Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Marie NDiaye + Jonas Hassen KhemiriDela
  1. Marie Ndiaye är en av Frankrikes
    viktigaste samtidsförfattare.

  2. Hennes berättelser
    cirklar kring svårigheterna-

  3. -att skaffa sig en ny identitet-

  4. -när ens kulturella kapital
    och ens hudfärg arbetar emot en.

  5. Hennes senaste roman
    heter på svenska "Ladivine".

  6. Den handlar om ett väldigt smärtsamt
    mor-dotterförhållande.

  7. Om en fattig mor som gör
    allt, allt, allt för sin dotter-

  8. -och en dotter som älskar sin mor, men
    samtidigt skäms för henne...

  9. ...och även då inför sig själv.

  10. Det finns en fantastisk översättning
    av Ragna Essén - den måste läsas!

  11. Jonas Hassen Khemiri har ju
    en position motsvarande Maries-

  12. -i svensk litteratur.

  13. Nu är han aktuell med,
    och Augustnominerad för-

  14. -"Allt jag inte minns" som är
    en roman om kärlek och vänskap-

  15. -som utspelar sig i ett allt kallare
    Stockholm där pengarna styr-

  16. -arbetslösheten i mångt och mycket har
    rasistiska förtecken-

  17. -och de papperslösa immigranterna blir
    allt fler.

  18. Vi är så glada över att kunna
    sammanföra de här två på vår scen-

  19. -och vill tacka Franska institutet-

  20. -och förlaget Natur och kultur
    som möjliggjort det här.

  21. Marie har bett att få prata franska-

  22. -och därför hjälper
    Maria Bodner Gröön till att tolka.

  23. En applåd för
    den enastående Marie Ndiaye-

  24. -vår egen Jonas Hassen Khemiri
    och assisterande Maria Bodner Gröön.

  25. Så där. Hörs jag? Ja.

  26. Det är med stor glädje och stolthet jag
    håller det här samtalet.

  27. Jag har en plan.

  28. Jag mejlade med Marie innan vi sågs-

  29. -och då sa jag att vi skulle prata
    om generationer, ord och hundar.

  30. Det är det vi ska snudda vid.

  31. Vi ska utgå från den senaste boken som
    Marie Ndiaye-

  32. -publicerat på svenska och franska,
    "Ladivine".

  33. Jag skulle vilja börja med att fråga om
    det finns nån specifik händelse-

  34. -i ditt liv då du förstod att det var
    skrivandet du ville ägna dig åt?

  35. Du debuterade som väldigt ung, redan
    som 17-åring, med din första roman.

  36. Finns det nåt specifikt minne från när
    du förstod att du ville skriva?

  37. God dag, allesammans.

  38. Det finns ingen särskild situation
    egentligen.

  39. Jag har vetat sedan jag var väldigt
    liten att jag skulle bli författare.

  40. Inte så mycket som en ambition
    eller önskan som jag ville förverkliga.

  41. Det var snarare något ödesbestämt-

  42. -eller något oundvikligt
    som jag var tvungen att göra-

  43. -utan att ens ha möjlighet att välja.

  44. Jag kan inte minnas
    en period i mitt liv-

  45. -då jag inte skulle ha haft
    den här känslan av oundviklighet.

  46. Jag var väldigt tystlåten som barn.
    Jag pratade väldigt lite-

  47. -och bara
    när det var omöjligt att undvika.

  48. Men jag var full av ord som jag började
    skriva ned så snart jag lärt mig skriva.

  49. Men redan innan jag kunde skriva-

  50. -var jag full av historier
    som hade skapats i mig.

  51. När jag äntligen lärde mig skriva
    var det för att alla dessa historier-

  52. -som jag hittat på, inte sedan födseln,
    men nästan, skulle bringas i dagen.

  53. Ibland får jag en känsla av att
    det är något som föregick min födsel.

  54. Men jag är absolut ingen mystiker. Jag
    tror bara på det som verkar förnuftigt.

  55. Jag pratar inte alls
    om ett religiöst ställningstagande.

  56. Det är helt enkelt
    en tanke jag haft sedan jag var barn-

  57. -att jag måste göra det här.
    Och jag gjorde det-

  58. -men på sätt och vis gjorde jag det
    utan att styra över det.

  59. Jag var ihärdig,
    men jag har egentligen inte valt.

  60. Det var på grund av det som jag inte
    ville studera vidare efter gymnasiet.

  61. Det var inget förnuftigt beslut
    att fokusera enbart på författarskapet-

  62. -eftersom det inte är något
    man kan försörja sig på.

  63. Men jag tänkte
    att om jag började studera-

  64. -skulle jag alltid
    kunna göra något annat.

  65. Det skulle vara som en svaghet
    eller ett svek, så jag valde-

  66. -att inte ha någonting annat
    för händerna än skrivandet.

  67. Efter debuten har ni publicerat-

  68. -femton böcker.
    Den största succén hittills-

  69. -var med "Trois femmes puissantes"
    som fick Goncourtpriset.

  70. Det här säger jag
    ifall det är nån som inte vet-

  71. -så att de får lära känna dig och se
    vilken fantastisk författare du är.

  72. För att leda in på den senaste,
    "Ladivine", så var jag nyfiken på:

  73. Hur kom den till dig?

  74. Var föddes den?
    Var det via karaktärer-

  75. -eller via teman, eller via...?
    Hur dök den upp i din skalle?

  76. Jag tror att det som influerade
    skrivandet av den här boken-

  77. -är bilden av en hund.

  78. En gåtfull hund
    vars ursprung man inte känner till.

  79. Gestalterna i romanen frågar sig
    om det bara är en hund-

  80. -eller om det är en människa
    som har genomgått en förvandling.

  81. Jag har alltid varit väldigt intresserad
    av sagor, särskilt sagor eller myter-

  82. -som berättar om
    att människan antar andra gestalter.

  83. Ofta är det djurgestalter.

  84. Det är fascinerande och mycket
    intressant. Det jag tycker om-

  85. -är framför allt frågan
    om förvandlingen till människa-

  86. -är en belöning eller ett straff,
    och i så fall på grund av vad.

  87. Vilket fel har begåtts eller vilken
    enastående handling har utförts?

  88. Historien har sitt ursprung i en hund
    som inte bara är en hund-

  89. -utan som har varit människa,
    i det här fallet en kvinna.

  90. Historien har utvecklats ur den bilden.

  91. Kan jag få återvända
    till det ni sa tidigare-

  92. -om den bok som fick Goncourtpriset?

  93. Jag tycker
    att det är viktigt att påpeka-

  94. -att Goncourtpriset
    inte på något sätt är representativt-

  95. -för vad författaren har åstadkommit.

  96. Det är turen och slumpen som avgör,
    men det har ingen relation-

  97. -till rättvisa på något sätt.
    Det är något som hamnar här eller där.

  98. Man kan vara en berättigad mottagare-

  99. -men det har ingenting
    med berättigande att göra.

  100. Det är tillfälligheter som avgör.

  101. Min bok skulle vara densamma
    även om den inte fått pris.

  102. Den hade blivit mindre läst,
    men det är enda skillnaden.

  103. I centrum för "Ladivine" står ett antal
    kvinnor ur olika generationer.

  104. Ladivine den äldre är...

  105. ...en kvinna som... Hur skulle du
    beskriva Ladivine den äldre?

  106. När jag började
    väcka den här gestalten till liv-

  107. -och skriva om henne-

  108. -så arbetade jag
    under ett tiotal sidor utifrån idén-

  109. -att hennes gestalt
    skulle fortsätta vara obestämd.

  110. Man vet inte riktigt
    vilken sorts kvinna det är-

  111. -bara att hon är städerska,
    men man vet inte hur hon ser ut.

  112. Man vet bara lite om vad som fått
    henne att leva ensam med sin dotter-

  113. -i det här hörnet av Frankrike.

  114. Först efter ett tiotal sidor
    och genom ett ord-

  115. -ett ord som är förolämpande
    på franska, "negress"-

  116. -kan man börja föreställa sig
    att det kanske är en svart kvinna.

  117. Det är en bifigur som använder
    den här förolämpningen i sina tankar-

  118. -så man kan även fråga sig
    om det är en grundlös användning-

  119. -eller en förolämpning som handlade-

  120. -om Ladivines utseende.

  121. Det är en sak som varit tråkig
    när jag läst recensioner av boken.

  122. Ofta säger de direkt att det är
    en svart kvinna, en afrikansk kvinna-

  123. -fast allt mitt arbete gick ut på
    att läsaren inte skulle veta någonting-

  124. -innan en viss sida, och även när
    man kommer dit, så kvarstår tvivlen.

  125. Det är en sak som slog mig även i er
    bok, Jonas, "Montecore: en unik tiger"-

  126. -där man ser romangestalten Jonas
    som fortfarande är ett barn-

  127. -och som leker
    med en flicka som heter Melinda.

  128. Under lång tid vet man inte exakt
    vem den här flickan Melinda är.

  129. Det är först när yttervärlden
    anmärker på och förolämpar henne-

  130. -hon kallas invandrare och svartskalle-

  131. -som vi får veta
    att det är ett svart barn.

  132. Men innan yttervärldens negativa blick
    faller på henne-

  133. -vet man det inte, eftersom barnet inte
    definierar henne på det sättet.

  134. Det var något väldigt starkt i boken.

  135. Att definitionen
    av det här barnets utseende-

  136. -bara sker i förbigående i boken.

  137. Det kan länkas till ett starkt spår som
    finns i "Ladivine"-

  138. -ett väldigt fascinerande tema-

  139. -om vad kategoriseringarna
    och namnen gör med oss.

  140. Därför att genomgående i "Ladivine"-

  141. -så använder sig människor
    av orden som...

  142. Orden blir väldigt viktiga
    för att återskapa sig själv.

  143. En central person är Malinka-

  144. -som med hjälp av sitt nya namn,
    sin nya beteckning, Clarisse...

  145. ...blir en annan och flyr
    från sig själv och sin historia.

  146. Varför är namnen
    så centrala i den boken?

  147. Ända sedan jag var barn har jag tyckt,
    men det gäller nog-

  148. -för den västerländska kulturen
    generellt, att man är sitt namn.

  149. Man kan inte separera sig
    från det förnamn-

  150. -som ens föräldrar valt åt en.

  151. Man bär det vid födseln,
    och man bär det vid sin död.

  152. Man måste se ut som sitt namn,
    eller man kommer att göra det.

  153. Förnamnet kommer att påverka
    vad man blir för slags person.

  154. I boken vill Malinka
    inte längre vara Malinka-

  155. -hon vill inte längre vara
    sin mors dotter.

  156. Hon vill framförallt
    inte längre vara det förnamn-

  157. -som påminner
    om en plats långt bort från Frankrike.

  158. Hon väljer därför
    ett väldigt franskt namn-

  159. -som hänger samman med hennes
    efternamn som gift, Clarisse Rivière.

  160. Hon identifierar sig med det namnet
    för att bli den hon vill vara.

  161. En fransk kvinna
    - oklanderlig, neutral, klassisk.

  162. Framförallt ska man inte
    tänka på något annat-

  163. -än dessa mycket franska begrepp
    när man hör hennes namn.

  164. Hon vill komma att likna sitt namn.

  165. I boken hittar Malinka på en identitet-

  166. -av skäl som är smärtsamma, och det
    handlar dessutom om manipulation.

  167. Men jag tycker annars
    att det är förträffligt-

  168. -att man kan omskapa sig själv
    genom att välja ett annat förnamn.

  169. Jag gillar att man i vissa kulturer
    ändrar förnamn under loppet av sitt liv.

  170. Det är på sätt och vis
    mer exakt, mer rättvist-

  171. -än att behöva manifestera sig
    genom ett förnamn-

  172. -som man dessutom inte valt själv,
    från födseln till döden.

  173. Avslutningsvis
    så tror jag att det har att göra med-

  174. -att när jag var barn hette jag
    Marie Ndiaye, precis som i dag.

  175. Jag har alltid tyckt
    att det inte var rätt namn.

  176. Om jag hade burit min mors namn
    hade jag hetat Marie Rousseau-

  177. -som är ett mycket franskt namn.
    Det hade varit riktigare.

  178. Jag var närmare
    Marie Rousseau än Marie Ndiaye-

  179. -för jag hade inget band till Afrika
    och namnet Ndiaye.

  180. Jag levde mitt liv i en Rousseau-värld,
    alltså bland min mors släktingar.

  181. Jag har alltid känt
    att mitt namn inte passade-

  182. -och sa saker om mig
    som inte stämde.

  183. Sedan tyckte jag även att det var roligt
    att namnet sa saker som inte stämde.

  184. På sätt och vis kan man spela en roll-

  185. -eller förvilla lite. Under en period
    gillade jag att göra det.

  186. Men jag har alltid tyckt
    att det namnet är oriktigt.

  187. Om det är så att namnen är...

  188. Jag känner igen mig i upplevelsen
    att inte ha sitt riktiga namn.

  189. Jag har aldrig känt mig
    som en "Jonas".

  190. Det har funnits andra versioner av
    namnet som jag känt mig mer hemma i.

  191. Men jag har även funnit en frihet
    i tanken på att namn är föränderliga.

  192. Om det är så att beteckningarna
    som finns inte går att lita på-

  193. -så finns även en möjlig livslust eller
    förändringsmöjlighet-

  194. -i att beteckningarna
    inte är stabila på nåt sätt.

  195. Det här är väldigt tydligt en roman som
    handlar om klass.

  196. Inte på det sättet att det är
    ett manifest på nåt sätt-

  197. -men den handlar om klass,
    och klass gestaltas är via namn.

  198. En sån sak är att Ladivine den äldre,
    mamman som är städerska-

  199. -ibland är sitt namn, och ganska ofta i
    boken är hon "städerskan".

  200. Varför då?

  201. Faktum är...

  202. ...att när hon kallas "tjänarinnan",
    så är det alltid-

  203. -genom hennes dotters ögon,
    när hon fortfarande är Malinka.

  204. På grund av, jag vet inte
    om det är skam över sin härkomst-

  205. -men åtminstone på grund av genans-

  206. -kan hon inte kalla henne "mor"
    inför sig själv, bara "tjänarinnan".

  207. Hon ser den här anspråkslösa kvinnan
    som inte kräver något av livet-

  208. -men som lever i en slags dröm
    som hon aldrig vaknar upp ur-

  209. -i en fantasivärld.

  210. Hon är arg på den här kvinnan
    för att hon är den hon är.

  211. Och kanske för att hålla sig
    på avstånd-

  212. -och inte riskera
    att likna henne på något sätt-

  213. -så kallar hon henne
    på detta distanserade...

  214. ...och förödmjukande sätt faktiskt,
    för "tjänarinnan".

  215. "Tjänarinnan" är för övrigt värre
    än "städerskan".

  216. "Städerskan" är en funktion,
    men "tjänarinnan" är en identitet.

  217. Så Ladivine, modern, kommer aldrig
    att upphöra att vara "tjänarinna"-

  218. -inte ens när hon slutat arbeta.

  219. Hon är på sätt och vis konstituerad-

  220. -för att vara den
    vars enda uppgift är att tjäna.

  221. En annan fascinerande sak i romanen är
    den återkommande hunden.

  222. Den påminner mig om en roman
    av Perpetela, "Hunden i Luanda".

  223. Hunden i romanen
    blir hela tiden en projektionsyta.

  224. Vi lär känna människorna
    genom hur de ser på hunden.

  225. Hunden kan bli en vakthund,
    en trygghet för vissa-

  226. -ett hot, en polishund,
    en militärhund.

  227. Samma hund blir helt olika saker
    beroende på-

  228. -vilken människas ögon som vi lånar.

  229. Nåt liknande sker i den här romanen där
    hunden är både...

  230. ...ett hot, en trygghet...

  231. ...kanske är hunden i vissa scener även
    en ställföreträdande mor.

  232. Jag har ingen fråga kopplad till det.
    Men jag är nyfiken på var...

  233. Ni sa att det började
    med en scen med hunden...

  234. Är det så att...
    Var hunden nånting som-

  235. -var en medveten tematik
    från första början?

  236. Eller var det så att hunden dök upp på
    samma sätt som i romanen?

  237. Jag tror att jag helt enkelt fick idén
    utifrån upptäckten-

  238. -att det i en stad
    finns två djurkategorier-

  239. -som det är naturligt att se,
    och som inte väcker frågor.

  240. Hundar, fåglar
    och eventuellt även katter-

  241. -men katterna är redan för fyllda-

  242. -av olika sorters referenser
    till det diaboliska och det mystiska.

  243. Hunden tyckte jag var-

  244. -mer orörd
    av olika slags konnotationer.

  245. Vi blir inte överraskade
    av att se en hund eller fågel på gatan.

  246. Jag upptäckte plötsligt...

  247. ...att den här helt självskrivna
    närvaron av djur, kanske inte är det.

  248. Jag började fundera över
    vad det egentligen innebär-

  249. -att ha djur runt omkring sig.
    Vilka är de?

  250. En sak man ser ganska lätt
    när man lever med hundar-

  251. -är att det i deras blick
    finns något outgrundligt-

  252. -något obegripligt.
    Det fick mig att fundera över-

  253. -om det här hundskalet
    gömmer en mänsklig varelse-

  254. -som försöker få oss
    att förstå saker genom dess blick.

  255. Denna blick
    skulle kanske påminna om-

  256. -den som jag ser,
    eller tror att jag ser, i en hunds ögon.

  257. En hund betraktas vanligtvis
    vara ingenting värd.

  258. Det är en varelse
    som står mycket lägre än människan-

  259. -på den skala,
    eller i den hierarki vi satt upp.

  260. Jag undrade om det ändå inte var så-

  261. -att en förvandling till hund
    för vissa av mina gestalter-

  262. -skulle kunna vara ett kryphål eller
    ett sätt att fly sitt människoskal.

  263. Det kan ibland vara svårt att bära
    och som man aldrig undslipper.

  264. Att bli den som inte är någonting-

  265. -men som innanför detta
    kan ha viss frihet-

  266. -skulle inte det vara en möjlighet
    för dessa gestalter?

  267. Och Ladivine, tjänarinnan-

  268. -alltså den äldsta kvinnan
    i den här familjen-

  269. -som tycks leva ett så eländigt
    och anspråkslöst liv.

  270. Det är ju faktiskt så att inne
    i hennes begränsade mentala rum-

  271. -där hon drömmer om en mans
    återkomst som aldrig kommer att ske-

  272. -har även hon flytt på något sätt.

  273. Så hon är lite
    som hundarna i berättelsen-

  274. -förutom att hon behållit
    sitt människoskal.

  275. Hon är anspråkslös, hon är ingenting.

  276. Men inom ramen för detta ingenting-

  277. -är hon allt, hon tycker att hon är
    stark även om andra inte tycker det.

  278. Det är kanske även
    en typ av galenskap-

  279. -att känna sig stark, fast andra
    tycker att man är allt utom det.

  280. Att ta en hunds gestalt
    är kanske en metafor för att säga-

  281. -att man flyr in i galenskapens
    problematiska bekvämlighet.

  282. Där är vår tid slut. Men...
    Eller är den det?

  283. Dessvärre. Jag sitter och tänjer
    på tiden för det är så spännande.

  284. Dessvärre måste vi lämna plats för nästa
    programpunkt. Tack så mycket.

  285. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Fransk litteraturhistoria, Författare, Litteratur, Litteraturvetenskap, NDiaye, Marie, 1967-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.