Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Jesús Carrasco + Colm TóibínDela
  1. Välkomna till ett samtal mellan
    två av våra internationella gäster:

  2. Jesús Carrasco från Spanien
    och Colm Tóibín från Irland.

  3. De verkar skriva
    helt olika sorters litteratur-

  4. -men har mycket gemensamt.

  5. Kritiker över hela Europa
    har hyllat "Out in the Open"-

  6. -vilken är Jesús debut,
    och kallat den ett mästerverk-

  7. -och den är verkligen fantastisk.

  8. Ni som har läst den vet
    att det är en intensiv och vacker-

  9. -men ändå väldigt brutal roman.

  10. Den är smärtsam att läsa
    och omöjlig att glömma.

  11. Boken handlar om en ung pojke i en
    fattig by på den spanska landsbygden-

  12. -som flyr för sitt liv.

  13. Framför sig har han en enorm,
    torr slätt - nästan en öken-

  14. -och han måste korsa den-

  15. -men klarar han sig
    utan vatten i hettan?

  16. "Flykten",
    som boken heter på svenska-

  17. -har översatts
    med den äran av Hanna Axén.

  18. Colm Tóibíns roman "Nora Webster"
    är också nyligen utgiven på svenska.

  19. Det här är en annan typ
    av existentiellt drama.

  20. En kvinna mellan 40 och 50
    förlorar sin högt älskade make.

  21. Hon blir ensam kvar med deras
    fyra barn, varav två är omyndiga.

  22. Hon måste påbörja ett nytt liv
    och finna en ny identitet.

  23. I den här romanen är dramat
    nåt som pågår inuti personerna.

  24. Inuti Nora och hennes barn, särskilt de
    två unga pojkarna Donal och Conor.

  25. Alla sörjer de,
    men de bär sin smärta i ensamhet.

  26. Ni som har läst Colm vet att hans
    böcker sällan påminner om varandra.

  27. "Nora Webster" skiljer sig mycket
    från "Mästaren", till exempel-

  28. -som handlar om den amerikansk-
    brittiske författaren Henry James.

  29. Men den känslomässiga intensiteten
    är ständigt närvarande.

  30. Dramat pågår inuti personerna,
    och tystnaden är aldrig meningslös.

  31. "Nora Webster" är vackert översatt
    till svenska av Erik Andersson.

  32. Vi är så glada-

  33. -över att kunna presentera
    de här två författarna för er.

  34. Vi vill tacka Irlands ambassad-

  35. -och förlagen Norstedts och Natur &
    Kultur för att de möjliggjort det här.

  36. En applåd för
    Jesús Carrasco och Colm Tóibín.

  37. Tack.

  38. Tack.

  39. Jag vill börja med en kort föreläsning
    innan jag ställer en fråga till dig.

  40. Du får ursäkta
    om det tar lite tid i början...

  41. ...men det leder mot en fråga.

  42. Runt 1920...

  43. ...genomgick den engelskspråkiga
    prosan en revolution.

  44. Det hade lite sin utgångspunkt i
    Hemingways studie av Cézanne-

  45. -och hur varje penseldrag
    skiljde sig lite från det föregående.

  46. Han såg några tavlor
    hos sin vän Gertrude Stein-

  47. -och andra stod utställda. Han
    skriver om hur han betraktade dem-

  48. -och jämförde penseldragen
    med en mening.

  49. Och han tog intryck av det.

  50. Hos Cézanne ser man penseldragen
    lika tydligt som målningen som helhet.

  51. Han lät sig inspireras av det-

  52. -och prövade att göra sina meningar
    så minimalistiska som möjligt-

  53. -samtidigt
    som han behöll känslan i meningen.

  54. Han kanske skrev:
    "En man kom in genom dörren."

  55. Och då fick man ut nåt ur meningen.

  56. Det var nåt mer
    än bara adverbet "in".

  57. Och han fortsatte med korta meningar.

  58. Och de bästa av de här meningarna
    innehöll mycket känsla.

  59. Men de innehåller inte ord
    som beskriver känsla.

  60. De innehåller inte
    "ledsen" eller "lycklig".

  61. Meningarna
    förmedlar de här känslorna-

  62. -utan att använda de faktiska orden.

  63. Det här skedde inte
    lika snabbt i spanskspråkig prosa.

  64. Men jag ser det i den engelska
    översättningen av din bok-

  65. -och det är väldigt tydligt.

