Titta

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Om UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Astronauter och rymdforskare från hela världen berättar om allt från de senaste tekniska utvecklingarna inom rymdforskning till mörk materia, miljöförstöring och hur man överlever när rymdhjälmen fylls med vatten. Inspelat den 21 och 22 september 2015 i Konserthuset och på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Till första programmet

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord : Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnetDela
  1. Vår nästa talare
    är Samantha Cristoforetti-

  2. -som också
    var med på expedition 41 och 42.

  3. Astronaut i Italiens rymdorganisation
    (ASI), stridspilot och ingenjör.

  4. Nu innehar hon världsrekordet
    i den längsta rymdresan för damer...

  5. ...med 199 dagar och 16 timmar.
    - Varsågod, Samantha.

  6. Tack så mycket.

  7. Först och främst vill jag klargöra nåt:
    200 dagar, varken mer eller mindre.

  8. Mina damer och herrar,
    det är ett nöje att vara här.

  9. På en kvart ska jag försöka ge er-

  10. -en väldigt snabb inblick
    i vår tid i rymden.

  11. Några av er har nog sett mig halta
    både i dag och i går kväll.

  12. Det är inte till följd av rymdresan.
    Jag skadade mig inte under den.

  13. I går slogs jag med mitt hotellrum,
    och rummet vann-

  14. -så min tå behöver få läka.

  15. Det var expedition 42 och 43 på den
    internationella rymdstationen (ISS).

  16. Under expedition 42 tillbringade jag-

  17. -fyra månader med Yelena där uppe.

  18. På Europeiska rymdorganisationen
    (ESA) får man-

  19. -välja ett eget namn för sin rymdresa.

  20. Mitt uppdrags namn var Futura
    och valdes i en tävling för allmänheten.

  21. Jag gillar namnet.
    Det anspelar på framtiden.

  22. Vi lägger grunden för framtiden
    med vårt arbete i rymden.

  23. Jag tänkte fokusera
    på mitt uppdrag som ESA-astronaut-

  24. -och som ASI-astronaut.

  25. Jag var mest i Columbusmodulen,
    vårt Europa i rymden.

  26. Det är ESA:s modul och laboratorium.
    Här ser ni insidan av den.

  27. Tittar ni noga ser ni
    att jag leker Stålmannen längst bak.

  28. Vi arbetar mycket, men att få leka
    Stålmannen samtidigt är häftigt.

  29. Det här var experimentet DrainBrain,
    som utvecklades i Italien.

  30. Det är intressant,
    för man studerar hur tyngdlöshet-

  31. -påverkar blodcirkulationen
    från hjärnan till hjärtat.

  32. Det är en av miljontals saker i kroppen
    som påverkas av tyngdlöshet.

  33. Det är häftigt att forska där uppe,
    för det händer så oväntade saker.

  34. Det gynnar astronauter som ska åka
    utanför jordens omloppsbana-

  35. -men det gynnar även folk på jorden,
    för plötsligt förstår man-

  36. -mycket mer
    om hur kroppen fungerar på jorden.

  37. Man får mer grundläggande kunskap
    om hur människokroppen fungerar.

  38. Det är användbart
    inom bl.a. medicin och diagnostik.

  39. Det här är ett bra exempel,
    för vi fick inblick i blodcirkulationen-

  40. -men vi testade också en teknik
    som snart får klinisk tillämpning-

  41. -en pletysmograf, en krage runt halsen
    som mäter blodcirkulationen.

  42. Jag ska inte prata lika länge om allt,
    men det här var ett bra exempel.

  43. Där uppe tar vi även blodprov, urinprov-

  44. -och andra prov - inga detaljer -
    för att se vad som händer i kroppen.

  45. Det där är en blodcentrifug.
    Det här är vår frys. Vi har ingen glass-

  46. -för i frysen måste vi ha blod, urin,
    cellvävnad och olika biologiska prov.

  47. De fryses ner till nästan -100 °C
    tills de kan få lift hem.

  48. Astronauter
    måste även bygga stora instrument.

  49. Det här är vårt största instrument,
    MARES, som undersöker muskelatrofi.

  50. Den är svår att montera,
    men jag har alltid gillat Lego-

  51. -så jag gillar att montera saker.

  52. Det här är vår lilla ögonsten, Kubik.

  53. Den är enkel att använda och billig
    och utvecklades även den i Italien.

  54. Det är
    en bärbar inkubator och centrifug-

  55. -så vi kan göra många
    biovetenskapliga experiment där.

  56. Vi lägger cell- och vävnadsodlingar
    i små experimentbehållare-

  57. -som får vara stilla eller
    i centrifugen med normal tyngdkraft.

  58. Den är enkel, snabb och billig-

  59. -så det är vår lilla ögonsten
    i Columbusmodulen.

  60. Många experiment berör både medicin,
    astronauters hälsa och vetenskap-

  61. -till exempel
    den ögonforskning vi utför.

  62. För ett par år sen insåg vi
    att långa rymdresor påverkar synen.

  63. Astronauter kom tillbaka
    med tillfälliga synnedsättningar.

  64. Nu försöker vi ta reda på
    varför det blir så.

  65. Det är viktigt att astronauterna
    kommer till Mars med bra syn-

  66. -eller att vi i alla fall
    vet hur deras syn påverkas.

  67. Oftalmoskopet tar bilder av ögonbotten.
    Här gör vi ett ultraljud av ögat.

  68. Vi går vidare
    till nåt annat vi gör i rymden.

  69. Chris har pratat om att inspirera
    ungdomar världen över-

  70. -och ett sätt att göra det på
    är att kontakta dem.

  71. Vi har kommunikationslinjer
    som kan ladda ner HD-bilder.

  72. Det är dyrt och måste planeras.

  73. Men vi har en annan linje
    som är enklare men ändå effektiv-

  74. -nämligen amatörradion,
    som tack vare volontärer-

  75. -används för att prata med elever
    på jorden och besvara deras frågor.

  76. Det fungerar bara när ISS är synlig,
    så vi har tio minuter på oss.

  77. Det är en fantastisk möjlighet för dem.
    Jag hade gillat det som barn.

  78. Vi har en häftig luftsluss
    i den japanska modulen.

  79. Där får vi bygga saker
    och skicka ut dem i rymden.

  80. Det här är en tankfarkost
    som jag fick montera.

  81. Man skjuter ut arbetsbordet
    i luftslussen, minskar lufttrycket-

  82. -öppnar på utsidan, skjuter ut bordet,
    och sen tar en robotarm tag i det.

  83. Det här är en häftig bild av utsidan.

  84. Bordet är på utsidan,
    och här har man monterat en satellit.

  85. Robotarmen tar tag i den
    och sätter den i omloppsbana.

  86. Ofta är det inte stora satelliter,
    utan små miniatyrsatelliter.

  87. Tittar ni noga
    ser ni en sån framför solpanelerna.

  88. De görs ofta av universitetsstudenter.

  89. Ett fantastiskt sätt att inspirera
    framtida forskare och ingenjörer-

  90. -är att låta dem
    sätta en satellit i omloppsbana.

  91. Den här bilden togs från min
    favoritplats på rymdstationen-

  92. -nämligen Cupola.

  93. I Cupola tar vi många bilder,
    men därifrån styr vi också den här.

  94. Chris nämnde den tidigare -
    Canadarm2, rymdstationens robotarm.

  95. Jag fick styra den,
    och så här såg det ut.

  96. Man har en kontroll för x, y och z
    och en för att gira och vrida.

  97. Man ser armen framför sig,
    vilket är häftigt.

  98. Jag skulle fånga den här,
    en Dragon-rymdkapsel.

  99. Lastskepp som Dragon
    eller Orbitals Cygnus-

  100. -eller Japans HTV kommer till ISS.

  101. De skjuts upp och hittar rymdstationen-

  102. -och börjar flyga i formation med oss
    på runt tio meters avstånd.

  103. Med hjälp av styranordningen
    tar vi tag i dem med armen.

  104. Sen kopplas de ihop med oss,
    och så har vi ett extra rum.

  105. Efter en dryg månad,
    när vi har utfört en massa experiment-

  106. -som måste ske just då
    så att proven får skjuts till jorden-

  107. -lossas den
    och skickas tillbaka till jorden.

  108. Vi stötte också på ATV-005 där uppe.

  109. Det var den sista ATV:n,
    som är Europas lastskepp.

  110. Den var större
    och tålde en last på sju ton.

  111. Det här lastskeppet
    behövde inte vi ta tag i-

  112. -utan det dockade automatiskt
    till rymdstationen.

  113. Det var den sista,
    och vi skickade hem den i februari-

  114. -och det här var
    den sista gången vi såg ATV-

  115. -när den återinträdde i atmosfären.

  116. Under expeditionen gjorde
    mina kolleger tre rymdpromenader.

  117. Jag vet inte vem det är på bilden,
    men en av dem är ute i mörkret.

  118. Det var stressigt,
    men det handlar om teamwork.

  119. Teamwork i rymden,
    och teamwork med folk på jorden.

  120. Trots att jag inte skulle ut var det
    de mest stressiga dagarna för mig.

  121. Jag skulle förbereda allt
    inför rymdpromenaden.

  122. Teamwork i rymden
    handlar inte bara om jobbet-

  123. -utan man behöver ju också hjälp
    med exempelvis att klippa håret.

  124. Det här är
    mina kolleger Terry och Anton.

  125. De klipper mig,
    och jag tror att det är den 1 januari-

  126. -så vi började året med att byta frisyr.
    Terry var väl förberedd.

  127. Jag sa: "Jag följer inte med
    om du inte blir godkänd av min frisör."

  128. Så han var hos min frisör.
    Efter bara 2,5 timmar var han fullärd-

  129. -men hon sa att han var
    en naturbegåvning. Det är han.

  130. Det handlar inte bara om jobb.
    Vi är sex personer i besättningen.

  131. Det brukar vara tre ryssar,
    två amerikaner-

  132. -och antingen en europé, japan
    eller kanadensare, och vi har kul ihop.

  133. Precis som på jorden
    innefattar "att ha kul ihop" ofta mat.

  134. Vi tillbringade mycket tid
    runt ett slags bord-

  135. -och avnjöt god rymdmat tillsammans.

  136. Ibland fick vi färsk mat, men bara
    när ett lastskepp precis hade kommit-

  137. -för vi kunde inte kyla ner mat
    eftersom vi inte hade nån matkyl.

  138. Apelsinerna var nästan övermogna,
    så vi fick äta dem snabbt.

  139. Vatten är oerhört viktigt där uppe,
    vilket Yelena nämnde.

  140. I den icke-ryska delen, alltså
    i USA:s, Europas och Japans del-

  141. -försöker vi återvinna vattnet,
    så vi dricker vårt eget urin-

  142. -men först efter att vattnet har renats
    i ett avancerat reningssystem.

  143. Så är det ju på jorden också.
    Avloppsvatten renas och återanvänds.

  144. Det är rätt likt jordens system.

  145. Men vi tröttnade på vatten,
    så jag fick en present från Italien.

  146. Mot slutet av expeditionen
    fick jag en espressomaskin.

  147. Ja, allvarligt. Det var inte helt fel.

  148. Det var häftigt, och så länge
    de få kapslarna vi fick varade-

  149. -var det en bra ursäkt
    för att ta en kaffepaus ihop.

  150. Vad gäller fritiden
    är nog Cupola allas favoritdel-

  151. -att vara i för att ta bilder av jorden.

  152. Under de minuter jag har kvar
    tänkte jag visa er Chris bilder-

  153. -som är underbara,
    blandat med några av mina bilder.

  154. Det är ljust här inne och svårt att se,
    men det här var en fantastisk syn.

  155. Ibland när jag var i Cupola
    och det var natt-

  156. -men samtidigt fullmåne,
    så var jorden ljus, som ni ser här.

  157. Det var stjärnklart och mörkt,
    men jorden var ljus.

  158. Helt plötsligt
    slog min hjärna om automatiskt.

  159. Det kändes som om jorden var himlen-

  160. -och horisonten var böjd åt "fel" håll-

  161. -och rymdstationen var ett skepp
    som seglade på ett mörkt stjärnhav.

  162. Det var häftigt. Jag kände mig
    som en upptäcktsresande från förr.

  163. Vi såg även många
    soluppgångar och solnedgångar-

  164. -och de är magiska i rymden.

  165. Polarsken är underbara att se.

  166. Jordens färger är fantastiska.
    Det kallas för den blå planeten-

  167. -men det finns så många andra färger,
    som grönt i Brasilien-

  168. -och den här unika blå färgen
    i Karibiska havet.

  169. Det är en sån fängslande blå färg.

  170. Vi har rött
    i Nordafrika och Australien.

  171. Ibland är det helt mörkt,
    och så glimtar månen eller solen till-

  172. -och då blir det som ett konstverk-

  173. -tack vare vatten
    som man inte ens visste fanns där.

  174. Vissa saker är väldigt egendomliga.

  175. Det här är en litiumgruva i Sydamerika,
    men man skulle kunna tro-

  176. -att utomjordingar har landat där
    och skapat en bas.

  177. Väderfenomen är fantastiska.
    Vi såg enorma tyfoner i Stilla havet.

  178. Jag lyckades ta den här bilden,
    där cyklonens öga är upplyst.

  179. Det är på natten, men cyklonens öga
    lystes upp av en blixt.

  180. Jag fick höra att meteorologer
    verkligen älskade den här bilden.

  181. Jag växte upp i Alperna,
    så jag gillade att se Alpernas båge-

  182. -särskilt under vintern.
    Nånstans där nere växte jag upp.

  183. Och såna här bilder är fantastiska
    och förmedlar en känsla av lugn.

  184. Vi borde inte studera jordens växlingar
    efter en dag, en vecka eller ett år-

  185. -utan studera problem och projekt
    på en längre tidskala.

  186. Jorden har funnits länge,
    och förhoppningsvis får vi behålla den-

  187. -om vi kan lösa våra problem
    med varandra och med miljön.

  188. Jag tror att vi kommer att bo
    på vårt rymdskepp jorden länge.

  189. Som avslutning tänkte jag visa er
    en bild som Terry tog.

  190. Ni känner nog igen Skandinavien,
    och i norr har vi ett norrsken-

  191. -och dagens första ljus i horisonten.
    Tack så mycket.

  192. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronauter, Experimentell patologi, Kommunikationer, Medicin, Medicinska experiment på människor, Människokroppen, Rymdfart, Rymdfärder, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

I rymden kan alla se dig tweeta

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, MIkael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss