Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Katja Petrowskaja + Aris FioretosDela
  1. Hej och välkomna hit.
    Vi ska strax få möta-

  2. -Katja Petrowskaja från Tyskland
    och Aris Fioretos från Sverige.

  3. Katja är en författande journalist.
    Hennes debutbok, "Vielleicht Esther"-

  4. -"Esther kanske" har hyllats
    som ett mästerverk i hela Europa.

  5. Den handlar
    om Katjas sökande efter sin släkt.

  6. Hur skriver man en släkthistoria-

  7. -när man bara har fragment
    att börja med?

  8. Katja tillhör en ukrainsk-judisk släkt.
    Sökandet efter den är en berättelse-

  9. -om en plågsam del
    av Europas historia.

  10. "Vielleicht Esther" finns
    i en vacker översättning till svenska-

  11. -av Aimée Delblanc.

  12. Läs den, är ni snälla.
    Den är verkligen värd det.

  13. Aris Fioretos behöver inte presenteras.
    Han är en lysande intellektuell-

  14. -översättare, moderator
    och litteraturforskare-

  15. -och dessutom en hyllad författare.
    Han har skrivit om sin släkt-

  16. -i t.ex. "Den siste greken"
    och "Halva solen".

  17. Han publicerade nyligen boken "Mary"-

  18. -om en ung kvinnlig student
    som lever i en militärdiktatur.

  19. Mary tillfångatas
    under ett studentupplopp-

  20. -och skickas till en fängelseö,
    där förhållandena är svåra.

  21. För den här boken nominerades Aris
    med rätta till årets Augustpris.

  22. Vi vill tacka förlaget Norstedts
    som har gjort det möjligt för oss-

  23. -att låta er träffa
    dessa två lysande författare.

  24. Välkomna, Katja Petrowskaja
    och Aris Fioretos.

  25. Tack ska ni ha.
    Jag har bara skrivit min första bok.

  26. Men den är lysande, Katja!

  27. Ett ord till, så lämnar jag salen.
    Tack till er och förlaget.

  28. Jag vet inget om översättningen,
    men omslaget är underbart.

  29. Jag är väldigt glad.
    Det känns konstigt att det är min bok.

  30. Du har haft en väldig tur
    med den svenska utgåvan.

  31. Den tyska är lika bra på insidan...

  32. ...men den svenska slår den
    i fråga om omslaget.

  33. Så kan vi säga i Sverige utan fara,
    eftersom inga tyskar hör oss.

  34. Ni har alla hört en introduktion
    till Katja Petrowskaja-

  35. -så jag ska försöka undvika
    att upprepa det som har sagts.

  36. Vi känner varandra på tyska.

  37. Det är första gången
    som vi talar engelska så här...

  38. -...vilket är lite svårt.
    -Det är spännande.

  39. Vi ska återvända
    till bokens berättare senare.

  40. Hon eller han, antagligen hon,
    förtjänar att få en beskrivning.

  41. Det står tidigt i boken
    att hon är född 100 år efter Lenin.

  42. -Fast inte på samma dag?
    -Nej.

  43. -En annan kalender.
    -Där hade han tur.

  44. Det betyder någonting.

  45. Hon är en person som växer upp i...

  46. ...dåvarande Sovjetunionen i Kiev.

  47. Där är det väldigt viktigt
    att fira vissa viktiga datum.

  48. Det är ett sätt att...

  49. ...hylla historien
    - den officiella historien, med Lenin.

  50. Sen har vi den personliga historien.

  51. Boken handlar egentligen
    om historien inom historien.

  52. Det är ett mångfacetterat porträtt
    av en släkt under flera generationer-

  53. -och ett porträtt av
    vad historien gör med människor.

  54. Hur överlever historien ofrivilligt
    i människor-

  55. -och vad man gör med historien?

  56. Allt detta är synnerligen politiskt
    och existentiellt-

  57. -och frågorna
    ställs uttryckligen av berättaren.

  58. Och de besvaras försiktigt-

  59. -utan att man vill sätta punkt
    efter svaren.

  60. Boken öppnar upp, men
    försöker även besvara dessa frågor.

  61. Det var ingen fråga.
    Men här kommer en fråga.

  62. Böcker har sina egna historier.

  63. Den här boken har historien som tema,
    men den har även en egen historia.

  64. När författare talar om bokens historia
    hittar de ofta ett avgörande ögonblick-

  65. -då den för första gången
    på något sätt visade sig själv.

  66. Men när man fokuserar
    på det ögonblicket - bokens källa-

  67. -inser man att det finns många
    andra rännilar som leder till källan.

  68. Men det finns en förhistoria. Kan du
    säga något om bokens förhistoria?

  69. Herregud! Jo, jag föddes 100 år
    efter Lenin. Det är det första.

  70. Det är faktiskt en lång historia.

  71. Jag föddes i ett samhälle som försökte
    bestämma allt från första början:

  72. När vi föddes, vilka semestrar vi hade-

  73. -vilken slags ideologi
    vi skulle acceptera.

  74. Det kan ha varit början.

  75. Vi definierades av andra människor
    hela tiden.

  76. Sökandet efter självdefiniering
    var något-

  77. -som jag hade tänkt på i många år.

  78. Det är märkligt
    att sitta här och tala allvarligt-

  79. -om källorna till min kreativitet.

  80. Därför att jag är ju en invandrare.

  81. Jag har ukrainskt pass,
    men har bott i Berlin i 16 år.

  82. Jag sökte efter någonting:

  83. Hur jag skulle beskriva mig
    och varför jag befann mig i Tyskland.

  84. Trots att jag har ett ukrainskt pass
    tillhörde jag en ny generation.

  85. Vi kan välja Pepsi
    och åka till vilket land vi vill.

  86. Det är ett slags självbedrägeri.

  87. Jag studerade litteratur
    och doktorerade-

  88. -men i Tyskland
    jobbade jag inte med det.

  89. Jag skrev om mitt älskade Berlin
    för ryska media-

  90. -men jag sökte efter något som kan...

  91. ...ge mig
    en episk uppfattning om tiden.

  92. När man är 40 och skriver artiklar
    en gång i veckan eller månaden-

  93. -söker man gärna efter kontinuitet.

  94. Det kan ha varit en källa. Hur hanterar
    man något som har gått förlorat?

  95. -Men det kanske inte är något svar.
    -Jo, en del av svaret säkert.

  96. Jag gissar
    att mycket av det som du nämner nu-

  97. -är viktigt för att förstå
    varifrån boken kommer.

  98. Å ena sidan är författaren omkring 40,
    som du säger.

  99. Det brukar vara en period i livet
    när man ser bakåt och börjar...

  100. -Det är absolut inte originellt.
    -Nej, men man måste ta itu med det.

  101. Man är en del
    av en lång följd av människor.

  102. Och när man bor i ett främmande land-

  103. -brukar man inse
    att man för med sig något...

  104. ...som inte hör hemma där
    och som man vill bevara.

  105. Man har en annan bakgrund och
    inser plötsligt att man har ett slags...

  106. ...arv som man inte
    kan omvandla till hårdvaluta.

  107. Och...

  108. Människor från f.d. Sovjetunionen
    är känslosammare.

  109. De bryter mot reglerna,
    och de har en massa historier.

  110. Speciellt i Tyskland
    är det svårt att hantera det.

  111. Jag ville inte skriva en bok-

  112. -utan jag ville berätta historier.

  113. Jag tänkte på resonansen. Det var
    kanske därför som jag skrev på tyska.

  114. Tyskan är numera ett accepterat språk.

  115. Det är resultatet av många år av...

  116. Vad heter det? "Erinnerungskultur."

  117. -Minneskultur.
    -Ja.

  118. Det är egentligen ett språk
    och en plats som är väldigt tolerant.

  119. Det var kanske intuition.
    Nu är det lättare att skriva-

  120. -om en judisk-polsk-sovjetisk
    släkt på tyska. Mer accepterat.

  121. Inte för att man är jude eller tvärtom.

  122. I Ryssland är det som om...

  123. Det spelar ingen roll vem man är,
    man är inte accepterad.

  124. -Gäller det alla eller vissa personer?
    -Alla.

  125. För en generation sedan skulle
    tyska antagligen inte ha varit lika...

  126. ...tillgängligt för författare
    som skriver om dina teman.

  127. Jag gissar det, i alla fall.

  128. Men i ditt fall blir tyskan paradoxalt
    nog nästan ett frihetens språk.

  129. Ja, det är s.k. judisk tur.

  130. Det är verkligen... Hur säger man
    "frechheit" på engelska?

  131. Hjälp oss. "Fräckhet" på svenska.

  132. "Chutzpah."

  133. -"Frechheit."
    -"Freshness"?

  134. -"Frechheit."
    -"Freiheit?" Nej, "frechheit".

  135. Ja, "fräckhet".

  136. Nu har vi verkligen gått vilse.

  137. Vad? Okej.

  138. Jag började lära mig...

  139. -Jag sa "chutzpah". Passar inte det?
    -Kanske. Jag kan inte det här språket.

  140. Jag började lära mig tyska
    som 27-åring.

  141. Tyskan från min barndom var...

  142. ...motsägelsefull. Å ena sidan
    "Hände hoch!" och "Gitler kaput"-

  143. -å andra Bachs musik.

  144. Om man inte kan språket
    hör man två...

  145. ...två extrema motpoler. Vi var...

  146. I Västeuropa är det svårt
    att förklara hur det är-

  147. -att vara den förlorade generationen
    eller "sovjetbarn". Vi var verkligen...

  148. Vi växte upp med kriget
    som om det vore vårt krig.

  149. Jag föddes 1970, 35 år efter kriget-

  150. -men det var
    det huvudsakliga narrativet i våra liv.

  151. Den här tanken att...

  152. Känslan av att man överlevde kriget
    är väldigt konstig.

  153. Och Sovjetunionens ideologi
    stödde den här typen av narrativ.

  154. Det omfattade både många lögner
    och många sanningar.

  155. Vi växte upp med tusentals filmer
    om andra världskriget.

  156. Alla som sysslar med Tyskland
    försöker förstå-

  157. -hur Tredje riket kunde uppstå.

  158. I min bok har jag försökt
    att rehabilitera tyska språket för mig.

  159. Det är min privata historia.

  160. Jag visste inte om den gick
    att omvandla för andra människor.

  161. Så det är en bok om oskyldigheten
    hos ett språk, på sätt och vis.

  162. Om man skriver
    om samma saker på ryska-

  163. -är man dömd att tillhöra offren-

  164. -eller dem som tog över Tyskland.

  165. Jag ville inte skriva
    utifrån någon moralisk rättvisa.

  166. Jag skrev på tyska och därför
    vet man inte riktigt vem som talar.

  167. Det är en rent antropologisk historia.

  168. På sätt och vis är det ett försök att
    berätta historier som är föräldralösa.

  169. Det är alltså...

  170. Hur säger man det här
    på vilket språk som helst?!

  171. -Vet nån vad "molba" heter?
    -"Prayer" - bön.

  172. -Bön är "molitva".
    -"Prayer."

  173. Nej, det är ingen bön.
    "Pledge" (löfte), kanske.

  174. "Frechheit" är "insolence" på engelska.

  175. Det har vi redan...

  176. "Plead", kanske?

  177. Nu vet ni hur jag skriver mina böcker.
    Ungefär så här.

  178. Hur orden låter är viktigast.

  179. Ibland var de helt fel, men de lät rätt.

  180. -Jag har glömt vad vi talade om.
    -Det gör inget.

  181. Det är som en babusjka.

  182. Vi talar engelska. Det är
    den stora, bamsiga damen längst ut.

  183. Inuti den damen finns den tyska
    - lite magrare och kanske elakare-

  184. -och inuti den damen finns det lätta
    och magra ryska språket.

  185. Berättaren säger att hon skriver
    på tyska, men tänker på ryska.

  186. Inuti den kvinnan finns en hel släkt
    med ett helt annat ursprung.

  187. -Och alla...
    -Men matrjosjkan uppfanns i Kina.

  188. -Så kärnan kanske är kinesiska.
    -Ja!

  189. Det kanske är ett sätt...

  190. Jag kanske skrev på tyska
    för att jag verkligen ville...

  191. Jag sökte en möjlighet för en
    tysk person att skriva den här boken.

  192. Jag skäms liksom
    för att det är min släkthistoria-

  193. -så jag skapade en tysk person
    som kan skriva så.

  194. Jag ville att mina historier och denna
    "Esther kanske" skulle adopteras.

  195. Jag hade en sådan ambition.

  196. Den tyske förläggaren
    kallar din bok "geschichten"-

  197. -historier, helt enkelt.

  198. På sätt och vis är det
    en felaktig beteckning.

  199. Boken består av många olika aspekter,
    som långsamt skapar en mosaik.

  200. Fragment är en sorts...
    Vi överlever tack vare fragment.

  201. Redan på 20-
    och 30-talen gavs det ut...

  202. Många översättare här
    vet det mycket bättre än jag.

  203. Det gavs ut romaner som var
    mycket mindre roman än min bok.

  204. Så det hade varit möjligt
    att kalla den roman-

  205. -men jag ville inte det.
    Då gör man anspråk på ett "ich" - jag-

  206. -och en sorts linjäritet.

  207. Och inte bara det.
    Jag ville verkligen...

  208. Historierna tillhör olika genrer. Jag
    sökte efter en metod att tala om något.

  209. Det kanske är det enda som återstår
    från mina universitetsstudier.

  210. Jag studerade på det första
    svenska universitetet, i Tartu-

  211. -i Estland.

  212. Det heter Academia Gustaviana.

  213. Det kanske är det sista
    som återstår av mina studier.

  214. Materialet dikterar ju metoden.

  215. Man måste försöka förstå
    hur man ska tala om det.

  216. Alla historier har sitt eget material
    och sin egen distans till människor.

  217. Det är därför
    boken heter "Esther kanske".

  218. Vi vet helt säkert
    hur min gammelfarmor blev dödad.

  219. Vi vet allt eller mycket
    om den dagen i Kiev:

  220. 29 september 1941.

  221. Det finns många historiska källor-

  222. -och jag läste kilometervis med texter-

  223. -för att ha rätt att tala om det.

  224. Trots att jag inte
    citerade en rad från källorna.

  225. Men vi vet inte
    vad den här kvinnan hette.

  226. Min far var nio
    och kallade henne "babusjka" - farmor.

  227. Föräldrarna sa "mamma". Han visste
    att farmor eller mormor hette Esther.

  228. Vad händer med historien
    när man berättar den?

  229. Har man rätt att säga
    att hon hette Esther?

  230. Det var ett av de ögonblick
    då jag insåg-

  231. -att hela boken
    är ett sökande efter modalitet.

  232. Det är själva frågan
    om den historiska sanningen.

  233. Hur långt kan vi komma
    med hjälp av källorna-

  234. -eller beroende på situationen
    och vår själsstyrka?

  235. Ordet "vielleicht", "kanske" på svenska
    och "maybe" på engelska-

  236. -handlar väl också om ambivalensen
    mellan fiktion och fakta?

  237. Fiktion...

  238. Jag är inte avundsjuk
    på dem som kan skriva fiktion.

  239. Jag skäms verkligen över
    att jag inte har skapat någonting.

  240. Det hade varit oetiskt att...

  241. Det vore oetiskt att göra fiktion
    av materialet, så det gjorde jag inte.

  242. Men poängen är att gränsen
    mellan den s.k. verkligheten och det...

  243. -..."erlebten und der dachten."
    -Tanken och...

  244. Vad sa du mer?
    Ja, det upplevda och det tänkta.

  245. Den gränsen
    är mycket skörare än vi tror.

  246. Så det är en bok om "wahrnehmung"
    - perception.

  247. Perception eller varseblivning
    är i grund och botten-

  248. -någonting väldigt litterärt.

  249. Vi varseblir sådant vi läst i böcker.

  250. Jag såg några ord
    på Berlins järnvägsstation-

  251. -inte för att jag har studerat semiotik-

  252. -eller är invandrare i Berlin, utan för
    att man ser bomber framför sig.

  253. På järnvägsstationen i Berlin
    finns det en stor "inschrift"...

  254. -Skylt, kanske.
    -"Bombardier - Välkommen till Berlin."

  255. -Det är början till vårt äventyr.
    -Okej.

  256. Det...

  257. Men någonting i boken är äldst.
    Vilken del skrev du först?

  258. Du är väldigt envis.

  259. Eller jag kan säga
    att du har ett bra minne.

  260. Flera delar var faktiskt först-

  261. -men en av dem skrev jag på tyska.

  262. Det var ett av de sista kapitlen.

  263. Min farfar blev...

  264. Jag vet inte
    hur man säger det på engelska.

  265. Han blev fängslad under kriget.

  266. Han tillbringade många år-

  267. -i krigsfångeläger eftersom han var
    sovjetisk officer, men han överlevde.

  268. Jag fick en vision
    och ville hitta honom.

  269. Det är en märklig historia. Efter
    kriget återvände han inte till familjen-

  270. -eller sin hustru.
    Det finns en lång historia bakom det.

  271. 1981, när jag var elva,
    dök han plötsligt upp hemma.

  272. Så 40 år efter fängslandet
    kom han alltså tillbaka från kriget.

  273. Det är som en historia
    från antikens dagar.

  274. Vi fick hantera det.
    40 år - det är nästan bibliskt.

  275. Att födas 100 år efter Lenin
    och behöva hantera-

  276. -dessa siffror, som är av biblisk
    eller antik magnitud-

  277. -och får följder
    som liknar den antika mytologin...

  278. Var var vi någonstans?

  279. Helt vansinnigt!
    Jag försöker alltid komma undan.

  280. Jag kanske börjar längta efter lunch.

  281. Det kanske är ett typiskt komplex.

  282. Det var en sorts vision.
    Jag ville hitta min farfar-

  283. -och förstå varför han inte
    kunde komma tillbaka tidigare.

  284. Han kom tillbaka och sa
    "Jag vill vara hemma", 40 år senare.

  285. Sen dog han ett halvår senare,
    då jag var 12.

  286. Så han hann inte berätta någonting.

  287. Jag såg människorna i lägret-

  288. -och en väldigt mager man
    som såg på mig.

  289. Jag stod på en tröskel,
    så det var som en vision.

  290. Den här tröskeln
    blev ett av bokens huvudteman.

  291. Vem har gett oss rätt
    att titta på de här människorna-

  292. -som blev så förödmjukade?

  293. När man skriver om dem
    förödmjukas de igen.

  294. Det är ingen hedersam sak.

  295. Det var så allt började.

  296. Då förstod jag verkligen
    att bokens berättare måste tala tyska.

  297. Det där är nära slutet av boken
    och alla historier.

  298. Om du orkar, kanske du kan beskriva-

  299. -några av de personer
    som tillhör nätverket-

  300. -i släkten Stern/Petrowskij.

  301. Jag är nog inte den ende som brukar
    ha svårt att hålla isär olika kusiner.

  302. Ursäkta om jag råkar
    blanda ihop dina släktingar ibland.

  303. Men det är också en del av boken
    - att reda ut personernas släktskap.

  304. Olika generationer reagerar olika.

  305. Din generation föddes på 1970-talet-

  306. -två generationer
    efter andra världskrigets grymheter.

  307. Mellan den person som vi talade om
    och dig själv-

  308. -finns dina föräldrars generation.

  309. I alla människors tillvaro-

  310. -är det de två delar som skapar dig.

  311. Din far och din mor
    verkar reagera lite olika på historien.

  312. Jag gissar att ett sätt...

  313. Låt oss tala om berättarens föräldrar.

  314. Fadern är en person
    som inte vill tala om det förflutna.

  315. Han verkar ha utvecklat en...

  316. ...en överlevnadsstrategi
    genom att inte tala om det.

  317. Det är inte riktigt sant.
    Jag är från en extremt pratsam familj.

  318. Det kanske har något att göra
    med gapet mellan olika generationer.

  319. Min mor brukade säga
    att sju generationer i släkten-

  320. -brukade undervisa...

  321. -...på en dövskola.
    -Ja, dövstumma barn.

  322. Därför måste vi tala för dem alla.

  323. Det var ett familjeföretag.

  324. De var judar, ofta föräldralösa
    och kunde varken tala eller höra.

  325. Det är svårt att hitta liknande grupper.

  326. De var dessutom uteslutna
    från den religiösa kontexten.

  327. De kunde inte tillhöra...

  328. -Jag svarar inte på frågan.
    -Jag märker det.

  329. Men det här är nog viktigare.
    De tillhörde inte något samhälle-

  330. -eftersom de inte ens kunde be.

  331. I många nationer och på många språk
    låter bönen "Hör mig".

  332. "Shema" eller "Sh'ma Yisrael".

  333. På alla språk så måste man...

  334. -...höras.
    -Ja, för att det ska fungera.

  335. Då erkänns man och tillhör något.

  336. På tyska är det perfekt. Jag vet inte
    om jag är först med att märka det.

  337. "Wer gehört wird, gehört dazu."
    Den som hörs, tillhör. Det är inbyggt.

  338. Det var kanske därför
    som mina föräldrar pratade för mycket.

  339. Redan när jag var väldigt liten
    berättade de saker-

  340. -som inte nödvändigtvis
    lämpar sig för barn.

  341. Min mor är en stark person
    och historielärare.

  342. För henne var det en utmaning
    att stå upp mot den sovjetiska myten.

  343. I början var hon
    en väldigt lojal person-

  344. -men på grund av släktens historia
    och andra människor-

  345. -som hon...

  346. ...lärde känna och genom sina studier-

  347. -fann hon många andra historier.

  348. Det var faktiskt så hon undervisade.

  349. Redan på Sovjettiden undervisade hon
    om saker som inte var accepterade.

  350. 1968, när ryska stridsvagnar
    gick in i Prag-

  351. -sa hon till skoldirektören:
    "Jag undervisar inte i ny historia."

  352. Hon är en väldigt märklig person.

  353. Hon är extremt modig.
    Det är helt otroligt.

  354. Min far berättade också för mycket.

  355. När jag var elva, frågade jag
    varför Majakovskij begick självmord.

  356. Jag var inget intellektuellt barn,
    men jag hade läst det någonstans.

  357. Det var en chock, för i skolan sa de
    att han var revolutionär och bra.

  358. "Han är bra och ville hjälpa oss."

  359. Far berättade då om industrial-
    iseringen, kollektivjordbruken-

  360. -och förtrycket i en salig blandning.

  361. Några saker
    inträffade ju efter självmordet.

  362. Och jag blev sjuk.
    Jag blev verkligen jättesjuk.

  363. Jag kunde inte hantera lögnen om
    Sovjet och kunskapen om det här.

  364. Så min bok är också ett försök att
    bevara kunskapen om katastroferna-

  365. -och våldet.

  366. Samtidigt ska själen förbli oskuldsfull-

  367. -så att man inte blir vansinnig.

  368. Det här är något
    som jag fick från mina föräldrar.

  369. De tyckte att man måste veta allt.

  370. Ja, kanske det,
    men frågan är när och hur.

  371. Vissa historier, som den om Esther-

  372. -berättade far för min make, inte mig.
    Jag blev jättearg.

  373. Det betydde inte
    att han inte ville tala om det-

  374. -men ingen hade frågat honom.

  375. Man tror att man har
    berättat allt för sina barn-

  376. -men det är så många historier.

  377. Om vi berättar allt för våra barn
    skulle vi inte ha tid-

  378. -att gå på museer.

  379. -Det kan vara en gåva och ett gift.
    -Ja.

  380. Vill du att jag ska berätta om Nabokov?

  381. Jag ska läsa ett utdrag av
    Aimée Delblancs vackra översättning.

  382. Du skriver så här...
    Jag ska försöka översätta åt dig.

  383. "Dövstumhet och föräldralöshet
    innebar ett tomt ark."

  384. "Friheten att göra varje språk
    och historia till sin."

  385. "Vår judendom förblev dövstum för
    mig, och dövstumheten judisk."

  386. "Det var min historia, mitt ursprung,
    men det var inte jag."

  387. Du skriver om dövstumheten-

  388. -och hur den här historien
    är en judisk historia.

  389. Det har väl att göra med
    det du nämnde, med "Sh'ma Yisrael"-

  390. -och att man måste tilltala något.

  391. Fast att tilltala något räcker inte,
    man måste höras för att tillhöra.

  392. Boken talar på sätt och vis
    till det förflutna...

  393. -Jag är inte färdig än.
    -Du ser redan att jag inte instämmer.

  394. Boken talar till det förflutna som lever
    och har anspråk på nuet-

  395. -och kanske även framtiden.

  396. Det förflutna finns faktiskt inte.

  397. När vi tar itu med det förflutna
    gör vi det nu-

  398. -så det är
    en sorts kommunikationsprocess.

  399. Så det finns bara "jetzt" - nu.

  400. Jag vet inte.
    Det här med att tilltala någon-

  401. -och tala med någon
    och sträva efter resonans...

  402. Det kanske är
    ett slags sökande efter en ritual-

  403. -eller att man söker en privat ceremoni.

  404. Hur man hanterar de här sakerna-

  405. -och något mittemellan bön, minne-

  406. -och heder.

  407. Jag kan inte kaddishen,
    utan växte upp-

  408. -i ett sekulärt hem.

  409. Fast det är dumt att säga att folk som
    tror på litteratur och ord är sekulära.

  410. Det är bara dumt.

  411. Mina föräldrar var nog väldigt kristna,
    även om de inte var religiösa.

  412. Men det är nog en etik
    som tillhörde den ryska kulturen-

  413. -när den var inkluderande
    och inte exkluderande.

  414. Lustigt nog var den här ritualen
    möjlig för mig på tyska.

  415. Jag sjöng Bach som barn-

  416. -och det var min passion.

  417. Det är märkligt-

  418. -för när boken var klar upptäckte jag
    ett oratoriskt "Du" i ett avsnitt-

  419. -och det finns några citat från Bach
    som jag aldrig sett. Jag vet inte...

  420. Jag har redan glömt frågan.
    Jag ber om ursäkt.

  421. Nej, oroa dig inte.
    Det tillhör en författares patologi-

  422. -att försöka undvika att bli preciserad.

  423. -Det har nog alla förstått.
    -Det här med judiskheten är en...

  424. Många människor tror
    att jag har skrivit en etnisk bok.

  425. Men så är det inte.
    Jag visste inte vad jag saknade.

  426. Vi växte upp i ett fullständigt...

  427. ...kulturellt vakuum
    när det gäller judiskheten.

  428. På sätt och vis är den här...

  429. ...rotlösheten...

  430. Att utföra cirkelresonemang i huvudet-

  431. -och tycka att orden är ens...hemland
    och litteraturen ens enda skydd-

  432. -det är väldigt judiskt.

  433. Man behöver inte veta mycket
    för att vara sådan. Ja.

  434. Du skriver att din släkting Vasilij-

  435. -som vi talade om,
    återvände till sin hustru-

  436. -efter ett bibliskt antal år,
    huvudsakligen för att dö.

  437. Han var en person som-

  438. -tillämpade friktionsfriheten.

  439. Under den tid han levde
    kunde friktioner leda till döden.

  440. Man kunde avslöja hemligheter
    som skulle förfölja en-

  441. -och kanske döda en.

  442. Man talade sällan om saker
    som kunde skapa friktioner.

  443. Sen säger berättaren att motsatsen-

  444. -är forskningsfältet friktionsförluster.

  445. Allt som går förlorat när friktioner
    skapas kanske var hans gåva till dig.

  446. Tack för ordet "gift" (gåva).
    På tyska betyder det gift.

  447. Vladimir Nabokov
    skrev boken "Gåvan", "Dar" på ryska.

  448. Det var hans sista ryska roman,
    innan han började skriva på engelska.

  449. Den utspelar sig mestadels i Berlin.

  450. Han lekte med de två språken
    - "gift" (gåva) och "gift".

  451. Vi kan väl tala om Nabokov?

  452. Min far berättade inte för mig
    om Judas Stern.

  453. Han var min farfars bror-

  454. -och det var
    en mycket märklig historia.

  455. Det kanske är den mest...

  456. ...anmärkningsvärda historien i boken.

  457. -Judas Stern...skjuter?
    -Sköt.

  458. Sköt? Han sköt...

  459. ...en person
    från den tyska ambassaden i Moskva.

  460. Han dog inte, utan blev skadad.
    Det var i mars 1932.

  461. Hans namn var Judas Stern. Ni
    kan föreställa er de tyska tidningarna.

  462. Det är en viktig historia,
    inte bara för vår släkt.

  463. Min far föddes till följd av en...

  464. ..."wohnungsdurchsung".
    Hur säger man det?

  465. -Du gör det svårt.
    -Vad heter det?

  466. Ja, när t.ex. polisen
    söker igenom en plats.

  467. Min far föddes alltså som ett resultat
    av en sådan husrannsakan-

  468. -i maj 1932.

  469. -Alldeles för tidigt.
    -Ja, för tidigt.

  470. I boken hade han inte hittats
    utan husrannsakan.

  471. Och...

  472. Historien handlar inte om tysk skuld-

  473. -utan om hur två länder tillsammans
    snurrar runt i en våldscirkel.

  474. De stöttade varandra.

  475. De drog in hela Europa i katastrofen.

  476. Man kan ana
    den framtiden redan 1932-

  477. -i samband med ett enda skott.

  478. -Kära publik...
    -Vi lämnar er.

  479. 1800-talsförfattaren J. F. Cooper,
    som skrev "Den siste mohikanen"-

  480. -sa en gång om andra stora böcker-

  481. -som publicerades
    som följetonger i tidningarna:

  482. "Mycket bok, lite veta."

  483. -Nästa bok blir på dålig engelska.
    -Jag säger: Lite bok, mycket veta.

  484. -Tack så mycket, Katja.
    -Tack själv.

  485. Tack, Katja och Aris.

  486. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Författare, Litteratur, Litteraturvetenskap, Petrowskaja, Katja, 1970-, Tysk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.