  66. En enda mening står där-

  67. -och innehåller
    en massa dolda känslor-

  68. -utan att öppet ge uttryck för dem.

  69. Kan du berätta om
    hur du utvecklade bokens stil?

  70. För stilen gör så att pojken...

  71. Läsaren inser att det här
    är väldigt känslosamt för pojken-

  72. -och att rädslan, ledsamheten
    och sorgen finns där-

  73. -liksom skräcken-

  74. -men allt ligger latent i meningarna.

  75. Du ger oss inte
    hela stycken om hur han känner.

  76. Du låter oss veta hur han känner
    genom hur du skriver meningen.

  77. Förstår du alls vad jag menar?

  78. Ja.

  79. Tack... - Hör ni mig?

  80. Vi skämtade om att du är Jesús
    Carrasco och jag Colm Tóibín.

  81. Vi tänkte byta identiteter
    men ångrade oss på väg in.

  82. Men vi byter om ni kräver det.

  83. Det var roligt backstage,
    men nu är vi våra riktiga jag.

  84. Det är en bra fråga,
    och jag pratade om det här i går.

  85. Ibland skriver jag lite
    som spanjorer saltar skinka.

  86. De begraver en stor bit skinka.

  87. De lägger rått kött i salt,
    som drar ut vattnet.

  88. På så sätt blir köttet mer koncentrerat.

  89. De hänger skinkan på torkning,
    och sen är den klar.

  90. Jag skriver ibland lite så.

  91. Över många sidor försöker jag utveckla
    bakgrunden och karaktärerna.

  92. Och sen börjar jag skala av lager
    och gör meningarna kortare-

  93. -för att göra dem
    mer intensiva och livfulla.

  94. Så ger jag dem mer
    mening och känsla, som du säger.

  95. Det är viktigt för mig. Det är nog lite
    samma sak när man skriver poesi.

  96. Jag skrev reklam i flera år-

  97. -och ibland måste man få ut ett
    specifikt budskap med ett fåtal ord.

  98. Det är en av
    mina favoritaspekter av språket-

  99. -att man kan uttrycka så mycket
    bara med hjälp av olika tecken.

  100. Jag skriver som man saltar skinka.

  101. Så om man vill kan man äta boken.

  102. Hade du
    mycket mer i boken från början?

  103. Började du
    med en specifik tid eller plats...

  104. ...en specifik uppsättning motiv,
    för att sen ta bort en massa?

  105. Det här är en fråga som
    vore intressant att ställa till dig med.

  106. Jag börjar med ett frö,
    nåt väldigt litet.

  107. En bild eller ett ord
    - en vision om nåt - eller en dikt.

  108. Och om det är ett bra frö
    låter jag det växa-

  109. -och i den här romanen
    blev det ett olivträd.

  110. Jag försöker få nåt att växa ur
    ett väldigt, väldigt litet frö.

  111. Målet är att hitta rätt frö.

  112. Vilket frö bär på ett helt träd?
    Det här har med instinkt att göra.

  113. Jag pratade nyligen
    om instinkten i författandet.

  114. Instinkt handlar bland annat om
    att avgöra vilka frön som bär på träd.

  115. Varifrån kommer dina romaner?

  116. Vad utgår du ifrån när du skriver?

  117. Jag vill bara ställa frågan
    en gång till för att se om vi...

  118. Var romanen
    från början mycket längre-

  119. -med mycket mer saker
    som sägs och förklaras?

  120. -Den var mycket längre.
    -Hur mycket längre?

  121. -6 000 sidor.
    -Sa du 6 000 sidor?!

  122. Nej, jag skämtar. Den kanske var
    dubbelt så lång, 400 sidor.

  123. Kanske ännu mer. Resterna
    från den här är nog en roman i sig.

  124. Perfekt.

  125. Romanen har spår av folksaga i sig,
    utöver diktinslagen.

  126. Med folksaga menar jag att väldigt
    grundläggande saker inträffar.

  127. Nån går genom ett landskap som är
    både oändligt och fullt av detaljer.

  128. Det har både och i sig.

  129. Det är enormt,
    samtidigt som varje detalj beskrivs.

  130. Det är torrt och fullt av fruktan.

  131. Nån jagas och nån skyddas.

  132. Den innehåller många
    grundläggande drag. Är det medvetet?

  133. Det beror helt enkelt på
    att det är min första roman.

  134. Eller, det är faktiskt min andra roman.

  135. Jag började skriva den här
    för många år sen.

  136. Det var mitt första försök
    att skriva en roman.

  137. Jag hade skrivit noveller,
    barnböcker och reklamgrejer.

  138. Jag ville ta mig an en ny utmaning,
    i form av en roman.

  139. Jag hade bara
    en karaktär och en konflikt-

  140. -vilket är minimikravet
    för att skapa en berättelse.

  141. Jag började skriva,
    och pojken drog in mig i berättelsen.

  142. Men sen visste jag inte
    hur jag skulle fortsätta.

  143. Så jag slutade
    och påbörjade ett annat projekt.

  144. Jag avslutade det,
    och det tog mig 2,5 år.

  145. Jag skrev en perfekt -
    eller, inte perfekt...

  146. ...inte nästan perfekt bakgrund
    till den...

  147. ...och sen skrev jag klart den.

  148. Men jag insåg
    att det var en riktigt usel roman.

  149. Men jag insåg
    att jag hade lärt mig mycket-

  150. -så jag skrev klart min första roman.

  151. Så på de här fem åren
    skrev jag ett par romaner.

  152. -Tyvärr har jag glömt din fråga.
    -Jag ställer en annan.

  153. Backstage sa du åt mig
    att ignorera dina frågor.

  154. Jag menade det inte.

  155. Det var ett sätt att få dig
    att slappna av eller bli mer nervös-

  156. -men jag menade det inte.

  157. Jag vill ha ett specifikt svar på
    den här, annars frågar jag igen:

  158. I går pratade vi om
    vad det innebär att vara spanjor-

  159. -och att man som författare-

  160. -har inbördeskriget mitt i 1900-talet
    att förhålla sig till.

  161. Den kallas la posguerra-

  162. -den här långa, tragiska tiden efter
    kriget då Spanien var en diktatur.

  163. Men tiden lämpar sig för romaner.

  164. Den är full av skuggor och rädsla,
    och inte mycket händer.

  165. Det är många mörka minnen.

  166. Och om man är spanjor och författare-

  167. -varför skriver man då inte
    en dyster roman om efterkrigstiden?

  168. Det finns väldigt bra romaner
    om epoken, så det går att göra.

  169. Men det är nåt som alla spanska
    författare måste förhålla sig till.

  170. "Ska jag berätta mina föräldrars
    historia eller mitt lands"-

  171. -"eller ska jag göra nåt annat?"

  172. Min fråga är den här:

  173. Vilka källor använde du
    när du undvek det här?

  174. I går pratade vi om saker
    som har betytt mycket för dig-

  175. -och som har kommit
    från andra författare.

  176. Jag har medvetet undvikit
    den här epoken.

  177. Efter vårt samtal i går
    kändes det som att jag undvek det.

  178. Som pojke flydde jag också-

  179. -från mina traditioner
    och den kultur som jag har i ryggen.

  180. Spaniens historia efter inbördeskriget
    är smärtsam för mig.

  181. Min morfar dog i slaget om Badajoz-

  182. -precis när kriget inleddes.

  183. Det finns ett citat som lyder...

  184. ... "Varje krig
    dröjer sig kvar i hundra år".

  185. Och så är det även i Spanien.

  186. Vi har många vittnesmål
    från folk som led.

  187. Man kan ha varit med om nåt själv,
    eller så är det en familjemedlem.

  188. Jag undviker den här tiden
    eftersom den är smärtsam för mig.

  189. Jag undviker det här spanska.
    Jag behövde komma bort.

  190. Jag minns när jag lämnade min by,
    eller stad, som ni irländare säger...

  191. -...för det bor tiotusen personer där.
    -Det är en stor stad på Irland.

  192. Enniscorthy är
    en stad på sextusen invånare-

  193. -som i Spanien vore en by.

  194. Så... Nu kom jag av mig.

  195. Förlåt, det beror på min ålder...

  196. Ja, självklart...

  197. Du pratade om byn och läsandet.

  198. Jag flydde från mina egna traditioner.

  199. Jag flyttade till Madrid
    för att studera-

  200. -och lämnade byn bakom mig.

