Titta

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Om UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Astronauter och rymdforskare från hela världen berättar om allt från de senaste tekniska utvecklingarna inom rymdforskning till mörk materia, miljöförstöring och hur man överlever när rymdhjälmen fylls med vatten. Inspelat den 21 och 22 september 2015 i Konserthuset och på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Till första programmet

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord : I rymden kan alla se dig tweetaDela
  1. Välkomna till det första inslaget
    i den 28:e Planetary Congress.

  2. Vår förste talare
    behöver ingen längre presentation.

  3. Han är pensionerad stridspilot
    och har varit med om tre rymdfärder.

  4. Han var befälhavare på expedition 35
    till Internationella rymdstationen.

  5. Han har tre barn–

  6. –och var tidigare ordförande
    i Association of Space Explorers.

  7. Han är en duktig skidlärare–

  8. –och världskänd – jag
    menar "planetkänd" – sångare.

  9. Mina damer och herrar,
    mr Chris Hadfield.

  10. –Sensei.
    –Tack.

  11. Tack, sensei. – Tack så mycket.

  12. Nej...

  13. Det är underbart–

  14. –att få inleda diskussionsämnet
    "Inspirerad av rymden".

  15. Det här är
    inspirationens innersta väsen.

  16. Vi är alla resultatet
    av det som inspirerar oss.

  17. Vad som är ännu viktigare
    när det gäller inspiration–

  18. –är inte bara de storslagna idéer
    som inspirationen ger upphov till–

  19. –utan också hur det påverkar oss
    och de beslut som vi fattar–

  20. –och hur det som vi gör
    kan påverka de beslut–

  21. –och de val
    som andra människor gör i sina liv.

  22. Det gläder mig att ni bjöd hit mig,
    Christer–

  23. –så att jag fick delta i den här
    veckans aktiviteter i Sverige–

  24. –eftersom det knyter an till det
    som inspirationen kan bidra med.

  25. Ända sen människan
    började blicka upp mot himlen–

  26. –har hon inspirerats
    av vad som finns där.

  27. Det handlar inte bara om idén, utan
    även om det mentala utforskandet–

  28. –när man tittar upp
    på nåt så enkelt som månen–

  29. –eller på den planet som lyser
    lite rött längre bort, Mars.

  30. Med utgångspunkt från den inspira–
    tionen påverkas vi på olika nivåer–

  31. –som art och som samhälle.

  32. Vi låter det ta sig uttryck
    på olika sätt.

  33. Om vi tittar på populärkulturen–

  34. –så har vi
    den nya filmen "The Martian".

  35. Den är en förlängning,
    eller ett exempel–

  36. –på inspirationen–

  37. –och på att vi, mentalt, har flyttat
    fram gränsen för vad som är möjligt.

  38. Vi dramatiserar det i böcker
    och filmer–

  39. –men vad som är viktigare än det
    är att det har blivit en del–

  40. –av vårt samhälles praktiska
    och kunskapsbaserade handlingar.

  41. Varje gång vi inspireras,
    och för varje handling som följer–

  42. –det kan vara en bok eller en film–

  43. –så inspireras en ny generation till
    helt nya handlingar, som Curiosity–

  44. –som kör runt och lär oss att hitta
    vatten på Mars. Det hände nyligen.

  45. Vi lär oss fantastiska saker under
    denna långa inspirationsprocess.

  46. För en tidigare generation
    var månen en enorm inspiration.

  47. Den var en viktig drivkraft
    i rymdprogrammets tidiga skede.

  48. Den förekom i science fiction,
    med det som Arthur C. Clarke skrev–

  49. –och filmen "2001 – Ett rymdäventyr".

  50. Men vad som var viktigare var
    den verklighet som skapades då.

  51. Det är många människor
    i det här rummet som bidrog–

  52. –till det tekniska och det mänskliga
    utforskandet av månen.

  53. De möjliggjorde utvecklingen.

  54. Men för såna som Christer, mig
    och flera andra i det här rummet–

  55. –så visade detta
    på de möjligheter som fanns.

  56. Där är jag som ung astronaut.

  57. Man drömmer – eller konstaterar – att
    det inte bara handlar om inspiration–

  58. –utan om att det omöjliga
    faktiskt kan hända–

  59. –trots att förutsättningarna är små.
    Då har inspiration blivit verklighet.

  60. Jag tror att den övergången,
    som ministern talade om nyss...

  61. Sverige har lyckats bra.

  62. Man är medveten om inspirationens
    betydelse på flera olika plan.

  63. Att tänka sig, som i mitt fall...
    Christer och jag började samtidigt.

  64. Vi utbildades inför Mir–uppdraget
    för ungefär 20 år sen.

  65. Tänk bara på hur långt vi har kommit,
    från våra korta karriärer–

  66. –och era, och allt som kommer–

  67. –till de sex av oss som nu är uppe
    på den internationella rymdstationen.

  68. Det är så... Det finns astronauter
    här, men många har inte varit ute än.

  69. Det är så fascinerande
    att vistas i en rymdfarkost.

  70. Det mest grundläggande förändras–

  71. –när man lever i konstant viktlöshet.

  72. Det är så roligt.

  73. Om vi så bara kunde uppleva det
    i tio minuter i det här rummet–

  74. –skulle det bli mycket roligare.

  75. Om alla kunde flyta, flyga
    och tumla runt...

  76. Skjut ifrån med tårna
    och flyg genom rummet.

  77. Känn hur det är att befrias
    från gravitationen–

  78. –som är den stora förtryckaren.

  79. Under hela våra liv hålls vi nere
    av gravitationens tumme.

  80. Vi accepterar den, men alla i det här
    rummet som har undgått den ett tag–

  81. –vet hur kul det är–

  82. –att få leva i viktlöshet
    under delar av våra liv.

  83. Men det handlar inte bara om glädjen–

  84. –utan det leder också
    till experiment.

  85. Vi uppfinner och provar saker
    som vi annars inte hade gjort.

  86. Det börjar med
    den där ursprungliga inspirationen.

  87. Sen placerar man folk i en annan
    miljö och ger dem fritt spelrum.

  88. Då får vi fram fantastiska saker
    som Curiosity på Mars och ISS–

  89. –där man utför hundratals experiment.
    Det här är ett typiskt exempel.

  90. Det är en blodanalysmaskin
    som är batteridriven och bärbar.

  91. Den utvecklades åt ISS,
    men används nu kommersiellt.

  92. Detta flöde
    av inspiration, utbildning–

  93. –forskning och tillämpning–

  94. –är precis
    vad den här konferensen handlar om.

  95. Men vad vi också gör när vi
    befinner oss i en rymdfarkost–

  96. –är att, på ett direkt sätt,
    försöka förstå vår planet–

  97. –inte via tv:s negativa rapportering
    och inte via nån annans tolkning.

  98. Att få se hela planeten
    med egna ögon tusentals gånger–

  99. –är oerhört inspirerande.

  100. Plötsligt uppfattar man planeten
    på ett helt nytt sätt.

  101. Man kan höja blicken
    och se hela horisonten.

  102. Man kan se orörd natur
    bara genom att titta rakt ner.

  103. Och så är det Chiles kust–

  104. –med dess kalla vatten, torra kust
    och virveln som snurrar medurs.

  105. Eller de befolkade delarna:

  106. Man ser San Andreas–förkastningen
    och hela San Franciscos hamn.

  107. Och så har vi platser
    med föränderlig skönhet–

  108. –som ön Andros.

  109. Från rymdstationen kan man,
    när den passerar jordens norra delar–

  110. –se Stockholm
    som det ser ut mot slutet av vintern.

  111. När man ser hela världen var 92:a
    minut, så sker det en förändring–

  112. –i hur man ser på "vi" och "de"
    och på sin egen plats i sammanhanget.

  113. Men en del av inspirationen
    handlar om–

  114. –vad man gör
    med sina egna erfarenheter.

  115. Hur får man sina egna erfarenheter
    att förändra andras beteenden–

  116. –så att de fattar
    mer välgrundade beslut.

  117. Under mina första två rymdfärder
    var tekniken enkel.

  118. Jag tog en bild, som den där.

  119. Det kunde ta en månad
    innan jag såg negativet.

  120. Sen tog det flera år innan nån annan
    fick se det som jag hade sett.

  121. Men nu, när vi har tillgång till
    internet där uppe på rymdstationen–

  122. –kan man ta sina bilder, ta ut dem
    från kameran, sätta in dem en dator–

  123. –och så kan, några timmar senare,
    vem som helst på jorden se det vi sett.

  124. Det låter intressant–

  125. –men när man ser
    inspirationens konsekvenser–

  126. –kommer man till djupare insikt.

  127. Man kan ta en sån här bild
    över Bahamas–

  128. –som jag tycker är så vacker.

  129. Sen skulle jag använda sociala media,
    som Twitter–

  130. –och berätta vad som betydde nåt
    för mig i den bilden.

  131. Varje tänkbar nyans av blått
    framträder i havet här.

  132. Sen skickar jag den. Det är då
    1,2 miljoner människor som ser den.

  133. Vi försöker inte sälja nåt.

  134. Vi bara ser världen bli mer medveten
    om sig själv.

  135. Det är människor som är nyfikna på
    att se världen som den är.

  136. Men det spelar ingen roll
    hur många följare man har på Twitter.

  137. Det här är en av rymdstationens
    vetenskapsorienterade webbplatser.

  138. Den röda linjen visar intressenivån
    innan vi åkte ut, den gröna efteråt.

  139. Folk betedde sig annorlunda.

  140. Deras nyfikenhet
    förändrade dem en aning.

  141. Genom att göda deras inspiration
    förändrar ni deras bild av världen.

  142. Det tycker jag är värdefullt. Av allt
    som rymdstationen åstadkommer–

  143. –är detta, att folk får en tydligare
    bild av världen, kanske viktigast.

  144. Det sker tack vare rymdstationen.

  145. En del av erfarenheterna,
    från Aleksej, för 50 år sen–

  146. –fram till oss,
    som fått göra rymdpromenader...

  147. Den erfarenheten slår alla andra.
    Det är professionellt krävande.

  148. Det är komplicerat och farligt–

  149. –men erfarenheten är så mycket mer
    personlig. Man är ensam i universum.

  150. Det finns ingenting som skiljer en
    från världsalltet, bara visiret.

  151. Känslan av att befinna sig där,
    både fysiskt och historiskt–

  152. –är så påtaglig.

  153. Hur delar man den erfarenheten med
    andra så att de får glädje av den?

  154. Vi är bara 200 stycken
    som har fått göra en rymdpromenad.

  155. Det är viktigt att vi kan dela det
    med de andra 7 miljarderna.

  156. På en av mina rymdpromenader–

  157. –passerade vi norrskenet.

  158. Att inte bara titta upp från Sverige
    och se det–

  159. –utan att faktiskt ha det runt
    omkring sig och mellan benen...

  160. Jag såg den tekniska landvinningen,
    men också naturfenomenets skönhet.

  161. Det är det mest magiska
    som jag nånsin har upplevt.

  162. De applikationer
    som det för med sig...

  163. Kanada var det tredje landet som
    skickade upp en satellit i rymden.

  164. Efter Sputnik och USA
    kom vi med Alouette.

  165. Med den skulle norrsken
    och jonosfären studeras.

  166. Anledningen till
    att jag nämner detta är att–

  167. –när man inspirerade folk och gav
    dem förutsättningar att gå vidare–

  168. –så uppfann de
    en antennmekanism för satelliter–

  169. –och den blev väldigt lönsam,
    den lilla antennen där.

  170. Företaget SPAR, Special Projects
    and Applied Research, bildades.

  171. Det företaget fick sen i uppdrag
    att bygga robotarmen till rymdfärjan.

  172. Vi tillverkade fyra såna och arbetade
    också med uppskjutningsramper.

  173. Vi fick kanadensiska astronauter-

  174. -som en del av överenskommelsen
    med Nasa.

  175. Det i sin tur ledde till att Kanada
    fick bygga ISS stora robotarm.

  176. Efter det utsågs min grupp och dagens
    två kanadensiska astronauterna.

  177. Men det handlar om mer än rymd–
    inspiration och rymdapplikationer.

  178. All den matematik som armen
    bygger på, och även ledernas design–

  179. –används i robotar på kärnkraftverk–

  180. –i gruvrobotar
    och även medicinska robotar.

  181. Det här är i Calgary. Det är en
    tvåarmad släkting till ISS–roboten.

  182. Den utför hjärnoperationer.
    Kirurgen sitter i ett annat rum.

  183. Både patienten och roboten
    kan vara inne i en MR–maskin.

  184. Kirurgen får tredimensionella
    bilder att tillgå under operationen.

  185. En sån här byggs just nu
    på ett barnsjukhus i Kanada.

  186. När man säger "inspirerad av rymden",
    så är det hit det leder.

  187. Man ska ge folk utmaningar–

  188. –så att de, när de är barn som leker
    i en låda, upptäcker nya möjligheter.

  189. Man bör främja strukturer
    som ger dem utrymme att växa–

  190. –så att det påverkar landet
    i medicinskt avseende.

  191. I Kanada handlar det om mer än så.

  192. Det blir en del av kulturen
    och det vi identifierar oss med.

  193. Ett exempel på det är
    att det pryder vår femdollarssedel.

  194. Vi hyllar den rymdprestationen som
    nåt som definierar oss som nation.

  195. Det har stor betydelse på sikt.

  196. Och allt kommer från
    den där ursprungliga inspirationen.

  197. Hur inspirerar man nån? På alla
    nivåer, inte bara med olika tabeller.

  198. Det handlar om skönheten
    i att se världen, konsten i det.

  199. Öppningsceremonin här
    blev så mycket finare–

  200. –tack vare musiken.
    Den blev mer minnesvärd.

  201. Nån skickade den här bilden
    på dottern. Den är så underbar.

  202. Hon tittar på inslaget där jag spelar
    musik uppe på rymdstationen.

  203. Vad uppfattar hon som normalt?

  204. Vad ser hon för möjligheter i livet?

  205. Man börjar tidigt fatta beslut
    kring vad man ska göra i livet.

  206. Om ett svenskt barn ser sånt här
    när det funderar på sin framtid...

  207. Svenskar gör rymdpromenader.
    Svenskar flyger i rymden.

  208. Sånt här kan man börja sikta på
    redan när man är liten.

  209. Jag tycker
    att det är viktigt för våra länder–

  210. –och för oss som art.

  211. Men allra viktigast är det–

  212. –som ett led i ambitionen
    att låta alla nå sin fulla potential.

  213. –Tack.
    –Underbart.

  214. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

I rymden kan alla se dig tweeta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronauter, Kommunikationer, Rymdfart, Rymdfärder, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

I rymden kan alla se dig tweeta

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.