Titta

UR Samtiden - Ett gott hem för alla

UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Om UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal och föreläsningar om romernas situation i Sverige under 1950- och 1960-talen. Symposiet arrangerades i samband med en utställning av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Till första programmet

UR Samtiden - Ett gott hem för alla : De finska romernas invandring och deras kampDela
  1. I dag ska jag tala om de finska
    romernas politiska mobilisering-

  2. -och grundandet av det strategiska
    och långsiktiga arbete-

  3. -för romers rättigheter i Sverige
    som grupp.

  4. Det arbete som utfördes då
    lade grunden för-

  5. -det arbete för romernas rättigheter
    som fortgår ännu i dag.

  6. De finska romerna kom som social-
    politiska flyktingar till Sverige-

  7. -redan i slutet av 50-talet.

  8. I Finland levde romerna under djup
    misär och obefintlig social trygghet.

  9. De hade inte tillgång till bostäder-

  10. -och mycket begränsad tillgång
    till sjuk- och hälsovård-

  11. -samt avsaknad av utbildning-

  12. -vilket gav upphov till
    en arbetslöshet.

  13. Man försörjde sig då fortfarande
    på traditionella yrken-

  14. -som hästhandel och hantverk.

  15. Det är ett faktum att romerna inte
    hade något människovärde i Finland.

  16. Utslagningen var total. De finska
    romerna vandrade på vägarna-

  17. -och var beroende av
    majoritetsbefolkningen-

  18. -för logi gentemot arbete.

  19. Romska män sattes ofta i arbetsläger
    på grund av obetalda underhåll-

  20. -till barn från tidigare äktenskap.

  21. Dessa rullade på-

  22. -och det fanns
    få möjligheter till frigivning.

  23. Diskrimineringen var omfattande
    och utanförskapet var totalt.

  24. Det fanns inga samhälleliga skyddsnät
    och tillgången till rättigheter-

  25. -för romer i Finland var obefintlig.

  26. Så när visumtvånget upphörde 1954
    i Sverige-

  27. -möjliggjordes emigration från
    Finland även för de finska romerna-

  28. -till Sverige.

  29. Och i och med visumtvånget
    så upphörde också inreseförbudet-

  30. -som var direkt riktat
    mot romer i Sverige.

  31. På 60-talet möttes de finska romerna
    av 700-800 svenska romer-

  32. -som redan fanns i Sverige. Deras
    förfäder hade invandrat till Sverige-

  33. -under de två senaste årtiondena
    av 1800-talet.

  34. Gemensamt för de två grupperna var
    att de fortfarande var utsatta för-

  35. -allvarlig diskriminering.

  36. Katarina Taikon höjde sin röst
    om romernas alarmerande situation-

  37. -och uppvaktade makthavare
    om romers livsvillkor-

  38. -bland annat
    genom sin bok "Zigenerska"-

  39. -och fick reaktioner ganska omgående.

  40. De svenska romerna fick bostäder
    och tillgång till vuxenutbildning.

  41. De finska romerna inkluderades inte
    av dessa insatser ännu.

  42. De bodde på tältplatser, i gamla
    bilar och undermåliga sommarstugor.

  43. Socialförvaltningen i Stockholm
    hade sedan 1959-

  44. -en konsulent för romska frågor
    vid namn Nils Wall.

  45. Han var väl medveten om-

  46. -att det hade kommit
    romska invandrare från Finland-

  47. -till och med under någon omfattning
    redan under 1950-talet.

  48. I en intervju med Nils Wall 1963
    beräknade han-

  49. -att det bara i Stockholm med omnejd
    fanns ett hundratal finska romer.

  50. Han var förfärad över
    hur illa dessa finska romer bodde.

  51. Det kunde bo bortåt femtio personer
    i en enda lägenhet.

  52. Han hade intrycket
    att nöden bland dem var större-

  53. -än bland svenska romer,
    men han kunde inte hjälpa dem-

  54. -eftersom han måste följa
    myndigheternas direktiv-

  55. -då de här finska romerna inte var
    svenska medborgare.

  56. Så de finska romerna omfattades
    ännu inte av de reformerna-

  57. -som kom de svenska romerna till del.

  58. En viktig omständighet
    för finska romer var-

  59. -att det fanns möjligheter till
    tillfälliga arbeten.

  60. Under 1960-talet arbetade de på
    restauranger, i städfirmor, fabriker-

  61. -och liknande.

  62. I Norrköping hade nästan samtliga
    100 finska romer som bodde där-

  63. -tillfälliga förvärvsarbeten.

  64. 1967 bildades formellt
    Finlands zigenarförening i Finland.

  65. Ett par år därefter, 1969-

  66. -bildades det vid en sammankomst
    i Stockholm en arbetsgrupp-

  67. -som hade till uppgift att sprida
    information till myndigheterna-

  68. -om de finska romerna
    och deras situation i Sverige.

  69. Tidigare på 60-talet hade flera av
    dessa pionjärer bedrivit ett arbete-

  70. -för att upplysa om de finska
    romernas miserabla förhållanden.

  71. Det fanns flera starka personligheter
    som deltog i den kamp-

  72. -för mänskliga rättigheter
    både i Sverige och i Finland.

  73. En kamp som redan höll på
    att växa fram hos romerna i Finland.

  74. De finska romerna var också
    vid den här tiden-

  75. -den största romska gruppen i Norden
    till antal.

  76. Cirka 8 000-10 000 personer.

  77. Särskilda vuxenskolor
    för svenska romer hade kommit i gång-

  78. -i mitten av 60-talet.

  79. Efter många påtryckningar beslöt de
    lokala skolansvariga i Stockholm-

  80. -att trotsa det faktum
    att de s.k. zigenarskolorna-

  81. -enbart var till för svenska romer.

  82. Två unga finsk-romska kvinnor
    antogs som första elever.

  83. Detta ledde senare till
    att dessa skolor hade-

  84. -ett trettiotal finsk-romska elever.

  85. De finsk-romska eleverna
    fick emellertid inte studiebidrag-

  86. -medan de svensk-romska i samma stad
    fick utbildningsbidrag.

  87. 1969 antog Nordiska rådet-

  88. -en rekommendation till regeringen
    i Finland och Sverige att samarbeta-

  89. -i syfte att förbättra
    romernas villkor.

  90. Detta samarbete förverkligades 1970-

  91. -och från 1976 med årliga konferenser
    om vartannat i Sverige och Finland.

  92. Tyvärr avslutades
    detta samarbete 2005-

  93. -då det var Sveriges tur att anordna
    konferensen men inte gjorde det.

  94. I april 1972 bildades formellt
    Stockholms finska zigenarförening:

  95. Den första romska föreningen
    i Sverige-

  96. -och redan från början en kamp-
    organisation för romers rättigheter.

  97. De finska romerna organiserar
    och mobiliserar sig politiskt-

  98. -i en medborgarrättsrörelse,
    kan man säga.

  99. På detta första föreningsmöte
    deltog ett hundratal finska romer.

  100. Vid den tiden fanns det
    cirka 1 000 personer i Sverige.

  101. Föreningen stöddes av Finlands
    zigenarförening som bildades 1967-

  102. -och de hade ett tätt samarbete
    mellan de två länderna.

  103. Nämnas kan att i stadgarna för
    Stockholms finska zigenarförening-

  104. -stod det att styrelsen skulle bestå
    av en majoritet av romer-

  105. -men även att ordförande
    skulle vara romsk.

  106. Aleka Stobin var ordförande
    i föreningen i flera år.

  107. 1979 var medlemsantalet uppe i
    500 personer. Det var ganska mycket.

  108. Nämnas kan också Gunni Nordström-

  109. -som också var en av de aktiva
    i romernas kamp redan på 60-talet.

  110. Hon skrev bland annat
    boken "Zigenarliv".

  111. Hon har även skrivit
    ett långt kapitel-

  112. -i "De finska romernas historia
    från svenska tiden till 2000-talet"-

  113. -som getts ut på svenska nu i höst,
    som jag rekommenderar alla att läsa.

  114. Panu Pulma, professor i-

  115. -Finlands och Nordens historia
    i Helsingfors-

  116. -var projektledare och redaktör
    för den här boken.

  117. Den finns alltså i handeln nu
    och heter-

  118. -"De finska romernas historia
    från svenska tiden till 2000-talet".

  119. Stockholms finska zigenarförening
    uppvaktade relevanta myndigheter-

  120. -gällande olika områden som bostad,
    utbildning, sysselsättning-

  121. -rättssäkerhet, sjuk- och hälsovård.

  122. Föreningen reagerade också
    i diskrimineringsfall-

  123. -som drabbade finska romer.

  124. Föreningen kontaktade flera gånger
    justitieminister Lennart Geijer om-

  125. -att en utredning skulle tillsättas
    för att studera-

  126. -hur lagen mot rasdiskriminering
    efterlevdes.

  127. 1972 var representanter för
    föreningen inbjudna till konferens-

  128. -i Riksdagshuset i Stockholm,
    anordnad av Socialstyrelsen-

  129. -och Inrikesdepartementets
    expertgrupp för vissa zigenarfrågor.

  130. Detta var alltså 1972.

  131. Finns det vatten?

  132. 1973 anordnade föreningen
    en stor konferens.

  133. Medarrangör var Jakobsbergs
    finska socialdemokratiska förening.

  134. Temat var zigensk kulturdag.

  135. 600 personer kom till kulturdagen
    i Jakobsberg 1973.

  136. Majoriteten av dem var romer.

  137. Dagen ägnades också åt en debatt
    mellan romer och politiker.

  138. I juni 1973 bildade
    Stockholms finska zigenarförening-

  139. -tillsammans med Finlands zigenar-
    förening Nordiska zigenarrådet-

  140. -som skulle verka för samordning
    mellan myndigheter och romer.

  141. Nordiska zigenarrådet
    hade samarbete med Finland-

  142. -men inledde också samarbete
    med romer i Norge och i Danmark.

  143. Föreningen var också
    en remissinstans.

  144. De två föreningar som bildade
    Nordiska zigenarrådet var de enda-

  145. -rent romska organisationerna
    i Norden vid den tidpunkten.

  146. Nordiska zigenarrådets
    första konferens-

  147. -anordnades i Helsingfors 1973-

  148. -då en rad finska politiker ställdes
    till svars för uteblivna åtgärder.

  149. 1974 anordnade
    Stockholms finska zigenarförening-

  150. -tillsammans med Sveriges
    socionomförbund en konferens.

  151. I den deltog 300 personer
    från hela landet.

  152. Statliga representanter
    såväl från Sverige som Finland-

  153. -kommunala förtroendemän,
    tjänstemän och romska representanter.

  154. Det är ganska mycket. Det är svårt
    att få ihop 300 personer i dag-

  155. -på konferenser.

  156. I diskussionen deltog arbetsmarknads-
    minister Anna-Greta Leijon-

  157. -som tillsatt
    en arbetsgrupp för att utreda-

  158. -finska romers situation i Sverige.

  159. Stockholms finska zigenarförening
    fick i uppdrag-

  160. -att utse en referensgrupp
    som stöd för arbetsgruppen.

  161. I denna referensgrupp ingick
    Aleka Stobin, Miranda Blomerus-

  162. -och Ingrid Iverstam.

  163. Föreningens samarbete med
    socionomförbundet fortsatte.

  164. Konferenser dokumenterades
    och resulterade i en rapport-

  165. -med avslutande tjugo förslag
    till åtgärder.

  166. I sammanhanget visades Pål-Nils
    Nilssons och Brita Reuterswärds film-

  167. -"Var finns det ett land?",
    som sändes i TV2 den 11 maj 1975.

  168. Den gav klara belägg för en fortsatt
    och omfattande diskriminering-

  169. -av romerna i Finland.

  170. Så 1976 fick även
    de finska romerna sig till del-

  171. -de reformer de svenska romerna fått,
    som till exempel utbildning.

  172. Även arbetsmarknadsåtgärder
    och utbildningar-

  173. -som anordnades
    för vuxna utomnordiska romer-

  174. -kom först nu romer till del.

  175. Nämnas kan också
    att man under 70- och 80-talet-

  176. -bedrev konsulent- och familje-
    pedagogverksamhet bland finska romer.

  177. Någon form av brobyggarverksamhet.

  178. En samrådsgrupp skulle inrättas
    för att främja samverkan-

  179. -mellan berörda ämbetsverk
    i frågor som berör romer.

  180. 1976 fick Invandrarverket
    sin samordnande funktion-

  181. -i denna verksamhet
    med fyra tjänster.

  182. En av dem var Seija Ketola,
    som finns med oss här i dag.

  183. Nordiska zigenarrådet ingick
    i denna arbetsgrupp som romsk part.

  184. De svenska romerna var inte
    organiserade i Nordiska zigenarrådet-

  185. -men inbjöds ändå,
    och de kom att senare delta.

  186. På grund av nedskärningar av resurser
    blev arbetet i gruppen lågintensivt-

  187. -och man försökte återuppliva arbetet
    fram till 1990.

  188. En ny arbetsgrupp bildas 1993-

  189. -av Statens invandrarverk
    och Nordiska zigenarrådet-

  190. -för att göra en gemensam situations-
    beskrivning om romerna i Sverige.

  191. Nordiska zigenarrådet ändrade namn
    till Romernas riksförbund-

  192. -i slutet av 90-talet, då det var
    en lämpligare formulering.

  193. 1976 reser ett antal personer
    från föreningen till Indien-

  194. -för att delta i en romsk festival-

  195. -anordnad av Indian Institute
    of Romani Studies i Chandigarh.

  196. Den romska delegationen
    med nästan uteslutande finska romer-

  197. -träffade premiärminister
    Indira Gandhi i Delhi.

  198. Där sa hon
    att hon beundrade romernas kamp-

  199. -och deras sätt att bevara den
    indiska kulturen genom århundraden-

  200. -och att världen behöver romsk anda.

  201. Några ord om Aleka Stobin,
    som var min farbror-

  202. -som gick bort år 2001
    väldigt hastigt.

  203. Han kämpade för romers rättigheter
    här i Sverige i 40 år.

  204. Han inledde mycket av det strategiska
    och långsiktiga arbete-

  205. -med stat, kommuner och myndigheter.

  206. Han lade grunden för många reformer
    och förbättringar-

  207. -både socialt och inom kulturen-

  208. -och alla olika samhällsområden.

  209. Han arbetade bland annat
    för romernas minoritetsstatus-

  210. -som romerna fick år 2000.

  211. Han var även politiskt aktiv-

  212. -och valdes in i Stockholms distrikt
    för Kristdemokraterna-

  213. -kort innan han dog.

  214. Han var välkänd internationellt
    i romska frågor.

  215. Han deltog också i Romani Union,
    en internationell sammanslutning.

  216. Han deltog i många sammanhang
    runtom i världen-

  217. -och var högt respekterad av såväl
    romer i alla grupper och icke-romer.

  218. Han var en hedersman, en ledare,
    och titulerades i inbjudningar-

  219. -från statliga myndigheter
    och dylika som "herr Aleka Stobin".

  220. Han var rak, ärlig och tydlig i sitt
    budskap, som han aldrig tummade på.

  221. Han var också en av förkämparna för
    romers rättigheter under 1900-talet.

  222. Jag vill kort bara gå tillbaka
    för en snabb genomgång-

  223. -och nämna de här olika tidpunkterna
    och händelserna.

  224. Finlands zigenarförening
    bildades i Finland 1967.

  225. Stockholms finska zigenarförening
    bildades i Stockholm 1973-

  226. -och var verksam
    fram till mitten av 80-talet, 1986.

  227. De två föreningarna-

  228. -bildade tillsammans
    Nordiska zigenarrådet 1973-

  229. -som bytte namn till Romernas
    riksförbund i slutet av 90-talet.

  230. Statens invandrarverk hade
    sin arbetsgrupp från 1976-1986-

  231. -och gjorde ett gediget arbete.

  232. Jag tror jag slutar där.
    Jag har väl använt mina 15 minuter-

  233. -och då tackar jag för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De finska romernas invandring och deras kamp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efter 1990, Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Finland, Historia, Nationella minoriteter, Romer, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.

Fråga oss