  201. Då träffade jag
    några väldigt viktiga vänner.

  202. De gav mig nya saker att läsa.

  203. Fram tills dess
    hade jag läst allt möjligt.

  204. Jag lånade alla böcker
    på mitt lokala bibliotek.

  205. Stephen King, spansk poesi, greker...

  206. I Madrid fick jag en vän, Javier,
    som gav mig litteratur att läsa.

  207. Han introducerade
    Carvers böcker för mig...

  208. -Raymond Carver.
    -En amerikansk författare.

  209. Det var som en uppenbarelse,
    för jag hade precis börjat skriva då.

  210. När jag läste Carver kände jag
    att det blev lätt.

  211. Man kan använda kortare meningar
    än i spansk litteratur.

  212. Och världen som han beskriver
    i sina verk är så bekant för mig.

  213. Jag ville imitera honom, på samma sätt
    som en konststuderande går till Prado-

  214. -för att imitera Goya eller Velázquez.
    Jag kände att det gick att göra.

  215. Ett tag senare kände jag
    att det inte gick. Jag var inte Carver.

  216. Konsekvensen blev att jag hittade
    ett snöre som jag kunde dra i-

  217. -och då upptäckte jag
    Cheever, John Updike, Faulkner-

  218. -och många andra, som Poe,
    Richard Ford och Walt Whitman.

  219. Jag insåg att jag nog läste för
    många nordamerikanska författare.

  220. Och det gjorde jag.

  221. Det var
    min mognadsprocess som läsare-

  222. -som gick hand i hand
    med min mognad som författare-

  223. -eller var jag befann mig
    i mitt liv just då.

  224. En sak som är intressant...

  225. Jag lär inte ut kreativt skrivande
    längre, men det är nyttigt att göra-

  226. -för studenterna har nya perspektiv.
    Det finns nåt som är fel med det här-

  227. -och jag vill försöka formulera det här.
    Och lite är det vad du nämnde-

  228. -om att man vill bli
    en ny Raymond Carver.

  229. Men man vill inte känna eller leva
    utan bara skriva-

  230. -och meningarna blir
    som en skrivövning.

  231. Vad vi pratar om är ett stycke som
    kanske består av fem korta meningar.

  232. Och oavsett hur meningarna... Det
    handlar om vad jag sa om Hemingway.

  233. När man läser de här meningarna
    ryser man. Nåt händer med en.

  234. Men det är svårt att analysera.
    För de verkar vara vanliga meningar.

  235. De innehåller inte
    många adjektiv eller adverb.

  236. De tar ofta upp vad nån har gjort.

  237. "Han kom in genom dörren."

  238. "Han gick till andra sidan av rummet."

  239. "Han stod stilla en stund."

  240. Och så har man ett helt stycke.

  241. Om man inte känner det
    innan man skriver-

  242. -om man inte har en idé om
    vem han är-

  243. -vad han har varit med om,
    vad han känner...

  244. Hos Carver har hans fru ofta lämnat
    honom, eller så är han bakfull.

  245. Och han känner nån sorts
    övernaturlig förtvivlan-

  246. -som ofta
    skrämmer amerikaner mycket-

  247. -för de förväntar sig inte att känna så.

  248. Vilket vi ju gör.

  249. De meningarna
    bygger upp en viss spänning-

  250. -och sen kommer berättelsen,
    där ofta inte mycket händer.

  251. "Han tittade ut genom fönstret."

  252. "En bil körde förbi."

  253. "Han tittade på bilen. Han nickade."

  254. "Han suckade. Han undrade
    vad han skulle göra i morgon."

  255. Lite så låter
    den generationens klassiska författare.

  256. Richard Ford skrev ju nyligen
    "Kanada", som är fantastisk.

  257. Och han lyckas fånga rädslan.
    En pojke...

  258. Det här är nåt
    som vi alla kan tänka oss.

  259. Om ens föräldrar rånade en bank...

  260. -Det är den första meningen.
    -Han avslöjar allt direkt.

  261. De rånar en bank och åker fast.
    Tänk er hur det är...

  262. ...om man är kanske tolv år gammal.

  263. De tror att de har kommit undan-

  264. -men så glider
    en polisbil långsamt förbi huset.

  265. Han behöver inte berätta
    hur barnet mår.

  266. "Han såg från fönstret
    hur en polisbil långsamt körde förbi."

  267. Och då ska man inte fortsätta:

  268. "Från och med det ögonblicket
    började han oroa sig..." Nej!

