Titta

UR Samtiden - Ett gott hem för alla

UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Om UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal och föreläsningar om romernas situation i Sverige under 1950- och 1960-talen. Symposiet arrangerades i samband med en utställning av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Till första programmet

UR Samtiden - Ett gott hem för alla : Samtal om Ett gott hem för allaDela
  1. Ja...
    Här ser vi bilder från förr i tiden.

  2. Du vet ju att vi i tidskriften E Romani
    Glinda publicerar gamla bilder.

  3. När jag ser de här gamla bilderna
    blir jag glad, dessa vackra bilder.

  4. Här ser vi en kvinna som hette...
    Nu minns jag inte vad hon hette.

  5. -Buza?
    -Inte, Buza.

  6. Ljuba hette hon.

  7. Hon var gift med min farfars bror,
    som hette Grancha.

  8. De bodde i Norrland.
    Vill du se honom på bild?

  9. På den här bilden ser man även
    hur de levde. Var bodde de nånstans?

  10. De bodde i Gällivare-Malmberget.
    Där fanns gruvorna.

  11. Där bodde de i ett läger, i husvagn,
    i utkanten av staden.

  12. Det var inte riktigt en sån husvagn
    som romer vanligtvis bodde i.

  13. Det en gammal buss som gjordes om
    till bostad. Den tömdes på stolar.

  14. De gjorde den till bostad.

  15. Här kan man läsa på skylten:
    Det står "Sibylla".

  16. Kvinnor spådde
    för att bidra till försörjningen.

  17. Mannen bidrog till försörjningen
    på annat sätt.

  18. Mannen och hans söner
    arbetade i gruvan.

  19. Och en kille, Sino...

  20. -Hans son, alltså.
    -De arbetade tillsammans i gruvan.

  21. Jag tror att de var de enda romer
    som jobbade i gruvan.

  22. Andra romer hade andra arbeten.

  23. Du vet att de arbetade med förtenning
    och hade andra försörjningskällor.

  24. De hade icke-romska arbeten.

  25. -Det var ett tungt arbete.
    -Jag förstår.

  26. Här kan vi se en husvagn som vittnar
    om att de som hade råd-

  27. -lät tillverka såna här husvagnar,
    för att slippa bo i tält.

  28. Här ser du några från vår släkt.

  29. Min morfars brors familj -
    sonhustrur, barn, barnbarn.

  30. Här ser du Solomia, till höger.

  31. Sen ser du Noni. Hon som står bredvid
    henne känner jag inte igen.

  32. -Inte jag heller.
    -Jag tror det är Milors.

  33. Solomias bror.

  34. Och kvinnan som står med ryggen
    vänd mot kameran-

  35. Det kan vara gamla Anuschka,
    Solomias mamma, eller nån annan.

  36. -Och flickan som kivas är Malika.
    -Malika, Nonis dotter.

  37. Ser du kvinnan som skymtar i fönstret?

  38. -Det är Roza.
    -Hon var släkt med dig.

  39. Det var min faster. Hon var gift med
    min farbror Fardi. Det är fina bilder.

  40. Jag minns när Anna Riwkin-Brink tog
    den här bilden. Jag var på plats.

  41. -Vet du var det är?
    -Ja, det var i Kivik.

  42. Vi bodde i Malmö, i ett romskt läger.

  43. En dag gjorde vi en dagsutflykt
    till Kiviks marknad-

  44. -för att se hur romer där
    försörjde sig på bl.a. spådom.

  45. Men även på att framträda,
    med musik, sång och dans.

  46. Man byggde upp ett inhägnat läger-

  47. -och folk betalade entré för att få
    komma in och se hur romer levde.

  48. Romerna bjöd på
    det som stämde med folks fördomar.

  49. Vad publiken förväntade sig
    om romernas liv och leverne.

  50. Och de showade för publiken.

  51. Du menar att det var ett framträdande.

  52. Framträdande är när man sjunger
    och dansar. De gjorde det mer för...

  53. ...att driva med folks fördomar.

  54. De drev med folk, förstår du?

  55. Jag minns det här så väl.
    Jag var sex år.

  56. -Men tog de entré?
    -Ja, som sagt, det gjorde de.

  57. Många romer försörjde sig så här,
    på olika nöjesfält.

  58. Där framträdde man, till och med
    med simulerade romska bröllop.

  59. Här ser du
    ett gammalt foto på våra äldre.

  60. Den här äldre damen
    som är i förgrunden på fotot är Vorza.

  61. -Och vem var hon?
    -Hon var...

  62. ...min farmors brors fru.

