Titta

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Om UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Astronauter och rymdforskare från hela världen berättar om allt från de senaste tekniska utvecklingarna inom rymdforskning till mörk materia, miljöförstöring och hur man överlever när rymdhjälmen fylls med vatten. Inspelat den 21 och 22 september 2015 i Konserthuset och på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Till första programmet

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord : Rymdforskning i JapanDela
  1. Jag ska nu presentera Chiaki.

  2. Hon är Jaxa-astronaut
    och flög tidigt med skyttelprogrammet.

  3. Jag har känt henne länge,
    och hon är kardiolog.

  4. Nu arbetar hon både för Jaxa
    och med olika universitet...

  5. ...som en av Jaxas astronauter
    som har varit i rymden. - Varsågod.

  6. Jag heter Chiaki Mukai och
    arbetar för Japans organ för rymdfart.

  7. I dag tänkte jag prata om
    hur Japan arbetar med rymdforskning.

  8. Många i publiken, särskilt ni från KTH-

  9. -vet redan vad europeiska länder-

  10. -och Nasa och Ryssland gör-

  11. -men ni vet kanske inte
    så mycket om vad Japan gör.

  12. Japan är av fem internationella partner
    som stöttar rymdstationen ISS-

  13. -så därför tänkte jag nu berätta
    om Japans rymdforskning.

  14. Nästa bild, tack. Jag kanske kan...
    Ja, det här är nästa bild.

  15. Japans rymdfärdsprojekt
    startade för bara trettio år sen-

  16. -när Mamoru, Doi och jag
    blev utvalda som astronauter.

  17. Jag var med i den första gruppen
    med japanska astronauter 1985.

  18. År 1992 blev Mohri den första
    japanska astronauten i rymden-

  19. -efter journalisten Akiyama,
    som färdades till rymden med Soyuz-

  20. -ett år före Mamoru.

  21. Sen dess har sju japanska astronauter-

  22. -färdats till rymden
    med rymdfärjeprogrammet.

  23. Tack vare dem har vi lärt oss
    om mikrogravitationsmiljön-

  24. -genom vetenskapliga experiment.

  25. Resultaten från dessa experiment
    banade väg för Kibo-

  26. -vilket är smeknamnet
    på den japanska modulen på ISS.

  27. Kibo, som betyder "hopp",
    började byggas 2008.

  28. Tre delar av Kibomodulen
    transporterades separat-

  29. -till ISS och monterades ihop på plats.

  30. Den färdigställdes 2009-

  31. -samma år som vår första HTV,
    Japans lastskepp-

  32. -ankom
    till den internationella rymdstationen.

  33. Japanska astronauter
    har spelat en stor roll-

  34. -i dessa konstruktioner och projekt.

  35. Utöver de här bedrifterna
    har vår astronaut Wakata...

  36. Han var här i går,
    men han åkte till Houston i dag-

  37. -för att hjälpa till
    med att lösgöra vår HTV från ISS.

  38. Astronaut Wakata blev den första
    japanska befälhavaren på ISS-

  39. -år 2014,
    men förhoppningsvis inte den sista.

  40. I dag har Jaxa, Japans organ
    för rymdfart, sju aktiva astronauter...

  41. ...och fyra före detta astronauter.
    - Nästa bild, tack.

  42. För tillfället
    är astronauten Yui ombord på ISS-

  43. -som en besättningsmedlem
    på expedition 44 och 45.

  44. Han anlände till ISS
    den 23 juli med Soyuz-

  45. -och skulle stanna i fem månader.

  46. Vanligtvis kan vi skicka dit
    japanska astronauter-

  47. -en gång vartannat år,
    och de kan stanna i sex månader.

  48. I dag är Japan
    det enda asiatiska landet-

  49. -som deltar
    i det internationella rymdstations...

  50. I det internationella
    rymdstationsprogrammet.

  51. Kibo och HTV utgör
    den mest högteknologiska teknik-

  52. -som har skapats
    under Japans rymdutvecklingsprojekt.

  53. För nuvarande är Kibo i bruk
    dygnet runt 365 dagar om året-

  54. -och styrs från kontrollrummet
    på rymdcentret Tsukuba.

  55. Japans rymdcenter heter Tsukuba,
    vilket är vår anropssignal-

  56. -precis som Houstons anropssignal
    är "Houston".

  57. Hundratals personer i Japan stöttar
    verksamheten, som utför experiment-

  58. -inom materialvetenskap,
    biovetenskap, rymdmedicin-

  59. -och söker nya användningsområden
    för den internationella rymdstationen.

  60. HTV:s smeknamn Kounotori
    betyder "stork"-

  61. -och syftar på
    att vi skickar saker till rymden.

  62. Den kan frakta
    både icke trycksatt och trycksatt last.

  63. HTV skjuts upp av rymdraketen H-IIB-

  64. -från ön Tanegashima,
    vilken är Japans startplatta.

  65. Som ni såg på den tidigare bilden
    kan kunskaperna från rymdprojektet-

  66. -komma till nytta även här på jorden.

  67. Det har vi inte bara astronauterna
    att tacka för-

  68. -för det är så många personer
    som samarbetar-

  69. -för att stötta rymdprogrammet
    utöver astronauterna.

  70. Till exempel
    har Kibos och HTV:s markteam-

  71. -möjligheten
    att helt fritt styra enheterna.

  72. Enheterna kontrolleras av Japan.

  73. Yngre generationer som lärde sig
    Kibos och HTV:s system tidigt-

  74. -leder nu våra uppdrag.

  75. Olika experiment som utförts ombord
    har också gett oss-

  76. -unika svar på hur vi
    ska tackla problem på marken.

  77. Till exempel blev
    högkvalitativt kristalliserat protein-

  78. -som vi erhöll i rymdmiljön
    en viktig komponent-

  79. -i läkemedel mot muskeldystrofi
    i Japan.

  80. Framtidens läkemedel
    kommer att bli mer effektiva-

  81. -tack vare
    resultaten från experiment på ISS.

  82. Dessutom förekommer nu bilder
    från våra projekt i läroböcker.

  83. Som ni ser
    pratar Soichi med barn på bilden-

  84. -för att väcka ett intresse
    för vetenskap, teknik och rymden.

  85. Det här är bara några
    av de positiva effekterna på jorden.

  86. Nu ska vi ta oss en närmare titt-

  87. -på vad som händer
    med de japanska experimenten.

  88. Hittills har fyra japanska astronauter
    genomfört-

  89. -fem långa vistelser på ISS,
    och de har utfört flera experiment.

  90. Det här är exempel
    på våra forskningsområden.

  91. Nu för tiden upptar rymdmedicin
    en stor del av Japans rymdforskning.

  92. Vi studerar inte bara
    astronauters hälsa-

  93. -utan också förebyggande medicin
    för människor på jorden.

  94. Jag tänkte berätta
    om några av våra studier.

  95. En studie berör bisfosfonater.
    Vi vill försöka förebygga-

  96. -benskörhet genom att studera
    hur mikrogravitation påverkar ben.

  97. Vi studerar också hur rymdstrålning
    påverkar människokroppen-

  98. -och försöker minimera
    dess negativa inverkan.

  99. Vad gäller biovetenskap
    tänker Jaxa behålla mössen ombord.

  100. Vi studerar levande möss för att se
    hur mikrogravitation påverkar dem.

  101. Jaxa studerar gnagare för att se
    hur rymdmiljön påverkar epigenes-

  102. -vilket ska öka förståelsen
    för vård av människor.

  103. Vi tar oss en titt på några resultat.
    - Nästa bild, tack.

  104. Som Tom nämnde får astronauter ofta
    problem med benmassan.

  105. Som mest kan benmassan minska
    med 2,5 % per månad-

  106. -vilket ökar risken för benbrott.

  107. Kalciumbalansen är negativ i rymden,
    vilket ökar risken för urinvägsstenar.

  108. Nästa bild, tack.
    - Studera gärna den här bilden.

  109. Tom nämnde att kombinationen
    av näring och motion-

  110. -fungerar bra,
    men vi är osäkra på om det räcker.

  111. I rymden tränar astronauter bara
    en till två timmar om dygnet.

  112. Resterande tjugotvå timmar
    skyddas man inte mot gravitationen.

  113. Vi tror att ett tillskott
    av en liten dos medicin-

  114. -såsom bisfosfonater,
    kan vara nödvändigt.

  115. Här har vi jämfört den blå gruppen,
    som inte har fått bisfosfonater-

  116. -med den röda gruppen,
    som har fått bisfosfonater.

  117. Den röda gruppen
    bibehåller sina kalciumnivåer-

  118. -bättre än den blå gruppen,
    som inte har fått bisfosfonater.

  119. Det här resultatet kan hjälpa oss
    om vi ska skicka människor till Mars.

  120. Nästa bild. - Vi har ett Holter-EKG...

  121. Nästa bild, tack.
    Ursäkta mig, kan vi gå till nästa bild?

  122. Det digitala Holter... - Nästa bild.

  123. Vi har ett digitalt Holter-EKG,
    som bara väger 78 gram.

  124. Det är väldigt lätt men ändå effektivt.

  125. Det registrerar både hjärtfunktioner
    och autonomiska funktioner-

  126. -genom att analysera
    variationer i hjärtats slagfrekvens.

  127. Nästa bild, tack.
    - Här har vi väldigt intressanta data.

  128. Nere till höger har vi resultatet
    från en analys av dygnsrytmen-

  129. -vilket motbevisade vår hypotes.

  130. Vår hypotes var
    att om man är i rymden-

  131. -så kanske ens dygnsrytm
    störs av rymdmiljön.

  132. Men i själva verket ser vi
    att efter 150 dagar i rymden-

  133. -är många astronauters dygnsrytmer
    inom det normala omfånget.

  134. En astronauts dygnsrytm
    är faktiskt mer störd-

  135. -före och efter färden
    eftersom man reser runt mycket-

  136. -tränar mycket
    och har uppdrag efter hemkomst.

  137. Rymdfärder tycks ge kroppen
    mer kontroll över sina system...

  138. ...vilket motbevisar vår hypotes.
    - Nästa bild, tack.

  139. Japans första bemannade inrättning
    var vår modul.

  140. Runt 650 japanska företag
    var med vid utvecklingen av Kibo.

  141. Modulen är trycksatt
    och likaså lagerutrymmet.

  142. Vi har en luftsluss, en robotarm
    och en exponerad enhet.

  143. Ett av de experiment vi utför
    är vårt fiskexperiment för muskler.

  144. Vi har ett slags akvarium-

  145. -så att vi kan studera
    både däggdjur och fiskar-

  146. -och deras kroppars system i rymden.

  147. Vår modul med möss
    har konstgjord gravitation.

  148. De som är intresserade av behovet
    av konstgjord gravitation i rymden-

  149. -särskilt vid längre rymdfärder,
    som till Mars-

  150. -kan använda vår modul
    för att studera-

  151. -hur konstgjord gravitation
    påverkar en mikrogravitationsmiljö.

  152. I en ugn med elektrostatisk levitation
    kan vi studera materialvetenskap.

  153. Vi vill använda Kibo
    för kommersiellt bruk.

  154. Kristalliserat protein
    till universitet-

  155. -och läkemedelsföretag
    är en sak vi försöker lansera.

  156. Miniatyrsatelliter som skapas i Kibo-

  157. -används kommersiellt
    både inrikes och utrikes.

  158. Vi lär också ut-

  159. -hur man bygger miniatyrsatelliter
    på olika universitet.

  160. Vi håller nu på att skapa experiment
    som ska utföras bortom ISS.

  161. Vi ska forska om strålning och miljö-
    kontroll och livsuppehållande system-

  162. -vilka innefattar vattenreningssystem
    och luftreningssystem.

  163. Vi utvecklar nu experiment för det.
    - Nästa bild, tack.

  164. Det här är en sammanfattning
    av astronauten Yuis arbete-

  165. -för just nu har vi
    en japansk astronaut ombord på ISS.

  166. Det här är en sammanfattning
    av hans många experiment-

  167. -som han utför
    både utanför och inuti modulen.

  168. Nästa bild. - Det här är min sista bild.

  169. Jag tänkte avsluta med att ge er-

  170. -en fingervisning
    om vad Japan och Jaxa vill göra.

  171. Det här är Jaxas planer
    inför framtida rymdutforskning.

  172. Fram till ungefär 2025-

  173. -kommer vi att förvärva tekniker
    för internationell rymdutforskning-

  174. -genom att utföra experiment på ISS-

  175. -och genom obemannade uppdrag
    till månen och andra platser.

  176. Vag gäller uppdraget på ISS-

  177. -hoppas vi kunna samla all kunskap
    från astronauternas vistelser där-

  178. -och förevisa den infrastrukturteknik
    som är nödvändig för rymdutforskning.

  179. Genom våra obemannade uppdrag-

  180. -vill vi finna precis och säker teknik
    för att kunna landa på månen.

  181. Vi behöver precis teknik
    för att kunna landa-

  182. -på just den plats
    där vi kan leva på månen.

  183. Vi ska studera rymdmöten, dockningar-

  184. -och tekniker med vilka vi kan skapa
    livsmiljöer på månen och på Mars.

  185. Efter 2025 kommer vi att börja arbeta-

  186. -med bemannad månutforskning
    bortom låg omloppsbana.

  187. Jaxa hoppas, med betoning på hoppas
    då ingenting är planerat än...

  188. Vi har ingen budget än,
    men Jaxa hoppas-

  189. -att vi kan spela en huvudroll
    i den internationella månutforskningen.

  190. När vi har fått tillräcklig erfarenhet
    av månutforskning-

  191. -drömmer Jaxa om
    att börja utforska Mars.

  192. Tack för er uppmärksamhet!

  193. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rymdforskning i Japan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Kommunikationer, Rymdfart, Rymdforskning, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

I rymden kan alla se dig tweeta

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.