Titta

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Om UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Astronauter och rymdforskare från hela världen berättar om allt från de senaste tekniska utvecklingarna inom rymdforskning till mörk materia, miljöförstöring och hur man överlever när rymdhjälmen fylls med vatten. Inspelat den 21 och 22 september 2015 i Konserthuset och på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Till första programmet

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord : Så påverkas kroppen av långa rymdfärderDela
  1. Vår första talare: dr Tom Marshburn.

  2. Tom var flygläkare,
    så han förstår den medicinska biten-

  3. -och han var besättningsmedlem,
    som ni kan se där.

  4. Tom, scenen är bara din.

  5. Jag har fått ansvaret att redogöra för-

  6. -USA:s forskning på rymdstationen.

  7. Vi har ungefär tjugo minuter på oss.
    Jag klarar det nog lätt på den tiden.

  8. Problemet för astronauter som pratar
    om forskning är att nå ut till åhörarna-

  9. -och förmedla vikten, vidden och djupet
    av forskningen utan att det blir trist-

  10. -så jag tänker ge er
    lite information som ni kan använda...

  11. Byt bild.

  12. ...om ni föreläser, men jag hoppas att
    ni kan hitta favoritsaker att prata om-

  13. -och dessutom gå på djupet med
    inför åhörarna.

  14. Rymdforskningen
    har gett reella resultat.

  15. Vi har tagit reda på saker som har varit
    till gagn för folk på jorden.

  16. Vi kollar på riskerna för astronauter.

  17. Vi har alla deltagit i forskningen.

  18. Vi har gett hår, blod, urin
    och ibland kroppsdelar-

  19. -för att främja
    forskningen om människor i rymden.

  20. De här är de fem värsta,
    enligt Bonnie och NSBRI.

  21. Ben- och muskelförlust,
    hjärt-kärl-effekter och näring hör ihop-

  22. -så jag ska strax
    prata om dem samtidigt.

  23. Joniserande strålning-

  24. -är ännu ett av våra största hinder för
    längre resor utanför låg omloppsbana.

  25. Den största risken är
    förhöjd cancerdödlighet.

  26. Man jämför ålder och kön
    för att förhindra en ökning-

  27. -av cancer med dödlig utgång över
    3 % över den normala befolkningen.

  28. Man har mest granskat organspecifika
    följder, främst grå starr.

  29. Det finns tecken på -
    men det är inte bevisat-

  30. -att astronauter efter långa rymdfärder-

  31. -kan få grumlingar i en del av linsen.

  32. Det här gynnar även höghöjdspiloter.

  33. Vi har granskat några av de följderna.

  34. Djurförsök tyder på att nervsystemet
    och hjärt- och kärlsystemet påverkas-

  35. -ungefär som när vi åldras
    med förtjockade blodkärl.

  36. Vi deltar fortfarande
    i strålningsforskningen.

  37. Apropå ben, muskler och blodkärl...

  38. Som Patrik Sundblad nämnde har det
    skett ett genombrott på området.

  39. Med tillräckligt mycket mat,
    proteiner och D-vitamin-

  40. -motstånds- och hjärt-kärlträning
    på löpband och cykel-

  41. -har vi fått hem folk från rymden
    utan ben- eller muskelförlust.

  42. ISS börjar bli ett bra tjockisläger.

  43. Man kan bli av med lite fett där uppe.

  44. Jag gick upp i vikt och tappade fett
    med ytterst lite benförlust.

  45. Problemet är inte löst än. Vilket slags
    ben bygger vi till exempel upp igen?

  46. Är det fortfarande lika starkt?
    Det verkar vara ett annat slags ben.

  47. Ökar frakturrisken?

  48. Här är vår avancerade
    motståndsträningsapparat.

  49. Den kan lägga ett motstånd
    motsvarande 270 kg på ryggen.

  50. Det vore svårt
    att flyga bjässen till Mars.

  51. Hur minskar vi storleken och vikten?

  52. Kan vi skada oss?
    Skadar vi ryggen om vi använder den?

  53. Om ni undrar varför 270 kg...

  54. Kevin Ford gör rumänska marklyft
    med ARED.

  55. Tänk på att han inte bara måste lyfta
    sin egen kroppsvikt-

  56. -utan dessutom all extra vikt om han
    hade gjort övningen på marken.

  57. Därför måste vi nå så höga nivåer.

  58. Här har vi några tabeller.
    Till vänster kan ni se...

  59. Knästyrka och uthållighet,
    ryggen och hela höften.

  60. Ni kan se att ARED som ger 270 kg
    klarar sig klart bättre än IRED-

  61. -den provisoriska motståndstränings-
    apparaten som gav 135 kg motstånd-

  62. -med högteknologiska gummiband.

  63. Att öka motståndet
    tycks ha gjort skillnad.

  64. Det i kombination
    med näringsaspekterna.

  65. Benmineraldensiteten. Det finns nyare
    information som imponerar ännu mer.

  66. Handleden är inte så viktig för oss,
    men de gröna punkterna vid höften-

  67. -visar kombinationen av ARED och
    löpbandet som representeras av "T2".

  68. Det plus näringen ger förbättringar-

  69. -och i nyare data
    ligger genomsnittet på baslinjen.

  70. Vi har nyss avslutat
    den integrerade hjärt-kärlstudien.

  71. Den har inte publicerats än
    så jag har ingen bild-

  72. -men de preliminära resultaten visar att
    astronauter 24 timmar efter landning...

  73. Ståtestresultaten visar ingen skillnad
    jämfört med före avfärd.

  74. Det beror till stor del på träningen.
    De får dropp när de kommer tillbaka-

  75. -och det hjälper mycket, som alltid,
    men våra motmedel är betydelsefulla.

  76. Apropå det övervakade de dessutom
    totalt sjutton eller nitton astronauter.

  77. Vi har alltid undrat om rymdfärder
    orsakar mer hjärtarytmi-

  78. -men inget i studien tyder på det.

  79. Ögonhälsan är också viktig.

  80. Patrik nämnde den, så jag visar bara
    några bilder utan att gå in på detaljer.

  81. Problemet är troligen omfördelning av
    vätska. Här gör Karen Nyberg ett test.

  82. Optisk... OCT. Jag försöker minnas
    vad det är. Hon gör en OCT ombord.

  83. Det är en väldigt detaljerad bild av
    ögats bakre del plus MR före avfärd.

  84. Ett ultraljud. MR görs på marken
    före och efter färden.

  85. Blinda fläcken sväller.
    Ögongloben plattas till.

  86. Det är ett normalt öga till vänster
    och ett under rymdfärd till höger.

  87. Skador på näthinnan. Man får sånt
    efter många års högt blodtryck.

  88. Ni kan även se
    att synnerven förtjockas.

  89. Vi tror att omfördelningar av vätska
    och förhöjt tryck i hjärnan orsakar det-

  90. -men vi har aldrig kunnat mäta det
    i rymden, så vi kan inte bevisa det.

  91. Ålder, kön, andra genetiska skillnader
    och troligen koldioxidhalten påverkar-

  92. -för den påverkar hjärnans blodflöde.

  93. De senaste kontrollerna
    av astronauterna-

  94. -verkar tyda på att det är lite mindre
    allvarligt än när forskningen började.

  95. Vi vet inte varför.

  96. Det står en hänvisning om näringen
    längst ner.

  97. Den ger en bra sammanfattning
    om ni vill veta mer.

  98. Forskningsstatusen på ISS.
    Det här är knepigt.

  99. Jag ska göra det som många av er gör.

  100. Jag ska ge en snabb bild
    av områdena och statusen.

  101. Samtidigt ska jag nämna det som Nasa
    har kallat underbara forskningsvinster.

  102. Vi astronauter, ingenjörer och forskare
    är ju ofta skeptiska när vi uttalar oss-

  103. -och vi vill ge åhörarna
    övertygande argument.

  104. Därför har jag tagit med
    sånt som jag ser som stora vinster-

  105. -som ni också kan använda er av
    när ni föreläser.

  106. Alla organisationer engagerar sig,
    särskilt inom biologi och bioteknik.

  107. Det är ett väldigt populärt område.

  108. Här är ett ganska exakt cirkeldiagram.

  109. En tredjedel av pengarna
    går till CASIS.

  110. En av cirklarna
    visar den kommersiella delen.

  111. Den får lite mer än 30 procent
    av tredjedelen, men den växer.

  112. Läkemedelsbolag
    skapar gnagaruppdrag.

  113. De kollar
    kristallografi och cellbiologi.

  114. De får tillbaka provsvar från stationen.

  115. Det börjar likna ett löpande band
    för de kommersiella intressenterna.

  116. Partnerorganisationerna
    utnyttjar det här mer.

  117. ISS börjar nå maxkapacitet
    när det gäller forskningsförmågan.

  118. Några länder arbetar med utbildning,
    vilket förklarar den enorma bredden.

  119. Här är de största tillkännagivandena
    enligt Nasa, plus några av mina.

  120. Ni kan använda den här tabellen
    som referens.

  121. Jag ska prata om alla de här nu,
    i synnerhet om biologi och bioteknik.

  122. Kjell och Scott som äter grönsaker
    hade miljontals visningar på Youtube-

  123. -så allmänheten känner till att
    astronauter odlar och äter grönsaker.

  124. Ryssarna kan ha ätit sina experiment.

  125. De har odlat grönsaker ganska länge.

  126. Avsikten var att de skulle äta det.

  127. Det kan ju inte ersätta besättningens
    matbehov, men det är ett första steg.

  128. En del teknik
    som håller plantor vid liv i rymden-

  129. -används faktiskt inom jordbruket-

  130. -i synnerhet
    vid odling inomhus i växthus-

  131. -för att stoppa mikrobiell påväxt
    och bevara steriliteten.

  132. Mikrobiell virulens. Många känner till
    ISS-forskningens salmonellavaccin.

  133. Det intressanta med mikrogravitation
    för celler är mekanotransduktion.

  134. Det är hur celler pratar med varandra-

  135. -när de sammanpressas
    i ett gravitationsfält.

  136. Om de känner det eller inte
    påverkar cellernas beteende.

  137. Cellodlingar
    skickas till stationen och tillbaka.

  138. Många jagar nästa vaccin
    som kan skapas av det här.

  139. Det gäller även tillväxten av protein-
    kristaller. Det har pågått i årtionden.

  140. Nyligen var det ett läkemedel
    mot Duchennes muskeldystrofi-

  141. -som blev omskrivet för några år sen.
    I dag pågår ett robust kretslopp-

  142. -av olika föreningar och proteiner
    som utvärderas.

  143. Man tar fram kristaller i rymden.

  144. Forskning på gnagare i rymden
    är en stor grej nu.

  145. Företag och försvarsdepartementet
    skickar upp många djur-

  146. -både för dissektion i omloppsbana
    och för att skicka hem dem levande.

  147. Man har tagit fram åtminstone
    ett läkemedel mot benskörhet-

  148. -som även hjälper till
    vid cancerrelaterad benförlust.

  149. Det läkemedlet är tillgängligt nu.

  150. AMS har fått stor uppmärksamhet.
    Den alfamagnetiska spektrometern-

  151. -är en partikeldetektor som granskar
    tiotals miljarder partikelhändelser-

  152. -när de åker genom spektrometern.
    Avhandlingen kom ut 2014.

  153. Fysiker, som ju är försiktiga av sig,
    kallar det "spår av mörk materia".

  154. Som jag förstår det har vi tidigare mest
    forskat kring de lägre energinivåerna.

  155. AMS når de högre energinivåerna.

  156. Det här visar positrondelen av
    elektron-positron-paren i fotodetektorn.

  157. På ett liknande sätt som när vi
    upptäckte kvarkar tyder kurvan på...

  158. Den kan tyda på en ny sorts materia.

  159. Fjärranalys från rymdstationen.
    De yttre platserna är nu fyllda.

  160. De är snart fyllda. Många vill använda
    de yttre platserna på stationen-

  161. -och fönstren, som WORF och Cupola,
    för forskning.

  162. Jag tog med CATS, vilket är
    överföringssystemet för aerosoler-

  163. -och COLAIS, Columbus
    automatiska identifikationssystem.

  164. De har varit till stor nytta
    för arbetet på jorden.

  165. COLAIS är som trafikledning till havs.

  166. Jag ska ge länkar till videoklipp sen.

  167. Ett av dem handlar om hur COLAIS
    bidrog till att man räddade en person.

  168. Det visar en mer mänsklig sida av det-

  169. -men mycket gäller klimatforskning.
    Vi har redan nämnt mänsklig forskning.

  170. Ettårsuppdrag.
    Ett av sätten som vi kan säga...

  171. Alla negativa effekter av rymdfärder...

  172. Kommer de att avta
    eller förvärras de bara?

  173. Ryssarna har stor erfarenhet av
    att vara ett år eller längre i rymden.

  174. Vi kommer att fortsätta
    deras arbete inom det området.

  175. Tvillingstudien ger oss en chans
    att jämföra Scott och Marks gener.

  176. Vi får se vad den ger,
    men den är också omtalad.

  177. Studien av omfördelningen av vätska
    är en del av ISS-forskningens trender.

  178. Ryssland och USA
    samarbetar mycket mer nu.

  179. De gör ett ultraljud i servicemodulen.
    De samarbetar.

  180. Det har inneburit
    mycket jobb på marken-

  181. -men det har varit väldigt positivt
    att sammanföra stationens två sidor.

  182. Fysik. Nanoteknik
    och kolloidala studier är fortfarande...

  183. Rymdfärder är perfekt för livsmedels-
    industrin. Konservering och förvaring.

  184. De är intresserade av det.
    Vätskereaktioner tilltalar mig.

  185. Här utför Joe Acaba
    kapillärflödesexperimentet.

  186. Många astronauter på den
    amerikanska sidan har jobbat med det.

  187. Syftet är att se hur kapillärflödet
    eller kapillärkrafter kan användas-

  188. -för att driva ett flöde
    genom ledningar och tankar-

  189. -så att rymdfarkoster kan ha
    framdrivningssystem utan pumpar.

  190. Det visar sig
    att pyttesmå vätskemängder på jorden-

  191. -uppför sig som större vätskemängder
    i rymden.

  192. Det finns labb-på-ett-chip-teknik-

  193. -som har utvecklats
    enbart utifrån det här experimentet.

  194. Det ska sitta i en HIV-detektor-

  195. -för bruk på avlägsna platser,
    främst i Afrika där behovet är stort.

  196. Förbränningsstudier har pågått länge.

  197. Det senaste är "den kalla lågan"
    när de förbrände heptan.

  198. Det började kylas ner,
    men sen förbrändes det igen.

  199. Det möttes först med misstro
    inom forskarsamhället på jorden-

  200. -men det är ett aldrig tidigare skådat
    fenomen som upptäcktes i rymden.

  201. Det pågår alltid materialtester.

  202. Vissa material användes på Curiosity
    för att minska effekten av atomärt syre.

  203. SPHERES-programmet
    pågår fortfarande.

  204. Ett magnetinduktionsexperiment.
    Ett tidigare hette SPHERES-Slosh.

  205. Man granskade SPHERE-satelliterna
    medan de var fästa vid vätsketankar.

  206. Vissa resultat sändes
    till Space Launch System, SLS.

  207. Ingenjörerna kunde då bättre förstå-

  208. -vad som kommer att hända med SLS-
    farkosten som är under utveckling.

  209. Chris Hadfield pratade om det här.
    Det går hem jättebra hos åhörare.

  210. Hur vår teknik för robotoperationer
    har hjälpt vissa individer-

  211. -liksom all fjärrkirurgi på patienter
    på jorden.

  212. Forskningen kring robotteknik är
    mer robust än vad nån av oss anade-

  213. -och de använder SPDM-armen
    för att förbereda rymdpromenader-

  214. -och för att testa metoder som kan
    göra rymdpromenaderna mer effektiva.

  215. Det pågår aktivt och fortlöpande.

  216. Jag har bara några bilder kvar.
    Jag vill nämna Cubesat-placeringar.

  217. Det är också omskrivet. Vi placerar ut
    satelliter från rymdstationen.

  218. Cubesat påminner om
    experimenten i rymdfärjans lastrum.

  219. Kommersiella intressenter
    är väldigt intresserade.

  220. Väldigt komplexa satelliter är på gång.

  221. En sitter på HDEV på rymdstationen
    och ska skjutas i väg.

  222. Satelliten innehåller teknik för att
    bibehålla tröghetskontrollen själv-

  223. -och för att studera meteorer.

  224. Man har gjort mikrobiella studier med
    kameror och sensorer i satelliterna.

  225. Intresset för det här är stort. En av
    våra nyttolastsleverantörer, Nanoracks-

  226. -har väldigt stora framgångar
    inom det här området.

  227. Jag ska säga några ord om trenderna.

  228. Forskningssamarbetet mellan USA och
    Ryssland har ökat på rymdstationen.

  229. Vi är tacksamma för deras hjälp.

  230. Nödlösningen är nu besättningstid-

  231. -men besättningarna
    och markkontrollen försöker lösa det.

  232. Kommersiella säljare
    visar större intresse.

  233. Uppdragens komplexitet, främst med
    gnagare och dissektioner, har ökat.

  234. Hur kan vi effektivisera
    forskningen i rymden?

  235. Det låter nog självklart,
    men vi har surfplattor nu.

  236. Jag och Chris var bland de första som
    använde dem ganska ofta om dagarna.

  237. De har blivit favoritgränssnittet.
    De har gjort oss mer effektiva.

  238. De är lättanvända.

  239. Fyra kommunikationskanaler. Sex
    videokanaler. Enorma datamängder.

  240. Vi begränsas kanske av datamängden
    som vi kan skicka till marken-

  241. -men det går att lösa. Reserverad
    forskning löser besättningstiden.

  242. Om vi ligger före schemat och har
    en timme över kan vi gå till en lista-

  243. -och fortsätta forskningen på en
    nyttolast med en liten del åt oss.

  244. Vi kan börja och sluta
    inom tiden som vi har på oss.

  245. Markkontrollen har svårt att planera
    det, men vi kan utnyttja hela dagen-

  246. -och till och med jobba över om vi vill.

  247. Microsoft har ställt upp med Hololens.
    Ni får läsa mer om det i pressen.

  248. På den lilla bilden till höger kan ni se
    en kvinna som försöker laga rör.

  249. En expert i ett annat rum
    har en surfplatta.

  250. Vi tänker göra så från rymdkontrollen.

  251. En expert kan följa astronauterna
    och rita med en surfplatta.

  252. Besättningsmedlemmen kan se dem-

  253. -och en pil som pekar
    på föremålet som måste hittas-

  254. -eller hur ett vred ska vridas.
    De läser inte instruktioner-

  255. -utan en expert står nästan
    bokstavligen och visar vad de ska göra.

  256. Bilden visar när det testas i C9:an-

  257. -för att se om accelerometern
    funkar i tyngdlöshet.

  258. Systemet har testats under
    NEEMO-uppdraget av Luca Parmitano.

  259. Det verkar kunna effektivisera
    vårt arbete-

  260. -men det avgörs kommande år.
    Hololens var med på HDEV 5.

  261. Vi har fem minuter på oss för frågor.
    Vill nån fråga nån av dem nåt?

  262. En stor rymdstation är i omloppsbana-

  263. -men en flaskhals är
    nedtransportsförmågan.

  264. Du kan kanske säga nåt om det.

  265. Under gnagarexperimenten vill ni
    skicka hem prover och levande djur-

  266. -men hur kan man göra det i nuläget?

  267. Det finns ju inte så mycket tillgänglig
    teknik för att skicka tillbaka prover.

  268. Jag var med på Sojuz. Den är trång.

  269. Den andra frågan riktas till Bonnie.

  270. Under de senaste tio åren arbetade jag
    åt ESA med hur ISS skulle användas.

  271. Stationen var då i monteringsfasen.

  272. Er målbeskrivning får mig att fråga...

  273. Vi hade ett internationellt
    användningsprogram-

  274. -när USA bara ville ha livsvetenskaper.

  275. Hur mycket kan vi lita på
    att den nya målbeskrivningen-

  276. -som jag inte hann läsa ordentligt är
    mer pålitlig än vad den gamla var?

  277. Vi har bara Dragon-kapseln och Sojuz
    för att skicka tillbaka prover-

  278. -och Sojuz är ju liten.
    Vi har haft plats på Dragon-

  279. -så returbehovet har inte överskridit
    kapaciteten än-

  280. -men levande djur ska skickas tillbaka-

  281. -och Dragon har uppgraderats
    för att hålla djur vid liv.

  282. Jag är inte alls expert på det här-

  283. -men det sägs att när kapaciteten ökar
    kommer efterfrågan att öka rejält.

  284. Jag slår vad om att efterfrågan
    kommer att överskrida kapaciteten-

  285. -så det är bra om vi fortsätter att
    undersöka hur vi kan skicka hem mer.

  286. Ett av våra största problem nu
    är nog att nedlänka data-

  287. -och hålla bandbredden öppen
    för att få hem informationen.

  288. Apropå frågan om målbeskrivningen...

  289. Målbeskrivningen
    handlar mer om teknikområden än tid-

  290. -till exempel livsuppehållande system.

  291. De har identifierat och rangordnat de
    tekniska utmaningar som måste lösas.

  292. Kanske nåt inom livsuppehållande
    system och vattenåtervinning-

  293. -även om vi börjar bli bättre på det.
    På långfärder får man inte misslyckas.

  294. Det visar vad vi måste fokusera på.

  295. Det sköts av chefsteknologen på Nasa.

  296. Budgeten har ökat,
    även om den har pendlat.

  297. Det är nåt annat än att planlägga
    teknikerna i nån sorts tidsbaserat...

  298. "Det här ska göras på nästa uppdrag."

  299. Jag jobbar inte kvar på Nasa-

  300. -men de har publicerat
    nåt slags "det här är vårt mål"-koncept.

  301. Teknikmålbeskrivningen
    visar vad vi vet, vad vi inte vet-

  302. -och vad vi måste lösa först.

  303. Jag har en fråga till dr Marshburn.

  304. Vilken är den största utmaningen
    om människor ska åka till Mars?

  305. Det verkar vara strålningen-

  306. -så det beror på om vi är villiga
    att riskera högre strålningsdoser-

  307. -eller om vi kan skydda kroppen
    från strålningen.

  308. En av lösningarna är att ta sig
    till Mars snabbare med bättre motorer.

  309. Man kan skapa en acceleration
    som känns som tyngdkraft, 1 G-

  310. -och sen vända och bromsa halvvägs
    till Mars och minska farten i 1 G.

  311. Många problem beror på farkosten.

  312. Men just nu försöker vi bara förstå
    vad strålningen är-

  313. -och hur celler och kroppen påverkas.
    Det är inte omöjligt, men svårt.

  314. Vi tar risker när vi åker till Mars.
    Dessutom har vi okända problem.

  315. Ögonproblemen är påtagliga.

  316. Vi måste tillbringa mer tid
    i omloppsbana och i rymden-

  317. -för att upptäcka hittills okända risker
    med att åka till Mars.

  318. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Kommunikationer, Rymdfart, Rymdfärder, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

I rymden kan alla se dig tweeta

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.