  63. Hennes man hette Jorshka.

  64. Vid den tiden en av de äldsta romerna
    i Sverige. Han hade en stor familj.

  65. Han var min morfars bror.

  66. Morfar var äldst av elva syskon
    som kom till Sverige med sin far Kori.

  67. De kom från Ryssland hit till Sverige-

  68. -och det var 1898.

  69. De kom till Sverige för att överleva.

  70. De här är, som du säger, Vorza.

  71. Hon var gift med Joschka,
    som var näst äldst av syskonen.

  72. Vilka är det som sitter där bak?

  73. De två kvinnorna
    som ser på varandra...

  74. Det här är Roza, som vi sett tidigare,
    som var gift med min farbror Fardi-

  75. -och vår faster som var gift
    med min farmors bror Vatchole.

  76. Och hon hette Klara.

  77. Och de var sonhustrur till Kori,
    Vorza och tant Klara.

  78. Alltså tant Vorza, må hon vila i frid.
    Nå, låt oss fortsätta.

  79. Här ser vi en intressant publik.

  80. Många i Sverige känner till de vita
    bussarna under andra världskriget.

  81. Med en av bussarna
    kom två romska flickor till Sverige.

  82. De var de enda romer som kom med
    bussarna från koncentrationslägren.

  83. Vi alla i Sverige var förvånade över
    att inte fler romer kom med bussarna.

  84. Så många judar och andra räddades
    från lägren.

  85. Här har vi Hanna.

  86. Kommer du ihåg bilden på Grancha
    som vi såg tidigare?

  87. Det här är hans sonhustru.

  88. Hon hette Hanna.

  89. Ser du bröllopsfotot bakom henne?

  90. Det är från när hon gifte sig
    med Granchas son Georgi.

  91. De levde många år tillsammans.

  92. Här ser vi också deras döttrar.

  93. En av dem är Berith Kalander,
    som har skrivit en bok-

  94. -om sin mors lidande i koncentrations-
    lägret. Ser du vad hon har på armen?

  95. Hon har ett minne från Tyskland,
    där står tatuerat Z-4517.

  96. Vi kan se på ett annat foto.

  97. Här kan vi se min faster.

  98. Hon som serverar kaffe.

  99. Hon var Hannas kusin.

  100. De två var de som kom som unga
    flickor med de vita bussarna.

  101. Båda var tatuerade.

  102. Men de hamnade
    i Auschwitz-Birkenau.

  103. Deras familjer och släkt hamnade där.

  104. Föräldrar, syskon,
    far- och morföräldrar.

  105. Hela släkten - och alla hade dödats
    när flickorna nådde 15-årsåldern.

  106. Därefter hamnade de i Sverige.

  107. Det plågade dem så att de inte kunde
    tala om det under nästan hela livet.

  108. Det är svårt att prata om
    deras liv i koncentrationslägret.

  109. Men min farfar Milors-

  110. -hade hört att två flickor hade kommit
    hit från koncentrationslägret.

  111. Och då sökte han upp dem
    och tog hem till vårt läger i Tanto.

  112. Och då arrangerade farfar Milors-

  113. -så att Rofi och min farbror Vatchole
    blev ett par.

  114. -Din farbror.
    -Ja, min pappas bror.

  115. Det där är din bror Bamba.
    Berätta om honom. Det är fantastiskt.

  116. När vi levde i läger,
    inte fick bli bofasta-

  117. -och blev avhysta från plats till plats-

  118. -var vi ändå tvungna att göra värnplikt.

  119. Vi fick inte vår medborgerliga rättig-
    heter, men var tvungna att bli soldater.

  120. Mina farbröder och äldre kusiner
    var tvingade att gå in i armén.

  121. -Var dina farbröder i det militära?
    -Ja, men de kunde inte läsa.

  122. De tvingades att mönstra.
    De blev inkallade.

  123. Det här är märkligt. Min bror, som
    kallades Bamba men hette Serga-

  124. -inkallades och tvingades in i armén.

  125. Vid den tiden fanns det andra romer...

  126. Jag tror att vid den här tiden-

  127. -fanns det bara tre romer,
    varav en var Serga-

  128. -och de andra Jorshka, Buzas son,
    och Georgi, som var gift med Saida.

  129. De tre var i det militära. Jag har inte
    hört att andra har varit det.

  130. Är det för att ni var bofasta i
    Tantolunden? Var togs det här fotot?

  131. Det är från Tantolunden. När inrese-
    förbudet för romer upphörde 1954...

  132. Det här fotot är taget 1956.

  133. Därför att då planerade vi
    att resa över till Danmark.

  134. -Och vi reste hela släkten till Danmark.
    -Även vi gjorde det.

  135. -Och då...
    -Vi bodde då i Malmö.

