Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Ljudmila Ulitskaja + Gabriella HåkanssonDela
  1. Hej. Jag är Eva Leonte, program-
    ansvarig för Stockholm Literature.

  2. Det är en stor ära för mig
    att introducera nästa programpunkt.

  3. Ljudmila Ulitskaja är nog Rysslands
    mest lästa författare i dag.

  4. Hon är född i Basjkirien,
    men bosatt i Moskva sen många år.

  5. Hon kommer från en judisk familj
    av politiska dissidenter-

  6. -och flera familjemedlemmar
    satt i Stalins arbetsläger.

  7. Hon läste biologi och började
    sitt yrkesliv som hjärnforskare-

  8. -en karriär hon trodde skulle ge
    frihet från det politiska systemet.

  9. Hon fick dock sparken
    bara några år därefter-

  10. -för att ha kopierat
    Solzjenitsyns förbjudna manuskript:

  11. "GULAG-arkipelagen."

  12. Därefter jobbade hon som dramaturg
    för judiska teatern i Moskva-

  13. -och började skriva dramatik själv.

  14. Som prosaförfattare debuterade hon
    1992, med romanen "Sonetjka".

  15. Sen dess
    har hon gett ut 15 prosaböcker-

  16. -och har översatts till 25 språk.
    Hon har fått massor av fina priser.

  17. I höst är hon aktuell med sin tredje
    bok på svenska - "Det gröna tältet".

  18. Den ges ut av Ersatz,
    i översättning av Hans Björkegren.

  19. Jag vill passa på
    att tacka Ersatz för stödet-

  20. -att få hit Ljudmila Ulitskaja.

  21. Mycket förenklat kan jag berätta
    för dem som ännu inte läst boken-

  22. -att den följer tre vänner
    från barndomen.

  23. Det är en svepande saga
    som tar sin början vid Stalins död-

  24. -och slutar vid Sovjets upplösning.

  25. Det är en bok som påminner mycket
    om Rysslands klassiska mästare-

  26. -och samtidigt tecknar en karta
    över rysk litteratur och musik.

  27. Vår andra gäst, Gabriella Håkansson,
    är en kär författare och kritiker.

  28. Hon debuterade 1997
    med romanen "Operation B".

  29. Den följdes av "Fallet Sandemann"
    och "Hjärnmänniskan".

  30. Med senaste boken, "Aldermanns
    arvinge", har hon tagit steget-

  31. -till den episka romanen
    i stort format. Här ser ni boken.

  32. Det är en trilogi, vars huvudperson,
    William Aldermann-

  33. -blir arvtagare till ett esoteriskt
    sällskap i 1800-talets London.

  34. Hittills har
    de två första delarna utkommit:

  35. "Kättarnas tempel" är andra delen.
    Den efterlängtade sista delen-

  36. -"Nya Londinium" förväntas 2016.

  37. Londinium
    var romarnas namn på London-

  38. -och boken kommer att handla
    om en utopisk frihetlig republik-

  39. -som upprättas i London år 1819
    i protest mot det rådande förtrycket.

  40. Det blir jättespännande att läsa.

  41. Gabriella var aktiv
    inom Författarförbundets styrelse-

  42. -som vice ordförande. Ett av
    de fantastiska projekt hon drev där-

  43. -var den internationella
    författarkongressen WALTIC 2008.

  44. Hon har också suttit
    i en rad tidskriftredaktioner-

  45. -och skrivit
    för nästan alla stora kultursidor.

  46. Välkomna, Ljudmila, Gabriella-

  47. -och Vadim Belenky, som tolkar
    samtalet från ryska. En stor applåd.

  48. Här?

  49. Välkomna till det här samtalet
    som kommer att kretsa kring-

  50. -den här jätteromanen
    "Det gröna tältet"-

  51. -från 2013. Det stämmer väl?

  52. Ljudmilas stora mästerverk.

  53. Jag kommer att prata om boken
    och dess tema och innehåll.

  54. Det har varit ett privilegium
    att vistas i romanen i flera veckor-

  55. -vilket jag har gjort.

