerade-

  71. -så snart rader av bokstäver började
    förvandlas till bilder, berättelser-

  72. -bestämde jag mig för att börja skriva.

  73. Jag var tolv när jag
    försökte skriva min första roman.

  74. Jag debuterade i en tid av kris,
    precis när den politiska, ekonomiska-

  75. -och sociala strukturen
    i den polska folkrepubliken kollapsade.

  76. Vi såg den falla ungefär
    som en film i slowmotion, ruta för ruta.

  77. En tidigare sluten litteraturmarknad
    öppnandes för västerländsk litteratur-

  78. -och bokhandlarna fylldes av rysares
    och kärleksromaners färgglada omslag.

  79. Böcker upphörde
    att vara högt skattade lyxartiklar-

  80. -med framträdande placeringar
    längs hyllorna i våra vardagsrum.

  81. De blev som vilken vara som helst.
    I vårt snabba införlivande-

  82. -i den nya ordningen, var vi inte
    medvetna om vår egen sårbarhet.

  83. Vår marknad överöstes
    av billig skräplitteratur:

  84. Skräckhistorier, harlequinböcker
    och jättekvantiteter-

  85. -av annan
    urusel, ultrapopulär litteratur.

  86. Våra liv och våra känslor togs över,
    inte bara av banker, direktörer-

  87. -och nya produkter, utan även av
    den västerländska synen på litteratur-

  88. -som en inte nödvändigtvis
    allvarlig och existentiell konstart-

  89. -utan snarare lättsam, underhållande
    och skriven för kortvariga nöjens skull.

  90. Vi lärde oss ordet "popkultur"
    och diskuterade "det konventionella"-

  91. -medan vi kämpade
    med vårt eget författarethos-

  92. -som part och auktoritet, som
    en generations röst, som intellektuell.

  93. Jag minns diskussionerna som
    återkom vartannat eller vart tredje år-

  94. -i pressen på den tiden, om
    den samtida polska romanens brister.

  95. De brukade fråga med anklagande
    röst: "Varför skriver ni inte som..."

  96. Därefter följde namnet på någon
    storsäljande engelskspråkig författare.

  97. Men att skriva som någon annan
    slog mig aldrig in, tvärtom.

  98. Jag var precis som alla unga:
    inbilsk och självupptagen.

  99. Närhelst jag började skriva
    slutade jag läsa andras romaner.

  100. Jag var tvångsmässigt rädd
    för att influeras av någon annan.

  101. Jag vill vara oberoende och unik.

  102. Jag visste att författarskapet
    var ett speciellt, ovanligt privilegium.

  103. Medan kultur i grunden handlade om
    att anpassa sig till andra språk-

  104. -förblev författarna på oberoende mark,
    ett slags lingvistisk fristad-

  105. -där man kunde skapa
    sin egen kommunikationsform-

  106. -säregen och
    av ett tidigare aldrig skådat slag.

  107. Samtidigt lever jag
    i en nation av poeter-

  108. -där prosa aldrig värderats
    lika högt som poesi.

  109. Någon räknade dem en gång.

  110. Tydligen finns det 300 000 polacker
    som regelbundet skriver poesi-

  111. -under ledning
    av två av våra Nobelpristagare-

  112. -Czeslaw Milosz
    och Wislawa Szymborska.

  113. Romanen har ofta förbisetts i Polen.

  114. Särskilt poeter har haft
    en överlägsen attityd-

  115. -och talat om prosa
    i nedsättande ordalag.

  116. Milosz har trots allt skrivit:
    "En enda lyckad diktstrof väger tyngre"-

  117. -"än stora sjok av idel prosa."

  118. I Polen kom poeterna alltid
    i första hand.

  119. Med sällsynta
    men avgörande uttalanden-

  120. -var det de som formade våra tankar
    och definierade våra normer.

  121. Långt bakom lämnades överarbetade,
    förbisedda romanförfattare.

  122. De plågades av inre strider och en grov
    kategorisering de aldrig bett om.

  123. Manliga och kvinnliga författare,
    bättre och sämre författare-

  124. -ytliga och intellektuella författare.

  125. Det var svårt
    att finna fotfäste i allt detta.

  126. Jag föddes 17 år efter 2:a världskrigets
    slut i det kommunistiska Polen-

  127. -i en del av världen som envist kallas
    Centraleuropa av oss-

  128. -men Östeuropa av alla andra.

  129. Detta faktum definierar mig,
    vare sig jag vill eller inte-

  130. -som människa och författare.
    Min jakt på en fristad var förgäves.

  131. Detta biografiska,
    rent geografiska faktum-

  132. -påverkar min mottaglighet,
    mitt språk, min berättarstil-

  133. -hur jag uppfattar förlopp och
    händelser, hur jag närmar mig andra.

  134. Jag uppfostrades utifrån vissa
    stereotyper, både bättre och sämre-

  135. -som förklarar
    varför jag reagerar som jag gör-

  136. -och varför
    jag värderar saker som jag gör.

  137. Man kan inte fly sin egen skugga.
    Min utbildning spelade också in.

  138. Och fastän jag läste
    mycket klassisk litteratur-

  139. -visste jag ändå att polska
    eller centraleuropeiska romaner-

  140. -alltid, oberoende av språk, skulle dela
    en viss hållning gentemot realism-

  141. -en viss besatthet av historia, och de
    skulle alltid röra sig mot det groteska-

  142. -medan de undersökte individualiteten
    och författarens eget ego.

  143. Vad är Centraleuropa för konstruktion?
    Den har inte haft en delad identitet-

  144. -i form av religion,
    etnicitet, kultur eller språk.

  145. Även så uppenbart förenande
    erfarenheter som realsocialism-

  146. -tog sig helt olika uttryck
    i olika länder.

  147. För polacker innebar det
    ockupation och förfall-

  148. -men för medborgarna
    i forna Jugoslavien till exempel-

  149. -innebar det stort välstånd och fred.
    Det fanns även olika sätt att betrakta-

  150. -Rysslands stormaktsambitioner
    som var så tydliga i vår region.

  151. För bulgarerna hade Ryssland alltid
    varit ett stöd i försvaret mot turkarna-

  152. -men för polackerna var Ryssland
    ansvarigt för århundraden av förtryck.

  153. I dag när tusentals flyktingar
    står vid dörren till Europa-

  154. -blir skillnaderna mellan Västeuropa
    och Centraleuropa ännu skarpare.

  155. Men man kan våga sig på
    en generalisering.

  156. Centraleuropas länder förenas av att
    de är perifera i förhållande till Väst.

  157. Kanske är det orsaken-

  158. -till att centraleuropéers relation till
    den egna kulturen ofta varit ambivalent.

  159. Å ena sidan är de ofta övertygade
    om den egna kulturens omognad-

  160. -som de avfärdar
    som underlägsen och underutvecklad.

  161. Å andra sidan skryter de med
    dess unika karaktär-

  162. -eftersom den endast tillhör dem
    och är helt annorlunda.

  163. De understryker dess oöversättlighet-

  164. -sällsynthet
    och dess specifika karaktär.

  165. Faktum är
    att det är precis vad jag gör just nu.

  166. Jag tröstar mig med kunskapen om
    att samma inre ambivalens-

  167. -delats av Czeslaw Milosz
    och Witold Gombrowicz.

  168. Den senare beskrev den smärtsamma
    neurotiska knuten som omognad-

  169. -och ett evigt sökande efter form.
    I dag skulle vi säga-

  170. -att den här konflikten är typisk
    i en perifer postkolonial situation.

  171. Vi författare försöker nervöst lösa det-

  172. -och letar efter en form
    som motsvarar västerländska normer-

  173. -medan vi samtidigt tillfredsställer
    tycket för vår egen perifera tradition.

  174. Det är den formkampen som särskiljer
    den centraleuropeiska romanen.

  175. Den tillåts aldrig stelna
    eftersom den, skulle man kunna säga-

  176. -är en konstant rörelse av författaren
    som söker ett språk som kan riskera-

  177. -denna tvåfaldiga och konfliktfyllda
    centraleuropeiska natur.

  178. I en önskan att undvika risken
    litteraturen står inför-

  179. -när den söker en universell form
    till varje pris-

  180. -och därför ofta lider av
    alltför stora förenklingar-

  181. -söker centraleuropeiska författare
    ständigt egna former.

  182. Något som överskrider
    en etablerad kanon.

  183. Den oreflekterande jakten på
    allmängiltighet för med sig risker.

  184. Jag förstår det när jag talar
    med en god vän, en författare-

  185. -som är verksam i det mångetniska
    och mångkulturella Kanada.

  186. Hon sa att en författare som vill nå
    största möjliga läsekrets-

  187. -ovillkorligen måste
    censurera sig själv.

  188. Man kan inte hänge sig
    åt regionalismer, latinska citat-

  189. -specifika referenser
    till litteratur eller kultur-

  190. -eller åberopande av grekisk mytologi.

  191. För tänk om läsaren
    inte vet vem Orfeus var-

  192. -eller till exempel inte känner till
    den gordiska knuten.

  193. Det lokala måste distribueras med stor
    försiktighet, likt en exotisk krydda.

  194. Smaken ska kännas, men inte
    så mycket att den förändrar rätten-

  195. -som den mångkulturella,
    mångetniska läsaren är van vid.

  196. Å andra sidan är dagens globala kultur-

  197. -till stor del engelskspråkig
    och anglosaxisk, särskilt amerikansk.

  198. I dag känner många unga till
    anglosaxisk historia och litteratur-

  199. -bättre än vad de känner sin egen.

  200. För invånare i Västeuropa
    har det ociviliserade-

  201. -alltid legat
    utanför, fjärran, på tryggt avstånd.

  202. Väst hade kolonialismen
    som gjorde att man kunde dölja-

  203. -sina egna skamfyllda defekter-

  204. -samtidigt som
    det möjliggjorde en projektion:

  205. Allt genant, obekvämt, allt som avvek
    från den egna kulturella normen-

  206. -tillskrevs barbarerna
    i de utomeuropeiska territorierna.

  207. Den centraleuropeiska erfarenheten
    är helt annorlunda.

  208. Det är här som vi är ociviliserade,
    civilisationen är där.

  209. Det leder till en självkolonisering-

  210. -där kulturella normer etableras helt
    utan för sfären för vår egen existens.

  211. På så sätt kämpar vi ständigt
    för att komma i fatt Västeuropa.

  212. Vi importerar med automatik
    Västs kulturrecept-

  213. -och behandlar dem
    som om de vore absoluta sanningar.

  214. Centraleuropa har emellertid
    kommit upp med en tröst:

  215. Myten om sig själv som
    Västcivilsationens försvarsmur.

  216. Bilden av befästningen
    som skulle försvara Väst-

  217. -mot våldsamma angrepp
    från horder av barbarer-

  218. -vilket i första hand
    betyder "icke kristna"-

  219. -blev fundamental i bland annat
    polackernas kollektiva identitet.

  220. I slaget vid Wien 1683-

  221. -var det en polsk kung
    som anförde de allierade trupperna-

  222. -för att krossa
    turkarnas belägring av Wien.

  223. Det är en grundläggande myt för
    periferin. Den återkom på 1900-talet-

  224. -i form av det polsk-sovjetiska kriget
    som pågick 1919-1921-

  225. -under vilket polackerna skyddade
    Europa från kommunistrevolutionen.

  226. Det är därför föga överraskande
    att den återuppstått igen-

  227. -i och med den plötsliga tillströmningen
    av immigranter.

  228. Den tar sig former
    som ibland är otillbörliga, ovärdiga-

  229. -den polska traditionen
    av öppenhet och mångetnisk frihet-

  230. -som vi hävdar att vi är så stolta över.

  231. Att skriva på polska i Centraleuropa
    är att skriva katastrofens ord.

  232. De två världskrigen
    med dess ödeläggelse-

  233. -orsakade både materiell
    och själslig förstörelse.

  234. Det var här som miljontals människor
    mördades i koncentrationslägren.

  235. På sätt och vis hänger röken från
    krematorierna fortfarande över landet.

  236. Våra barn leker fortfarande krig.

  237. Outlösta bomber hittas fortfarande
    när gamla hus renoveras.

  238. Kriget förblir en skiljelinje som delar
    tiden i ett före och ett efter.

  239. Förintelsen lämnade oss i ett tillstånd
    av total och flergenerationell chock.

  240. Det ger en väldigt stark känsla
    av tidens historicitet-

  241. -som är karakteristisk
    för alla centraleuropéer-

  242. -där det förflutna har en stark närvaro
    i hur vi uppfattar världen.

  243. Historien är alltid närvarande
    i konsten och litteraturen.

  244. Det går inte att undfly,
    likt en förbannelse-

  245. -så till den grad att jag ibland avundas
    romanförfattare i andra miljöer-

  246. -deras oskuldsfulla ahistoricitet.
    Deras historia är ett roligt äventyr-

  247. -här upplever man historien
    som ett trauma.

  248. Centraleuropa är ett konstigt ställe.

  249. Det verkar så obestämt, bedrägligt
    och instabilt.

  250. Upprepade uppror, krig
    och politisk instabilitet-

  251. -har resulterat i flera migrationsvågor.

  252. Den innevarande, som började
    för nästan 200 år sedan-

  253. -rör sig alltid västerut. Den har pågått
    utan avbrott fram till i dag.

  254. Västvärlden får hela skaror skickliga
    och talangfulla unga människor.

  255. Centraleuropa är
    som en plantskola eller häckningsplats.

  256. Hittills har inget politiskt ingripande
    kunnat minska fenomenets omfattning-

  257. -ännu mindre vända det.

  258. Centraleuropa är även som en orolig
    vulkan, alltid levande och pulserande.

  259. Det är svårt att leva här,
    och utbrotten-

  260. -skickar människor och idéer
    över världen likt mängder av lava.

  261. Om något återvänder
    så gör det det i främmande form-

  262. -och måste återinförlivas. Det kan
    appliceras på människor, begrepp-

  263. -uppfinningar, konstnärliga rörelser,
    idéer och filosofiska strömningar.

  264. Centraleuropas stater och nationer
    är därmed i sanning instabila-

  265. -deras gränser flyttas. En islänning
    skulle säkert ha svårt att förstå-

  266. -detta ständigt odefinierade
    och obeständiga tillstånd.

  267. De vars territorier
    sammanfaller med naturliga gränser-

  268. -som kustlinjer och bergskedjor-

  269. -borde vara tacksamma
    för den medgörlighet som det skapar.

  270. För oss i Europas inland
    bestäms gränslinjerna vid konferenser.

  271. Det finns en anekdot om hur Kłodzko-

  272. -den region i sydvästra Polen
    som jag bor i...

  273. ...kom att tillhöra Polen
    efter andra världskriget.

  274. Det hände i februari 1945 i Jalta.

  275. -där Franklin D. Roosevelt,
    Winston Churchill och Josef Stalin-

  276. -delade upp Europa
    efter att ha besegrat Hitler.

  277. För att markera Polens nya gräns
    skulle Stalin-

  278. -pressa ned sin tumme på kartan
    medan han lutade sig över bordet.

  279. Stalins sekreterare
    vågade inte be honom flytta handen-

  280. -så när han drog linjen donerades en
    del av det tjeckiska området till Polen.

  281. Världen styrs av tillfälligheter,
    och gränser och människor migrerar.

  282. Varje krig återanvänder miljontals
    människor över rörliga gränser.

  283. Städer och dess nya invånare
    byter språk och namn.

  284. Inget är bestående.

  285. Så medan Västeuropa
    är besatt av förnuft-

  286. -är Centraleuropa ansatt
    av instabilitet och flyktighet.

  287. Här är ingen förvånad över personer
    som min mormor-

  288. -som föddes i Lviv,
    senare känt som Lwów.

  289. Hon bodde där i hela sitt liv
    men fick ändå-

  290. -nytt pass och nytt medborgarskap
    flera gånger vid politiska skiften.

  291. I denna flytande, föränderliga
    och instabila värld-

  292. -blir människan, även om den också
    är flytande och flyktig-

  293. -det enda oföränderliga och pålitliga
    märket i denna oroliga kartbild.

  294. Är det möjligt att i en sådan värld
    skriva en realistisk roman-

  295. -organiserad utifrån
    förnuftets principer?

  296. Att låta huvudpersonen fundera
    över kärleksbryderier över en kaffe-

  297. -föra samtal om estetik samtidigt som
    de släntrar genom en vacker park-

  298. -eller beskriver salongernas tapeter?

  299. Vi har ett fundamentalt problem
    med realism.

  300. Vi närmar oss realism med skepsis
    och tar motsträvigt upp den-

  301. -på samma sätt som vi skulle ta upp
    en äcklig insekt - med näsduk.

  302. Centraleuropa utvecklade inte
    en realistisk, psykologisk tradition-

  303. -likt sederomanen som
    engelskspråkiga länder är kända för.

  304. Den spreds gradvis tills
    den blev en modell för alla romaner-

  305. -värdig att inkluderas
    i Sèvrestraktaten.

  306. Givet detta blir den centraleuropeiska
    romanen automatiskt en antiroman.

  307. Realism som romankriterium
    är uppenbart-

  308. -av minimalt värde för stora författare
    som Bruno Schulz och Danilo Kiš.

  309. Kan Robert Musils "Mannen
    utan egenskaper" ens kallas roman?

  310. Hur är det Milorad Pavić
    "Dictionary of the Khazars"?

  311. Västerländska romaner svarar
    mot kravet på verklighetsbeskrivning-

  312. -som resulterar i tillgivenhet
    för sunt förnuft och det logiska spelet-

  313. -mellan orsak och verkan, psykologisk
    närvaro, realismens bekräftelse.

  314. Här struntar man ofta i kravet.

  315. Och romanen tar hellre formen
    av drömmar, förvridna fantasier-

  316. -informella utvikningar, inre monologer
    eller andra konstellationer.

  317. Länge misslyckades den narrativa
    elegansen med att imponera på oss.

  318. Vi föredrog förvridna världar.
    En förkärlek som sprang-

  319. -ur övertygelsen
    att världen inte kan berättas 1:1.

  320. Det åtföljdes av
    en historiskt grundad misstro-

  321. -mot den ärlighet och förnuft-

  322. -som handlingar och förlopp
    skulle vara bärare av.

  323. Denna absoluta misstro mot
    verkligheten banade väg för grotesken-

  324. -Centraleuropas
    mest kända litterära produkt.

  325. Grotesken är skrattet som riktas
    mot världens ondska och absurditet.

  326. Det är hopplöshetens
    och förtvivlans skratt.

  327. Grotesken,
    med sin tvetydighet och distans-

  328. -äger förmågan att beskriva en värld
    som är komplex i sin instabilitet.

  329. Den överdriver och förvränger
    berättelserna, gör dem monstruösa.

  330. Man är alltid redo till skratt,
    även i de dystraste situationer.

  331. Milan Kundera förklarar det
    på det här sättet:

  332. "I Kafkas värld utgör inte komiken
    en kontrapunkt till tragiken"-

  333. -"såsom till exempel
    hos Shakespeare"-

  334. -"där komiken uppväger tragiken,
    skapar tillfällig lindring"-

  335. -"och banar väg
    för en förbestämd katharsis."

  336. "Hos Kafka är komiken
    en inneboende del av tragiken"-

  337. -"som liksom gör narr av den inifrån,
    hugger av den dess änglavingar."

  338. "Det är inte en läkande, hjälpande
    tragedi, snarare en mardrömstragedi."

  339. En stor del av världen i dag anser
    att Kafka är en dyster författare-

  340. -att hans böcker
    är hemska och depressiva-

  341. -och närmast påminner om
    dagens skräcklitteratur.

  342. Men när Kafka läste början
    av "Processen" för sina vänner-

  343. -"vred sig både han och åhörarna
    av skratt."

  344. För hur kan man låta bli att skratta?

  345. Två killar kommer hem till Josef K.
    och griper honom.

  346. När han iklädd morgonrock
    försöker förklara sig för dem-

  347. -äter de upp hans frukost.

  348. Deras absurda argumentation
    är den enda möjliga och sanna.

  349. Eller Gregor Samsa
    som en morgon vaknar som insekt-

  350. -och endast tänker på hur han
    ska kunna komma i tid till jobbet.

  351. Därmed: tapetmönster, samtal om
    estetik, till och med kärleksbryderier-

  352. -men ur en grotesk insekts perspektiv.

  353. Vi föredrar denna
    konstellations tvetydiga betydelse-

  354. -framför den som framställs
    av förnuftet och noggrant gjorda kartor.

  355. Vi litar vanligtvis inte på ordning-

  356. -och föredrar bakgrunden
    framför det som placerats på den.

  357. Vi har inte tillräckligt med tid kvar
    för att imitera verkligheten.

  358. Vi gillar inte "i tur och ordning"-

  359. -en följd av händelser framstår som
    banal, figurer utan masker som tråkiga.

  360. Vi gillar att dyka djupt ned i våra
    mörka och pessimistiska psyken.

  361. Vi litar inte på historien,
    som alltför ofta fört oss på villovägar.

  362. Vi lever i en vulkankrater, agerar
    innan lavan får sin slutgiltiga form.

  363. Man uppfattar författarens roll
    annorlunda i den här delen av världen.

  364. Det är inte ett yrke, snarare en roll-

  365. -eller en tillfällig sysselsättning
    med oviss utgång.

  366. En hobby, ibland ett kall,
    ibland till och med en livsuppgift.

  367. Men här är man inte "författare" i
    lika hög grad som "någon som skriver".

  368. Även om
    Centraleuropas kultur globaliseras-

  369. -så blir dess romaner sällan översatta
    och sällan internationella bästsäljare.

  370. Vår litteratur anses vara
    svår, omöjlig och obegriplig.

  371. Därför kritiserar den unga författar-
    generationen denna säregna genre-

  372. -och dras mer mot den globaliserade
    konventionella litteraturen.

  373. Kanske måste ordet "författare" fråntas
    sin högtidliga och magiska aura.

  374. Det kanske helt enkelt måste föras
    ned till samma nivå som andra yrken.

  375. Kanske i samma utsträckning som i
    USA, där alla som skriver är författare-

  376. -oavsett om de skriver kokböcker,
    instruktioner eller lyrik.

  377. En författare är då någon
    som producerar någon slags vara-

  378. -sedan säljer den och
    kan försörja sig på denna försäljning.

  379. Vid sidan av detta utbyter författaren
    stora mängder information med andra-

  380. -och låter alla veta vad han eller hon
    tycker i en viss fråga-

  381. -skickar foton,
    kommenterar andras inlägg-

  382. -deltar i diskussioner,
    grälar med anonyma troll-

  383. -är med på uppläsningar
    för att presentera nya böcker.