  269. Då har man en strategi.

  270. Men du menar att när man börjar med
    det här, om man då inte har känslan-

  271. -från nånstans djupt i själen,
    så blir det inte bra.

  272. "Han kom in genom dörren.
    Han såg sig om. Han stod kvar."

  273. Fortsätt nu, tänker man.

  274. Hade han en kniv?
    Om man inte har känslan...

  275. Om författaren själv inte har upplevt
    det kommer det inte att fungera.

  276. Då går det inte att förmedla
    den här känslan till läsaren.

  277. -Det är komplext.
    -Ja, och du är en expert inom ämnet.

  278. Jag låter som en, men
    det är du som har skrivit en sån bok-

  279. -så det är en fråga.

  280. Okej...

  281. Jag antar att det börjar med
    att man jobbar på ett ärligt sätt.

  282. Man måste tro på vad man skriver.

  283. Man kanske inte litar på sin egen
    kompetens, men man har en instinkt.

  284. Ofta utgår jag från min intuition.

  285. Jag kan inte förklara det, men jag bär
    med mig det under hela processen.

  286. Om jag fastnar återvänder jag
    till den här ursprungliga känslan-

  287. -som kan vara en mening
    i en anteckningsbok eller ett minne.

  288. Jag funderar på
    vad det var som jag kände-

  289. -och så försöker jag
    hitta tillbaka dit igen.

  290. När man skriver ur hjärtat
    syns det ju i texten.

  291. Och när man skriver nåt-

  292. -som kommer djupt inifrån en själv-

  293. -så gör det texten
    känslosammare och vackrare.

  294. Det är en av mina favoritaspekter
    av det här yrket, den här mystiken.

  295. Jag vet inte om du har läst
    det du själv har skrivit och känt-

  296. -att det är bra
    och väldigt gripande på nåt sätt.

  297. "Det här har jag åstadkommit
    endast med hjälp av ord."

  298. Det här är lite av ett mysterium.

  299. När man märker
    hur andra reagerar på ens text-

  300. -känner man då
    att man har åstadkommit nåt.

  301. Det är dit jag vill nå, men jag vet inte
    exakt hur jag lyckas med det.

  302. Kan det vara rytmiskt?

  303. Kan det bero på hur meningen låter
    snarare än vad den betyder?

  304. Förmodligen. Texten är
    till stor del beroende av rytmen-

  305. -och jag läser alltid högt-

  306. -när jag skriver för att lyssna...

  307. Förlåt, vad gör du?

  308. Jag läser min egen text. Högt.

  309. -Medan du skriver?
    -När jag är klar.

  310. Inte på morgonen,
    men på kvällen när jag är klar.

  311. "Det börjar bli bättre."

  312. Jag läser,
    för rytmen är som textens andning.

  313. Jag måste läsa texten
    och känna att den låter som musik.

  314. -Jag vet inte om du gör likadant.
    -Nej.

  315. -Hur rättar du den?
    -Jag läser den.

  316. Jag läser den tyst och rättar den.

  317. Om jag läser den högt
    börjar jag skratta.

  318. Det är som att se sig själv i spegeln.

  319. Du sitter vid ditt skrivbord.
    Du måste inte stå framför spegeln...

  320. Det undviker jag helst.

  321. Men det påminner om det.

  322. Jag undrar om...

  323. Landskapet i "Flykten" är
    ett öppet landskap-

  324. -så till vida
    att vi inte vet var det är-

  325. -eller exakt när det är.

  326. Men vi utgår från att det är 1900-tal,
    på grund av vissa föremål.

  327. Men eftersom det är
    ett landskap fyllt av fruktan-

  328. -och skräck och
    att det saknas en massa saker-

  329. -så känns det som att ett krig
    har utkämpats eller är på väg.

  330. Det finns en känsla av-

  331. -att nån katastrofalt har inträffat här.

  332. Kanske kan man läsa det här som
    nån sorts generisk version av krig-

  333. -eller en plats,
    eller av en författare vars minne-

  334. -har påverkats djupt av krig
    och förluster och död i krig.

  335. Det viktiga är bristen på vatten.
    Vattnet finns inte längre.

  336. Det är torkan...

  337. ...som gör romanen till vad den är.

