Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Adrián Villar Rojas + Daniel SjölinDela
  1. Nu ska vi introducera
    Adrián Villar Rojas.

  2. Han har ställt ut här i sex månader
    och ska samtala med Daniel Sjölin.

  3. Nu fortsätter jag på engelska, för
    samtalet kommer att ske på engelska.

  4. Villas Rojas utställning "Fantasma"
    har visats här i snart ett halvår.

  5. Det här är utställningens sista dag,
    så alla ni som inte har sett den än:

  6. Snälla, gå och se den.

  7. "Fantasma", utställningens namn-

  8. -syftar på spöken,
    föreställningsförmåga-

  9. -eller kanske livlig fantasi.

  10. Adrián är född i Rosario, Argentina,
    och det är också där han bor.

  11. Han arbetar och reser över hela
    världen med sitt team av medarbetare.

  12. Nu förbereder de en utställning i Turin.

  13. Den har vernissage
    om ungefär en vecka.

  14. Många av hans medarbetare...

  15. ...är också konstnärer,
    eller hantverkare.

  16. Utställningen här på Moderna Museet-

  17. -är en installation
    som är planerad in i minsta detalj.

  18. Samtidigt är det en utställning-

  19. -som på nåt sätt, åtminstone delvis,
    upplöser sig själv.

  20. Ni måste se den med egna ögon.

  21. På vår webbsida står nåt Adrián sa
    under utställningen förberedelsearbete:

  22. "Projektet vi gör för Moderna Museet
    omfattar massor av ovisshet."

  23. Han är mycket intresserad av vad
    som skulle vara det sista konstverket.

  24. Av konstens återstoder,
    inte av framtidens ruiner.

  25. Adrián ska prata med Daniel Sjölin.

  26. Daniel genomförde nyss
    en performance på läsningsscenen.

  27. Han läste ur sin bok
    "Alla vill bara gå hem"-

  28. -för bara en halvtimme sen eller så.
    En mycket inlevelsefull uppläsning.

  29. Många känner väl till Daniel Sjölin.

  30. Han var programledare under flera år
    för litteraturprogrammet "Babel" i Svt.

  31. En insats som han fått pris för.

  32. "För att ha tillgängliggjort
    god litteratur för en stor publik."

  33. Han lämnade sin karriär inom tv
    och återgick till skrivandet.

  34. Han har skrivit
    många uppmärksammade...

  35. Många har läst hans böcker.

  36. Som "Oron bror" från 2003...

  37. ..."Personliga pronomen"
    och "Världens sista roman".

  38. Den nominerades till Augustpriset,
    och de två andra prisbelönades också.

  39. Välkomna Adrián Villar Rojas
    och Daniel Sjölin.

  40. Tack så mycket.

  41. Roligt att så många har kommit.
    Vi träffades alldeles nyss.

  42. Men jag gillar dig redan.

  43. Samma här! Vi tog en cigarett ihop.

  44. Vi skulle ha träffats i går på banketten
    som staden anordnar för deltagarna.

  45. Jag var förkyld, så jag kunde inte gå.

  46. Jag måste fråga dig...
    Banketten hålls i Vita salen...

  47. -Gyllene salen.
    -Just det.

  48. Mängder av guldöverdragen mosaik.
    Oerhört vidsträckt.

  49. Vad tycker du om det rummet?

  50. Först vill jag tacka för inbjudan
    samt tacka alla för att ni kommit hit.

  51. Jag hoppas göra bra ifrån mig.
    Det gör säkert du, men kanske inte jag.

  52. Jag känner mig som Madonna
    med den här.

  53. Vad jag kände? - Hörs det bra? Okej.

  54. Jag...

  55. I år har jag varit mycket i Mellanöstern
    och så även förra året.

  56. I Libanon, Förenade Arabemiraten,
    Qatar...

  57. ...Palestina. Och nu har jag varit
    tre månader i Turkiet.