  384. Plus att man deltar i TV-program,
    ofta som programledare-

  385. -plus att man skriver tidningskolumner
    och sitter i prisjuryer-

  386. -och ibland blir man även
    reklamansikte för en viss produkt.

  387. Författarskapet innebär oundvikligen
    att man blir en del av en industri-

  388. -där man säljer, marknadsför,
    signerar, investerar.

  389. Författaren har vant sig vid
    att världen blivit en marknad.

  390. En marknad med klängande massor,
    där allt är till salu.

  391. Till och med författarens individualitet
    står på spel-

  392. -den blir också ett varumärke.

  393. Många författares ansikten känns igen,
    de kan liknas vid loggor-

  394. -andra är stora institutioner.

  395. Marknadsförare kan utvärdera
    en författares medianärvaro-

  396. -och översätta det till pengar.

  397. Det räcker inte att en författare
    skriver bra, man måste även-

  398. -vara cool utmärkande,
    kontroversiell, het och hyllad.

  399. En författare
    måste åtföljas av adjektiv.

  400. När jag började tog skrivandet,
    publiceringen och marknadsföringen-

  401. -mycket längre tid än i dag.
    Man hade två till tre redigeringsrundor-

  402. -som dessutom gjordes för hand.

  403. Det brukade vara riktigt, noggrant
    arbete tillsammans med en redaktör.

  404. Det brukade finnas redaktörer.

  405. Människor med mäktig kunskap,
    litterära eminenser-

  406. -som tog meningar och idéer
    och envist skakade ned dem-

  407. -för att hitta de rätta betydelserna
    referenserna och sammanhangen.

  408. Det fanns moraliskt rena redaktörer-

  409. -som inte skrev för tidningar
    och inte var på något sätt korrupta.

  410. -som objektivt gick igenom texten och
    ångvältslikt pressade fram betydelsen.

  411. Efter bokutgivningen kom recensioner
    från omvärlden under en lång tid.

  412. Den tid det tog för en bok
    att hitta sin plats-

  413. -förvärva sin status
    och bli en del av folks medvetande-

  414. -var många månader,
    ibland till och med år.

  415. Min generation anses fortfarande
    vara en mellangeneration.

  416. Vi har fortfarande den modernistiska
    myten om konstnären i bakhuvudet-

  417. -särskilt avseende författaren,
    som bär den utvaldas gloria.

  418. Tack vare den kan det till och med vara
    sublimt att dricka ihjäl sig.

  419. Myten gör att vi fortfarande tror på den
    sagolika möjligheten att efter vår död-

  420. -kommer vår egen Max Brod
    att tömma våra lådor-

  421. -och hitta det glömda verk
    som kommer att göra oss odödliga.

  422. Unga författare
    verkar inte dela denna villfarelse.

  423. De har vuxit upp i en tid som styrs av
    ett gigantiskt, monstruöst "här och nu".

  424. Där allt verkar möjligt, åtråvärt,
    och möjligheterna är oändliga.

  425. Om ni uppfattar något som liknar
    ironi och sarkasm i det jag säger-

  426. -så har ni fel. Det är sorg.

  427. Bara några generationer till
    kommer att läsa överhuvudtaget.

  428. Det blir slutet på litteratur
    så som vi känner den - vår.

  429. Det är en värld där litteraturen
    är en produkt som strumpor.

  430. Tillverkarna kommer på något nytt
    och försöker sälja det till konsumenten-

  431. -med smart reklam
    medan kedjorna prissätter-

  432. -och säljer plats i skylten
    till kvadratcentimeterpris.

  433. De använder gärna författaren
    för att sälja produkten.

  434. De frågar vad författaren menat
    och vad boken egentligen handlar om.

  435. Recensenter
    anpassar författarens ord-

  436. -eller använder helt enkelt
    det förlaget har skickat dem.

  437. Tydliga, enkla meningar om boken,
    eventuellt lite intresseväckande.

  438. När alla fått
    ta del av den nya produkten-

  439. -räknas pengarna
    och produkten tas bort från hyllorna-

  440. -för att skapa plats för nästa bok.

  441. Enstaka påminnelser destrueras.

  442. Våldsamheten i den här metoden-

  443. -påminner om
    en påtvingad berg-och-dal-banefärd:

  444. Några kommer att ha roligt, men andra
    kommer att må dåligt och kräkas.

  445. Kan man behålla en bild av kulturen
    som en gigantisk kommunikationssfär?

  446. En ändlös process
    av att berätta världen?

  447. Ju mer excentriskt, desto bättre.
    I vår tro på tillgång och efterfrågan-

  448. -kommer vi
    att kunna höra något tidigare ohört?

  449. Se något tidigare osett, olikt allt
    vi känner till sedan tidigare?

  450. Kommer vi att vara öppna
    för förändringar, eller vara fast-

  451. -i en cirkel runt det
    vi tycker är attraktivt och coolt.

  452. Kommer vi att sjunga samma refräng
    i den begränsade skala-

  453. -som faller inom registret
    för den mest allmänna smaken?

  454. Jag kan höra till den sista
    generationen romanförfattare.

  455. Människor håller på
    att tappa förmågan att förstå fiktion.

  456. De undrar alltid
    om det de läser verkligen hänt.

  457. Fiktion har blivit misstänkt.

  458. Sakprosan knackar på dörren
    till den litterära världen:

  459. Dagböcker, memoarer, reseskildringar,
    biografier och självbiografier.

  460. Vi kräver verklighet och sanning.

  461. De är fiktionens främsta fiende,
    kanske även litteraturens som helhet.

  462. För att vara helt ärlig
    så tror jag inte på sakprosa.

  463. Den existerar inte, eftersom
    den mest precisa skildring av världen-

  464. -filtrerats genom vår förståelse.

  465. Och vår förståelse
    framlever sin existens-

  466. -genom inre bilder, myter, kopplingar.

  467. Författaren tolkar alltid.
    Och varje tolkning är en berättelse-

  468. -och därmed en diktad sådan.

  469. Här vill jag önska
    mina författarkollegor förmågan-

  470. -att skapa i en värld där verken möts
    med nyfikenhet och respekt.

  471. I en värld där kritikerna skriver-

  472. -insiktsfulla recensioner
    av romanerna, som förr.

  473. Där de stora dagstidningarna
    ska ha stora litteraturbilagor-

  474. -fulla av djupgående diskussioner,
    recensioner och intensiv debatt.

  475. Den sorten som publicerar,
    som förr i världen-

  476. -brev från landsortslärare som
    oroar sig för litteraturens tillstånd.

  477. Jag önskar att ni inte
    behöver delta i idiotiska TV-program-

  478. -där de klipper bort allt man säger,
    förutom en löjlig mening.

  479. Att ni inte tvingas
    exponera privatlivet-

  480. -för att behålla platsen
    bland bästsäljarna lite längre.

  481. Jag önskar också uppriktiga
    gratulationer till era kollegor-

  482. -och att ni inte ska lida
    av skadeglädje.

  483. Att det finns mycket god litteratur
    höjer nivån och för oss alla framåt.

  484. Men framför allt önskar jag er läsande,
    inte skrivande.

  485. Det är min fasta övertygelse-

  486. -att i det här
    gamla fenomenet "litteratur"-

  487. -är det läsandet som är dess kärna.
    Tack.

  488. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Olga Tokarczuk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Författarskap, Kreativt skrivande, Litteratur, Litteraturvetenskap, Polsk litteraturhistoria, Tokarczuk, Olga, 1962-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.