Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015 : Om språk, identitet och författarskapDela
  1. Jag heter Zulmir Bečević.

  2. Jag är författare,
    lektor och forskare-

  3. -vid institutionen för socialt
    arbete, Göteborgs universitet.

  4. När jag fick frågan
    om att komma till Skolforum-

  5. -var det svårt att bestämma
    hur jag skulle framträda.

  6. Som skönlitterär författare som har
    skrivit ett antal ungdomsromaner-

  7. -eller som akademiker,
    forskare, er kollega?

  8. Men det spelar ingen roll,
    för båda verksamheterna-

  9. -i grund och botten,
    handlar om en och samma sak:

  10. Språk, kreativitet, nyfikenhet,
    fantasi, kunskapssökande-

  11. -ett ifrågasättande av
    för givettaganden och förenklingar.

  12. Det handlar om analys och försök
    att förstå vår komplexa verklighet.

  13. Båda de här kreativa verksamheterna
    definierar den jag är, det jag gör-

  14. -och den jag, sen jag 1992 kom till
    Sverige från Bosninen-Hercegovina-

  15. -som 10-åring, som krigsflykting,
    har kommit att bli.

  16. I dag hade jag kunnat prata med er
    om språk, kreativitet, fantasi-

  17. -om skönlitteratur, forskning,
    mig själv och mina erfarenheter.

  18. Mitt liv, min barndom och uppväxt
    i Bosnien, kriget och krigsutbrottet-

  19. -livet som flykting,
    den första tiden i Sverige-

  20. -livet på en flyktingförläggning, och
    så småningom min väg till skrivandet.

  21. Men jag kände i går kväll och i morse
    att det får bli en annan gång.

  22. Jag vill ta det här tillfället i akt
    att i stället prata om en fråga-

  23. -som vi måste prata om,
    vare sig vi vill eller inte-

  24. -ett tema som handlar
    om liv och död, och vilka människor-

  25. -som ska ha rätt att existera
    och andas, och vilka inte.

  26. Jag pratar om rasismen,
    som är på frammarsch ordentligt-

  27. -inte bara i Sverige
    utan runt om i hela Europa.

  28. Det här är min senaste bok,
    "Avblattefieringsprocessen".

  29. Den kom ut förra året. Tidigare
    har jag bland annat skrivit-

  30. -"Resan som började med ett slut"
    och "Svenhammeds journaler", 2009.

  31. Men det är kring "Avblattefirerings-
    processen" jag tänker prata.

  32. Den kom i höstas
    och har uppmärksammats.

  33. Jag får mer och mer läsarmejl,
    både av yngre personer och av äldre-

  34. -som säger att de har tyckt om boken
    väldigt mycket, att de har skrattat-

  35. -samtidigt som de har blivit skrämda
    på ett olustigt sätt.

  36. Jag själv har retroaktivt nästan
    kommit att hata den här boken.

  37. Därför att den på ett väldigt
    olustigt men precist sätt-

  38. -skildrar den rasistiska samtiden
    som vi lever under just nu.

  39. När det kommer till "Avblatte-
    fieringsprocessen" trodde jag-

  40. -att jag var färdig med den här
    tröttsamma och eviga tematiken-

  41. -om tillhörighet och identitet,
    om svenskhet och invandrarskap-

  42. -vilka som ska tillhöra en nationell
    gemenskap, och på vilka grunder.

  43. För att på sätt och vis,
    ur olika perspektiv-

  44. -är det vad mina
    två ungdomsromaner har handlat om.

  45. Samtidigt, precis som ni, existerar
    också jag i en samtidskontext-

  46. -och som författare och som människa-

  47. -är det svårt att inte förhålla sig
    till samtiden som vi lever i.

  48. Om man lyssnar på samtiden,
    så kan man höra väldigt tydligt-

  49. -hur den har vässats till,
    blivit skarpare-

  50. -just kring det här temat om oss och
    dem, om identitet och tillhörighet-

  51. -om vem som får tillhöra en nationell
    gemenskap och på vilka grunder.

  52. Om man tar en närmare titt
    på den rasistiska retoriken-

  53. -så märker man ganska enkelt dess
    huvudkärna, idén om att nationen-

  54. -som en föreställd gemenskap,
    är under hot.

  55. Och den hotas av människor som inte
    ser ut, talar eller beter sig som vi-

  56. -och vars livsperspektiv är inbäddade
    i främmande kulturer och värderingar.

  57. Rasismen är en gammal berättelse med
    rötter i Europas koloniala historia-

  58. -men det är nåt som Europa aldrig har
    brytt sig om att bli kvitt på allvar.

  59. Så under olika perioder
    sen 1500-talet och framåt-

  60. -bubblar den upp och antar olika
    former. I dag har den en form-

  61. -som jag har försökt fånga in
    i "Avblattefieringsprocessen".

  62. Jag började egentligen skriva den här
    boken... 2009 började jag doktorera.

  63. Det här var tänkt som en ventil,
    där min kreativitet skulle få utlopp-

  64. -där jag kunde göra vad som helst
    och få avbrott från teorier-

  65. -från analyser,
    från arbete med empiriska material.

  66. Men så här, som jag sa inledningsvis,
    retroaktivt, har den kommit att bli-

  67. -mer och mer verklig.

  68. Så vad som händer i boken...

  69. För att spola tillbaka bandet lite,
    om man tar ännu en titt-

  70. -på den rasistiska ideologin,
    om man skärskådar den närmare-

  71. -ser man två grundprinciper.

  72. Den ena extremen handlar
    om att göra sig av med människor-

  73. -som inte är som oss, som på nåt sätt
    avviker från majoriteten.

  74. Rasismen bygger på en väldigt
    primitiv kategorisering-

  75. -av människor, i olika sorter, olika
    arter, utefter kultur, etnicitet osv.

  76. Vi har föreställningen att bli kvitt
    de främmande samhällselementen.

  77. Men här finns också tanken att
    förvandla främmande samhällselement-

  78. -så att de blir
    i alla fall lite mer som oss.

  79. Så nån gång då 2009, i brist på annat
    att göra, höll jag på att säga-

  80. -frågade jag mig själv hur det
    rent konkret skulle gå till.

  81. Hur exempelvis avblattefierar man
    en människa för att passa in-

  82. -i en föreställd mall om svenskhet
    och hur människor ska vara.

  83. Hur raderar man nåns livserfarenhet,
    utseende, historia, beteende, vilja?

  84. Hur gör man det liksom? De här
    frågorna är ju löjliga, absurda.

  85. Men i alla fall, det var så jag fick
    idén om en 15-årig pojke, Alen-

  86. -som, inte Kafkaoinspirerat, blir in-
    skriven i en avblattefieringsprocess-

  87. -i syftet att bli nån annan än den
    han är. Vad är då den här processen?

  88. Jag ska läsa ett stycke ur
    avblattefieringsprocessens manifest-

  89. -eller programförklaring.
    Jag ska bara hitta det här.

  90. Processen riktar sig till födda i
    Sverige av utlandsfödda föräldrar-

  91. -medborgare som på grund av sin
    medborgarstatus inte kan utvisas.

  92. Dessa individer är osvenska
    till sin natur, på flera nivåer.

  93. Osvenskheten definieras
    enligt tre grundläggande egenskaper:

  94. Osvenskt namn, osvenskt utseende
    samt osvenskt beteende.

  95. Dessa egenskaper förekommer var
    för sig eller i olika kombinationer.

  96. Med sannolikhet uppbär en osvensk
    individ alla egenskaper samtidigt.

  97. För att lösa problemet
    som hotar vår svenska identitet-

  98. -måste osvenskarna i avblatte-
    fieringsprocessen försvenskas.

  99. Det är liksom kärnan
    i avblattefieringsprocessen.

  100. Den här pojken, Alen, får tjäna som
    ett exempel och exemplifiera-

  101. -hela den här omfattande samhälls-
    omvandlingen som drar fram i Sverige.

  102. Det är han som blir drabbad och genom
    honom får vi följa hela processen.

  103. Jag tänkte läsa ett utdrag som är
    Alens första möte med den nya makten.

  104. När vi kommer in i berättelsen
    har Sverige precis haft val-

  105. -och ett rasistiskt parti
    har fått egen majoritet i riksdagen.

  106. Det här partiet har dragit igång
    en stor omvandling av hela samhället.

  107. Människor som inte anses vara
    tillräckligt svenska på olika sätt-

  108. -ska identifieras, kategoriseras,
    skrivas in i processen och förändras.

  109. Det är kontexten. Som ett led i det
    upprättas avblattefieringsprocessen-

  110. -och Alen blir kallad till ett första
    möte med socialtjänsten i kommunen.

  111. Han kommer in till kontoret och Anita
    Anderberg, hans socialsekreterare.

  112. Han sätter sig på en stol,
    hon sitter på andra sidan bordet.

  113. Jag är imponerad av din svenska,
    log Anita.

  114. Inte många i din situation
    som har ett sånt flyt i språket.

  115. Det var första gången nån hade
    berömt mig för att tala bra svenska.

  116. Jag kunde bosniska och engelska,
    men svenska var mitt modersmål.

  117. Min pappa är riktig författare.
    Han skriver på svenska.

  118. Har du hört talas om honom, eller?
    Nej, fortsatte Anita.

  119. Att du kan svenska betyder inte
    att du är svensk, eller hur?

  120. Frågan var oväntad och direkt
    och träffade mig rakt i magen.

  121. Dessutom var den ställd som om hon
    inte förväntade sig nåt svar.

  122. Under för lång tid har vi låtit folk
    som inte är svenskar bli medborgare.

  123. Se vart det har fört oss! Bråk och
    stök, klyftan mellan oss och er-

  124. -är djupare än nånsin. Inte längre en
    klyfta, avgrund är ett bättre ord.

  125. Jag hade börjat associera
    klyfta med potatis-

  126. -då socialsekreterarens oväntade
    tonläge avbröt mina funderingar.

  127. Titta bara på förorterna, de har
    blivit små universum med egna lagar.

  128. En del av Sverige,
    men definitivt inte Sverige.

  129. Här bor folk som utnyttjar vår gäst-
    frihet, men det förändras sakta.

  130. Det råder nya tider nu. Viktiga
    och framför allt bättre tider.

  131. Min åsikt är att avblattefierings-
    processen är det tydligaste exemplet.

  132. Vi kan inte ha människor i landet,
    som inte är svenskar.

  133. Anita Anderbergs blick sa mig
    att hon visste nåt jag inte visste.

  134. Obehaget växte och jag tänkte på
    fängelset och samtalet med pappa.

  135. Processen handlar om
    en ansvarsfull invandringspolitik.

  136. För första gången har vi en stats-
    minister som fokuserar på svenskar-

  137. -tar ansvar, vågar peka på de problem
    vårt land har brottats med.

  138. Detta har väl inte undgått dig.
    Du förstår... Hon lutade sig fram.

  139. För att vara svensk måste man först
    bli svensk. Förstår du? Bli svensk.

  140. Jag förstod inte alls. Det kändes
    som om hon anklagade mig för nåt.

  141. -Men jag är född i Sverige!
    -Det gör dig inte svensk.

  142. -Jag har levt hela livet i Sverige.
    -Det gör dig inte heller till svensk.

  143. -Titta på ditt namn, ditt utseende.
    -Vad är jag då om jag inte är svensk?