  136. Och då for vi dit för att framträda
    med vår folkloregrupp.

  137. Och en del kvinnor skulle spå.
    Nu kan vi gå över till nästa bild.

  138. Det fotot är taget i Lomma
    strax utanför Malmö.

  139. Där sitter jag precis bakom lägerelden,
    ser du det? Jag var sex år gammal.

  140. Och mamma sitter längst till vänster.

  141. Och vi ser även hennes syskon, deras
    äkta hälfter och mammas syskonbarn.

  142. Och fotot är taget
    av Anna Riwkin-Brink...

  143. ...i samband med
    att författaren Ivar Lo-Johansson...

  144. ...planerade att skriva sin bok
    "Zigenarnas väg".

  145. Han bodde med oss i två veckor-

  146. -för att göra research
    och betrakta vårt liv och leverne.

  147. Ibland kändes det inte så bra-

  148. -för han besvärade kvinnorna i lägret.
    Har du nåt mer att säga om bilden?

  149. Inte mer än att det är en vacker bild.
    Alla i släkten är samlade.

  150. -Vi var många.
    -Jag vet.

  151. Jag ser en liten pojke
    som jag tycker jag känner igen.

  152. -Det är Milors.
    -Milors, ja.

  153. Det var intressant.

  154. Den här bilden är också från Malmö.
    Varje sommar-

  155. -från 1954 och framåt...

  156. ...fick vi besök av en lärare...

  157. ...i vårt läger, som undervisade oss.

  158. Tre till fyra veckor om sommaren
    varade skolan.

  159. Och skolan var ute i det fria-

  160. -men när det var dåligt väder flyttade
    vi in i ett tält eller en husvagn.

  161. Jag sitter längst fram,
    jag syns inte på bilden.

  162. Och det där är Allan,
    som är mammas kusin.

  163. Och min kusin Monika.

  164. Återigen en fin bild.
    Här ser vi ett gammalt foto.

  165. Och vi ser en gammal respektabel
    man: Burtea den äldre.

  166. -Som nyligen fyllde...
    -Burtea Friberg heter han.

  167. -Och hur mycket fyllde han i år?
    -90 år.

  168. Vi var på hans fest, minns du det?
    Vilken fest det var!

  169. -Det var så vackert!
    -Och han ung än, yngre än vi!

  170. Kommer du ihåg när jag sa
    till ungdomarna som dansade:

  171. "Gamlingen har dansat i åtta minuter,
    och ni orkar bara någon minut!"

  172. Alla kvinnor ville dansa med honom.

  173. Och han hade läppstift på kinderna.

  174. Och han har huvudet på skaft.

  175. -Vem mer är på fotot?
    -Jag vet inte exakt.

  176. Jag tror att det är Emil.
    Det kanske är han.

  177. -Och barnen?
    -Dem känner jag inte till.

  178. Det är
    syskonen Milanco och Marianne.

  179. -Vilken Milanco?
    -Anuschkas barn.

  180. Där ser man. Här kan man också se
    hur tälten som de bodde i såg ut.

  181. De hade fyra hörn och sluttande tak.

  182. -Vad gör de här?
    -De förtenner.

  183. De fick beställningar på förtenning.

  184. När männen var ute för att skaffa jobb-

  185. -hjälpte hela familjen
    till med förtenningen i lägret.

  186. Som barn hjälpte jag mina morbröder-

  187. -med att sköta blåsbälgen
    vid förtenningen.

  188. De bad mig att blåsa snabbare
    för att glöden skulle ta fart.

  189. Bälgen var ju gjord av koskinn-

  190. -men det fanns även en mekanisk bälg.

  191. Och den här bilden är tagen 1954.

  192. Och på bilden ser vi Kolae den äldre
    och Anuschka, hans hustru,och Ferko.

  193. Så var livet.

  194. När mamma tog med oss barn
    till en restaurang-

  195. -för att vi skulle få nåt att äta-

  196. -möttes vi ibland av en skylt på dörren:
    "Zigenare äga ej tillträde."

  197. "Zigenare äga ej tillträde."

  198. Men när detta inte stod på dörren och
    romer lyckades komma in på stället-

  199. -visade servitrisen tydligt att romer
    inte var välkomna på restaurangen.

  200. Och hur visade hon det? Jo, genom
    att inte ta emot deras beställning.

  201. De var alltså inte välkomna.

  202. Hon ville att de skulle ta sig därifrån
    så fort som möjligt.

  203. -Det syns på dem att de är ledsna.
    -Och den äldre mannen...

  204. ...försökte att beställa,
    men servitrisen låtsades inte höra.

  205. Så var vårt liv.

  206. -Vilket år var detta?
    -1954.

  207. -Sker inte det här fortfarande?
    -Jo, det är fortfarande likadant.

  208. Så är det
    på en del restauranger och pubar.

  209. Jag hörde nyligen att några romer
    besökte ett McDonald's-

  210. -och fick höra att de inte var välkomna.
    Så är det.

  211. Romska kvinnor som bär traditionella
    dräkter kan kränkas på detta sätt.

  212. -Och så är livet fortfarande för många.
    -Ja, det är ett elände.

  213. -Vad visar den här bilden?
    -Du nämnde Anna Riwkin-Brink...

  214. -...som vi kallade för Anuschka.
    -Ni döpte om henne!

  215. Farfar gav henne det namnet.
    Han hade svårt att säga Anna.

  216. Anuschka och Ivar Lo-Johansson
    och ytterligare en man, Sponkola-

  217. -for till Saintes-Maries-de-la-Mer
    för att besöka Svarta Sara.

  218. -Var ligger det?
    -I Frankrike.

  219. Och de tog sig till en plats som de hade
    hört att många romer samlades på.

  220. Där samlas många romer varje år och
    tar ut statyn Svarta Sara till havet.

  221. Mina föräldrar, Ivar LO-Johansson
    och Anuschka ville uppleva detta.

  222. Det finns arkiverat
    ett femtiotal bilder-

  223. -från det här besöket.

  224. Det finns alltså fler bilder än de här.

  225. Här finns ett foto på mamma
    när hon helar sig själv med vigvatten.

  226. -Jag har sett den bilden.
    -Det finns fler från det tillfället.

  227. -Och vad är det här?
    -Ett bröllop som var omtalat.

  228. Bland romer och icke-romer.

  229. Det här bröllopet
    finns i SVT:s öppna arkiv.

  230. En hel film finns från bröllopet.

  231. Vad är det som är så märkligt
    med bröllopet? Jo...

  232. -Det är din syster.
    -Ja, min äldsta syster Sima.

  233. Hon gifte sig med en kille
    som heter Bert.

  234. Och de hade ett bröllop...

  235. ...ett kyrkligt bröllop.

  236. Ser du mina två små kusiner
    som står framför.

  237. -Vilka är det?
    -Madocka och Valodja.

  238. Men bakom brudparet
    står det fler brudnäbbar.

  239. Och det är det som är så fantastiskt
    med det här bröllopet:

  240. Att alla gäster var klädda
    i långklänning och frack.

  241. Och vigseln var över-

  242. -for alla gäster ner till Tanto.

  243. Min pappa och hans bröder
    hade rest ett stort tält-

  244. -med stor scen och ett trägolv.
    Och dukade man långa bord.

  245. Det var inte bara romer som var
    inbjudna, utan även icke-romer.

  246. Det blev ett beryktat bröllop. Se där!

  247. Den här bilden av Katarina Taikon
    är mycket känd.

  248. Den är tagen av Anna Riwkin-Brink
    i Stockholm på Katarinahissen.

  249. Här hade Katarina redan varit gift
    för hon blev bortgift-

  250. -med en man som vi senare får se
    på bild. Du ska få se vem det är.

  251. Här känner sig Katarina fri.

  252. Hon får göra som hon vill.
    Ingen bestämmer över henne längre.

  253. Hennes far fanns inte längre i livet
    när den här bilden togs.

  254. Han avled något år innan.

  255. Det här fotot kommer jag ihåg
    från när jag var liten.

  256. Mamma berättade mycket om Katarina
    och hennes syskon.

  257. Paul, Pawlena och Roza.

  258. Hur illa deras styvmor behandlade
    dem. Hon var ganska sträng.

  259. Men du nämnde
    hennes romska namn.

  260. Hon är känd som Katarina Taikon,
    men hennes romska namn var Kati.

  261. Ja, Kati. Hon kallades även Katitzi,
    när hon var liten.

  262. Ja, när hon var liten.

  263. Vad ser vi på den bilden?

  264. Anuschka...

  265. ...hon tog de här bilderna
    under en period på sex år.

  266. Därefter for hon tillbaka till Israel.

  267. Den här bilden är tagen 1956-1957.

  268. Då hon hade kommit tillbaka till Sverige
    och besökte vår familj.

  269. Vid den här tiden
    hade det kommit romer-

  270. -i Sverige från utlandet,
    från Spanien.

  271. Ser du den äldre kvinnan
    som sitter där?

  272. Hon heter Ljuba.

  273. Hon var syster till Vorza,
    och hon levde i Spanien.

  274. Och vi ungdomar hade ingen aning om
    att hon hade en syster i Spanien.

  275. Och nu kommer hennes familj...

  276. Hon bodde i lägret Ekstubben
    med sin familj.

  277. Men din mamma var spansk rom.

  278. Det var romer som lämnat Ryssland
    för att flytta till Spanien.

  279. Därför kan jag säga
    att hennes familj är Ninas familj.

  280. Hon hör till den som kallar sig
    ryska romer.

  281. Exakt som min mamma,
    som var född i Ryssland.

  282. Och när revolution kom 1917-

  283. -var hon sju år gammal.

  284. De flydde från Ryssland, men även
    tidigare hade romer lämnat landet.

  285. Vår släkt, morfar och gammelmorfar-

  286. -...lämnade Ryssland tjugo år tidigare.
    -Men de tog en annan väg.

  287. Dessa romer som vi ser på bilden
    tog sig mot Frankrike och Grekland-

  288. -och hamnade i Spanien,
    där de levde länge.

  289. Min mamma, som var släkt med dem,
    hamnade i Sverige.

  290. Och den här bilden är från Ekstubben
    strax utanför Stockholm.

  291. Där fanns två läger. Tidigare hade vi
    bott i ett och samma läger.

  292. Det hade legat mellan Vällingby
    och Spånga. Det hette Flysta.

  293. Där bodde ca 200 personer.

  294. Men så blev vi avhysta i oktober.

  295. Den 1 oktober 1959.

  296. Man delade upp lägret i två.

  297. Det ena var Ekstubben, och i det andra
    fick vi ställa vår husvagn.

  298. Intill Flatenbadet.

  299. Där tvingades vi svenska romer bo-

  300. -fram till 1964, 1965.

  301. Där levde vi svenska romer.

  302. Den som lyckades ändra på detta
    var Katarina Taikon.

  303. Med kraft försökte hon få myndigheter
    att ge oss våra rättigheter i Sverige.

  304. Att ge oss det vi hade rätt till.

  305. Att vi skulle få ett humant liv,
    som att få bostad och utbildning.

  306. Men lägret Ekstubben
    fanns fortfarande kvar.

  307. För när de svenska romerna
    flyttade därifrån-

  308. -kom det dit romer från andra länder-

  309. -...flyttade de in i deras skjul.
    -Det kommer en bild som skildrar det.

  310. De kom från
    Spanien, Italien, Frankrike.

  311. Och många kom från Polen
    och Tjeckoslovakien.

  312. De bosatte sig här och blev kvar här
    fram till 1968-1969.

  313. Ska vi gå vidare?
    Den här bilden är från Flatenbadet.

  314. -Där du bodde.
    -Ja.

  315. Vår husvagn stod framför.
    Jag minns vilka som bodde här.

  316. På vänster sida - Kila den äldre
    och Solomia, kusin till min mamma.

  317. I den andra husvagnen bodde Romka
    och Jordanka och deras familj.

  318. -Du vet vad den här bilden föreställer.
    Vi har pratat om romerna som kom hit.

  319. Det här är min syster Nadja,
    som var gift med Fardi.

  320. -Och han var från Spanien.
    -Ja.

  321. De hade ingen riktig bostad, och
    tvingades därför flytta till barackerna.

  322. I hennes knä dottern Ramona.
    Efter det här uppstod stora problem.

  323. Den här sommaren var vacker, men
    när vintern kom blev det väldigt kallt-

  324. -och min syster Nadja tvingades
    placera dottern på barnhem.

  325. Dottern fick inte bo
    i en sån svår miljö.

  326. Det var normalt. Många romer måste
    placera sina barn på barnhem-

  327. -för att de inte skulle lida
    och riskera att frysa ihjäl.

  328. Den här bilden
    skulle kunna vara tagen i dag.

  329. Romerna som tvingas tigga
    på våra gator i dag-

  330. -och kommer från Rumänien,
    Bulgarien och Slovakien-

  331. -så här lever de i dag i sina länder.

  332. -Till och med kanske sämre än det här.
    -Ja, de lever sämre än så här.

  333. Den här bilden är från Kärrtorp.
    Det är min morbror Badea.

  334. Badea bodde ju också i Ekstubben.

  335. Nej, inte i Ekstubben, vid Flatenbadet.
    I lägret där jag bodde med min familj.

  336. Där är även moster Saliska
    som var gift med Badea.

  337. De var kusiner.
    Det här är deras första riktiga bostad.

  338. Pojken, Romka, gick tyvärr bort
    alltför tidigt.

  339. Han blev bara sexton år gammal.

  340. Man ser på bilden vilken skillnad det är
    mellan lägret och bostaden.

  341. Hur fint de bodde
    i en ombonad lägenhet.

  342. Det var exakt likadant för oss. Vi fick
    vår första moderna bostad 1964.

  343. Och det var fantastiskt för oss.
    Det var som att flytta in i ett slott.

  344. Det var varmt, vi hade badrum.

  345. Vi hade ett riktigt kök
    där vi kunde tillaga vår mat.

  346. Det var underbart.

  347. Det här var normalt i varje romskt hem.
    I varje hem...

  348. ...tält, husvagn eller vad det månde
    vara...

  349. ...var det en självklarhet
    att ha en ikon.

  350. För att hela vårt hem, hela oss
    och hela vårt läger.

  351. Man hade ikonen på ett speciellt ställe
    i varje tält och husvagn.

  352. Det är sant.

  353. Nu är vi tillbaka
    hos min morbror Badea.

  354. -Vilken skillnad det är!
    -Ja, jämfört med husvagnen.

  355. Man kan inte tro
    att de tidigare bodde i slummen.

  356. Min morbror var då i femtioårsåldern.

  357. Att han först när han hade fyllt femtio
    fick leva sitt liv i fred och trygghet.

  358. I fred och trygghet.

  359. Han slapp hugga ved och hämta vatten
    såsom även vi barn tvingades göra.

  360. -Det var ett lidande.
    -Vi fick gå kilometervis.

  361. Jag var bara sex när jag måste hjälpa
    mamma, vilket även min bror fick.

  362. Vi fick hugga ved
    för att inte frysa ihjäl.

  363. Synd att vi inte kan visa bilder
    från när den där kalla vintern.

  364. När barnen sprang barfota
    och hämtade vatten.

  365. Men jag behövde inte vara barfota.
    Förr i tiden hade man varit det.

  366. Den här bilden är fantastisk. De där
    bilderna som vi har sett tidigare.

  367. Vi kan gå tillbaka. Vi har glömt...
    Vi gör så här.

  368. Vem tror du har tagit de här bilderna?

  369. -Björn...
    -Ja, Björn Langhammer.

  370. Han har tagit bilderna.

  371. Han ville dokumentera hur romer
    tvingades leva i Sverige.

  372. Att det fanns stor diskriminering
    i Sverige. Och det finns än.

  373. -Vem var Björn?
    -Han var gift med Katarina.

  374. -Katarina Taikon.
    -Det måste man tala om.

  375. Han var en utmärkt fotograf.
    Han var en skicklig sådan.

  376. -De två arbetade tillsammans.
    -Katarina föreläste, han fotograferade.

  377. Det gjorde han för att dokumentera
    romernas liv i Sverige.

  378. Det här fotot tog han i Svedmyra.

  379. Milos och Lisa arrangerade ett bröllop
    åt sin son Grofo.

  380. Du känner väl till Vida, som hade
    en dotter som hette Karolina?

  381. Grofo gifte sig med Karolina,
    på gården i Svedmyra.

  382. Det här var fantastiskt.
    För grannarna var det ett äventyr.

  383. Det smygtittade där de gömde sig
    på balkongen.

  384. De satt på balkongen, alltså?

  385. -Det var nåt helt overkligt för dem.
    -Bjöd de inte in dem till bröllopet?

  386. -"Kom och fira med oss!"
    -De sa det, de sa det.

  387. Nu försökte Katarina Taikon
    få till skolundervisning för romer.

  388. -Ja.
    -För dem som var analfabeter.

  389. Hon lyckades få i gång undervisning
    på prov-

  390. -för att sen försöka få i gång en skola.

  391. Det här var 1964.

  392. Det var i Skrekarhyttan
    i närheten av Örebro.

  393. De var tio personer
    som började på den kursen-

  394. -för att lära sig läsa och skriva.

  395. Deras barn var med,
    och det var på sommaren.

  396. Det är Laichi,
    som var gift med Katarina...

  397. ...när hon var bara tretton, fjorton år.

  398. -Det varade inte länge.
    -De skildes.

  399. Här lär han sig att läsa.

  400. Efter sex veckor
    skulle kursen vara slut.

  401. Då protesterade eleverna
    med en strejk.

  402. Nu ville de inte sluta skolan.

  403. De ville fortsätta. De ville fortsätta
    i skolan till nästa år.

  404. Det här ville inte myndigheterna.
    Man hade inte resurser nog, sa man.

  405. Statsminister Tage Erlander tog emot
    eleverna på Katarina Taikons begäran.

  406. Rosa Taikon och John Takman
    var med och besökte Tage Erlander.

  407. Katarina sa åt honom:
    "Nu måste ni låta oss få gå i skolan."

  408. "Ni måste låta oss som varken kan läsa
    eller skriva få gå i skolan."

  409. Han svarade: "Vi får se
    hur det blir med det, vi får se."

  410. -Det kunde bli för dyrt.
    -Han sa: "Ja, om det finns resurser."

  411. Katarina svarade:
    "Ni har sluppit finansiera"-

  412. -"en nioårig grundskola för romer."

  413. -Samhället lät dem inte gå i skola.
    -Just det.