  56. Boken handlar om dissidens
    i första hand.

  57. Det är kanske omöjligt
    att undvika att prata om dissidens-

  58. -både den som har varit,
    men också dagens-

  59. -under det klimat som håller på
    att växa fram under Putin.

  60. Ljudmila är modig, och det är svårt
    att förstå ur en svensk kontext.

  61. Det har jag blivit varse medan jag
    har arbetat med hennes böcker-

  62. -och läst om den ryska litteraturen
    och hennes litteratur i synnerhet.

  63. Hon är älskad för att hon har skrivit
    om vanliga människors öden-

  64. -vilket tydligen inte är-

  65. -ett ämne som tillhör
    finlitteraturen i Ryssland.

  66. Lite för simpelt, men väldigt älskat
    och populärt av läsarna.

  67. Den här boken handlar också
    om vanliga människors liv.

  68. Hon har varit modig tidigare också
    och skrivit om kvinnors liv.

  69. Även det ett ämne som är otypiskt
    i rysk och sovjetisk litteratur.

  70. Hon har skrivit om sexualitet.

  71. Hon har skrivit
    om sin cancerbehandling-

  72. -även det ett ämne som inte alls
    var populärt under Sovjettiden.

  73. Det hänger kvar. Ämnet är lite
    besmutsat - sånt pratar man inte om.

  74. I Sovjet ville man inte skildra
    det fula i människan, och inte döden.

  75. Författaren är en person
    som sitter på en piedestal-

  76. -och ska skriva litteratur
    som ska vara uppbygglig.

  77. Ljudmila har brutit mot de tabuna
    i flera av sina böcker.

  78. Senast har hon skrivit en barnbok
    som en del i ett projekt-

  79. -med barnböcker
    som består av 18 stycken delar.

  80. I en av dem finns sju rader
    som berättar att:

  81. "Det finns människor
    som lever som samkönade par."

  82. "Det sker också inom djurvärlden."
    Det har blivit kontroversiellt.

  83. Det här berättar jag för att ni
    ska förstå hur modig hon är.

  84. Boken handlar om dissidens.

  85. Tre pojkar växer upp
    under stagnationsåren-

  86. -och har en lärare
    som undervisar i litteratur:

  87. De ryska klassiska poeterna
    och diktarna.

  88. De växer upp och blir dissidenter.

  89. Jag måste börja med en politisk fråga
    för jag är så nyfiken på Ljudmila-

  90. -och hur en människa som hon
    tänker och agerar som författare.

  91. Så min första fråga är: Ljudmila.
    Var har du fått ditt mod ifrån?

  92. Jag har absolut ingen känsla av
    att jag är nån speciellt modig person.

  93. Det handlar snarare om att alla,
    särskilt författare, har vissa gränser.

  94. Jag lever mellan två punkter.
    Och gränsen är nästan konstant.

  95. Det finns saker man kan tala om
    och saker som är oacceptabla.

  96. Och jag hade bara en inre önskan
    att tänja lite på gränserna.

  97. Jag ville tala på ett sånt sätt
    att gränserna utvidgades-

  98. -och fler frågor kunde diskuteras,
    i stället för att tigas ihjäl.

  99. Det är nästan
    ett psykoterapeutiskt tema:

  100. Det vi talar om, blir vi medvetna om
    och då upphör vi att ha ont av det.

  101. Det är ju en väldigt stor bok.
    Det är en väldigt tjock bok.

  102. Din roman handlar om tre pojkar
    - Sanja, Ilja och Misja.

  103. De bildar ett litet gäng
    som heter Trianon.

  104. De avgudar sin klassföreståndare
    som är författare och lär ut-

  105. -den klassiska ryska litteraturen.

  106. De växer upp
    och blir alla tre dissidenter.

  107. De väljer också konstnärliga yrken
    - poet, musiker och fotograf.

  108. Alla tre blir dissidenter
    och ingår i intelligentian.

  109. Men det går ju inte bra
    för nån av dem.

  110. Hur ska man tänka kring dissidens?

  111. Jag måste nog börja med att svara-

  112. -genom att tala
    om en viktig antropologisk företeelse.

  113. Sen urminnes tider
    finns begreppet "initiering":

  114. En övergång från en ålder
    eller status till en annan.

  115. I de gamla kulturerna utfördes
    initiationsriter - man blev inkluderad.

  116. Såna initiationsriter existerar
    än i dag, men i underförstådd form.

  117. Vi uppmärksammar dem inte alltid,
    men en person som litteraturläraren-

  118. -utför en kulturell initiationsrit.
    Han förmedlar stor kultur till eleverna.

  119. På grund av detta
    förändras elevernas insikter.

  120. En person som inkluderas i kulturen
    börjar reflektera.

  121. Den ryska dissidensen var i första
    hand en rörelse för intelligentian.

  122. Och det är antagligen typiskt
    för intelligentian-

  123. -att den fortsätter att arbeta.
    Och i dag sker samma process.

  124. Dagens kritiska människor
    är egentligen våra efterföljare.

  125. De är mina barn, kan man säga.

  126. Och denna initiationsrit
    hade en familjekaraktär.

  127. Det handlar ju mycket om litteratur.

  128. Om vi fortsätter med dissidensen...

  129. Läraren introducerar dem
    i initiationsriten - litteraturen-

  130. -lär barnen att tänka
    och ger dem en klassisk bildning.

  131. De tar sen steget till att arbeta
    regimkritiskt mot ett förtryck.

  132. Spelar litteraturen samma roll i dag?

  133. Det finns ett uttryck som jag gillar,
    fast jag har inte tänkt ut det:

  134. Hela världen har samma blodomlopp.

  135. I hela världen spelade litteraturen
    på 1900- och 1800-talen-

  136. -en betydligt större roll i livet
    än vad vi ser i dag.

  137. Ryssland
    har alltid varit litteraturcentrerat-

  138. -och den stora guldåldern
    inom rysk litteratur-

  139. -är känd över hela världen.

  140. Boken påminner om den tid
    då litteraturen var huvudsaken i livet.

  141. Är det inte så längre?

  142. Nej, allt förändras.
    Det har förändrats mycket.

  143. Folk i min generation
    är vana vid svår läsning.

  144. Ända sen barndomen har jag alltid
    läst böcker som är lite för svåra.

  145. De fick mig att mogna. Det var svårt.

  146. I dag ser jag
    att de människor som läser-

  147. -inte gör det för att utveckla läsandet,
    utan som ett trevligt tidsfördriv.

  148. De vill fylla ett tomt hål i sina liv.

  149. Och det gäller inte bara Ryssland,
    utan hela världen.

  150. -Men ska man betrakta sig som...
    -Vänta, jag är inte riktigt klar.

  151. Saken är den, att vi kan inte säga
    om det är nåt bra eller dåligt.

  152. I dag befinner vi oss
    i en enorm kulturell brytningstid.

  153. Nånting håller på att hända
    världen över och kulturen förändras.

  154. Det tror jag absolut.

  155. Jag blir så irriterad när barnbarnet
    sitter och stirrar på sin apparat-

  156. -men jag försöker säga mig själv:
    "Det är en annan kultur."

  157. De kanske växer upp och inhämtar nåt
    som jag inte längre kan inhämta.

  158. Trots det högläser jag för dem.
    Jag läser och läser när tillfälle ges.

  159. Jag läser klassikerna
    och sånt de inte skulle läsa annars.

  160. Det är ett djupt budskap
    - läs klassikerna.

  161. Litteraturen spelar
    en grundläggande, fundamental roll-

  162. -i ett fritt samhälle
    eller alla samhällen.

  163. Så låt oss prata om
    hur man skriver historia.

  164. Det här är ju en historisk roman.
    Den utspelas på stagnationstiden-

  165. -alltså på 60- och 70-talen
    i Sovjet under Brezjnev.

  166. Den bygger också på riktiga
    händelser.

  167. Det finns ett långt appendix,
    där man kan se vilka som har funnits.

  168. Hon har nog gjort grundlig research.
    Kanske bygger det på hennes liv.

  169. Hon fick byta yrke för att hon spred
    samizdat - förbjuden litteratur.

  170. Boken handlar jättemycket
    om förbjuden litteratur som sprids:

  171. Samizdat-rörelsen.

  172. Jag ville egentligen ställa frågan
    om nåt helt annat.

  173. Huvudpersonerna i boken - tre män
    och deras fruar - är inte berömda.

  174. De är inga stora hjältar eller
    de som gjorde den stora skillnaden-

  175. -utan de är
    ganska små, vanliga människor.

  176. Varför fokusera
    på den lilla människan?

  177. Tack för den frågan.

  178. Det försiggår egentligen
    en ständig, osynlig kamp-

  179. -mellan människan och staten.
    Överallt och alltid.

  180. För staten är det väldigt viktigt-

  181. -att den kan kontrollera människor.

  182. För människan, den enskilda individen-

  183. -är det viktigt
    att ha en viss personlig frihet.

  184. Under totalitära förhållanden
    blir denna kamp väldigt hård.

  185. Under mindre stränga förhållanden
    blir kampen mindre skadlig.

  186. För mig var det oerhört viktigt-

  187. -att beskriva tillvaron
    för just den här enskilda personen-

  188. -inte nån hjälte eller prominent person.

  189. Strängt taget
    beskrev jag vänner och bekanta.

  190. Det finns ett annat fantastiskt fenomen
    som jag själv har upptäckt-

  191. -även om det inte är nån stor upptäckt.

  192. Den lilla människan i marginalen,
    som inte tänker göra karriär-

  193. -bygga upp nåt
    eller klättra i hierarkierna-

  194. -är den mest oberoende varelsen.

  195. Min föregående roman,
    "Medea och hennes barn"...

  196. -Är den översatt?
    -Ja, nyligen.

  197. Den handlar om en sjuksköterska,
    en väldigt obetydlig person i samhället.

  198. I en värld där folk strävar efter
    att klättra på karriärstegen-

  199. -bli viktiga
    och uppnå materiell framgång-

  200. -vill hon ingenting
    och därför är hon fri.

  201. Hon är faktiskt min favorithjälte.
    Hon är den jag tycker bäst om.

  202. Hon är huvudhjälten.

  203. Tack.

  204. En av de starkaste scenerna i boken
    är inledningen-

  205. -när vi får följa
    pojken som blir fotograf.

  206. Han ska ut
    och fotografera Stalins begravning.

  207. Scenen får ett stort symboliskt värde
    därför att det uppstår kaos.

  208. 1 500 personer trampas till döds.

  209. Pojken kastar sig ner i underjorden.
    Där försöker han ta bilder-

  210. -som naturligtvis inte lyckas.
    Det tas inga bilder av händelsen.

  211. Den har ett starkt symboliskt värde,
    ser jag det som.

  212. Många saker har aldrig
    blivit avbildade, fotograferade.

  213. Mycket av Sovjets historia
    är censurerat, omskrivet-

  214. -eller också har det förtigits helt,
    nedsopat i underjorden.

  215. Hur drar man fram det här i ljuset
    och ska man göra det?

  216. Jag gör vad jag kan.

  217. I Ryssland är det här temat
    särskilt plågsamt.

  218. I både Ryssland och Tyskland är det
    den tigande generationens tema.

  219. Efter kriget...

  220. Det gäller särskilt Ryssland,
    men även Tyskland, enligt vänner där.

  221. Då kom en generation
    som inte talade om det förflutna.

  222. Och om jag får säga det själv,
    så är hela mitt författarskap-

  223. -ett arbete för att återupprätta
    en bit av det förflutna.

  224. Mitt eget
    och min generations förflutna.

  225. Snart kommer min nästa roman ut
    i Moskva.

  226. Den är kanske ännu mer...

  227. Den handlar mer om de tidigare åren.

  228. Det är en trogen biografi
    över min egen farfar-

  229. -och sträcker sig från 1911
    fram till modern tid.

  230. Den baserar sig på fakta-

  231. -därför att 2011 öppnade jag
    min farfars arkiv.

  232. Det vände totalt upp och ner
    på min bild av släkten-

  233. -staden och landet.

  234. Det måste vara smärtsamt.
    Hur klarar du det?

  235. Jag skriver.

  236. Jag har ju redan nämnt
    att själva skrivprocessen-

  237. -har stor terapeutisk verkan.

  238. Aspirerande författare
    kommer till mig med sina alster.

  239. Ibland är de dåliga,
    men de säger att de måste skriva.

  240. Då säger jag:
    "Alla borde skriva. Det är hälsosamt."

  241. Jag tänkte lite kort
    ta upp formen att skriva historia på.

  242. "Det gröna tältet" är
    en kalejdoskoproman, kallar jag det.

  243. Det är några personer i mitten.

  244. Kalejdoskopet vänds och vänds,
    och det blir ständigt nya mönster.

  245. Jag tror
    att 30-40 personer figurerar här.

  246. Vissa har ingen funktion, annat än
    att skildra livet i det stora hela.

  247. För mig är det här en av de mest
    realistiska romaner jag nånsin läst.

  248. Livet i Ljudmila Ulitskajas tappning
    är:

  249. Man föds. Det händer en saker,
    som sker av en slump, av ödet.

  250. Sen dör man och det är det.

  251. Tack för att du är
    en så uppmärksam läsare.

  252. I den här boken
    finns en teknisk hemlighet.

  253. Jag älskar att skriva berättelser, men
    inte romaner. De är väldigt jobbiga.

  254. Därför ville jag göra
    en roman av berättelser-

  255. -så att de blev som ett kalejdoskop
    och av dem sen en roman.

  256. -Jag verkar ha lyckats.
    -Mycket väl.

  257. Tanken var den att varje del
    skulle kunna stå för sig själv.

  258. Tekniskt var det svårt. Det var inte
    lättare än att skriva en linjär roman.

  259. Men jag genomförde tanken.

  260. Den är fantastisk, därför att man
    får en väldigt speciell upplevelse-

  261. -av livet när man läser
    om en så lång rad livsöden.

  262. De bara svischar förbi.

  263. Jag läste och tänkte på skillnaden
    mellan Ryssland och Europa.

  264. Jag tror att vi i Europa är så...

  265. För oss är det självklart
    att vi kan styra vårt öde.

  266. Det är en del av vår liberala
    demokrati att alltid tro-

  267. -att vi kan få vad vi vill om vi
    anstränger oss tillräckligt mycket.

  268. Få romaner handlar om hjälplöshet-

  269. -eller att livet
    gör vad det vill med en.

  270. Så upplever jag att Ulitskaja
    beskriver sina människoöden.

  271. Livet gör
    lite precis vad det vill med dem.

  272. Det hade nog gått bättre för
    dissidenterna i en europeisk roman.

  273. Åtminstone hade det gått bra för nån.
    Det gör det inte hos henne.

  274. Därigenom är den kanske den mest
    realistiska bok jag har läst.

  275. Men den speglar också
    en syn på individen och vårt öde-

  276. -som jag tror skiljer sig mycket
    mellan ryskt och europeiskt tänkande.

  277. -Vad är frågan?
    -Att reflektera kring tanken.

  278. Jag känner bara till en kultur.
    Jag har levt i Ryssland hela livet.

  279. Ryska är det enda språk jag kan.

  280. Det enda jag kan göra på
    ett annat språk är att köpa 200 g ost.

  281. Därför kan jag inte relatera
    till den europeiska litteraturen.

  282. Jag är fast rotad i den ryska.

  283. I dag känner jag väldigt tydligt
    hur tiderna förändras.

  284. Tidens gång förändras inte,
    men den tidsålder vi alla lever i.

  285. Det viktigaste tecknet
    är globaliseringen.

  286. Oberoende av
    vilket språk du skriver på-

  287. -täcker ditt arbetsområde i dag
    hela jorden.

  288. Vår planet
    har visat sig vara mycket liten.

  289. Därför tycker jag att talet om
    rysk litteratur, europeisk litteratur-

  290. -och angloamerikansk litteratur
    sakta tappar sin mening.

  291. Det är åtminstone den känsla jag har.

  292. Litteraturens roll i framtiden...

  293. Det som händer i Ryssland i dag
    är inte normalt.

  294. Den politik Putin har drivit
    de sista åren närmar sig det extrema.

  295. Situationen måste vara speciell
    för författare i Ryssland i dag.

  296. Jag ska säga en sak
    som kanske förvånar dig.

  297. Ryssar har vant sig vid
    att leva under hårda förhållanden-

  298. -och med politisk censur
    sen Pusjkins dagar.

  299. Pusjkins censor var tsaren själv,
    som läste dikterna före utgivning.

  300. Putin har säkert inte läst
    eller kontrollerat mina böcker.

  301. Dessutom...

  302. På 90-talet,
    när Sovjetunionen kollapsade-

  303. -avskaffades den litterära censuren.

  304. Den finns inte
    för litteratur i dag heller.

  305. Under mina 25 år som författare-

  306. -har inte ett enda ord rättats
    eller tagits bort.

  307. Men censuren finns och är
    mycket sträng på massmedieområdet:

  308. Inom tidningar, tidskrifter, tv
    och radio är censuren otroligt strikt.

  309. I dag censureras inte
    litteraturen i Ryssland.

  310. Vad som sker i morgon vet jag inte. Väl
    hemma igen kanske censuren finns.

  311. Den situationen är ingen slump.

  312. Vår regering verkar inse-

  313. -att litteraturen inte är lika viktig
    i dag som för femtio år sen.

  314. Både intresset för litteratur och
    dess samhällsbetydelse har minskat.

  315. I dag har stora och seriösa romaner
    ersatts av tv-serier.

  316. Totalt.

  317. Jag har inte sett några tv-serier än-

  318. -men jag tror
    att jag måste börja titta på dem nu.

  319. Jag skulle kunna skriva tv-serier.
    Jag är beredd!

  320. De senaste åren har jag återvänt
    till teatern och skrivit några pjäser.

  321. Nu arbetar jag lite med film.

  322. Jag rör mig mot den nya kulturen-

  323. -där tittandet och lyssnandet
    är viktigare än läsandet.

  324. Vi avslutar med en sista fråga
    för tiden håller på att rinna ut.

  325. Vad hoppas du av framtiden?
    Vad ska nästa generation författare-

  326. -göra med sina böcker?
    Vad kommer de att skriva för böcker?

  327. Vad har du för förväntningar på dem?

  328. För att kunna svara ordentligt
    på den frågan-

  329. -måste jag säga vad jag väntar mig
    av nästa generation över huvud taget.

  330. Medvetenhet.

  331. Det känns som att många människor,
    åtminstone i min generation-

  332. -levde omedvetet och automatiskt-

  333. -utan att tänka på orsaker, följder
    eller händelser som inträffade.

  334. Om de kunde tänka lite mer
    på meningen med det som händer-

  335. -inte på ytan, utan djupare saker,
    så vore det utmärkt.

  336. Jag tycker att den här generationen
    verkar duktigare på det än vi.

  337. Vi går alla igenom
    samma process just nu.

  338. Den västerländska livsstilen-

  339. -bygger ju på prestationer
    och materiella ting-

  340. -medan den österländska
    bygger på kontemplation-

  341. -iakttagelser och ett liv som ligger
    närmare universum, kan man säga.

  342. Dessa två synsätt närmar sig varandra.

  343. Intresset för det österländska
    är åtminstone nåt som ökar.

  344. Jag tittar alltid på de böcker-

  345. -som min son och min man läser.

  346. Det är oftast böcker om zenbuddism.
    Det är uppslukande och intressant.

  347. Där får vi avsluta. Tack, Ljudmila
    Ulitskaja och Gabriella Håkansson.

  348. Tack för att ni bjöd på er själva.

  349. Tack.

  350. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Censur, Författare, Historia i litteraturen, Litteratur, Litteraturvetenskap, Rysk litteraturhistoria, Ryssland, Ulitskaja, Ljudmila, 1947-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.