Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015 : Bättre möten från och med nuDela
  1. Hej och välkomna!

  2. Jag kommer att prata med er om idéer-

  3. -om hur man kan ha bättre möten.

  4. Vi spenderar ganska mycket av vår tid
    i möten.

  5. Jag har hittat den här bilden-

  6. -där till och med konferensrummet
    ser ut att ha lite tråkigt.

  7. Bilden är döpt till "Bo r ed Room".

  8. Det gäller att göra nåt åt mötena
    så de blir bättre-

  9. -så att vi får
    det resultat vi önskar.

  10. Det finns ju en anledning till att vi
    bestämde att vi behövde träffas.

  11. Det gäller att komma i mål.

  12. Jag har precis skickat en bok till
    tryck som handlar om distansmöten.

  13. Alltså bättre möten på distans.
    För Idealistas förlag.

  14. Men i dag ska jag prata
    om möten som sker i rummet.

  15. Jag har tidigare jobbat
    med Teacherhack.

  16. Ett projekt för hur skolan
    kan jobba med digitalisering.

  17. Jag är utbildad pedagog. Men
    när jag sökte till lärarhögskolan-

  18. -var intagningsbetygsnivån
    väldigt hög på min kombination-

  19. -så jag kom inte in.
    Ni har nog mitt absoluta drömjobb.

  20. Jag jobbar med lärarprocesser
    utanför skolan.

  21. När jag har tur jobbar jag med en
    lärare med lärarprocesser i skolan.

  22. Den här snurrade runt ett tag
    på Facebook.

  23. "Tråkigt att jobba ensam. Hatar du
    att ta beslut. Håll ett möte."

  24. "Du kan träffa människor,
    känna dig viktig, stjäla andras tid"-

  25. -"skapa förvirring, planera ett
    till möte, allt på betald arbetstid."

  26. Det finns ett stort behov
    av bra möten.

  27. Jag tänkte att vi
    ska börja med en analys.

  28. Hur ser våra möten ut i dag?
    Sen presenterar jag ett par idéer.

  29. På slutet av den här föreläsningen-

  30. -hoppas jag att ni har hittat en idé
    som ni skulle vilja genomföra.

  31. Har ni hört talas om Paretoprincipen?

  32. Det är en princip som säger
    att tjugo procent av det vi gör-

  33. -leder till 80 procent av verkan.

  34. Tjugo procent
    av kläderna i garderoben-

  35. -har vi på oss 80 procent av tiden.

  36. Jag är frilansare.
    Tjugo procent av mina insatser-

  37. -leder till 80 procent
    av mina inkomster. Och så vidare.

  38. Jag funderade på om man
    kunde applicera detta på möten.

  39. Är det så att bara tjugo procent
    av det vi gör på mötet-

  40. -leder till 80 procent
    av positiva effekter efteråt-

  41. -då borde det vara möjligt
    att få ett bättre möte nästa gång.

  42. Jag undrar
    om ni kan göra ett tårtdiagram.

  43. Använd papper och penna.

  44. Annars får ni försöka visualisera
    ett tårtdiagram.

  45. Ta ett möte från förra veckan,
    möjligtvis ert allra sista möte.

  46. Fundera på hur tiden fördelades
    på det mötet.

  47. Tog det tid att komma igång, fattades
    nåt beslut, hur avrundades mötet?

  48. När ni har er cirkel,
    försök att titta på tårtbitarna.

  49. Jag ger er 60 sekunder.

  50. Nåväl. Nu har ni ert tårtdiagram
    framför er.

  51. Vad förvånar dig?

  52. Vad gör dig glad?

  53. Stämde Pareto? Är det tjugo procent
    av mötestiden som ger effekt?

  54. Den sista frågan är klurig: Är det
    också tjugo procent av mötestiden-

  55. -som leder till 80 procent
    av det som inte känns bra?

  56. Då kanske man
    kan skala bort de sakerna också.

  57. Nu ska ni rita ett diagram-

  58. -som ser ut så som ni
    skulle ha velat att mötet hade varit.

  59. Förlåt, jag var så mån om att
    komma i gång med föreläsningen.

  60. Jag nämnde min utbildning men inte
    att jag jobbar som frilans nu.

  61. Jag är egen företagare
    och jobbar i olika lärandeprojekt.

  62. Listan jag visade är sånt som jag
    jobbar med, eller har jobbat med.

  63. Så här många möten
    har vi på en arbetsplats.

  64. Arbetslagsmöten, utvecklingssamtal,
    APT, personalmöte-

  65. -är man engagerad ideellt eller
    i ett bolag blir det styrelsemöte.

  66. Föräldramöten går jag på
    på min fritid-

  67. -jag går även på medlemsmöten.

  68. Chefsmöten går jag inte på,
    min chef har ingen att ha möten med-

  69. -ledningsgruppsmöte, AU-möte, m.fl.

  70. Dessa möten har en sak gemensam:

  71. De är döpta
    efter de som ska komma dit.

  72. Vad skulle hända
    om vi döpte våra möten-

  73. -efter det som vi ville
    att mötena skulle uppnå?

  74. Till exempel föräldramötet.
    Vad är syftet med det, vad vill vi?

  75. Vill vi att föräldrarna
    lär känna varann?

  76. Hur möblerar vi då? Eller är det ett
    informationsmöte om en förändring?

  77. Det kräver ett visst sorts upplägg.
    Vet deltagarna vad det är för möte?

  78. Vet era kollegor vad det är för möte
    när det är arbetslagsmöte?

  79. Vi bör börja med syftet,
    alltså själva funktionen-

  80. -vilken funktion
    vi vill att mötet ska fylla-

  81. -och låta planeringen
    utgå i från det.

  82. Vilka borde komma? Vad ska vi
    prata om? Hur lång tid ska det ta?

  83. Vi har slentrianmöten för att
    hela gruppen ska träffas varje vecka.

  84. Varför då? Vad vill vi uppnå med det?

  85. Det kan vara ett socialt möte
    och det är viktigt att träffas.

  86. Men mötena
    som slutar med fem minuters gnäll-

  87. -om hur det ser ut
    runt diskbänken i personalrummet-

  88. -frågan är hur konstruktiva de mötena
    är för ett förbättringsarbete.

  89. I en diskussion jag hade
    på sociala medier-

  90. -deltog en person som jobbade
    som coach och facilitator.

  91. Hen menade att det bara
    finns tre typer av möten:

  92. Diskussion, undersökning och beslut.

  93. Jag har inte landat i att det
    bara finns tre typer av möten.

  94. Men jag tycker att det är en
    spännande idé för en personalgrupp.

  95. De körde stenhårt med att alla möten
    antingen var diskussion-

  96. -undersökning eller beslut.

  97. Till Supermötet - vägen dit.
    Förväntat resultat:

  98. Varför ska vi träffas?
    Varför kallar jag till möte?

  99. Ofta är det en person
    som känner att man måste ha ett möte.

  100. De flesta andra ställer upp på det.
    De kollar i sina kalendrar.

  101. Sen är mötet bokat.

  102. Man frågar sig inte varför man ska ha
    ett möte och vad man ska bidra med.

  103. Vad behöver vara med på mötet?

  104. Enkelriktad kommunikation
    behöver inte vara med på ett möte.

  105. Det finns mejl och anslagstavlor.

  106. Det finns situationer då en hel grupp
    bör få samma information samtidigt-

  107. -och vid rätt tillfälle.
    Då behövs ett möte.

  108. Annars kanske det inte är värt
    att samla folk.

  109. Hur är den som leder mötet?
    Vilka frågor ställer personen?

  110. Fokuserar personen
    på att alla ska vara med-

  111. -eller på att genomföra en viss sak?

  112. Till exempel anledningen till att
    man kallade till möte från början.

  113. Synkront och asynkront-

  114. -är två begrepp som har blivit
    mer och mer påtagliga i min vardag-

  115. -ju mer jag kommunicerar dialogt
    och på olika plattformar.

  116. Det kan vara så att jag är inblandad
    i en asynkron dialog just nu.

  117. Nån kan prata med mitt digitala jag-

  118. -på nån av våra chatt-tjänster
    eller sociala medier.

  119. Men det finns även samtidig dialog
    när vi träffas i ett rum-

  120. -eller kopplar upp oss samtidigt.
    Den samtidiga tiden-

  121. -är rätt värdefull. Där tror jag
    vi kan göra häftiga grejer.

  122. Vi kan föra bra samtal,
    samtal där många är med och tänker-

  123. -så att det blir bättre beslut.

  124. Mycket annat
    kan vi göra icke-samtidigt.

  125. Ni som är lärare
    och har börjat flippa era lektioner-

  126. -jag tänker att steget nog inte
    är långt till att flippa mötet.

  127. Vad kan man
    faktiskt göra innan mötet-

  128. -så att det blir-

  129. -mer effektiv, synkron mötestid?

  130. Måste alla få nåt innan?
    Finns nåt material?

  131. En typ av möten
    som jag ofta var med på-

  132. -var styrelsemöten för en ideell
    organisation. Vi hade distansmöten.

  133. Men det gick ut på att vi
    rapporterade vad vi gjort sen sist.

  134. Vi gjorde det vi skulle, sen skulle
    alla berätta vad de hade gjort.

  135. Jag gav följande förslag
    till en annan styrelsegrupp-

  136. -som sa: "Vi får alltid tidsbrist,
    och vi kommer aldrig till saken."

  137. Jag tittade på deras mötesplanering.

  138. Många punkter
    handlade om avstämning.

  139. Kunde man sköta avstämningen
    i ett gemensamt arbetsdokument?

  140. Eller i en mejltråd?

  141. Kunde man på nåt sätt
    få bort rapporteringen från mötet?

  142. Det behövs även utrymme för frågor.
    Med en gemensam digital arbetsplats-

  143. -kan man skriva frågor
    under olika rapporteringspunkter-

  144. -om den behöver diskuteras på mötet.

  145. Eller informera den som sammankallar
    om punkter som behöver diskuteras.

  146. Men försök eliminera punkter där folk
    bara berättar vad som har hänt.

  147. Har man en idé kan man hålla
    ett möte för att informera om det.

  148. Man kan spela in en video.
    En lärare jag jobbar med sa-

  149. -att hon är mer kortfattad
    i videoformat.

  150. När man berättar för en grupp
    börjar man lätt improvisera-

  151. -och det kanske dyker upp en anekdot
    som känns trevlig.

  152. I en video
    säger man det som ska sägas.

  153. Att länka till informationstexter.
    En del möten börjar med ett mejl.

  154. Man berättar vad man ska prata om
    och det är jättemånga bilagor-

  155. -och det är bra om alla läser allt
    innan. 150 sidor går inte att läsa.

  156. Den som skickar ut ett förslag
    med inläsningsmaterial-

  157. -bör ge läshänvisningar.

  158. "Sidan sju, bilaga ett,
    en viktig modell."

  159. "Sidan 23-24, bilaga två,
    vill jag att ni tittar på."

  160. Ju mer den som sammankallar mötet
    förenklar för alla andra-

  161. -desto större chans till förberedelse
    och att inte halva mötet går åt-

  162. -till att sätta in alla i ämnet.

  163. Men det är en tveksam metod att
    skicka ut mycket inläsningsmaterial-

  164. -och hoppas att alla hade tid
    kvällen innan att läsa.

  165. Jag ska bara dricka lite vatten
    som ni ser.

  166. Det här talade jag om nyss.

  167. Ska det hållas en diskussion bör
    man ge relevant bakgrundsinformation.

  168. Särskilt om ni vill ha input.
    Det är mycket begärt-

  169. -att alla ställer om och direkt
    får en massa geniala idéer.

  170. Även i en diskussion kan det finnas
    stort behov av inläsningsmaterial.

  171. Men det ska vara begränsat.

  172. En annan viktig sak med möten
    är listor.

  173. Många möten slutar
    med beslut om vad som ska göras-

  174. -och börjar med
    vad alla har gjort eller inte gjort.

  175. Jag har besökt
    en del webbutvecklingsställen.

  176. De är fascinerande.

  177. De använder väggar,
    inte till konst eller annat-

  178. -utan för att följa upp
    sina olika projekt.

  179. Finns det nåt som ska göras,
    man kan jobba agilt eller med Scrum-

  180. -ni har säkert hört begreppen,
    så ska det vara korta sprint...

  181. Hoppas jag förklarar rätt,
    jag har själv inte jobbat med det.

  182. Korta sprint, avstämningsmöten där
    teamet får veta hur alla ligger till-

  183. -eftersom alla har olika funktioner
    som är beroende av varann.

  184. "Du har inte kommit i mål?
    Då måste jag också pausa en dag."

  185. "To do", "in process",
    "verify" när de testar, och "done".

  186. Vi behöver bara "att göra",
    "håller på" och "färdigt".

  187. Så flyttas
    till exempel post it-lappar.

  188. Den mest extravaganta jag sett var
    en legovägg där legobitar flyttades.

  189. Det är bra att få en överblick över
    alla parallella processer som pågår.

  190. Många är inblandade på olika sätt.
    Var ser man arbetsytorna?

  191. Ibland räcker inte mötesprotokollet
    och en nästa uppföljning.

  192. Faciliteringen, då?
    Den som leder mötet.

  193. Den som har en idé
    om vilken typ av möte det ska vara.

  194. Till exempel ska en mötesledare
    i bästa fall-

  195. -vara neutral.

  196. Man ska försöka att inte ha
    egna intressen i det som diskuteras.

  197. Det är rätt lätt gjort om man hyr in
    en processledare eller facilitator.

  198. Det gör grupper som ska diskutera
    nåt känsligt ämne i flera dagar.

  199. Det är omöjligt för alla möten, nån
    i gruppen måste ta på sig ansvaret.

  200. I rollen som mötesledare-

  201. -ska man försöka inta
    en neutral ståndpunkt.

  202. Stötta processen, inte innehållet.

  203. Med att stötta processen
    menar jag att det är mötesledaren-

  204. -som ser till att alla
    är med på tåget i samtalet.

  205. Om nån inte pratar, fråga varför och
    vad man kan göra för att underlätta.

  206. Se till att tidsplanen håller
    och att inte mötet pågår för länge.

  207. Känn på energinivån.
    Behöver nåt förändras?

  208. Behöver vi tänka på nåt annat
    en stund när nåt tungt diskuteras?

  209. Behöver nåt göras?

  210. Det ska vara en person som tänker
    mer på processen än de andra.

  211. Alla har ju såklart
    även ett gemensamt ansvar-

  212. -men nån ska vara
    lite extra uppmärksam och noga.

  213. Att stämma av. Förstår jag dig rätt?

  214. När jag leder ett möte märker jag
    att jag ofta tolkar vad folk säger.

  215. Om folk säger nåt ganska långt
    som jag vill skriva på tavlan-

  216. -så förkortar jag med mina egna ord.
    Jag filtrerar det som sägs.

  217. Jag är numera noga med att fråga:
    "Förstår jag dig rätt?"

  218. "Kan man förkorta det så här?"

  219. Om nån verkar bli upprörd:

  220. "Du verkar upprörd över senaste
    kommentaren, stämmer det?"

  221. Våga fråga när nåt händer. Det
    finns en tid och en plats för allt.

  222. Jag som mötesledare kanske väljer
    att ta det samtalet efteråt.

  223. Men var med och var vaksam
    på vad som händer i mötesrummet.

  224. Att rapportera beteende.

  225. "Jag märker att vi är på väg
    att dra över på tiden."

  226. "Vad ska vi prioritera?"

  227. Som mötesledare tar jag gruppens
    hjälp, så inte bara jag bestämmer.

  228. "Jag noterar att alla ser trötta ut.
    Borde vi ställa oss upp en stund?"

  229. Förklara var de olika besluten som
    mötesledaren fattar kommer i från.

  230. Ett annat sätt att se till att alla
    kommer till tals är att ha rundor.

  231. Ta en process då och då:
    "Vad tycker alla om det här?"

  232. Det är lika effektivt i mötesrummet
    som på distans.

  233. Det är jätteviktigt för att få höra
    vad folk tycker om det som har sagts.

  234. Det är samma sak
    när det gäller att fördela taltid.

  235. Om man märker att nån pratar mycket
    är det bara att säga det:

  236. "Du har pratat rätt mycket." "Av fem
    personer här har två pratat mycket."

  237. "Jag vill höra
    vad de andra tre tycker om saken."

  238. Var noga med det
    så det blir ett möte där alla är med.

  239. Dokumentation.
    Vad behöver egentligen dokumenteras?

  240. Det kommer man också fram till genom
    att börja i dokumentationens syfte.

  241. Är det viktigt att allt som sägs
    dokumenteras?

  242. Eller är det vissa punkter
    som är viktiga att ta med-

  243. -eftersom vissa inte är med på mötet?
    Varför sker dokumentation egentligen?

  244. Och hur kan den underlättas?

  245. Oftast är det en person som skriver,
    i bästa fall på en dator.

  246. I sämsta fall med papper och penna.

  247. Sen måste anteckningarna
    föras över till en dator.

  248. Det dyker upp en extra arbetsuppgift
    som ingen tänkte på.

  249. Det är vanligt på föräldramöten
    att nån ansvarar för dokumentation.

  250. Skulle man kunna ta reda på
    exakt vad som ska dokumenteras-

  251. -hur det kan göras enklare
    och vem som ska dokumentera?

  252. För vems filtrering
    är det vi litar på?

  253. Det är nästa fråga.
    Är det den som är sekreterare?

  254. Det är dennes upplevelse av det
    som sägs och händer som sparas.

  255. Jag tror det finns
    ett behov av att fundera på-

  256. -hur vi gör det enkelt och korrekt.

  257. Att förändra nåt är inte så lätt.

  258. Jag har i sex år försökt bli bättre-

  259. -på att reflektera över vad som gått
    bra och dåligt under en dag t.ex.

  260. Jag önskar att jag var en sån person
    som skriver dagbok.

  261. Det slutar alltid med
    att jag inte skriver i dem.

  262. Jag använde en tjänst där man skulle
    skriva i ett e-mejl vad som hänt.

  263. Det låg 200 obesvarade mejl
    i min mejlbox till slut.

  264. Man måste försöka komma på
    hur man skulle vilja att det blev-

  265. -och varför man vill att det blir så.
    Jag kämpar med en förändring-

  266. -som jag inte riktigt vet
    varför jag vill ha.

  267. Jag tror jag har nåt att vinna på det
    men jag vet inte vad.

  268. Visste jag det
    borde jag kunna börja i små steg.

  269. En folkhögskola jag samarbetade med,
    och fortfarande samarbetar med-

  270. -där inledde rektorn terminen-

  271. -med att ge kollegiet-

  272. -utvärderingen för läsåret 2017.

  273. Det här var i höstas, nu i augusti.

  274. De skulle tänka sig hur arbetet
    hade förändrats och förbättrats.

  275. De fick fylla i
    en fiktiv utvärdering-

  276. -för att kunna stämma av den sen:
    "Så här vill vi att det ska vara."

  277. "Så här är det i dag.
    Vad ska vi börja med att förändra?"

  278. Jag tyckte det var ett spännande sätt
    att ta sig an ett förändringsarbete.

  279. Jag har presenterat
    de idéer jag hade för er.

  280. Vi har kommit till slutet
    och jag vill fråga er-

  281. -om ni vill testa nån av idéerna?

  282. Ni behöver inte svara mig.
    Ni kan svara för er själva.

  283. Är det enkelt eller svårt att testa?

  284. Är det enkelt eller svårt
    att genomföra det här?

  285. Hur ska du gå tillväga
    och när ska du göra det?

  286. Många kom i gång med samtal,
    jag måste avbryta nu.

  287. Men ni kan säkert ta upp tråden
    ganska enkelt när jag pratat klart.

  288. Det har jag snart gjort.
    Här är mina kontaktuppgifter.

  289. Jag tackar så mycket
    för er uppmärksamhet.

  290. Jag drog igenom presentationen snabbt
    men det kändes som rätt tempo.

  291. Vi har tid för frågor.

  292. Det kom en svår fråga.
    Jag upprepar eftersom det spelas in.

  293. Frågan var om det finns tips
    på hur man avbryter-

  294. -eller får en person att inse-

  295. -att denne tar mycket tid
    under mötet.

  296. Mitt svar är att jag inte har
    nåt tips.

  297. Jag har ingen klockren lösning.

  298. I värsta fall...
    Jag skulle göra så här:

  299. Jag skulle inte tala med personen
    inför alla andra-

  300. -utan informellt.

  301. Jag skulle först tala om
    vad personen behöver tänka på.

  302. Om inget händer säger jag nog
    att jag tänker klocka personen.

  303. Man kan titta på det efteråt.
    "Jag förstår att det känns obekvämt."

  304. "Men det känns obekvämt för de andra
    också när mötestiden försvinner."

  305. "Du lyssnade inte första gången
    så vi testar det här sättet."

  306. Jag skulle vara tuff men det leder
    i värsta fall till en konflikt.

  307. Det kommer att vara ett problematiskt
    samtal, men det måste ju sägas.

  308. De är nämligen tidstjuvar. Precis
    som personer som kommer för sent-

  309. -de som inte har med sig papper eller
    hämtar kaffe när mötet har börjat.

  310. Vi lyfter det och vi är ganska hårda.
    "Kom i tid. Så här är våra regler."

  311. Man kan även ha en "code of conduct".
    Fråga gruppen.

  312. "Vad ska vi göra när nån pratar
    för länge och för mycket?"

  313. "Vad gör vi som grupp?"

  314. Som grupp får man ju gnälla när nån
    kommer för sent, till exempel.

  315. Alla har rätt att säga att nu
    är det dags för nån annan att prata.

  316. Tack så mycket för tiden.
    Jag finns kvar här. Ha det så bra!

  317. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bättre möten från och med nu

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Föreningsteknik, Möten, Mötesteknik, Psykosocial arbetsmiljö, Sammanträdesteknik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.