  414. Hon krävde bara en tvåårig utbildning.

  415. Då sa han: "Vi får se vad vi kan göra."
    Det var så de tänkte.

  416. Det var det år som skolan startade.

  417. Efter Skrekarhyttan öppnade man
    en skola i Stockholm i Årstadal.

  418. Tio vuxenskolor startades
    runtom i Sverige.

  419. I den gamla nedlagda skolan i Årsta-

  420. -där fick hundra vuxna börja.

  421. I samma klassrum satt min
    21-årige bror och min 58-åriga mor.

  422. Men hon var väldigt nöjd
    över att hon inte var äldst i klassen.

  423. De fanns de som var äldre
    som gick i skolan.

  424. Det som var viktigast för mamma
    var att kunna skriva sitt namn.

  425. Hon skämdes när hon på posten-

  426. -måste signera, och
    hennes namnteckning var tre kryss.

  427. Hon skämdes rejält
    när ett postbiträde utbrast:

  428. "Oj, kan ni inte skriva! Är ni
    analfabet?" Det var en skam för henne.

  429. Efter två år kunde hon gå med stolthet
    till posten och skriva sitt namn.

  430. För första gången i sitt liv
    kunde hon skriva "Maria Caldaras."

  431. Men hon var inte ensam om det.

  432. Kommer du ihåg, Hans...
    Vi har lite tid kvar.

  433. När det var tal om skola fanns det en
    man vid namn Karl-Herman Tillhagen.

  434. Han gick ut med följande i sin bok:

  435. "Det här kommer inte att gå bra.
    Romerna kommer att samlas..."

  436. -...dricka sig berusade och bli osams.
    -De var inte vana vid skolan, sa de.

  437. På samma sätt argumenterade politiker
    om romernas rätt till bostäder.

  438. "Ge dem inte bostäder,
    de är vana vid att bo i tält."

  439. -Så resonerade man.
    -Och det gör man fortfarande.

  440. Det här är en historisk bild.

  441. Det är första gången i Sverige-

  442. -som vi svenska romer-

  443. -fått tillstånd
    att gå i ett första maj-tåg...

  444. ...för vår egen sak.

  445. Om vad vi önskade.

  446. På våra skyltar och banderoller
    stod det: "Ge oss rätt till skola."

  447. "Låt våra vuxna få gå i skola."

  448. "Vi vill få rätt att gå i skolan
    som alla andra."

  449. "Vi har levt i Sverige i hela vårt liv."

  450. "Vi är svenska medborgare, och än har
    ni inte gett oss det vi har rätt till:"

  451. "Skolgång."

  452. Katarina Taikon tog initiativ
    till demonstrationen.

  453. Jag går med längst bak.

  454. Det var 1965. Första maj 1965.

  455. Längst till höger går min morbror,
    och mina kusiner går i täten.

  456. Efter detta startades vuxenskolorna-

  457. -till exempel den nedlagda skolan
    i Årsta.

  458. Det blev möjligt för romer att studera.

  459. Här har vi en bild till.

  460. Som sagt, mamma var glad över
    att inte vara äldst i klassen.

  461. -Det var hennes faster, som var 75.
    -Hon är vacker.

  462. Hon hette Ljuba
    och var min morfars syster.

  463. Även hennes man gick i klassen.

  464. -Du och jag, vi är ju släkt.
    -Vi är sysslingar.

  465. -Må du leva i lycka.
    -Du med. Här är en fantastisk bild.

  466. -Det är din farmor, men den andra?
    -Det är Raja.

  467. Det skulle jag vilja fråga dig,
    som känner henne bättre.

  468. På äldre dar har jag lärt känna henne.

  469. Jag har varit på hennes musikfestivaler
    i Norge.

  470. Det här var 1966
    när hon kom till Sverige.

  471. Och hur kom hon hit?

  472. Hon var en stor artist i Moskva-

  473. -på den enda romska teatern-

  474. -som fanns i världen.

  475. Romén-teatern.

  476. Hon var artist där,
    men hade det dåligt ställt.

  477. Hon hade knappt pengar till skor
    åt sina två barn.

  478. Katarina Taikon kände en man
    som var norsk journalist:

  479. Tore-Jarl Bielenberg.

  480. Han var korrespondent i Moskva.

  481. Katarina och Björn besökte Moskva-

  482. -och då träffade de Raja på teatern.

  483. Då sammanförde Katarina
    Tore-Jarl med henne.

  484. Och...

  485. -Då blev de ihop.
    -Och han tog henne till Sverige.

  486. Det var hennes första besök i Sverige,
    1966.

  487. Hon gjorde sensation här i Sverige.

  488. Hon sjöng romska och ryska sånger
    fantastiskt och dansade enastående.

  489. Din farmor, mina mostrar, min mamma
    - ja, alla - grät.

  490. -De kände igen sig i henne.
    -Alla var förtjusta i henne.

  491. Ja, de startade en folkloregrupp
    tillsammans.

  492. Hon sjöng och dansade för dem
    ute på ett fält, och det var enastående.

  493. Hon kom att bo
    hemma hos Katarina och Björn-

  494. -hon och hennes man.

  495. Året därpå hämtade hon hit
    sina barn till Sverige.

  496. Det här är när de dansade på fältet.

  497. Glöm inte att de här bilderna
    är tagna av Björn Langhammer.

  498. I bakgrunden står Katarina.

  499. Den här bilden visar vem som fick mig
    att börja sjunga romska sånger.

  500. Jag hade växt upp med romska sånger
    men sjöng dem aldrig själv.

  501. Raja sa åt mig: "Du måste börja sjunga
    romska sånger:"

  502. Vid min tv-debut...

  503. ...sjöng hon och jag en duett.
    Det var 1967.

  504. -Så det är hennes förtjänst.
    -Hon fick mig att sjunga på romanès.

  505. Man kan säga att hon inspirerade mig
    att satsa på det.

  506. Här sjunger vi, och vi gjorde tv ihop.

  507. -Tidigare sjöng du bara på svenska.
    -Ja, jag sjöng populärmusik.

  508. Efter det började även jag ge ut sånger
    på romanès på skiva i Sverige.

  509. Och jag har även framträtt mycket i tv.
    Hon fick mig att börja med det.

  510. -Det var bra gjort av dig.
    -Och nu kan jag säga dig:

  511. Hon vill inte säga hur gammal hon är.
    Hon sjunger hon bättre än någonsin.

  512. Och hon är över åttio år gammal.

  513. Sen femton, sjutton år tillbaka
    arrangerar man varje år-

  514. -en romsk musikfestival i Oslo i Norge.

  515. -Och hon dansar och sjunger än.
    -Och hon har en röst som är så stark.

  516. Med den kan hon krossa glas.
    Det är fantastiskt.

  517. Nu har vi tillsammans sett
    ungefär trettio bilder-

  518. -och det har gått tre kvart.

  519. -Redan?
    -Det har det gjort.

  520. Det har varit väldigt fint att sitta
    så här ihop och prata om gamla bilder-

  521. -och vi har färdats tillbaka i tiden.

  522. För du och jag kan räkna oss till
    de äldre romerna i dag.

  523. -Tänk dig...
    -Jag är inte gammal.

  524. Må du leva i lycka.

  525. Det är så att bilderna som vi har sett-

  526. -...är över femtio år gamla.
    -Det är historia.

  527. Och det här vill vi visa för ungdomen.

  528. Det är synd att många av våra unga
    inte känner till historien.

  529. Och var ska de få den ifrån?
    Det är vi som ska synliggöra den.

  530. Vi måste berätta den för dem.

  531. Därför är jag väldigt glad över-

  532. -att varannan månad i E Romani
    Glinda publicera bilder från förr.

  533. Romer säger åt mig: "Vet du, Fred,
    hur jag läser E Romani Glinda?"

  534. "Jag börjar från slutet
    för att först se de romska bilderna..."

  535. -..."och därefter läser jag tidningen."
    -Jag föreläser än om romsk historia.

  536. Jag har gjort det i femtio år.
    Katarina Taikon involverade mig i detta.

  537. Hon motiverade mig att förbättra
    villkoren för romer i Sverige.

  538. Det har gått femtio år sen jag började
    arbeta med Katarina och Rosa.

  539. Vi tre stod längst fram på barrikaderna
    i Sverige. Glöm inte det.

  540. Och fortfarande
    har jag det här engagemanget.

  541. Jag vill att folk ska känna till
    vår historia och vår kultur.

  542. Så som de äldre levde, och vi med.
    För vi har ju vuxit upp i läger.

  543. Vi vet vilket elände det var.
    Alla våra bekymmer.

  544. Diskrimineringen, till exempel.
    Och illviljan vi mötte hos folk.

  545. Och fortfarande kämpar vi med detta,
    men i dag har vi det så mycket bättre.

  546. -Men nu...
    -Diskriminering existerar fortfarande.

  547. Snart kommer vi äldre stiga tillbaka.

  548. Ungdomen i dag jobbar nu
    för det vi har kämpat för i många år.

  549. -Det är ju normalt.

  550. Nu avslutar vi samtalet och sänder all
    lycka och välsignelse till alla romer.

  551. De ska leva i välsignelse.

  552. -Tack för att ni har lyssnat på oss.
    -Tack ska ni ha.

  553. Översättning: Hans Caldaras
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtal om Ett gott hem för alla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Fotokonst, Fotoutställningar, Romer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss