Titta

UR Samtiden - Ett gott hem för alla

UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Om UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal och föreläsningar om romernas situation i Sverige under 1950- och 1960-talen. Symposiet arrangerades i samband med en utställning av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Till första programmet

UR Samtiden - Ett gott hem för alla : Paneldiskussion om Ett gott hem för allaDela
  1. Välkomna tillbaka
    och tack så hemskt mycket-

  2. -för fantastiskt insiktsfulla-

  3. -för mig och jag hoppas många andra -
    presentationer.

  4. Med en kunskap och en historia som
    jag liksom Per gång på gång slås av-

  5. -hur lite man egentligen vet om.

  6. Vi har huvudsakligen under den här
    tiden pratat om historien.

  7. Men den historia som vi har
    pratat om har ju inte ett slut.

  8. Det är en tid som vi i hög grad
    lever med även fortsättningsvis.

  9. Vi tänkte inför det här samtalet-

  10. -att vi skulle adressera frågeställ-
    ningarna som finns i Sverige just nu-

  11. -den aktuella situationen på gatorna
    och i politiken.

  12. Och också försöka öppna upp för
    hur vi kan använda en korrespondens-

  13. -mellan den kunskap
    ni delat med er av-

  14. -och hur vi adresserar
    den samtid som vi lever i.

  15. På vilket sätt kunskap om historien
    kan påverka framtiden.

  16. Så om jag inte går som katten runt
    het gröt kring frågeställningarna-

  17. -utan i stället går rakt på sak
    och börjar med att ställa frågan-

  18. -till dig Diana, hur du ser på-

  19. -den politiska situationen och
    villkoren för romskt liv i dag?

  20. Kanske särskilt utifrån
    den absolut dagsaktuella situationen.

  21. Det som har hänt i Malmö
    de senaste dagarna exempelvis.

  22. Hänger det ihop med det vi har
    pratat om? Hur kan vi tala om det?

  23. Det hänger ihop med
    en historisk kontinuitet-

  24. -som vi vet har drabbat romer
    under en 500-årig historia i Sverige.

  25. Vi ser en upprepning av
    den historien.

  26. Vi såg bilder tidigare i dag
    på bosättningar för svenska romer-

  27. -under 50- och 60-talet. De är
    skrämmande lika de bosättningar-

  28. -som romska EU-medborgare i dag
    lever i-

  29. -och där vi också har
    en väldigt liknande situation-

  30. -för de EU-medborgares barn som inte
    har rätt att gå i skolan i Sverige.

  31. Vi har en similar situation
    med den situation-

  32. -som svenska romer levde under på 50-
    och 60-talet fortfarande i Sverige.

  33. Det är en allvarlig situation
    vi befinner oss i-

  34. -där vi har en antiziganism
    i Sverige och Europa-

  35. -där romer i dag utsätts för
    våldsattacker i Sverige-

  36. -och där det redan är så-

  37. -att en rumänsk, romsk man
    har avlidit i en sån våldsattack.

  38. Man sätter eld på tillfälliga
    bosättningar, och avhysningarna-

  39. -liknar dem som man historiskt
    har sett i Sverige.

  40. Och i den diskussionen finns också
    det här med den politiska retoriken-

  41. -som är väldigt samstämmig med
    den retorik som också funnits-

  42. -under andra världskriget, men också
    under 50- och 60-talet hos politiken-

  43. -mot romer.

  44. Så det finns
    en väldigt likartad situation-

  45. -men också en likartad handfallenhet-

  46. -och ingripande i den situation
    som också råder i dag-

  47. -där romer fortfarande blir förföljda
    och förtryckta.

  48. Men också rena våldsattacker
    mot romer.

  49. EU-medborgare som är romer men också
    romer i Sverige och i Europa.

  50. Det sker många mord i Östeuropa.

  51. Rent antiziganistiska mord
    med hatbrottsmotiv.

  52. Vi börjar se de tendenserna
    runtom i Europa.

  53. Jag tycker att det är dags
    att...strama åt-

  54. -de insatserna. Man måste...

  55. Diskussionen måste bli klarare
    än vad den är.

  56. Vi pratar mycket om antiziganism
    och mänskliga rättigheter-

  57. -men de har inte kunnat komma åt
    den antiziganism-

  58. -som det finns en historisk
    kontinuitet i, som lever kvar-

  59. -och som får mycket bränsle av
    den politiska retoriken.

  60. Jag kan känna igen Katarina Taikons
    uppgivenhet på 60-talet och 70-talet-

  61. -där hon ger upp, nånstans. Hon säger
    att det inte finns nåt att göra.

  62. Samma tänker jag att vi har i dag.
    Det finns en lamhet-

  63. -inför aktioner och sanktioner-

  64. -mot medlemsländer inom EU t.ex.

  65. Nu gör många EU-länder sig skyldiga
    till olagliga avhysningar.

  66. Man står handfallen inför
    de här våldsattackerna mot romer.

  67. Man gör inte polisiära insatser
    på det sätt som man skulle göra.

  68. Jag kan tycka att det är allvarligt
    att vi har romska EU-medborgarbarn-

  69. -i Sverige
    som inte har rätt till skolgång.

  70. Man ser inte romska barn som kommer
    från EU-länder som rättighetsbärare.

  71. Det är allvarligt om Sverige har barn
    som inte har rätt att gå i skolan.

  72. Vill du haka i, Per?
    Du har talat om...

  73. ...olika former av rasism
    som har löpt igenom-

  74. -och bildat grund för
    Europas samlade kulturhistoria.

  75. Är det vi ser i dag en logisk konse-
    kvens eller en fortsättning på detta?

  76. En tillbakagång. Jag håller
    Europatanken som ett grundskott-

  77. -mot den rasfilosofiska idén
    om hur Europa ska fungera.

  78. När nu den idén retirerar tillbaka
    i nationalism och konservatism-

  79. -i land efter land - även i Sverige
    märker man det - så...

  80. Det finns en risk-

  81. -att de största förlorarna
    för en sån process är romerna.

  82. Det kan gå väldigt illa
    om den här utvecklingen fortsätter.

  83. Det mest upprörande är-

  84. -att EU-medborgare...
    Låt oss tala om EU-medborgare-

  85. -och inte EU-migranter, tack.
    Det är vi allihop. Jag också.

  86. ...inte har rätt att gå i skolan.
    Det hänger på rektorns goda vilja.

  87. Skulle nån säga det om den franska
    familjen där föräldrarna-

  88. -flyttar till Stockholm och jobbar i
    nåt hightech-företag?

  89. Ingen ifrågasätter deras barns rätt
    att gå i väg till en grundskola.

  90. Här ifrågasätts den av politiker. Det
    lutar åt att rödgröna majoriteten-

  91. -i Stockholm inte kommer att erkänna
    att de har rätt att gå i skolan.

  92. "Det finns inga barn i Stockholm."

  93. "Det finns inga fattiga, romska
    migranters barn i Stockholm."

  94. Vilket ju inte är sant.
    Det är väldigt obehagligt.

  95. Också att man är tillbaka
    i Katarina Taikons frågor.

  96. Rätt till bostad, rätt till skola.
    Och så fastnar man-

  97. -i nån slags märklig diskussion att
    försvara rätten att bo i kåkstäder.

  98. Vilket jag kan förstå,
    men det är bakvänt-

  99. -utan det är riktiga bostäder och
    riktig skolgång som ska vara kampen.

  100. Det är det som det ska vara.
    Så jag är lite pessimistisk.

  101. Det är jättesvårt att inte koppla
    till Taikons arbete.

  102. Man kan väl säga att förutom
    de rent konkreta reformerna-

  103. -eller framstegen som man åstadkom
    på 60-talet skulle jag säga-

  104. -att en av de viktigaste sakerna
    som Katarina Taikon lyckades göra-

  105. -var att hon lyckades bryta-

  106. -det normala kring att romer
    inte ingick i samhällsgemenskapen.

  107. Det var en stor utmaning.

  108. Det tror jag också är kopplingen till
    i dag. Hon tände lampan-

  109. -med det hon skrev, föreläste
    och folkbildade-

  110. -och på nåt sätt
    bröt igenom politikernas ursäkter.

  111. Och lyckades få människor att tänka:
    "Vad håller vi på med?"

  112. Där är vi inte i dag. Vi är
    jättelångt ifrån nån slags situation-

  113. -där vi säger: "Vi har lyckats..."
    Den mänskliga kreativiteten-

  114. -har lyckats göra så att vi har
    kameror i våra mobiltelefoner.

  115. Med en app kan du beställa taxi. Hur
    kan då den mänskliga kreativiteten-

  116. -stå helt handfallen inför
    nånting så självklart som ett hem?

  117. Och chansen
    att ge sina barn möjligheter-

  118. -att leka, gå i skolan och växa? Jag
    tror att läget är så illa faktiskt-

  119. -att den romska minoriteten i dag
    i Europa inte är betraktad-

  120. -som några som ska ha
    de grundläggande sakerna.

  121. Den naturliga följdfrågan på det
    ställer du själv.

  122. Hur kan det komma sig
    att det är på det sättet?

  123. Jag skulle vilja fortsätta på
    det du sa-

  124. -om vilket perspektiv man ser
    när det gäller frågor som rör romer.

  125. Det blir tydligt
    att det handlar om romer.

  126. En stor del av EU-medborgarna
    är romer.

  127. Det blir tydligt sen
    hur man tar sig an det här.

  128. Perspektivet är helt felställt. Man
    pratar om rättigheten till kåkstäder-

  129. -eller rättigheten till att tigga.
    Det är fel perspektiv.

  130. Ingången i perspektivet
    ska handla om tillgången till-

  131. -rättigheten vad det gäller bostad,
    utbildning o.s.v.

  132. När vi pratar om romer, ställer man
    in perspektivet till att handla om-

  133. -rättigheten till att tigga
    eller att bo i kåkstäder.

  134. Det handlar inte om det,
    utan om alternativet.

  135. Om fransmän eller italienare
    kom till Sverige...

  136. Vi har en situation
    där Sverige har fått motta-

  137. -många av de syriska flyktingarna
    som flyr krig.

  138. Utan att ställa grupper mot varandra
    mobiliserades det väldigt fort-

  139. -med akuta boenden o.s.v. för att
    kunna ta emot. Då ska vi komma ihåg-

  140. -att i Sverige finns
    cirka 4 000 romska EU-medborgare.

  141. Under en dag kom det
    4 000 syriska flyktingar.

  142. Här hade man
    ett annat ansvarstagande.

  143. EU pratar om hur man ska samordna
    och fördela flyktingar.

  144. Det har man inte haft
    när det gäller romer inom EU.

  145. Här handlar det om:
    "Hur ska vi bli av med romerna?"

  146. Perspektivet blir därför felställt
    och kommer att handla om tiggeri-

  147. -och olagliga bosättningar, i stället
    för rättigheter som romer har.

  148. Men... Två saker tänker jag.

  149. Dels tänker jag att själva idén med
    den europeiska gemenskapen-

  150. -är att det finns ingen förföljelse
    inom Europa.

  151. Det existerar ingen förföljelse,
    utan alla i Europa är glada-

  152. -och åtnjuter allt som de ska
    åtnjuta. Återigen har-

  153. -romerna i varje land inom Europa
    ställts utanför-

  154. -den folkhemsbildning som varje land
    i Europa har gjort.

  155. Så att hela minoriteten hamnar
    i bakvattnet i hela Europa-

  156. -precis som de tidigare varit
    i bakvattnet i sitt eget land.

  157. Det är en del.
    Sen tänker jag mycket...

  158. Eftersom jag är lärare
    tänker jag mycket...

  159. Vi har en tendens att prata om romer
    som om de vore en homogen grupp.

  160. Hela tiden. - Vi själva också ibland.
    - Människor som pratar om romer-

  161. -pratar om det som om det vore
    en homogen grupp som gör likadant.

  162. Så är det inte.
    Varje romsk minoritetsgrupp-

  163. -i varje europeiskt land eller
    utomeuropeiskt land har följt-

  164. -sitt lands utveckling mot
    demokratiska rättigheter och allt-

  165. -som det landet gjort
    historiskt sett.

  166. I vårt land är det så
    att vi inte har kopplat-

  167. -den romska befolkningen och vår...

  168. Vårt sätt att behandla den romska
    befolkningen till vår historia.

  169. Återigen det du var inne på.
    - En rom i dag kan inte...

  170. Ett romskt barn i dag kan inte
    slå upp en svensk historiebok-

  171. -och läsa om
    de svenska romernas historia-

  172. -eller de finska romernas historia.

  173. -Vår gemensamma historia.
    -Ja.

  174. I alla fall
    de nordiska romernas historia.

  175. Man kan inte genom att läsa
    i undervisning-

  176. -få en del av sin identitet.

  177. Lyfts identiteten fram
    är det problematiken.

  178. Det är bra. Den måste finnas.

  179. Men det måste också finnas de goda...
    Förstår ni? Förebilderna.

  180. För... Därför att det är så
    att är man en rom-

  181. -som arbetar och går till jobbet
    varje morgon halv åtta-

  182. -jobbar hela dagen,
    åker hem och kokar gröt-

  183. -då är man liksom ingen rom längre.
    Då har den romska identiteten...

  184. Då är den borta för väldigt många.
    Man är så att säga uppäten.

  185. Sen om man beskriver sig själv
    som rom-

  186. -eller håller en del av de romska
    traditionerna vid liv-

  187. -gills inte det riktigt.
    Det är snarare en klapp på axeln.

  188. "Ja, ja, det är du, det.
    Du har ju lyckats."

  189. Det där ställer till problem för
    den uppväxande generationen.

  190. Du och jag var ute, och vi träffade-

  191. -unga människor som går i skolan
    som pratar om exakt samma saker-

  192. -som det Katarina pratade om,
    som jag sagt nån gång-

  193. -och som många romer berättar om:

  194. Nämligen att man backar från
    att prata om sin romska identitet-

  195. -och låtsas
    att man heter nåt annat i efternamn-

  196. -för att kunna åtnjuta samma
    rättigheter i Sverige i dag.

  197. -Per?
    -Sen finns det ju en...

  198. I spåren av vräkningarna i Sorgenfri
    i Malmö-

  199. -har man börjat läsa... Europakon-
    ventionen gör att det är brottsligt-

  200. -att vräka människor
    om det inte finns ersättningsbostad.

  201. Det är ett brott mot
    EU:s grundläggande rättigheter-

  202. -som fastslår varje EU-medborgares
    rätt till bostad.

  203. Ett progressivt påstående
    i Lissabonfördraget.

  204. Men grejen med rättigheterna och att
    man tar dem på så stort allvar-

  205. -och har skrivit ner dem är att de
    inte kommer av sig själva ändå.

  206. Det måste till subjekt ifrån de för-
    tryckta grupperna som driver frågan.

  207. Det väntar jag på.
    Jag är den jag är. Jag väntar på...

  208. Det kommer ingen ny Katarina Taikon
    eller Martin Luther King.

  209. Det kommer inga fixstjärnor
    som får den rollen. Men nätverk-

  210. -många röster inifrån den grupp
    som utsätts för förtryck-

  211. -det är först då rättigheterna
    kan börja klicka in.

  212. För det krävs
    att nån driver rättigheterna.

  213. -Vad händer? Hur går diskussionerna?
    -Det låter enkelt om man säger...

  214. ...att rättigheterna finns
    och klickar in när nån påtalar dem.

  215. De klickar inte in
    om ingen påtalar dem.

  216. När det gäller den romska gruppen är
    det svårt att få dem att klicka in.

  217. Att få ens sina medborgarrättigheter
    tillgodosedda.

  218. Nu har Sverige ingått många
    överenskommelser och konventioner.

  219. När det gäller dem bryter Sverige-

  220. -men också många av Europas länder
    mot dem frekvent-

  221. -när det gäller den romska gruppen.
    Ändå innebär det inga konsekvenser.

  222. Det här är också
    en historisk kontinuitet-

  223. -av att romer inte får tillgodosedda
    sig sina rättigheter.

  224. Sverige får t.ex. kritik från inter-
    nationella granskningsorgan varje år.

  225. Ändå fortgår det.

  226. Vad som krävs när det kommer till
    den romska gruppen-

  227. -det är att det är väldigt svårt...

  228. ...att genomdriva de krafter
    som behövs-

  229. -för att visa på de rättigheter...
    De som du pratar om just nu t.ex.

  230. Dem är säkert makthavare-

  231. -och de som är involverade i det här
    medvetna om.

  232. Men när det kommer till folkgruppen
    romer-

  233. -som fortfarande verkar vara
    rättslösa i mångt och mycket-

  234. -gäller inte det här längre.
    För att inte leva upp till de här-

  235. -innebär heller inga konsekvenser. Vi
    har sett det i Frankrike och Italien-

  236. -där man gick ut och försvarade sig.
    Likadant gör Sverige i dag.

  237. Det här är nånting som vi ser-

  238. -när Europas länder höjer ribban
    och alla andra följer efter.

  239. Man kan fördöma
    men ett år senare göra likadant.

  240. Och romer... Det som jag kan se
    som är mycket allvarligt-

  241. -som får mig till rädslan
    att det är fara å färde-

  242. -inför en situation där romer är
    enormt utsatta-

  243. -när det handlar om förföljelser
    och tillgången till rättigheter-

  244. -är att det fortfarande i dag
    är legitimt.

  245. Vi har inga politiker eller
    makthavare som slår ner näven.

  246. De som är ytterst ansvariga för
    den situation som råder i dag.

  247. Vi är på väg in i
    en allvarlig situation.

  248. De som är medvetna om det
    i det stora sammanhanget...

  249. Så det kräver
    att man just nu gör ett arbete-

  250. -men det handlar också om hur den
    politiska retoriken ska förändras.

  251. I Sverige har vi ett parti som har
    högerextremistiska åsikter-

  252. -som uttrycker sig om romer.
    Det är ett folkvalt parti.

  253. Så vi sitter i en svår situation-

  254. -där det finns olika föresatser med
    vad man vill göra med romerna.

  255. Det finns en tradition i Sverige av-

  256. -att det finns x antal experter
    kring frågan om romer.

  257. Och de experterna är inte romer.

  258. Det är... Det fanns t.o.m. titeln
    zigenarexpert.

  259. Det här finns i skolans värld.
    Det finns alltså olika människor-

  260. -som är...att benämna som expertis.

  261. Det är ganska så nytt
    att romer över huvud taget får plats-

  262. -i grupper som diskuterar
    romska frågor.

  263. Och då är de oftast inte med
    som fullvärdiga ledamöter-

  264. -utan som nån form av rådgivande...

  265. ...och kan på det sättet i mina ögon
    - och det här talar bara för mig-

  266. -ibland upplevas lite
    som gisslantagna.

  267. "Vi har med en rom här,
    då kan vi säga vad vi vill sen."

  268. För den här romen har ingenting att
    säga till om, utan sitter bara med.

  269. Det är en obehaglig utveckling.
    Vad vi behöver-

  270. -är dels speciallösningar när det
    gäller lärarutbildning för romer.

  271. Vi har redan det till viss del,
    men vi behöver det ordentligt.

  272. Och vi behöver romer som är med i
    befattningspositioner-

  273. -och får vara med och bestämma
    om saker som rör romer.

  274. Det är två grundläggande saker.

  275. Om vi dröjer lite grann kring frågan
    om våra politiker och deras ansvar-

  276. -hur ser ni på våra folkvalda och
    deras agerande i de här frågorna?

  277. Jag tycker att just nu
    när läget är som det är i Europa-

  278. -vilar ett tungt ansvar
    på politikerna.

  279. Jag har inte de senaste åren sett
    nån politiker på nationell nivå-

  280. -som gör frågan om mänskliga
    rättigheter till nånting centralt-

  281. -och nånting som kan få konsekvenser.
    Den socialdemokratiska regeringen...

  282. Många hoppades så klart på den nya
    regeringen efter maktskiftet.

  283. Där har signalerna varit: "Vi vill
    bli av med de här människorna."

  284. "Vi tänker inte se till
    att de får en chans"-

  285. -"att de får en möjlighet, att vi
    verkligen arbetar aktivt med dem"-

  286. -"utifrån ett mr-perspektiv."

  287. Jag tycker att det så klart är en...

  288. Förutom att det är väldigt
    oroväckande: socialdemokratin-

  289. -som varit bromsklossen i förhållande
    till romernas rättigheter-

  290. -förlorar en historisk chans-

  291. -att vända utvecklingen och vara
    de som faktiskt löser det här-

  292. -och tror att det finns en lösning.
    Det är kanske mest oroväckande i dag-

  293. -att den här bristen på...

  294. Bristen på engagemang,
    bristen på tron på-

  295. -att EU-medborgare som lever i
    extrem fattigdom-

  296. -precis som alla andra har
    möjligheten att forma sitt eget liv-

  297. -och att vi ska vara med och stötta.

  298. Det påverkar också
    hela samhällsklimatet.

  299. Skulle man ha politiker
    som stod upp för nånting-

  300. -tror jag att man skulle ha
    en stark opinion bakom sig.

  301. Jag skulle vilja koppla dagens
    situation till det Löfven uttryckte-

  302. -om situationen i Stockholm
    och avhysningen där.

  303. Han menade på att det är Rumäniens
    ansvar att ta hand om dem.

  304. Det är konstigt, eftersom det är
    människor som befinner sig i Sverige-

  305. -där kommunen också har ett ansvar.

  306. På 60-talet hände samma sak med
    de finska romerna.

  307. Man fick båtbiljett tillbaka
    till Finland.

  308. Så det här är ingen ny metod
    för Sverige att behandla frågan-

  309. -utan det gjorde man med de finska
    romerna. De kom också tillbaka-

  310. -och många återvände på 70-talet-

  311. -då situationen för romerna
    blev bättre i Finland.

  312. Men har vi politiker
    och en statsminister som stödjer-

  313. -den här formen av avhysning där man
    inte levererat ett alternativ-

  314. -och säger
    att människor på svensk mark...

  315. ...har Rumänien ansvar för
    - de kan få en bussbiljett hem-

  316. -det visar på
    ett tydligt avståndstagande från-

  317. -en grupp människor
    som faktiskt är rättighetsbärare.

  318. För att haka på det där.

  319. Tyvärr har Sverige inte riktigt
    förstått Europaidén.

  320. Europatanken är att alla har lika
    rättigheter var man än bor i unionen.

  321. Att säga att det är Rumäniens ansvar
    är tillbaka i nationella reflexer.

  322. EU-skepticismen är så stark i Sverige
    att folk inte har fattat det där.

  323. Men sen finns det nånting som är
    hoppingivande. Det finns en paradox-

  324. -som ändå ger nåt slags hopp. Både
    den förra och den här regeringen-

  325. -skiljer sig från de flesta i Europa
    i förhållande till invandring.

  326. Sverige har en generös politik,
    alla fick uppehållstillstånd direkt-

  327. -som kom från Syrien till Sverige.
    Svenska folket skiljer sig från...

  328. Eller vi som bor i Sverige
    skiljer oss från andra i Europa-

  329. -på det sätt att inställningen till
    mångkultur är mycket mer positiv.

  330. En anmärkningsvärd skillnad.

  331. Som svar på att Sverigedemokraterna
    kom in i Riksdagen-

  332. -gjorde regeringen en överenskommelse
    med Miljöpartiet om invandring.

  333. Vilken örfil mot Sverigedemokraterna.
    Så där finns en paradox.

  334. Samtidigt denna handfallenhet
    och fientlighet mot romer.

  335. Eller att man inte fattar
    antisemitismens återkomst.

  336. Man tjafsade om att det har med
    Mellanösternkonflikten att göra.

  337. Man förstod inte vad som vällde fram.
    Där finns en paradox-

  338. -men man ska ta till vara den
    positiva sidan och arbeta med den-

  339. -för att uppmärksamma den
    inomeuropeiska rasismens historia.

  340. På nåt sätt nysta i det där.

  341. En sak som jag har tänkt på tidigare-

  342. -och som finns som en grundstruktur i
    den utställning Lawen och jag gjort-

  343. -är att i Sverige finns det en själv-
    godhet när det kommer till nånting-

  344. -som ligger långt borta. Vi vet
    mycket om rasfrågan i Amerika.

  345. Vi vet mycket om apartheid
    i Sydafrika. Men vi vet väldigt lite-

  346. -om vår egen historia. Det är samma
    sak som ni är inne på kring samtiden.

  347. För några år sen var det fråga om
    avhysningar i Frankrike.

  348. Då fanns det officiella röster
    ifrån Sverige som talade om-

  349. -hur fel det var. Nu har situationen
    krupit över vår tröskel-

  350. -in nära oss själva. Plötsligt agerar
    vi inte alls lika solidariskt-

  351. -och med de ledord som finns
    kring gemensamhet-

  352. -som vi så självgott strösslar med
    när vi har råd med det.

  353. Alltså när det inte kostar oss
    nånting.

  354. Varför denna kluvenhet
    i svensk självbild, tror ni?

  355. För det har mycket att göra med
    vår självidentitet.

  356. Jag tror att det hänger nära ihop med
    vår historieskrivning.

  357. Och hur vi har så att säga beskrivit
    vår egen utveckling som nation.

  358. Vi är så att säga nummer ett
    och har setts som nummer ett.

  359. Vi har fått det nedmatat i oss-

  360. -att vi är den bästa av nationer.

  361. Det har inte gått att läsa om de här
    sakerna i våra historieböcker.

  362. Vi har heller inte varit
    utsatta för krig.

  363. Det har varit lättare för oss
    att blicka utåt-

  364. -och vara solidariska med det som är
    långt borta än det som är nära-

  365. -för vi har inte fått veta vad vi
    borde ha varit solidariska med.

  366. I dag...
    Det finns massor med exempel på det.

  367. Det handlar inte bara om romer. Det
    finns exempel om skolans framväxt.

  368. Det finns inga barn som vet
    hur deras förfäder har kämpat-

  369. -för att alla skulle få rätt
    att gå i skolan.

  370. Vi har tappat det
    i vår historieskrivning.

  371. När vi inte gör en korrekt historie-
    skrivning som vårt uppväxande släkte-

  372. -kan få ta del av, är det en del till
    att det blir på det här sättet.

  373. Varför tror ni att den här historien
    är så undanskymd i vår historia?

  374. Framför allt... Katarina Taikon
    beskrev mycket av den historien.

  375. Den dåtida historien.

  376. Men också att romer inte har funnits
    i de sammanhangen i samhället-

  377. -och haft möjligheter och positioner
    i samhället där man kunnat påverka...

  378. Det är svenskarnas och romernas
    gemensamma historia.

  379. Det här är vår gemensamma historia.
    En 500-årig historia i Sverige.

  380. Och därför är det viktigt med
    såna insatser i dag.

  381. Vi har en generation
    som har väldigt låg kunskap om-

  382. -egentligen den korrekta
    svenska historieskrivningen.

  383. Utelämnar man nånting som är
    en så stor del av Sverige-

  384. -och de här olika händelserna
    och influenserna som kom med-

  385. -hur man behandlade den romska
    gruppen... Om vi tar vitboken-

  386. -var det att få en stor säck av skam.

  387. Majoritetssamhället,
    politiker och makthavare...

  388. De levde inte som var ansvariga då,
    men det var ändå att ta emot.

  389. Nånstans har Sverige haft en tendens
    att peka ut och säga hur andra gör.

  390. Men man har själv gjort likadant.
    Så har det sett ut i hela Europa.

  391. Man reagerar på händelser,
    men när vi får dem till oss här-

  392. -så gör vi likadant.

  393. Och det kan jag... Jag hade önskat
    mig Sverige som ett föregångsland-

  394. -när det gäller
    mänskliga rättigheter-

  395. -när det kommer till
    den romska gruppen-

  396. -och hoppats att Sverige
    ska gå i bräschen för det.

  397. Nu i diskussionen om EU-medborgare
    som emigrerar till Sverige-

  398. -från Rumänien och Bulgarien
    framför allt-

  399. -hade man hoppats
    att man intog en human...

  400. Också förordar ett ansvar inom EU.

  401. För det här är inte romernas problem.
    Det har blivit ett romskt problem.

  402. Det gör mig bekymrad när man pratar
    om de romska EU-medborgarna-

  403. -som ett romskt problem. Det här är
    ett problem för EU, för Europa.

  404. Det är inte romernas problem.

  405. Det är likadant med det perspektivet.
    Man lastar romerna...

  406. Skuldbelägger och lastar romerna-

  407. -för de här situationerna
    som man inte rår på själv.

  408. Utan det är det runtom liggande
    samhället och politiken...

  409. Man har inte inom EU heller tagit
    några som helst ansatser till-

  410. -att liksom: "Hur ska vi göra med
    de här medlemsländerna"-

  411. -"som kränker och förtrycker?"

  412. "Där romer lever under antiziganism
    och i ett utanförskap?"

  413. "Hur ska vi göra för att de ska leva
    upp till den nivå av rättigheter"-

  414. -"som vi ska leverera till alla
    medborgare?"

  415. Här har man inte ens den debatten
    när det gäller romer.

  416. Vi har pratat om bristen på
    förebilder, eller snarare-

  417. -att vi har berövats möjligheten
    att se de förebilder som funnits.

  418. Innan du började arbeta med boken om
    Katarina Taikon och filmen t.ex.-

  419. -var Katarina Taikons ställning
    som medborgarrättsaktivist-

  420. -och som förebild i det avseendet,
    okunskap för de allra flesta.

  421. Förhoppningsvis börjar den bilden
    att förändras.

  422. Angelica pratade om läromedel.

  423. Och du kommer ifrån
    en bakgrund inom skolan.

  424. Det här är fortfarande inte nånting
    som man lär sig på grundskolan.

  425. Är jag med nu? Det finns litteratur
    att tillgå om romer i dag.

  426. Det kom senast i veckan ett material
    som är vitboken omskriven för elever-

  427. -med lärarhandledning.
    Det finns material kring romer.

  428. Vi har Forum för levande historia och
    vi har... Det är viktigt att säga-

  429. -att det finns
    en rad romska aktivister-

  430. -som arbetar för den romska frågan.

  431. Men det kanske inte blir så
    synliggjort som man skulle önska.

  432. Det saknas en vanlig historiebok
    som man köper...

  433. När man är lärare,
    beställer man ett läromedel.

  434. Trots att man helst skulle önska
    att det inte var så.

  435. Man beställer ett läromedel
    och sen är det så-

  436. -att många lärare låter boken styra
    innehållet i undervisningen.

  437. Finns det då inte
    en vanlig historiebok att tillgå-

  438. -som behandlar romernas historia,
    samhällshistoria-

  439. -eller den nationella minoritet vi
    är, riskerar vi att inte få med det.

  440. Och jag vill säga att vid sidan av
    alla föräldrar, förstås-

  441. -är det lärarna och bibliotekarierna
    som är-

  442. -några utav de viktigaste personerna
    för att det ska hända nånting-

  443. -i den här frågan. Men då måste det
    finnas med i materialet.

  444. Det finns inskrivet i
    vår läroplan för grundskolan-

  445. -att vi ska jobba med
    de svenska minoriteterna.

  446. Det står där klart och tydligt
    sen 2011.

  447. Men det har inte hänt mycket
    i frågan.

  448. Om jag förstår dig rätt säger du
    att de läromedlen finns att tillgå-

  449. -men det är en särskild bok
    om romernas historia.

  450. Det förefaller att det som skulle
    kunna åstadkomma en förändring-

  451. -är först när den historien
    går att läsa-

  452. -i samma bok som resterande del
    av Sveriges historia.

  453. Jag vill påpeka hur viktigt
    det som Finland har gjort är:

  454. Skrivit en historiebok. Den handlar
    om majoritetsbefolkningen-

  455. -där romerna fanns. I det
    majoritetssamhälle där romerna fanns.

  456. Det är viktigt att man skriver
    en historiebok-

  457. -p.g.a. att det sätter ribban
    för att sen kunna göra läromedel.

  458. Få in romerna
    i de obligatoriska läromedlen.

  459. För så fort de inte finns i en
    historieskrivning som är vedertagen-

  460. -är det svårt att få till läromedel.

  461. Vi måste först skriva ner
    den gemensamma historien.

  462. Vi behöver inte vara oense.
    Det är helt rätt att man skriver-

  463. -om den romska historien.
    Men den romska historien...

  464. Den romska historien måste in
    hos läromedelsförfattarna-

  465. -i de böcker som lärare köper
    när de ska undervisa i ämnena.

  466. Därför att sanningen är i dag
    att få lärare orkar läsa en bok-

  467. -av den dimensionen för att sätta sig
    in i den romska frågan.

  468. Det menar jag inte,
    utan jag tror att Sverige behöver-

  469. -en övergripande historieskrivning
    för alla.

  470. Från den är det naturligt
    att det springer läromedel.

  471. Men vi behöver nog fastlägga-

  472. -att det finns en historieskrivning
    som är korrekt där romer finns med.

  473. Taikon-boken och Taikon-filmen
    kommer att ha enorm betydelse, men...

  474. Vitboken hade säkert brister,
    men jag är förbluffad över-

  475. -att den inte lästes.

  476. Den går ju att läsa. Varför fanns den
    inte i bokhandelns skyltfönster?

  477. Varför nominerades den inte till
    Augustpriset?

  478. Den hade säkert sina brister, men det
    var ändå en bok där man kunde läsa...

  479. -...bli förbannad och vilja veta mer.
    -Jag satt i expertgruppen...

  480. ...som tog fram vitboken,
    som var ett regeringsuppdrag.

  481. Det var ett regeringsuppdrag.
    Den är väldigt svårläst.

  482. Den handlade om vad myndigheter
    och stat hade utsatt romerna för-

  483. -under de senaste 100 åren i Sverige.
    Den var inte lättläst på det sättet-

  484. -utan det var mer en...

  485. Mycket fakta.
    Mycket nedslag och mycket fakta.

  486. Här pratar jag om en historie-
    skrivning. Inte en dokumentation-

  487. -och om politiken och staten, utan
    i sin helhet en historieskrivning.

  488. Att det förs in i berättelsen
    om Sverige.

  489. Jag tänkte kommentera vitboken.
    Det är en speciell produkt.

  490. Den tillkommer från
    ett regeringsuppdrag.

  491. Forskare i den fria, akademiska
    världen skriver på uppdrag-

  492. -från regeringen.
    Det är potentiellt känsligt.

  493. Problemet som det återspeglar är
    att forskningen i Sverige-

  494. -inte har forskat i
    de här berättelserna.

  495. När jag skrev om Katarina Taikon
    såg jag vad som intresserade mig.

  496. Jag går till KB och tar fram
    litteraturen. Det finns ingenting.

  497. Det finns ingenting.
    Jag var helt chockerad över det.

  498. Jag ville ta reda på hur det kom sig
    att den släkt som Taikon tillhörde-

  499. -kom till Sverige, hur de bemöttes,
    vad de tänkte. Ingenting.

  500. Jag ville ta reda på hur det kom sig
    att man hade den dubbla politiken.

  501. Välfärden, folkhemmet, jämlikheten-

  502. -och samtidigt
    att det inte gällde en grupp.

  503. Hur hade forskare sett på det här?
    Ingen har forskat om det.

  504. Där tycker jag också
    att vi skiljer oss från andra länder.

  505. I England och USA finns det-

  506. -ett livaktigt, självständigt arbete
    inom akademin-

  507. -där man tittar på historia av rasism
    och minoriteters villkor.

  508. I Sverige har vi inte det.
    Forskarsamhället är...

  509. Det var helt nytt för mig-

  510. -att man har varit
    så ointresserad av-

  511. -den romska minoritetens historia
    i Sverige.

  512. Vitboken är... Jag håller absolut
    med. Den är på alla sätt historisk.

  513. Men den blir svår
    för vanliga människor att läsa.

  514. Den här tror jag kan göra jättemycket
    genom att finnas i skyltfönstren.

  515. Det måste vara ett initiativ
    från forskarna själva-

  516. -snarare än från regeringen.
    Det blir jättemärkligt.

  517. Slutkontentan av det här är: Om det
    inte finns nån historieskrivning-

  518. -eller läromedel
    som skulle räcka till-

  519. -är det en exkludering återigen
    av den romska gruppen.

  520. Man har inte haft med det
    ens i modern tid.

  521. Hur ska vi också berätta romernas
    historia i modern tid?

  522. Under andra världskriget, nog den
    mest omskrivna händelsen i historien-

  523. -får romer enormt lite utrymme
    i den historieskrivning som finns.

  524. Som jag kan säga på många sätt
    inte blir korrekt-

  525. -när vi utelämnar händelser-

  526. -och folkgrupper ur historien.

  527. Vad andra världskriget handlar om
    och...

  528. Berättelsen om romernas öde
    under andra världskriget-

  529. -är fruktansvärt undermålig
    fortfarande i dag.

  530. I svenska skolböcker obefintlig.

  531. Jag vill avsluta med att skicka runt
    en fråga-

  532. -som är en konsekvens av
    det här samtalet, kan man säga.

  533. Varför finns det inte en politiker
    som på ett tydligt sätt-

  534. -i det politiska etablissemanget
    i dag säger:

  535. "Det är inte de sanitära
    olägenheterna, råttorna"-

  536. -"och skräpet i lägret i Malmö
    som vi ska tala om."

  537. "Det är människorna som bor där
    som vi ska prata om. Deras öden"-

  538. -"vart de ska ta vägen."

  539. Varför finns det inte nån ifrån
    politiskt håll som säger detta?

  540. -Lawen?
    -Jag ställer mig samma fråga.

  541. Jag undrar vad det är. Jag undrar om
    det politiska klimatet gör att...

  542. Att avhumaniseringen blir lättare.

  543. Vi tänker oss att...människor
    med romsk bakgrund på nåt sätt...

  544. "Det är normalt att de ska ha det
    så där, de ska utstå mer"-

  545. -"än vi kan tänka oss om andra."

  546. Jag vet inte om det är klimatet, om
    det är den historiska antiziganismen-

  547. -som kommer till uttryck-

  548. -där romers mänskliga rättigheter
    inte blir en viktig fråga.

  549. Det kanske är allt på nåt sätt ihop.

  550. Jag skulle önska mer från
    den socialdemokratiska regeringen.

  551. Med tanke på deras egen ideologi
    och deras hela historia...

  552. -...kring jämlikhetstanken.
    -Diana?

  553. Jag skulle vilja påminna om
    Erik Ullenhag-

  554. -och hans insatser för det romska
    folket och den romska frågan-

  555. -och vilka motiv han hade-

  556. -när han föreslog insatser som ingen
    annan politiker skulle kunna tänka.

  557. För det här är inte 10 000-
    kronorsfrågan när man är politiker.

  558. Det kan innebära också
    ens politiska fall på många sätt.

  559. Men om man har ett politiskt uppdrag
    och vi pratar om människor-

  560. -som inte har tillgång till
    sina grundläggande rättigheter-

  561. -så var Erik Ullenhag
    en minister som möjliggjorde-

  562. -och öppnade upp för...

  563. Han var en som drev linjen
    att möjliggöra för romer-

  564. -att...kunna stärka
    deras rättigheter-

  565. -men också att det arbete man gör
    kring romers rättigheter i Sverige...

  566. Han skapade förutsättningen för dem.
    Vitboken var-

  567. -ett uppdrag som han lade. Kommis-
    sionen mot antiziganism ett annat.

  568. Jag tror
    att hans motiv är medmänskliga-

  569. -att det handlar om rättighetspatos-

  570. -men också ett ansvar som politiker
    att stå upp för allas lika värde-

  571. -och en värdegrund som inte säger-

  572. -att den ena har rättigheter
    och den andra inte.

  573. Det finns ett ansvar.

  574. Vi ser i dag politiker ducka för-

  575. -antiziganistiska föreställningar-

  576. -om kåkstäderna, om tiggeriet.

  577. Man har redan i retoriken
    hos politiken-

  578. -buntat ihop tiggeri
    och olagliga bosättningar med romer.

  579. Vilket jag inte kan förstå.

  580. Prata i stället om romer och
    rättigheter. Vilka rättigheter?

  581. Jo, bostad, utbildning o.s.v.

  582. Det krävs mod och vilja
    som politiker att göra rätt-

  583. -och det krävs
    att man har en människosyn-

  584. -som är utefter en bra värdegrund
    där alla ses som medborgare-

  585. -och ska ha tillgång till
    samma rättigheter i Sverige.

  586. -Per, vad har du tänkt?
    -Jag har inget svar heller...

  587. ...på varför de rösterna inte finns.

  588. Jag blir lite störd när man säger:
    "Varför gör politikerna ingenting?"

  589. Men vad gör jag? Vad gör vi allihop?

  590. Vad säger och tänker vi? Vad vi
    tänker och säger gör också skillnad.

  591. Man ska ställa frågan till sig själv
    också.

  592. Inte bara till de andra
    där borta i regeringskansliet.

  593. Det handlar kanske också om
    att vi alla kollektivt-

  594. -måste avstå från nånting
    för att hjälpa andra.

  595. Även när det blir ett kollektivt
    hjälpande eller kollektivt beslut.

  596. -Angelica, dina tankar?
    -Om man visste svaret på den...

  597. ...vore det inte så svårt.
    Jag vet inte heller det.

  598. Jag tänker att det hör ihop med
    hur läget ser ut i Europa i dag-

  599. -och de ekonomiska krafter
    som verkar i Europa.

  600. Alltid i tider av...

  601. Jag vet inte hur jag ska uttrycka
    det, men i tider av osäkerhet-

  602. -bland befolkningen
    växer de högerpopulistiska vindarna.

  603. När de gör det, tror jag
    att politiker kämpar mest-

  604. -för att hålla sig kvar på banan.
    Och tyvärr får de här strömningarna-

  605. -då vara brickor i spelet kring hur
    man ska förhålla sig i vissa frågor.

  606. Där känns det för mig
    som om vi är i dag.

  607. Förstår jag dig rätt att du menar
    att ansvariga politiker-

  608. -i beslutande positioner-

  609. -inte känner opinionsmässig medvind i
    att ta en sån position-

  610. -utan att ta en sån position riskerar
    att flytta makten nån annanstans?

  611. -Precis. Så tror jag.
    -Det där är en feghet.

  612. Jag tror att den politiker som har
    en position och allmänt förtroende-

  613. -typ Stefan Löfven eller Margot
    Wallström - som säger det här-

  614. -inte alls skulle förlora
    i opinionen. Det finns en paradox.

  615. Det finns den här svenska, positiva
    inställningen till invandring.

  616. -Det finns nåt att spinna på.
    -Det är bevisligen så. Ullenhag...

  617. Integrationsministerposten och hans
    portfölj var inte enormt stor.

  618. Det gjorde att han blev en välkänd
    minister. Han syntes i debatten.

  619. Han blev också känd för
    det han gjorde för romerna.

  620. Inte bara bland romerna, utan också
    bland icke-romska som stödde kampen.

  621. Han som integrationsminister
    blev väldigt stor-

  622. -på grund av sitt engagemang i
    den romska frågan-

  623. -och de insatser han gjorde.
    Han vann mycket på det.

  624. Jag tror också det,
    men Per, allra sist:

  625. Är inte då den frågan
    som du vänder tillbaka till-

  626. -vad kan vi alla göra,
    är inte den fråga vi utgick ifrån-

  627. -d.v.s. vem kan ta en ledarroll
    och få med sig opinionen i det-

  628. -utifrån en beslutsmässig position,
    också angelägen?

  629. Att nån i ledarroll tar på sig
    ansvaret-

  630. -att väcka opinionen, väcker frågan-

  631. -och som får människor att följa
    efter ett empatiskt sätt att tänka?

  632. Absolut.
    Det finns såna som Thomas Hammarberg-

  633. -men de är nu utanför
    det politiska systemet.

  634. Och jag tror inte att partiet eller
    personen förlorar opinionsmässigt.

  635. Det är jag inte alls säker på.
    Nåt annat ligger i vägen.

  636. Jag tycker att vi avslutar där-

  637. -med de orden och med en förhoppning
    om att nån tar möjligheten-

  638. -att ikläda sig den rollen
    och stiga fram för framtidens skull.

  639. Jag vill tacka er så hjärtligt
    för att ni ville komma hit-

  640. -och föra ett viktigt samtal
    om situationen i dag.

  641. Jag vill också tacka publiken
    för att ni var här och lyssnade.

  642. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Diskriminering av romer, Historia, Romer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.