  58. Och jag är ju från Argentina.

  59. Det är förstås ett vackert ställe,
    och att vara där Nobelpriset delas ut!

  60. Det var det roliga i det.

  61. Men jag tänkte också
    att vi börjar bli så gamla.

  62. Europa börjar bli så gammalt.

  63. Och jag tror att med alla dessa
    människor som strömmar hit...

  64. Det är ett känsligt ämne nu:

  65. Alla dessa migranter som kommer
    från Mellanöstern till Europa.

  66. Vi behöver nog alla den energin.

  67. Jag känner mig inte kvalificerad
    att tala om ämnet.

  68. Det är sammansatt och laddat.

  69. Jag tänkte: "Wow." Man kände
    så tydligt närvaron av det vi var."

  70. Det känns så skört.
    Det känns oerhört skört.

  71. Jag känner hur trängande det är.
    Säkert du med - vi har pratat om tiden.

  72. Saker och ting kommer att ändras
    så snabbt, snabbare än vi kan förstå.

  73. Jo, vi förstår nog, men vi förstår inte
    hur omfattande förändringen blir.

  74. Vi återkommer säkert till det.

  75. När jag är i Gyllene salen ser jag också
    dess ödeläggelse framför mig.

  76. Den är så vacker, och vi ska förstås
    försöka bevara den i flera hundra år-

  77. -men vi lyckas nog inte med det.

  78. Jag har haft möjlighet att besöka
    din utställning flera gånger.

  79. I en del av utställningen ser vi en film
    som du har spelat in.

  80. Den visas på en så stor filmduk att det
    nästan är omöjligt att få nån överblick.

  81. Jag har förstås fel här-

  82. -för jag ombads bara
    komma med tankar om det jag såg...

  83. Jag kommer också att ha fel.

  84. Jag såg av människan
    uppförda byggnadsverk-

  85. -i cement, järn och lera-

  86. -och jag noterade att byggnaderna
    uppfördes nattetid.

  87. Självklart! Jag har varit så förblindad
    av Skandinaviens soldyrkan.

  88. Men solen är en fiende.
    Tungt arbete utförs nattetid.

  89. Vi måste ha byggt våra pyramider
    nattetid. I alla fall arbetarna.

  90. Kanske var det så att konstnärerna-

  91. -lade sista handen vid dem på dagen,
    för att de behövde kunna se.

  92. Men det stora byggarbetet utfördes
    nattetid, för att det var svalt då.

  93. Och jag tänkte på...

  94. ...universums tillkomst. Det faller sig
    kanske inte naturligt att tänka på det.

  95. Universum kom till när materia
    och antimateria tog ut varandra.

  96. En liten smula materia återstod,
    ett nästan negligerbart överskott.

  97. Denna materia kallar vi galaxer,
    demokratiska val, hår, armeringsstål.

  98. Saken är den att ljus sliter på kroppar.

  99. Samma sak med syre,
    det får materia att förtvina.

  100. För ett litet tag
    går personerna i filmen-

  101. -runt i vita salar när dessa är
    nyuppförda och fullständiga.

  102. Ett kort tag har salarna kanske namn-

  103. -men filmen slutar med kulhål, väggar
    som rasat, dagsljus och gryning.

  104. Hur tänker du där? Hur har du jobbat
    med mörker och ljus i utställningen?

  105. Det var en bra fråga. Jag vill ofta
    gärna använda naturligt ljus.

  106. Här tvingade jag mig
    att göra motsatsen.

  107. I år och förra året
    har jag gjort flera utställningar-

  108. -med dagsljus som enda belysning.
    Eller bristen på dagsljus.

  109. Jag har haft de variablerna.

  110. Till utställningen här... Det kan vara
    viktigt att ge sig ett handikapp.

  111. Man försätter sig i en knepig situation-

  112. -som förhoppningsvis genererar
    erfarenheter man finner spännande.

  113. Jag har funderat mycket över
    vad som händer när man...

  114. När man vill ha naturligt ljus blir folk
    som tokiga, det är nåt som är säkert.

  115. Jag tror att konstupplevelsen,
    på något sätt-

  116. -upplevelsen av det
    som finns på det här stället-

  117. -och många andra ställen
    som ägnar sig åt-

  118. -det som vi kan kalla konst...

  119. Man måste se nåt.

  120. Min utställning på Marion Goodman
    Gallery, som slutade häromveckan-

  121. -fungerade bara med dagsljus.
    Vi öppnade upp nya fönster-

  122. -rättare sagt gamla fönster, som hade
    byggts för med väggar för målningar-

  123. -med nån skulptur i förgrunden.

  124. Frågan var:
    Vad gör vi när det är dåligt ljus?

  125. Varför tycker vi att vi stör
    åskådarnas upplevelse-

  126. -för att de får sämre ljus?

  127. De må låta enkelt, men vi hade
    långa diskussioner om dåligt ljus.

  128. Det är likadant i Turin nu, när jag ber
    museet att inte använda elektriskt ljus.

  129. Det är viktigt att vi återanknyter
    till den så grundläggande solen.

  130. Och även återankyta till...
    Det har varit så lätt för oss.

  131. Vi är människor - så har vi naturen.

  132. De senaste två åren
    har jag ställt mig frågan:

  133. Alla dessa saker som vi gör,
    kan vi rättfärdiga dem?

  134. Hanterar vi vår planet illa?

  135. Dinosaurierna åt massor av växtlighet
    och var på väg att utrota sig själva.

  136. På sitt sätt gjorde meteroriten
    dem mer heliga.

  137. De massakrerade hela den gröna
    rasen. De skulle ändå ha dött.

  138. Hade det inte varit för meteoriten,
    så hade de dött för att de åt upp allt.

  139. Är det vi gör nu inte naturligt?

  140. Varför har vi
    upprättat tydliga gränser-

  141. -mellan våra handlingar och ett träd?

  142. Forskarna menar att det vid fem
    tillfällen har förekommit massdöd.

  143. Meteoriten och dinosaurierna var en.

  144. Det här är den sjätte massutrotningen,
    och den beror på människan.

  145. På så sätt kan man säga att det är
    naturligt att vi utrotar oss själva.

  146. Här på museet har man visst fått städa
    en hel del kring utställningsföremålen.

  147. De faller samman, och skumma djur
    har visst krupit fram ur dem och så.

  148. Från ett hummerskal. Se upp för det.

  149. I entrén som leder in i utställningen-

  150. -ser vi fotografier hur Davidstatyn
    skyddades under andra världskriget-

  151. -alltså skyddandet av ett monument-

  152. -men även bilder av
    förstörandet av ett monument.

  153. Columbusstatyn. Vad var det?

  154. Det här är ett märkligt skeende
    i Argentinas samtidshistoria.

  155. Columbusmonumentet upprättades
    för så där åttio år sen.

  156. Det finns framför baksidan till det som
    skulle bli Casa rosada, rosa huset.

  157. Rosa huset är presidentbostaden.
    Alltså Vita huset - och Rosa huset.

  158. Det har en vacker och stark historia.

  159. Det är rosa, och målas väl nu
    med vanlig fasadfärg.

  160. Men när byggnaden var ny-

  161. -använde man en blandning av...
    Vad heter det?

  162. ...kalk, som i kalksten, och oxblod.

  163. -Okej.
    -För att skydda fasaden.

  164. Det är därför det är rosa.

  165. Rosa huset är nästan ett gulligt namn-

  166. -men det handlar alltså om
    blod och kalksten.

  167. Ett material
    som bryter ner materia lätt.

  168. Två krafter som användes
    när man målade presidentresidenset.

  169. Vi har en stor italiensk befolkning.

  170. Under första och andra världskriget
    kom det till Argentina-

  171. -tusentals italienare. Och spanjorer.

  172. Ungefär 80 procent av Argentinas
    befolkning har italienskt ursprung.

  173. Deras släkt är från Italien. Det finns
    många Ferretti, Manoli och Terreria.

  174. Jag är kanske inget bra exempel
    på det-

  175. -men Argentina är, mer eller mindre,
    en kultur av europeiskt ursprung.

  176. Det är ju väl känt att Argentina är
    det europeiska landet i Sydamerika.

  177. Jag har dubbla känslor inför-

  178. -hur vi relaterar till
    vårt europeiska ursprung.

  179. Man upprättade alltså
    Columbusmonumentet.

  180. Och den innevarande presidenten...
    Vi har faktiskt presidentval i dag.

  181. ...som snart är
    f.d. president i Argentina-

  182. -beslutade att monumentet
    skulle ersättas.

  183. Det gjorde hon på ett tvetydigt sätt,
    nåt som är typiskt argentinskt.

  184. Först skulle det restaureras.

  185. Det monterades ner i delar, fragment,
    som sen låg kvar i trädgården.

  186. En stor park. Man spärrade av parken
    och sa att det skulle restaureras.

  187. Det var märkligt, för varför skulle man
    ta sönder nåt i små delar.

  188. Vad var det för galen renovering?
    Det var ingen som köpte historien.

  189. Argentinare är cyniker,
    vana vid att bli vilseledda.

  190. Så är det väl i många länder,
    men vi har ett speciellt förhållande-

  191. -till att bli vilseledda av statsmakten.

  192. Samtida sådant, p.g.a. diktaturen.

  193. När det här hände var jag...

  194. Det var 2014, och var jag nu var så fick
    jag massor av mejl och telefonsamtal:

  195. "Du måste se det som händer här.
    Det är som ett verk av dig."

  196. När jag googlade på det hittade jag
    en massa otroliga bilder-

  197. -av Columbus som låg ner,
    som vore han en diktator.

  198. Revanschen, kan man säga, handlar
    om att Columbus upptäckte Amerika-

  199. -kolonisatörerna kom och utrotade
    all inhemsk kultur i Latinamerika-

  200. -och nu tar vi ner Columbus
    och ersätter honom med nån-

  201. -som har anknytning till,
    låt oss säga...

  202. ...till landets ursprungliga innehåll,
    vad det gäller människor.

  203. Det är säkert
    ett bra och kraftfullt beslut.

  204. Jag har aldrig känt
    ett så starkt band...

  205. Jag har aldrig annars
    använt dokumentering så mycket.

  206. Det kändes som om jag måste knyta
    samman allt detta med mitt verk.

  207. Det här är alltså bakgrundshistorien.

  208. När det gäller monument så får jag
    på din utställning känslan av-

  209. -att vi har en infantil eller barnslig
    uppfattning om tiden.

  210. Vi försöker bevara saker, bygger
    museer och hoppas det ska vara evigt.

  211. Men vi ser det som löjligt att städa
    runt små föremål två gånger i veckan-

  212. -när utställningen ändå faller samman.

  213. För vissa djur är en vecka en livstid,
    för andra arter är tjugo år ingenting.

  214. Det är samma process när vi försöker
    städa runt ett hummerskal-

  215. -som när vi hänger upp en Picasso
    där den ska hänga för alltid.

  216. Vi har ingen tidsuppfattning.
    Det är inget vi tänker på.

  217. Det finns också en tårta.
    Vi såg den för en stund sen.

  218. En tårta som du har gjort.
    Är det ditt monument?

  219. Jag tror...
    Jag är väldigt intresserad av tanken...

  220. Jag avskyr ordet konst, försöker låta
    bli att prata om konst och konstverk.

  221. Jag pratar hellre
    om saker och upplevelser.

  222. Det må vara vagt och fånigt, men
    det har jag i alla fall försökt göra.

  223. Jag tror att nåt bra som händer
    i konstvärlden, ett konstverk-

  224. -inte bara erbjuder långtgående
    erfarenheter men även är politiska.

  225. Ett verk eller nåt som händer
    på ställen dit vi går och ser på nåt-

  226. -bör ha nån form av tankeinnehåll.

  227. Ett tvingande förhållningssätt:
    Så här ska du relatera till mig.

  228. Så här ska du se på mig,
    bevara mig - eller inte.

  229. Så här kommer jag bemöta
    dina försök att bevara mig.

  230. Min utställning handlar mycket om det,
    och mitt arbete, per definition.

  231. Det är intressant och spännande.

  232. Jag uppskattar också när man rengör
    och försöker bevara.

  233. Det är så...lönlöst.

  234. Under mitt första år
    som konststuderande tänkte jag:

  235. "Modern konst borde kanske inte vara
    för evigt, utan försvinna spårlöst."

  236. Och likadant med monument,
    som Columbusmonumentet.

  237. För hundra år sen var det kanske
    trevligt att ha det, men inte nu.

  238. Vad är det för föreställningar
    som är förknippade med dessa figurer?

  239. Och han var vetenskapsman.
    Han gjorde ju egentligen inget fel.

  240. Nu pratar vi om att vi bygger fabriker.
    Men gör vi egentligen nåt fel?

  241. Kan vi verkligen moralisera över det?
    Vi pratade om människor.

  242. Om naturen, människor och djur.

  243. Från Istanbulprojektet får jag många
    störiga frågor: "Hur ser du på djur?"

  244. Men jag är ju också ett djur.

  245. Jag ifrågasätter inte varför jag
    använder djur - eller tårtor.

  246. Jag ifrågasätter inte när ett annat djur
    ber in mig att ställa ut på museum.

  247. Djuret kommer,
    och vi säger "Visst, vi gör det".

  248. Jag hade ett samtal
    med en curator jag gillar.

  249. "Det är så konstigt att vara människa",
    sa hon. Vi drack gott vin.

  250. Sen sa hon:

  251. "Det finns ungefär fem djurarter..."

  252. Hon hade inte helt rätt,
    vi får se hur det går.

  253. Hon sa att bara fem arter,
    alltså djurarter-

  254. -organiserar sig, grupperar sig,

  255. -planerar och angriper andra arter
    eller den egna.

  256. De kan mer eller mindre beräkna-

  257. -hur stor skada de kommer åsamka
    den grupp djur de ska angripa.

  258. Vi är en av dessa arter, råttor är
    en annan. Hon mindes inte de övriga.

  259. Men vårt samtal var så starkt.

  260. Det var verkligen intressant, och det
    får mig att reflektera mycket över-

  261. -att jag aldrig upplever det...

  262. ...som grymhet när jag ser ett lejon
    döda en hjort och dess ungar.

  263. -Vad känner du?
    -Jo, jag känner...

  264. ...att jag är programmerad,
    att min hjärna är programmerad-

  265. -att känna empati för djur
    som är gulliga i nån utsträckning.

  266. Att de har två ögon intill varandra,
    inte fyra ögon. Inte insekter.

  267. Ju gulligare är, desto mer empati är jag
    programmerad att känna för dem.

  268. Och jag känner mig delvis lurad, för jag
    känner inget för en kackerlacka-

  269. -men kattungar tycker jag är fina.

  270. Men det är ju så att naturen inte har
    några som helst känslor för oss.

  271. Vänta, jag har tänkt ta upp nåt här.

  272. Det var en actionfigur på tårtan.

  273. Jag älskar tårtan, men är dålig på att
    svara på frågor. Jag pratade om djur.

  274. -Vi kan fortsätta prata om djur.
    -Nej, vi kör tårtan.

  275. Det känns viktigt, tycker jag.

  276. För mig känns tårtan
    som en berättelses slutpunkt.

  277. Men är det i stället så att jag försöker
    provocera fram en historia från tårtan?

  278. Jag tror... Jo, jag menar...

  279. Jag har problem med historier,
    på sitt sätt.

  280. Jag tycker att tårtan...

  281. Tårtan är nog en av de mest
    meningsfulla saker jag har gjort.

  282. Det här till projekten. Det är märkligt
    hur man organiserar sig själv.

  283. Hur livet organiserar sig självt.

  284. 2007 genomförde jag ett stort projekt.
    Mitt första stora på kommission.

  285. Det var en tävling för unga konstnärer-

  286. -arrangerad av Argentinas
    enda konstmässa, arteBA.

  287. De gav pengar till unga konstnärer.
    De valde ut så där åtta stycken.

  288. Pengarna skulle inte räcka
    till mycket mer än tårtan-

  289. -men då var det mycket pengar
    för unga konstnärer.

  290. Jag ville så gärna få det priset,
    och till slut valde de mig.

  291. Och jag började med projektet:
    "Pieces of the people we love".

  292. Tårtan var det första föremålet i en
    stor installation med många föremål.

  293. Det var hemgjorda saker, och material
    och saker man finner i hemmet.

  294. Då bodde jag fortfarande med mina
    föräldrar, så det var nån sorts...

  295. Det var som en tonåring
    som försöker bygga universum-

  296. -med det som finns i föräldrahemmet.
    Jag samlade alla mina vänner...

  297. Det är som nu.
    Jag samlar alla mina vänner.

  298. Vi träffas varje dag, sju dagar
    i veckan, nästan dygnet runt.

  299. I mina föräldrars lilla hus, som bara är
    en fjärdedel av den här salen-

  300. -arbetade vi i två månader. Och det här
    gav historien om föremålens relationer.

  301. Projektets hela historia var
    att en grabb tog sitt liv-

  302. -för att hans flickvän dog.

  303. Och flickvännen dog av en galen slump
    med galaktiska proportioner.

  304. De går till en park
    där en meteorit fallit ner.

  305. Flickan är så förälskad att hon skriver
    deras initialer överallt.

  306. Man skriver A + vem det nu kan vara.

  307. Han skrapar på meteoriten,
    och i den finns en organism-

  308. -som är många, många miljoner år.

  309. Det fanns inte ens människor när den
    fångades i detta planetfragment-

  310. -som föll ner på jorden, dödade flickan
    med följden att killen tar sitt liv.

  311. Och att finns inne i en robot,
    för det utspelar sig i framtiden.

  312. Han arrangerar en väldigt romantisk
    scen på kyrkogården-

  313. -där flickan ligger begraven.

  314. Han tar sitt liv inne i roboten,
    som i dag skulle ha motsvarat en bil.

  315. Det var ett fragment av jag vet inte
    hur många hundra föremål.

  316. Min familj
    jobbade hängivet med projektet.

  317. Grottan gjorde jag med min monster
    och mamma hos mina föräldrar.

  318. Alla vänner.
    Jag kunde inte betala medarbetare.

  319. Såna som hjälpte mig med projektet
    här på Moderna Museet.

  320. Utställningen som vi byggt med pappa
    var slut, allt skickades till Rosario.

  321. Vi forslade hundratals kartonger med
    lastbil till konstmässan i Buenos Aires.

  322. Fyra dagar senare byggde de upp det.

  323. Tårtan har stått på lagret
    till mina föräldrars firma i åtta år.

  324. Jag antar att det är kärlek
    och självtillit som har bevarat den.

  325. Inför det här projektet ställde vi oss
    den stora frågan "Tänk om".

  326. Hur skulle en utställning av mig se ut
    om två hundra år, om nån brydde sig.

  327. Tanken på tårtan dök upp, och inte på
    grund av mig, utan min hårddisk.

  328. Min mänskliga hårddisk, min assistent
    som också är som min chef.

  329. Hon älskar det projektet och tyckte
    att vi absolut måste använda det.

  330. Grejen var att på det stora bordet låg
    en liten val i lera.

  331. Det är den som de flesta
    känner till av mig:

  332. Valen i stövlar.

  333. Allt finns där.

  334. Sen dess har jag försökt förklara
    det verket.

  335. Jag förstorar fragment av det i
    mitt nuvarande arbete, och sen dess.

  336. -Jag vet inte om det förklarar nåt.
    -Tårtan tycks generera nya historier.

  337. Jag tänkte på djuren som du pratade
    om. Det var fräckt av mig att avbryta.

  338. -Vi tar och pratar om djuren.
    -Fortsätter prata om djuren.

  339. Vi påträffar djur på en stor kub
    i ett oerhört vackert rum.

  340. Kuben är en upphöjd fyrkant.

  341. Flera föremål där kommunicerar
    med varandra.

  342. Jag tänkte att jag måste skicka
    ett vykort från den staden.

  343. Men det fanns inga vykort.

  344. Vi bevittnar olika stadier
    av metamorfos.

  345. Sjöborrar, majs och svamp -
    jag älskar svamp.

  346. Visste du att svamp är vare sig växter
    eller djur? De är sin egen sort.

  347. De blev en egen förgrening under
    evolutionen: växter, djur - och svamp!

  348. De ligger mellan ljus och mörker,
    mellan liv och död.

  349. Och hela deras existens är superskör.

  350. Och de är extremt stora. En svamp är
    nåt av det största levande på jorden.

  351. Den täcker flera kvadratkilometer.

  352. Under jord, förstås. Rotsystemet.

  353. Man blir som ett barn...

  354. Föremålen har höjts upp
    så att de är på den nivån...

  355. Man får ett barns perspektiv.
    Man får ingen riktig överblick.

  356. Jag kan inte se mitten.
    Jag skulle ha velat ha kikare med mig.

  357. Utställningen heter "Fantasma", och
    det slog mig att här börjar fantasin:

  358. När man inte har någon riktig överblick.

  359. Man måste fylla i med fantasin.

  360. Vissa föremål tycks ha transformerats
    slumpmässigt.

  361. Andra på en medveten detaljnivå.

  362. Vissa föremål ser ut som verktyg,
    kanske verktyg från en annan planet.

  363. Men det är kanske bara för att jag köpt
    hus och måste köpa udda verktyg.

  364. Andra såg ut som musikinstrument
    för en ännu inte uppfunnen musik.

  365. Klädesplaggen.

  366. Det känns som om personen som bar
    dem bara hörde till pre-production.

  367. Nu har kläderna smält samman
    med annan materia-

  368. -och blivit föremål i sin egen rätt.

  369. Vad skulle jag prata om? Jo, djur.
    Jag tänker ofta på virus.

  370. Inte på virus som nåt som sprids.
    Virus är...

  371. Man vet inte om virus är levande
    varelser.

  372. Först är de det inte,
    de är dna-koder som flyter omkring.

  373. Virusen försöker hitta en cell-

  374. -att bilda en livsform med,
    att smälta samman med.

  375. De är som flytande huvuden
    i jakt på kroppar.

  376. Dna-strukturen som ligger bakom
    arkitekturen till våra hjärtan-

  377. -är samma som den som ligger bakom
    arkitekturen till en hjorts hjärta.

  378. Alla är vi hopblandade, metamorfa djur.

  379. Och...

  380. Vart vill jag komma?

  381. Jag har massor av saker att säga
    om det du pratar om.

  382. Men avsluta, du.

  383. Jag kan försöka berätta vilka former
    som har muterat med andra.

  384. Men då berättar jag nog mer om mig
    än om föremålen.

  385. Sökandet efter form
    ligger hos mig, inte hos föremålen.

  386. Vår förmåga att koppla ihop former
    har tränats fram, och detta är bisarrt-

  387. -redan innan vi föddes.

  388. I kuben finner vi vackra hemisfärer,
    koner och cylindrar-

  389. -som för mig på nåt sätt fungerar-

  390. -som noder eller nervcentra.

  391. Eller elcentraler i en stad.

  392. Ganska snart upptäcker man
    nån form av musik mellan föremålen.

  393. Nu börjar det låta riktigt skumt,
    men framträder gör en sorts skönhet.

  394. Jag kom att tänka på så många
    konstiga saker när jag såg på kuben.

  395. Vi vet att vi i livmodern,
    innan vi föds, drömmer.

  396. Frågan är om vad, för det finns ingen
    verklighet att processa.

  397. Men jag vet vad vi drömmer om,
    för jag minns de drömmarna.

  398. Jag fortsatte drömma dem
    till fyra års ålder.

  399. Det var hemska drömmar, för de
    bestod bara av geometriska föremål.

  400. Koner, hemisfärer och sfärer.

  401. De zoomades in och ut.
    Inga människor förekom.

  402. Jag tror jag förstår vad som pågår.

  403. Att innan vi föds så inleder hjärnan
    ett träningsprogram-

  404. -för att ögat ska kunna se perspektiv
    och olika former.

  405. Det var hit jag...

  406. Det är den bästa tolkningen någonsin
    av det som pågår där. Jag menar det.

  407. Jag har mycket att säga, men först:
    Det var perfekt. Tack ska du ha.

  408. Jag pratar gärna
    om mycket du tog upp-

  409. -geometri, mitt arbete,
    barnets perspektiv.

  410. Jag skulle kunna prata om hur
    dessa ting befinner sig i metamorfos.

  411. Allt det är... Du uttryckte det så väl.

  412. Du har förstått min ursprungsidé helt.
    Jag var med om ett fantastiskt samtal.

  413. Det var med utbildningsdepartementet
    här. De tyckte att jag var cool.

  414. Men barnen, då? Och handikappade?
    Hur ska de göra på utställningen?

  415. Och jag tänkte f...
    De hade de ju rätt i.

  416. Jag har alltid varit fascinerad av
    tecknade filmer från Warner Bros.

  417. Barnen där var pyttesmå, och man såg
    bara föräldrarnas superlånga ben.

  418. Man såg aldrig kropparna,
    inte ens knäna. Benen var som torn.

  419. Så abstrakt skildrades föräldraskapet,
    som rör som såg ut som långbyxor.

  420. Den bilden har förföljt mig i evigheter.

  421. Jag såg den nog för trettio år sen
    första gången.

  422. Jag ville hitta en länk mellan de här
    bilderna och min plattform.

  423. Dessutom,
    när vi började prata om barn-

  424. -människor som inte är över 150 cm-

  425. -så tänkte jag att inte det här bästa
    möjliga tillfälle att prata med barn-

  426. -om hur det är att leva i en värld
    som inte är avpassad för dem.

  427. Den här stolen är inte gjord för barn.
    Inte de heller.

  428. Dörrhandtag, bilar...
    Inget är avpassat för barn.

  429. Jag ville prata med barn om det. Hur
    känns det att leva i den här världen?

  430. Det måste vara jättegalet
    att vara en åttaårig pojke.

  431. Så det var...

  432. Och det finns en filmisk kvalitet som
    jag ville att min plattform skulle ha.

  433. För i själva verket så färdas man ju,
    oavsett hur lång man är.

  434. Man förflyttar sig runt
    och filmar en lång sekvens.

  435. En av väggarna är en rokokovägg.
    Den fick mig att tänka på "2001".

  436. Den är faktiskt kopierad från
    den filmen. Det är en exakt kopia.

  437. Och apropå mutantaspekten...
    Jag kallar det muterade föremål.

  438. De är viktigt att de här föremålen
    förändras, eller muterar...

  439. ...och att det inte alls är planerat.

  440. Visst, det finns folk som rengör dem-

  441. -men ingen får tingen
    att göra det de gör.

  442. En liten insekt dyker upp
    för att tinget genererar det det gör.

  443. Om det bildas svamp eller mögel
    så är det bara på tingets initiativ.

  444. När tinget har satts samman
    så gör jag ingenting mer.

  445. Jag upptäckte nåt nyligen
    när jag var på...

  446. Jag är också intresserad av svamp.
    Det är ju rätt lustigt, det hela.

  447. Och visst är det så, det här stadiet
    mellan två tillstånd...

  448. Det är intressant att de är så sköra.
    Vi har försökt odla svamp.

  449. Det kan man göra på många sätt.

  450. Jag försöker göra det
    utan att det är planerat.

  451. Man kan planera allt, men om det sker
    spontant är det en stor bedrift.

  452. Plattformen är min största bedrift,
    i det avseendet.

  453. Nyligen var jag i Italien,
    där man har fantastisk ost.

  454. Och de gillar att odla mögel.

  455. Och vi åkte till ett ställe där de har
    fantastiska ost... Vad kallar man det?

  456. Där odlar det möglet till osten.

  457. Där var en så rolig kille. Vi åkte upp
    i alperna utanför Turin.

  458. Vi åkte 1 000 meter upp, för att komma
    till ett 200 år gammalt hus.

  459. Där fanns små bäckar
    som gav perfekta fuktförhållanden.

  460. Jag förväntade mig att supergamla
    män skulle komma och gnida in osten.

  461. Killen jag nämnde var högt tjugo.

  462. Och det han gjorde...
    Jag kände inte till det tidigare.

  463. Det han gör är
    att gnida möglet mot osten.

  464. Och osten lagras i takt med
    att möglet växer.

  465. Det fina var att de lät tinget göra sitt
    och att de bara smekte det-

  466. -och vände på det
    för att möglet skulle växa jämnt.

  467. Det var som med den utställningen!
    Det bästa sammanträffandet-

  468. -var att alla föremålen låg på jord.

  469. Det var nåt med fuktigheten i Mexico
    City, Mexiko som är så stabilt-

  470. -alltså stabilt när det gäller vädret,
    inte i nåt annat avseende.

  471. Nej. Och ännu mindre här, förstås.

  472. Väderförhållandena där är stabila,
    och för konservering av konst-

  473. -så är Mexico City
    en av de bästa platserna på jorden.

  474. Vädret i det landet,
    och hur jag designade installationen-

  475. -den logik som aldrig tidigare hade
    framträtt så tydligt som där.

  476. Det skapade nåt som påminde
    om det i det gamla huset vid bäcken.

  477. Vattenilarna som rann genom
    det lilla slottet-

  478. -och killen som gned saker.

  479. På sitt sätt gör verken det de gör-

  480. -utifrån slumpmässiga förhållanden
    och möten.

  481. De bevaras på grund av tillfälligheter.

  482. Men också för att jag jobbar
    som jag gör, som en sorts parasit-

  483. -som landar i ett givet sammanhang-

  484. -och omorganiserar sig själv
    utifrån det som han eller hon påträffar.

  485. Detta vad det gäller det organiska.
    Geometri, slutligen.

  486. Geometri framträdde tydligt i ett av
    mina verk 2012 för första gången.

  487. Det är inget märkvärdigt, men ändå:
    Vad skum geometri är.

  488. Det är ett av våra första vunna slag-

  489. -över det vi nu kallar naturen.

  490. Det tillfälle, då...

  491. Det här är det löjligaste
    och mest konkreta uttrycket för-

  492. -hur våra hjärnor fungerar.
    En triangel. En fyrkant.

  493. Det du som om det första minnet.
    Det är jag också intresserad av.

  494. Och av Klein och psykoanalys.
    Klein återupprättade synen på kvinnan.

  495. För Freud var kvinnor
    bara kastrerade män.

  496. Klein är den person som sa-

  497. -att vår första kontakt med världen
    går via modern.

  498. Vi måste studera den länken-

  499. -som utgör grunden för allt det vi är.

  500. Du uttryckte dig otroligt bra. Tack.

  501. Jag måste avbryta. Det här kan pågå
    länge och blir bara intressantare.

  502. -Vi har bara börjat.
    -Jag vet, men vi måste sluta nu.

  503. -Stort tack.
    -Och tack till er.

  504. Översättning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Bild
Ämnesord:
Konst, Konstestetik, Konsthistoria, Konstkritik, Konstnärer, Konstnärligt skapande, Konstteori, Villar Rojas, Adrián, 1980-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.