  338. Landskapet är tomt, grymt och torrt.

  339. Att det är så ogästvänligt beror på
    att det saknas vatten.

  340. Och vatten är ju inte vilken naturresurs
    som helst utan den viktigaste.

  341. Under min uppväxt
    rådde ofta vattenbrist.

  342. Jag växte upp i en by nära Toledo.

  343. Jag minns
    när jag var barn och somrarna...

  344. I dag har vi en bassäng i byn.

  345. Men då hade vi inget vatten alls.

  346. På somrarna var det 46-48 grader,
    och det regnade inte på fem månader.

  347. Så min barndom definierades av
    den här vattenbristen.

  348. Vattnet var avstängt mellan tio
    på förmiddagen och tio på kvällen.

  349. Så hela dagen
    gjorde sig vattenbristen påmind.

  350. För mig var det en stor sak, och det har
    nog påverkat min stil som författare.

  351. Jag vet att min stil ibland kan vara
    väldigt torr och koncentrerad.

  352. Det är lite det som ger romanen
    den här fruktan som du nämner.

  353. En annan sak är att jag tar ut stycken-

  354. -så att texten får tomma partier
    som läsaren själv kan fylla i.

  355. För mig är det här väldigt viktigt, och
    det borde det vara för alla författare.

  356. Man måste lämna plats
    åt läsaren eller åskådaren-

  357. -att göra kompletteringar i texten.

  358. För jag känner personligen-

  359. -att jag inte kan presentera hela
    världen, utan bara en syn på den.

  360. Så därför vill jag hellre
    att tomrummen fylls i av läsarna.

  361. Du var inne på det här med
    Richard Ford eller Raymond Carver.

  362. Man måste känna till bakgrunden
    för att hitta spänningen i texten.

  363. Man kanske inte vet nåt om Carver-

  364. -som att han var alkoholist
    och hade problem i äktenskapet.

  365. Men om man vet det
    kan man fylla i luckorna i texten själv.

  366. För mig är det viktigt
    med de här luckorna.

  367. Det finns en Hitchcock-film
    vars titel jag har glömt-

  368. -där några människor
    sitter vid ett bord.

  369. Under bordet står en väska.
    Den är väldigt vacker-

  370. -men som tittare vet man
    att den innehåller en bomb.

  371. De sitter och pratar lite som vi gör nu.

  372. Tittarna vet att väskan när som helst
    kan explodera, vilket skapar spänning.

  373. Hitchcock
    behöver inte explodera väskan-

  374. -eller skapa en katastrof där.

  375. Det räcker med det där.
    All övrig information finns i scenen.

  376. Det här är magi.

  377. Man skapar den här rädslan
    med nåt så enkelt som en väska.

  378. Om man lyckas med det
    är man skicklig.

  379. Det är en utmärkt beskrivning av
    vad du försöker göra.

  380. Det finns en spänning
    och en rädsla mellan meningarna-

  381. -som läsaren kan hitta och känna,
    men meningen ses som beskrivande.

  382. Men det finns ett annat element
    i boken som lyfter den-

  383. -och som nog
    är enormt viktigt för läsarna.

  384. Meningarna är torkade som skinka,
    som du sa-

  385. -och ibland står det bara...

  386. Spänningen är som störst
    när du bara beskriver vad pojken gör.

  387. Man får inte veta vad han tänker.

  388. Jag läste i morse
    ett stycke ord för ord-

  389. -och du är väldigt exakt.

  390. Om han vände glaset om på bordet
    och flyttade det mot hörnet-

  391. -så görs det med stor noggrannhet.
    Det är exakt.

  392. I varje eller vartannat stycke-

  393. -finns det en mening
    som är lite poetisk.

  394. En referens till himlen eller Gud,
    eller nåt annat kort-

  395. -som man förtjänat
    efter de andra meningarna-

  396. -och som liksom förvandlar alltihop.

  397. -Förstår du vad jag menar?
    -Ja.

  398. Om jag gör det är det omedvetet.

  399. Det måste passa in,
    men visst finns det där?

  400. Det här är intressant,
    för som vi sa tidigare-

  401. -när man skriver ärligt
    lägger man sånt här i texten-

  402. -för att balansera upp det onda
    med hopp på olika sätt.

  403. På så vis handlar det om att finna
    en balans, men det sker omedvetet.

  404. Det är alltid intressant när nån annan
    påpekar nåt om ens text-

  405. -som man själv inte har tänkt på.
    Det är oförklarligt att jag missat sånt-

  406. -och samtidigt tycker jag
    att det är fantastiskt.

  407. Det finns en annan sak i boken
    som jag vill ta upp.

  408. Det finns ögonblick då boken verkar...

  409. Det kanske bara är jag, men nån gång
    per årtionde får man en dröm-

  410. -där man ser en miljö-

  411. -som påminner om ens hemmiljö.

  412. Och trots att det är en dröm är allt
    mer verkligt än när man är vaken.

  413. När man vaknar på morgonen känns
    det som om nåt verkligare hände-

  414. -under natten än vad
    som kommer hända under dagen.

  415. Och boken har den känslan.

  416. -Tack.
    -En kommentar på det?

  417. Du är väldigt vänlig,
    för jag har ju bara gett ut en bok.

  418. Du är verkligen vänlig.

  419. Bakgrundsmiljön är väldigt viktigt-

  420. -och det tänker jag alltid på.

  421. Man kan lära sig mycket om konflikten,
    karaktärerna och handlingen-

  422. -bara genom att se på miljön runtom.
    Man måste inte beskriva karaktärerna.

  423. Jag kan beskriva
    vad som finns runtomkring dig-

  424. -i stället för att till exempel förklara
    hur dina ögon ser ut.

  425. Det här är en intressant teknik
    som även förekommer i poesi.

  426. Man rör sig runt kärnan
    utan att gå rakt på den.

  427. Man kanske kan jämföra
    med pornografi och erotik.

  428. Pornografi och reklam...

  429. Reklam kan vara väldigt rakt på.
    Poesi...

  430. När jag skriver försöker jag
    att aldrig säga det rakt ut-

  431. -men med hjälp av sin erfarenhet
    känner man det själv-

  432. -och ser själva kärnan.

  433. Oavsett vilken information jag ger dig
    förstår du ändå vad som finns inuti.

  434. Jag ser det här som väldigt intressant.

  435. Det här är också orsaken till att det
    finns poetiska meningar i romanen.

  436. Jag vet inte varför man skriver.
    Bra fråga: Varför skriver du?

  437. Jag tror att svaret på det...

  438. Jag ska försöka svara
    och sen se hur du svarar på frågan.

  439. Man har nåt. Det kan vara en idé-

  440. -ett minne, en bild eller nåt annat.

  441. Du pratade om
    att återvända till källan-

  442. -det första som du skrev
    i din anteckningsbok.

  443. Det skaffar sig på egen hand en rytm-

  444. -och blir till ljud,
    till och med tyst ljud-

  445. -så att det får en egen form-

  446. -och det sker på ett mystiskt vis.

  447. När det händer
    får man nån lustig energi.

  448. Det är nästan
    som om man fått en sångröst-

  449. -och så drabbas man plötsligt
    av lusten att sjunga, eller skriva.

  450. Det är väldigt givande,
    och man ifrågasätter det aldrig.

  451. Problemet är
    att jag halvvägs in blir så uttråkad.

  452. För jag vet hur det kommer att sluta.
    Det är ändå inte på allvar.

  453. Ingen ringer mig
    och frågar var min bok blir av.

  454. Man inser
    att man inte måste avsluta den.

  455. Men det vore väldigt synd
    att inte göra det.

  456. Så man fortsätter,
    även om det ibland är väldigt svårt-

  457. -men man måste avsluta boken
    trots att inspirationen tryter.

  458. Jag var aldrig tvungen att avsluta.
    Mitt förlag pressade mig inte.

  459. Jag ville bli klar med boken, för jag
    hade ju den här ursprungliga känslan.

  460. Jag frågade eftersom jag
    har fått frågan i nästan tre år-

  461. -sen boken kom ut i Spanien
    för nästan tre år sen.

  462. Det verkar så enkelt.
    Skrivandet är ju ens jobb-

  463. -och man lägger ner hela sin själ i det-

  464. -och sen får man frågan
    men har inte riktigt ett bra svar.

  465. Varför sätter jag mig varje morgon
    vid tangentbordet och skriver?

  466. Från början sa jag
    att jag behöver skriva-

  467. -men det stämmer inte.
    Jag behöver kärlek och att få läsa-

  468. -men jag överlever utan att skriva.
    Jag funderade på orsaken till-

  469. -att jag varje dag
    sätter mig och skriver.

  470. Det bästa svaret jag har för egen del -
    och jag vet inte om det gäller dig med-

  471. -är att jag skriver
    för att ta reda på varför jag skriver.

  472. Det är liksom en cirkel.
    Och mer precis kan jag inte vara.

  473. Varje morgon försöker jag
    ta reda på varför jag skriver.

  474. Självklart är det kul att tjäna
    mycket pengar, men utöver det.

  475. Mycket pengar, ja...

  476. Tack. Kan jag få lite?

  477. Jag brukar fantisera om
    att vi fortfarande lever i grottor.

  478. Varje dag går männen ut och jagar
    medan kvinnorna lagar mat.

  479. Och jag är inte så sugen
    på varken eller.

  480. Och jag frågar om jag inte kan
    måla lite på grottväggarna i stället.

  481. Vissa tycker
    att jag bara slösar bort min tid-

  482. -men vissa tycker att jag
    precis visar hur det var att jaga.

  483. "Du har precis lyckats avbilda..."

  484. "...den här noshörningen
    som vi jagade."

  485. Vissa kvinnor gillar den,
    och så småningom även vissa män.

  486. Och då blir man stolt över
    vad man har åstadkommit.

  487. Sen vet man varje morgon
    vad man ska göra-

  488. -för i går målade jag ett streck
    som jag i dag måste göra om.

  489. Man får en känsla av
    att man tillför nåt.

  490. Jag kanske inte skaffar kött
    eller tillagar det-

  491. -men jag tillför ändå nåt.

  492. Men om nån av männen
    hade ifrågasatt varför jag gör det där-

  493. -hade jag tänkt
    att det nog bara är onödigt.

  494. Men så tänker jag att när vi är döda
    och har slutat jaga och laga mat-

  495. -kommer
    det enda som finns kvar av oss-

  496. -vara vad jag målade i grottan.
    När vi har förmultnat-

  497. -kommer grottan att finnas kvar, och
    nån kommer att se mina målningar.

  498. Det är lite självupptaget,
    men det är likväl nåt som sporrar en.

  499. Jag brukade besöka nationalbiblioteket
    i Dublin som student.

  500. Jag tänkte att en dag skulle min bok,
    även om ingen lånade den-

  501. -finnas där,
    precis bredvid Tolstoj.

  502. Alla tar ut Tolstoj,
    men så ser de det här namnet.

  503. Det vore trevligt.

  504. Jag håller med dig.

  505. Det andra som jag undrar är...

  506. Tidigare generationers irländare-

  507. -har på grund av landets historia
    inte fått samma möjlighet som jag.

  508. Jag har förmodligen
    haft släktingar med mer talang-

  509. -men som inte fått samma chans.

  510. Det tänker jag på. Förstår du?

  511. Jag vill gärna finnas på national-
    biblioteket. Carrasco, Calasso...

  512. -...Carver.
    -Carrillo.

  513. Och så jag själv.
    Coetzee borde finnas i närheten.

  514. Jag håller med dig.

  515. Ibland ser man det
    man skriver som värdelöst.

  516. Man skapar bara nåt påhittat.

  517. Men ibland talar man till nåns hjärta-

  518. -kanske till och med till sitt eget.

  519. Jag älskar skrift.

  520. -Att skriva, menar du?
    -Ja.

  521. Och ibland är det smärtsamt-

  522. -när man måste kassera
    flera månaders arbete-

  523. -eftersom man inser
    att det inte blev bra.

  524. Det är smärtsamt men nödvändigt.

  525. -Vad gör du nu?
    -Jag sitter här med dig.

  526. Om du inte ger mig ordentliga svar
    får du problem.

  527. Då får du skämmas i hörnan.
    Vad skriver du på nu?

  528. Inget, för jag skickade in
    min nya roman för tre veckor sen.

  529. -Berätta om den.
    -Det kan jag inte.

  530. Efter 3,5 år är jag klar-

  531. -så det här är min sista resa
    innan den kommer ut.

  532. Sen ska jag åka hem
    och vänta på att den ges ut.

  533. Jag vill hinna laga mat
    och måla på väggarna.

  534. Jag vill visa hur det kan vara.

  535. -Tack så mycket.
    -Tack.

  536. Tack, Jesús Carrasco och Colm Tóibín.

  537. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Berättande, Carrasco, Jesús, 1972-, Engelsk litteraturhistoria, Författare, Litteraturvetenskap, Spansk litteraturhistoria, Tóibín, Colm, 1955-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Hantverket bakom en succé

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.