  144. Du är... Du är nåt annat.
    Jag kan bara säga vad du inte är.

  145. Mamma var svensk. Av nån anledning
    kände jag att jag måste försvara mig.

  146. Jag vet det, det är jag som har
    sammanställt din journal, sa Anita.

  147. Men det har inte med saken att göra.
    Hon finns ju inte längre.

  148. Det har väl allt med saken att göra.
    Jag är svensk på min mammas sida.

  149. Svenskheten kommer inte i halvor,
    Alen. Man kan inte vara halvgravid.

  150. Antingen så är man svensk eller inte.

  151. Hade du haft mer svenskt utseende
    hade du kanske haft en större chans.

  152. Utseende? Det var inget jag kunde
    välja själv. Man föds som man föds.

  153. Så sant, sa Anita.
    Man föds som man föds.

  154. Det här är
    den här absurda processens början.

  155. Efter det här
    blir det mer och mer galet.

  156. Alen blir tilldelad en
    avblattefierare, heter det.

  157. En äldre person,
    i det här fallet en äldre...

  158. ...pensionerad snobb vid namn
    Karl-Olof Lagerstierna.

  159. Hans uppgift är att lära honom
    svenskhet, att drilla honom.

  160. Det är ett problem,
    för Alen kan ju svenska.

  161. Hans mamma är etnisk svensk,
    om man nu ska kategorisera.

  162. Så han förstår inte vad det är han
    inte kan, och inte vad han ska kunna.

  163. Det utvecklar sig till att Karl-Olof
    lär Alen hur man beter sig i ett hem-

  164. -hur man torkar skorna när man kommer
    hem till nån, hur man mikrar mat-

  165. -hur man genomför ett lyckat
    toalettbesök och andra absurditeter.

  166. Om hur man står i kö, hur man beter
    sig på en bank och så vidare.

  167. Helt enkelt därför att Karl-Olof inte
    själv har koll på vad svenskhet är.

  168. Alen får göra massa sysslor
    hemma hos Karl-Olof-

  169. -som att städa,
    arbeta i trädgården och så vidare.

  170. Karl-Olof börjar efter ett tag
    att kalla Alen för Rut i stället.

  171. Efter ett tag får Alen nog.

  172. Han säger: Jag förstår inte vad det
    här handlar om, vad jag ska lära mig.

  173. Då blir han kallad
    till ett nytt möte med makten.

  174. Jag tänkte läsa upp Karl-Olofs röst
    också, så ni får höra hur han låter.

  175. För på sätt och vis fångar han in
    mycket av det som vi under många år-

  176. -har betraktat som absurt,
    som stereotyper om invandrare.

  177. Men stereotyper som har blivit
    allt mer normaliserade i Sverige.

  178. I alla fall, det här är Karl-Olof.
    Han säger så här:

  179. Faktum är att du har flyktingrötter.
    Och du har vuxit upp utan en mamma.

  180. När föräldrar sviker
    träder samhället in.

  181. Risken är stor att du kommer att
    sluta i fängelse, som din pappa.

  182. Tänk dig själv som vuxen.
    Han svepte med handen.

  183. Du står stilla mycket och ofta
    på offentliga platser.

  184. Ibland spelar du schack på biblio-
    teket, dricker kaffe dagen lång-

  185. -röker gör du,
    går till moskén tio gånger per dag.

  186. Du har skägg, kaftan och förtrycker
    kvinnor. Men oftast gör du ingenting.

  187. Du kanske säljer vapen,
    droger och stulna kreditkort.

  188. Mest till invandrare
    men också till våra egna.

  189. Det är tråkigt att säga det,
    men du har en destruktiv livsstil-

  190. -du är improduktiv och lat.
    Du är en belastning för Sverige.

  191. Vi svenskar, sa Karl-Olof, har lärt
    oss att man måste göra rätt för sig.

  192. Du vill inte dra ditt strå till
    stacken. Du tar stråna från stacken.

  193. Vår stack. Ditt beteende strider
    mot svenska grundläggande normer.

  194. Du strider mot svenska normer.
    Du är en utmärkt illustration-

  195. -över allt som är fel i landet.
    Du förkroppsligar problemet, Alen.

  196. Du är sjuk i huvet.
    Jag fattar inte vad du snackar om.

  197. Poängen med avblattefieringen är
    att du ska bli svensk på riktigt.

  198. Hans röst gjorde mig arg.

  199. Du ska tänka och känna svenskt,
    omge dig med svensk kultur-

  200. -du måste verkligen tänka
    och känna svenskt. Han suckade.

  201. Men intrycket jag får är att du
    verkar tycka att du kan svenskhet.

  202. Han pausade.
    Jag fortsatte stirra rakt fram.

  203. Låt oss då se om du är så svensk.
    Ge dig ut och jaga svenskheten.

  204. När du fångar den, kom tillbaka
    och berätta för oss hur den ser ut.

  205. Låter bra, sa Anita.
    Man lär sig bäst genom att göra.

  206. -Ut och fånga svenskheten, Alen.
    -Fånga den? sa jag.

  207. Fånga den, sa Anita.
    Det här är ett bra tillfälle-

  208. -att använda allt
    du hittills har lärt dig.

  209. Men jag har inte lärt mig nåt,
    sa jag. Karl-Olof reste sig.

  210. Han gick till jackhängaren och
    hämtade en sportbag som han gav mig.

  211. En Sverigeväska, så att du kommer
    igång och börjar i rätt riktning.

  212. På mitt rum öppnade jag väskan.
    Där låg en älg, en dalahäst-

  213. -en polkagris, en tub Kalles kaviar,
    ett foto på kungen och drottningen-

  214. -partiets logga och tre dockor:
    Bamse, Skalman och Lille skutt.

  215. Jag radade upp sakerna på sängen,
    och tittade. Jag stod så en stund.

  216. Först tänkte jag inget speciellt.

  217. Sen försökte jag tänka mig in
    i Anitas och Karl-Olofs hjärnor.

  218. Vad hade de gjort med det här?
    Jag ansträngde mig-

  219. -men det var omöjligt att lista ut.
    Till slut gav jag upp.

  220. Jag tog ned pappas dagbok-

  221. -rev av pappret på polkagrisen
    och började bita.

  222. Allt det här kan tyckas absurt
    och till en början var det ju så-

  223. -speciellt om man spolar tillbaka
    bandet ett antal år, när jag skrev.

  224. Men samtidigt nånstans har boken
    blivit tvungen att bli absurd-

  225. -därför att mycket av tankegångarna
    är inte logiska på nåt sätt.

  226. Där logiken tar slut,
    där måste humorn få komma in.

  227. Avblattefieringsprocessen är ingen
    manual i hur man förändrar människor.

  228. Efter det här
    blir det allvar på riktigt.

  229. Alen flyr ur processen, därför att
    han desperat letar efter svenskhet.

  230. Men han kan ju inte hitta den.
    Han vet inte var den finns.

  231. Som en sista utväg i sin svenskhets-
    jakt skriver han till statsministern-

  232. -där han helt enkelt ber om hjälp
    för att fånga svenskheten.

  233. Jag tänkte avslutningsvis också läsa
    det här brevet, som är Alens röst-

  234. -som på ett bra sätt
    summerar hans position-

  235. -och hans tankar
    om den svårfångade svenskheten.

  236. Han skriver så här:
    Hej statsministern!

  237. Jag heter Alen, är 15 år
    och går i avblattefieringsprocessen.

  238. Jag letar efter svenskheten,
    men hittar den inte.

  239. Jag har funderat mycket på svensk-
    heten, vad den är, var den finns.

  240. Det är som om svenskheten
    är en svävande känsla.

  241. Ibland tänker jag
    att svenskheten bor i min skalle.

  242. Jag kan bara känna den, och det
    är så så jag vet att den finns.

  243. Men svenskheten bor inte bara i mig,
    lika mycket i alla andra i Sverige.

  244. Den är lurig, den rör på sig hela
    tiden. Hur ska man fånga nåt sånt?

  245. Jag vet inte, svenskheten förvirrar
    mig. Den har många olika skepnader.

  246. Min tjej Melinda är svensk på ett
    sätt. Min plastsyrra Vilma också.

  247. Liksom min avblattefierare,
    och han jag bor hos, Sten.

  248. Deras svenskheter
    är som natt och dag.

  249. Varför vill du bevara endast en
    svenskhet när det verkar finnas fler?

  250. Varför ska det hindra mig
    från att vara som jag är?

  251. Det förvirrar mig. Och varför säger
    du alltid att svenskar sällan-

  252. -lyckas komma överens
    med svartskallar?

  253. Själv har jag aldrig bråkat med några
    gäng, men med enskilda personer.

  254. Jag kommer inte överens med Karl-Olof
    för han är en rik, jävla snobb-

  255. -och inte för att han är svensk,
    och jag inte är det.

  256. Och människorna som betyder mest för
    mig, Melinda och Hannes, är svenskar.

  257. Vem som gillar vem verkar inte
    ha ett dugg med svenskhet att göra.

  258. Om jag ska få plats i ditt Sverige
    måste jag tydligen bli nån annan.

  259. Du vill förändra mig. Allt och alla
    förändras. Men också svenskheten.

  260. Att försöka fånga den är kanske som
    att i havet försöka fånga vattnet.

  261. Det man får glider en ur händerna.
    Svenskheten är nog som enhörningen:

  262. Alla vet hur den ser ut,
    men ingen har sett den.

  263. Jag vet att du är upptagen, men det
    skulle vara bra om du kunde svara.

  264. Kanske kan du hjälpa mig att fånga
    svenskheten. Ha det. Alen.

  265. Och efter det här blir det,
    som jag sa, allvar på riktigt.

  266. Processen skruvas upp
    och leder till konsekvenser-

  267. -som Alen aldrig
    hade kunnat föreställa sig.

  268. Avblattefieringsprocessen är,
    för mig, även om jag...

  269. Det är en lite konstig bok. Jag
    tycker om den, samtidigt som jag...

  270. Det känns olustigt att prata om den,
    för mycket av det jag tog som humor-

  271. -och såg som roligt att skoja om,
    är verkligt.

  272. Ofta finns det
    absolut ingen skillnad-

  273. -mellan det riksdagspolitiker säger-

  274. -och det som jag har skrivit i boken,
    som nån sorts skruvad värld av skämt.

  275. Men den är ett vapen i kampen
    mot rasismen, i kampen över orden.

  276. Därför att det är den absolut
    viktigaste kampen vi har.

  277. Alla handlingar, hur absurda,
    hur galna de än verkar vara-

  278. -är på nåt sätt förankrade
    i just ord och innebörder.

  279. Det börjar med relativt
    oskyldiga demoniseringar-

  280. -av människor med invandrarbakgrund-

  281. -och det slutar med en rasistisk
    terrorattack, som i Trollhättan.

  282. Här tänker jag också
    att alla vi har ett ansvar.

  283. Berättelser, ord, språk
    är ju så klart maktmedel-

  284. -med vilka vi formar framtiden
    och samtiden.

  285. Så det är viktigt att positionera sig
    i språk och på rätt sätt.

  286. Okej, tack så mycket.
    Det var vad jag hade att säga.

  287. Textning: Anna Warmland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om språk, identitet och författarskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Bečević, Zulmir, 1982-, Främlingsfientlighet, Författare, Författarskap, Litteraturvetenskap, Migration
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Om en svensk emigrantkoloni

Journalisten och författaren Ola Larsmo berättar om en grupp svenska emigranter vars öde ligger långt ifrån dem vi har lärt känna i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Istället för att hamna i det rika och moderna Amerika hamnar emigranterna på samhällets botten där de möts av fattigdom och fördomar. Med hjälp av fotografier, unika brev och artiklar lyckas Ola Larsmo lägga ett pussel som får den idag bortglömda och helt utraderade svenska emigrantkolonin Swede Hollow att återigen väckas till liv. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Hur ska jag orka med tre barn?

Hur ska man räcka till som ensamstående förälder till tre barn med diagnoser? Det undrar en mamma som upplever att tiden och energin inte är tillräcklig. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor.