Titta

UR Samtiden - Ett gott hem för alla

UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Om UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal och föreläsningar om romernas situation i Sverige under 1950- och 1960-talen. Symposiet arrangerades i samband med en utställning av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Till första programmet

UR Samtiden - Ett gott hem för alla : Sverige och rasismenDela
  1. Jag har under en stor del av mitt liv
    sysslat med hela det komplex–

  2. –som vi kallar rasism, migration,
    gränser, mångkultur, kosmopolitik.

  3. Men jag måste först säga att jag
    tillhör den majoritet i Sverige–

  4. –som har varit pinsamt okunniga
    om romers historia i Sverige.

  5. Jag har inga specialkunskaper.
    Det ska jag säga från början.

  6. Nu börjar den situationen
    äntligen förändras–

  7. –inte minst tack vare vitboken och
    Mohtadis bok om Katarina Taikon.

  8. Vi ska vara tacksamma och glada för
    att nånting håller på att förändras.

  9. Även min egen okunskap
    kanske håller på att suddas ut.

  10. Jag har också skrivit ett manus,
    som jag tänkte hålla mig till.

  11. Sen några år har vi börjat benämna
    olika rasismer med egna begrepp.

  12. Vi talar om
    antiziganism, afrofobi, islamofobi–

  13. –och naturligtvis sen många år
    om antisemitism.

  14. Kolorism har blivit ett begrepp för
    att beskriva de hudfärgshierarkier–

  15. –som mellan ljusare och mörkare.

  16. Det är hudfärger som finns hos
    individer bland dem som rasifierats.

  17. Begreppen – att man har börjat se de
    olika historierna – är ett framsteg.

  18. Det innebär att vi äntligen
    har börjat lära oss särskilja–

  19. –hur diskriminering uttrycks
    på olika sätt mot olika grupper.

  20. Kunskap och förståelse har ökat–

  21. –och debatten och diskussionen har
    blivit mer sofistikerad, tycker jag.

  22. All rasism ser inte likadan ut.

  23. Stereotyperna och
    de historiska sammanhangen är olika.

  24. Det som sägs, det sägs
    i väldigt annorlunda historiska rum.

  25. Det får då helt olika betydelser.

  26. Antiziganismens former
    är inte alls desamma som afrofobins.

  27. Föraktet är detsamma,
    men det uttrycks på olika sätt.

  28. Erfarenheter och minnen
    är inte desamma.

  29. Det tycker jag är ett stort framsteg,
    och det har skett de sista åren.

  30. Men det gör mig också lite orolig
    när man särskiljer olika rasismer.

  31. Det finns en risk med det där.

  32. Det finns en risk att vi förlorar de
    större sammanhangen och sambanden–

  33. –där alla de här små delarna–

  34. –eller de olika delarna,
    är sammanlänkade på olika sätt.

  35. Då tänker jag framför allt på
    rasfilosofins enorma betydelse–

  36. –som övergripande idékomplex
    och politisk praktik i Europa–

  37. –där alla de här
    är inlemmade på olika sätt.

  38. Rasfilosofins närvaro i Europa
    är ju väldigt besvärlig.

  39. Det är smärtsamt att konfrontera den.

  40. Folk blir illa berörda, framför allt
    människor med min hudfärg.

  41. Det finns en längtan hos många
    européer att slippa den diskussionen.

  42. Ibland blir det enklare om man lägger
    varje grupp i sin egen lilla låda.

  43. Man försöker slippa
    de stora historiska sammanhangen.

  44. I stället är det viktigt att man ser–

  45. –att de specifika historierna är in–
    vävda i den övergripande berättelsen–

  46. –i den stora berättelsen
    om Europa och rasismen.

  47. Majoritetssamhället vill undvika
    att tala om de här fenomenen.

  48. När jag skrev detta upptäckte jag–

  49. –att mitt Word–program markerade
    alla de här orden som felstavade.

  50. Rasfilosofi, antiziganism, afrofobi
    markerades som fel.

  51. Min datorskärm ville inte kännas vid
    de orden. De ska helst inte finnas.

  52. Det är ett litet tecken på
    att vi inte vill prata om det här.

  53. "Vi" är majoritetssamhället. Vita
    européer vill inte prata om det här.

  54. Antiziganismen är fördomsfull, men
    kan inte reduceras till bara fördom.

  55. Den är mycket mer än så.

  56. För inte länge sen ansågs den vila på
    vetenskapliga sanningar om raser–

  57. –och om samband mellan yttre
    kroppsdrag och inre egenskaper–

  58. –eller att folkgrupper var enhetliga
    och hade samma egenskaper.

  59. De var likadana
    och hade samma karaktärsdrag.

  60. Storlekar på
    näsor, öronsnibbar, bäckenben–

  61. –och om man var en långskalle eller
    en kortskalle, avgjorde vem man var.

  62. Det avgjorde om man hörde hemma
    eller var en främling i Sverige–

  63. –och i andra länder i Europa.

  64. Man kan nu förfasa sig och förvånas
    över de katalogiseringar–

  65. –som gjordes på Rasbiologiska
    institutet i Uppsala på 1920–talet–

  66. –och som nu är väldokumenterade.

  67. När institutet stod på sin höjdpunkt
    var det så många som 75 000 svenskar–

  68. –som katalogiserades och
    registrerades under bara 1,5 år.

  69. Det är en oerhörd summa. Alla
    hamrades in på hypermoderna hålkort–

  70. –och matades in i nya IBM–maskiner.

  71. Det här var ett hanterande
    som låg i modernitetens framkant.

  72. Herman Lundborg, som var chef för
    Rasbiologiska institutet, förklarade–

  73. –att syftet var "en rasbiologisk
    inventering av vårt eget folk"–

  74. –för att "skydda folket
    från farliga inre fiender".

  75. Raspolitiken var inte en extremism,
    som många vill få oss att tro i dag–

  76. –utan den var fast förankrad
    i samhällets huvudfåra.

  77. Dess former var visserligen
    omstridda. Många opponerade sig.

  78. Men själva grundsynen
    ifrågasattes inte.

  79. Det fanns raser, biologiska raser–

  80. –och de borde inte blandas,
    utan skulle leva åtskilda.

  81. Herman Lundborgs stora skräck
    var rasblandningen.

  82. Det är samma skräck
    som i dag uttrycks som mångkultur–

  83. –alltså att kulturer ska blandas.
    Rasfilosofin har en lång historia.

  84. Den är integrerad i upplysningen–

  85. –och den vetenskapliga forskningens
    genombrott på 1700– och 1800–talet.

  86. Det kanske är därför
    den är så besvärlig.

  87. Den tillhör inte bara de reaktionära–

  88. –utan den är invävd i historien om
    Europas "framsteg" och upplysning.

  89. Det är därför den gör så ont och
    blir så besvärlig och mångbottnad.

  90. Den har varit, och är fortfarande,
    grundläggande för Europas samhällen.

  91. Den har format institutioner,
    värderingar och kultur.

  92. Utan rasfilosofins idéer och tankar–

  93. –skulle inte Europa se ut
    som det gör i dag.

  94. Vi skulle inte leva de liv
    vi lever i dag.

  95. Jag går ofta tillbaka till Daniel
    Defoes roman "Robinson Crusoe".

  96. Det kan vara en av de första
    moderna romaner som skrevs.

  97. Vi tänker oss den som en ungdomsroman
    men den var en filosofisk roman–

  98. –om vad det var
    att vara en europeisk människa.

  99. Man kan kalla det för
    en sekulär skapelseberättelse–

  100. –för det liberala och upplysta
    Europa. Ni bör absolut läsa den.

  101. Den förklarar enormt mycket om varför
    det ser ut som det gör i vår värld.

  102. Ni minns säkert
    att det är en ensam man på en öde ö–

  103. –och ni vet också
    att Robinson sen möter Fredag.

  104. Det är en klassisk skildring. Fredag
    är en svart man som dyker upp på ön.

  105. Han blir Robinsons slav.

  106. Det intressanta är att Robinson inte
    tvingar Fredag att bli hans slav.

  107. Han använder inget våld, utan det
    är Fredag som ber att få bli slav.

  108. Här är slaveriet en frivillig
    överenskommelse mellan två personer.

  109. Maktordningen mellan den vite och
    den svarte mannen är helt naturlig.

  110. De accepterar en naturgiven ordning
    i den här berättelsen.

  111. Det är inte en kamp,
    utan det är så här det ska vara.

  112. Det är en ofrånkomlig del av det
    samhälle som Robinson skapar på ön.

  113. Trots att de bara är två personer, så
    grundlägger han en samhällsordning.

  114. Det är det som gör berättelsen
    till en skapelseberättelse.

  115. Den brukar användas för att förklara
    den koloniala rasismen–

  116. –den som skapades
    när européer erövrade världen.

  117. Den återkommer i det vi i dag
    kallar afrofobi eller i den rasism–

  118. –som ligger i diskrimineringen
    av människor med invandrarbakgrund.

  119. Men den hjälper oss också att förstå–

  120. –hur Europa formades
    innanför sina geografiska gränser–

  121. –alltså att förstå den inomeuropeiska
    rasismen, den som åtskilt folk här–

  122. –och som faktiskt sen andra
    världskriget har fallit i glömska.

  123. Vi talar väldigt lite om den
    inomeuropeiska rasismens historia.

  124. Där är diskriminering av och
    förakt mot romer ett centralt inslag.

  125. Det är ofta underskattat, men jag
    tror att det är oerhört centralt.

  126. Rasfilosofins politiska form
    blev nationalstaten.

  127. Vi kan inte tänka oss nationalstater
    utan rasfilosofisk grund.

  128. De hade aldrig kunnat uppstå utan det
    rasfilosofiska tänkandet i botten.

  129. Då tänker inte jag på staten eller
    på landet, med dess yttre gränser.

  130. Nationalstatens idé är att man
    kopplar samman stat, land och nation.

  131. Nation kan uttydas
    som folk, kultur eller ras.

  132. Det ska hänga samman.

  133. Nationalismens grundtanke är
    att varje folk ska ha ett eget land.

  134. Sverige ska vara ett land för
    det svenska folket. Det är grundidén.

  135. Vi kan inte föreställa oss
    Europa utan nationalstater.

  136. Innanför nationalstaternas gränser,
    så har minoriteter, de andra–

  137. –alltid utgjort ett ofrånkomligt
    problem för nationalstaten.

  138. De har alltid varit den inre fiende,
    som Herman Lundborg talade om.

  139. De saboterar med sin blotta existens–

  140. –själva idén, grundförutsättningen,
    om kulturell homogenitet och likhet–

  141. –idén om separering mellan
    olika folk, nationer och raser.

  142. Romernas historia under 1900–talet
    är en provkarta–

  143. –på de hänsynslösa tekniker
    som stat och samhälle utvecklat–

  144. –för att marginalisera, exkludera
    och hålla nere olika minoriteter.

  145. De förnekas rättigheter, barn tvångs–
    omhändertogs, kvinnor steriliserades.

  146. De hölls utanför genom att aldrig
    få bli bosatta eller gå i skolan.

  147. De kontrollerades och registrerades.

  148. I förlängningen av den här logiken
    låg mer hårdhänta metoder–

  149. –som utvisningar, deportationer
    och även dödande av människor.

  150. Det här gäller inte bara romer, utan
    även andra folk i andra länder.

  151. Men det är samma avsikter och syften.

  152. I Sverige ska man nämna samerna, som
    Herman Lundborg var helt fixerad av.

  153. Han var helt förfasad
    över rasblandningen i norra Sverige.

  154. När man motverkar antiziganism
    och andra former av rasism–

  155. –så ifrågasätter man grundläggande
    institutioner och ordningar–

  156. –som till exempel nationalstaten.

  157. Man måste separera nation och stat–

  158. –precis som vi har lärt oss separera
    religion och stat för länge sen.

  159. Europatanken, EU:s grund, är ju
    faktiskt ett exempel på ett försök–

  160. –att bädda in det nationella raseriet
    eller hålla det borta.

  161. Man vill dämpa det och minska
    de här institutionernas betydelse.

  162. Den inomeuropeiska rasismen och
    systemet med stränga nationalstater–

  163. –har haft förödande konsekvenser
    för miljoner européer på 1900–talet.

  164. Tvångsförflyttningar, förföljelser,
    förbud mot språk och kultur–

  165. –utestänger
    från medborgerliga rättigheter.

  166. Man kan nog absolut säga–

  167. –att romer och judar intar en
    särställning i denna mörka historia.

  168. Den har hela tiden legat inbäddad
    i en föreställning–

  169. –om framsteg, upplysning
    och modernitet.

  170. Det är det
    som gör det här så besvärligt.

  171. De är folk som betraktades
    som geografiskt gränslösa–

  172. –och som att de, genom sina liv,
    ifrågasatte uppdelningen i stater–

  173. –med tydliga gränser
    och enhetlig befolkning.

  174. De fanns ju överallt
    och de kunde inte tolereras.

  175. Kultursociologen och aktivisten
    Stuart Hall, som dog förra året, sa–

  176. –att rasismen rör till historien
    och historieskrivningen.

  177. Det kan man säga på ett annorlunda
    sätt. Det var nog det han menade:

  178. Antirasismens upptäckter rör till och
    gör historieskrivningen besvärlig.

  179. Det skapar oreda.

  180. Några av mina favoritscener i filmen
    om Katarina Taikon är exempel på det.

  181. Det här händer när romer börjar
    berätta sin egen historia i Sverige.

  182. När berättelsen får genomslag i
    offentligheten uppstår rörigheten.

  183. Det blir otydligt vad som är framsteg
    och övergrepp. Kan de samexistera?

  184. I filmen finns det
    ett par fantastiska avsnitt.

  185. Bland annat
    är författaren Ivar Lo–Johansson med.

  186. Det är en person som alltid
    har symboliserat kampen mot förtryck–

  187. –och kampen för människans värdighet.
    Där gjorde han stora insatser.

  188. Men i den här filmen
    framträder han i en helt annan roll–

  189. –som en fullblodsrasist,
    en riktigt reaktionär person–

  190. –som upprätthåller och företräder den
    mörkaste delen av Europas historia.

  191. Hans människosyn är nästan exakt
    densamma som Herman Lundborgs.

  192. Olof Palme råkar också ut för
    en ordentlig törn i den här filmen.

  193. Det är också intressant.

  194. Det visar att tolerans
    inte nödvändigtvis är samma sak–

  195. –som att angripa rasismen som en
    grundläggande europeisk maktordning.

  196. Fördomarna som Olof Palme
    väldigt ofta talade om...

  197. Att angripa dem är inte samma sak
    som att angripa fundamentet.

  198. Det är inte riktigt samma sak
    som antirasism, alltid.

  199. Robinson gjorde inte Fredag till slav
    därför att han hade fördomar–

  200. –utan därför att han uppfattade
    den vita hudfärgens privilegiesystem–

  201. –som en given och naturlig makt–
    ordning som måste råda i samhället.

  202. Den gav honom fördelar
    och var därför värd att försvara.

  203. Nu ska jag hoppa framåt. En fråga som
    jag funderade på inför föredraget är:

  204. Varför har förföljelsen av romer–

  205. –romernas historia, antiziganismen–

  206. –plötsligt fått så stor kraft
    i samhällsdebatten de senaste åren?

  207. Jag kan inte påminna mig att det har
    diskuterats med en sån intensitet–

  208. –som på senare år. Jag var barn
    när Katarina Taikon var aktivist–

  209. –så jag minns inte de åren.

  210. Under mitt vuxna liv har det aldrig
    diskuterats med en sån intensitet.

  211. Man kan fråga sig varför.

  212. Ett svar på frågan är...
    Vi kan prata vidare om det sen.

  213. Ett svar är naturligtvis:
    Romernas egna envisa aktivism.

  214. De har framhävt sina rättigheter
    och drivit sina krav–

  215. –vilket utmynnade i vitboken.

  216. Men jag tror att även andra svar
    på den här frågan har hjälpt till.

  217. Sverige har förvandlats
    till ett invandrarland.

  218. Frågorna kring migration,
    rasism, mångkultur och gränser–

  219. –har gjort att andra människor har
    börjat intressera sig för romer.

  220. Romernas historia har aktualiserats.
    Det är nog ingen tillfällighet att...

  221. Jag kan inte tala för varför Lawen
    Mohtadi har blivit så intresserad–

  222. –men hennes bakgrund är också
    de antirasistiska diskussionerna.

  223. Ett annat svar
    är rättighetsrevolutionen.

  224. Vi har börjat tala om människors
    rättigheter på ett nytt sätt.

  225. Det är en global fråga om mänskliga
    rättigheter, som har slagit igenom.

  226. Ytterligare en fråga är EU:s roll.
    Man löser upp nationalstaterna.

  227. Även den fria rörligheten har gjort
    en fråga av romernas situation.

  228. Inte bara i Sverige, utan också i
    Rumänien, Bulgarien och andra länder.

  229. Min poäng är–

  230. –att de stora sammanhangen
    är viktiga och ofrånkomliga.

  231. Romernas situation är invävd
    i den stora berättelsen om rasismen.

  232. Den är så stor och har strukturerat
    hela vår värld, hela vår tillvaro.

  233. Vi som har vit hudfärg försöker
    så ofta fly ifrån den berättelsen.

  234. Det räcker inte
    att känna för romerna i Rumänien–

  235. –eller på torget i Huddinge,
    där jag bor.

  236. Man måste förändra politiska
    institutioner och handlingsmönster.

  237. Det är att gå tillbaka till den
    klassiska antirasistiska frågan.

  238. Romers kamp för lika rättigheter,
    frihet och jämlikhet är central–

  239. –i den här frågan om rasismen,
    rasfilosofin och nationalismen–

  240. –och om en historia och en framtid.
    Tack för att ni lyssnade.

  241. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sverige och rasismen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Diskriminering av romer, Minoriteter, Nationalism, Rasism, Romer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Win-win inom stadsbyggnad

Kan det uppstå goda idéer genom samverkan när det gäller stadsbyggnad? Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef i Upplands Väsby, är övertygad om den goda kompromissen som en väg till framgång. Här utvecklar han sitt resonemang. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.