Titta

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Om UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Astronauter och rymdforskare från hela världen berättar om allt från de senaste tekniska utvecklingarna inom rymdforskning till mörk materia, miljöförstöring och hur man överlever när rymdhjälmen fylls med vatten. Inspelat den 21 och 22 september 2015 i Konserthuset och på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Till första programmet

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord : Vad vi vet om universum idagDela
  1. Dr Katherine Freese
    är chef på Nordita-

  2. -Nordiska institutet
    för teoretisk fysik-

  3. -här vid KTH
    och vid Stockholms universitet.

  4. Hon är professor i teoretisk fysik
    vid Stockholms universitet-

  5. -och vid University of Michigan.

  6. Hon är ledamot
    vid American Physical Society-

  7. -och högt ansedd för arbetet med
    mörk materia inom teoretisk kosmologi.

  8. -Välkommen.
    -Tack.

  9. Fungerar mikrofonen? Bra.

  10. Tack för presentationen.
    Jag är chef på Nordita-

  11. -så jag tänkte börja med en bild av mig
    på Norditas campus.

  12. På sidorna om mig
    finns gula byggnader-

  13. -som är trevliga kontor
    men har lustig historia.

  14. De var sjukhusbyggnader när området
    låg långt utanför Stockholm.

  15. Jag sitter i spetälska,
    byggnaden bredvid är fläcktyfus-

  16. -och vår nya byggnad är tyfoidfeber.
    Vi har gott om infektionssjukdomar.

  17. Mitt föredrag avviker lite från
    vad den här kongressen fokuserar på.

  18. Titeln är anspråksfull:
    "Vad vet vi om universum?"

  19. Jag ska berätta lite om kosmologin
    från och med fältets början.

  20. Det uppstod 1915
    med Einsteins arbete.

  21. Skapelsemyter har funnits
    sen urminnes tider-

  22. -men den vi har haft
    i hundra år nu är bra.

  23. Vi fick nog till det -
    big bang-teorin stämmer.

  24. Det började
    med den generella relativitetsteorin.

  25. Kort efter att Einstein
    gjort sitt teoretiska arbete-

  26. -försökte man applicera det
    på universum i helhet.

  27. Det visade sig att universum drog ihop
    sig, expanderade eller var statiskt.

  28. Einstein gillade tanken på ett statiskt
    universum som inte förändras över tid.

  29. Einsteins grundläggande idé
    är att det finns ett samband-

  30. -mellan universums materia och energi
    och rumtidens geometri.

  31. Här ser ni
    relativitetsteorins ekvationer.

  32. Till höger är universums materia och
    energi, och till vänster är geometrin.

  33. Det hör ihop med Newtons konstant.

  34. Jag trycker för tidigt...

  35. En slutsats blev att massa böjer ljus.

  36. Solen,
    på väg från någon avlägsen stjärna-

  37. -skickar ljus mot jorden.
    Det ljuset böjs av solen.

  38. Man måste titta
    när det är solförmörkelse, men...

  39. Nu händer inget när jag trycker. Så ja.
    Det här bekräftades redan 1917.

  40. Det tog inte lång tid innan Einsteins
    allmänna relativitetsteori bekräftades.

  41. Samtidigt med de
    otroliga, teoretiska genombrotten-

  42. -var situationen på observationssidan
    oerhört primitiv.

  43. Till och med efter relativitetsteorin-

  44. -trodde folk att alla ljusa föremål
    på himlen tillhörde Vintergatan.

  45. Man började inse att det kunde
    finnas något bortom Vintergatan.

  46. Folk tänkte:
    "Det kanske finns andra universum."

  47. För 100 år sen visste vi inte
    att det fanns något utanför Vintergatan.

  48. Vilken utveckling.

  49. Det fanns faktiskt...

  50. På 1700-talet
    var Charles Messier kometjägare.

  51. Det var en massa nebulösa objekt
    i vägen som han irriterade sig på.

  52. Han katalogiserade dem,
    och det kallas nu Messierkatalogen.

  53. Vi använder den fortfarande.

  54. M31 är Andromedagalaxen,
    Vintergatans närmaste galax.

  55. Så sent som för hundra år sen
    insåg folk inte att det var galaxer.

  56. Vem eller vad för händelse
    var det som förändrade bilden?

  57. En huvudperson var Edwin Hubble.

  58. Han använde teleskopen
    utanför Pasadena.

  59. Bergen där är lika höga som Klippiga
    bergen - utan snö men med teleskop.

  60. Han observerade... Han bevisade
    att en del av ljuset är för avlägset.

  61. Det måste komma från andra galaxer.
    Det var en enorm upptäckt.

  62. Hans andra upptäckt
    var kanske ännu större.

  63. Han såg att ljuset som han såg...

  64. Ljus från atomer har en viss våglängd -
    det här ljuset var utsträckt.

  65. Våglängden är längre
    än när ljuset avgavs-

  66. -alltså måste universum expandera.

  67. Det var 1929, och då fick Einstein
    överge sitt statiska universum.

  68. Universum expanderar.

  69. Allt rör sig bort från allt annat.
    Inte ni och jag.

  70. Det måste ses i tillräckligt stor skala,
    bortom lokal gravitation.

  71. Hur tror vi då
    att universums början ser ut?

  72. Det är det som är big bang.
    Den del av universum vi kan förstå-

  73. -började för 14 miljarder år sen -
    en siffra vi är ganska säkra på.

  74. Det började med en ursoppa
    av kvarkar, leptoner, fotoner...

  75. Partiklarna var tätt sammanpackade.
    Universum var varmt och tätt.

  76. Det har kylts ner och expanderat
    ända sen början.

  77. Här är en förenklad bild av universum.

  78. Ett russinbröd
    där russinen motsvarar galaxerna.

  79. De rör sig bara från varandra eftersom
    den underliggande rumtiden utvidgas.

  80. Det finns en skillnad
    mellan brödet och universum:

  81. Russinbrödet har ett centrum.
    Universum - tror man - har inget.

  82. Från vårt perspektiv
    rör sig andra galaxer bort från oss.

  83. Från en annan galax ser det likadant ut
    - saker rör sig från den galaxen.

  84. Tar man det ett steg längre
    och ser bakåt i tiden-

  85. -så blir allt mer och mer kompakt.

  86. Allt i det här rummet befinner sig
    längre bak i tiden vid samma punkt.

  87. Tänk om universum är oändligt.
    Det är rimligt.

  88. Oavsett hur nära man för saker så
    finns det något kvar ute i oändligheten.

  89. Folk tror att big bang är en explosion
    från en punkt, men det stämmer inte.

  90. Big bang är snarare en punkt i tiden
    än i rummet.

  91. Det är ingen explosion heller, men om
    ni vill se det så: Tänk er den överallt.

  92. Inte långt efter Einstein-

  93. -kände man till tre möjliga geometrier
    för universum.

  94. De medför tre möjligheter
    för hur universum utvecklas.

  95. Universum ser antingen ut
    som en sadel, som vi sitter ovanpå-

  96. -eller som en sfär - den till vänster.

  97. Den platta figuren
    betyder inte att universum är platt-

  98. -bara att geometrin man lär sig i åttan
    fortfarande går att använda.

  99. Vinklar i trianglar blir 180 etc.
    Inga krökningar. Det här var oklart...

  100. Här är en rolig bild på vad som händer
    vid de olika geometrierna.

  101. Skickar man ut två parallella ljus
    på en sfär så träffar de en i ryggen.

  102. När jag var doktorand
    kändes lösningen på det här avlägset.

  103. Ingen väntade sig nog de enorma
    genombrotten runt millennieskiftet.

  104. Datan vi fått de senaste femton åren
    är häpnadsväckande.

  105. Vi känner till universums geometri.
    Jag berättar snart mer.

  106. Det korrelerar med
    universums totala materia och energi.

  107. Vi förstår den grundläggande fysiken
    i hela det observerbara universum-

  108. -alltså den mest avlägsna punkt
    ljuset kan ha hunnit till.

  109. Vi har dock många obesvarade frågor,
    som vad universum består av.

  110. Vad gäller frågan om universums
    geometri och totala innehåll-

  111. -fick vi hjälp
    av kosmisk bakgrundsstrålning-

  112. -alltså överblivet ljus
    från universums första, varma dagar.

  113. Under den första tiden for fotoner
    omkring och krockade med saker.

  114. Universum var ogenomskinligt,
    men när det var ungefär 400 000 år-

  115. -kunde fotonerna plötsligt röra på sig.
    De hade inget att studsa på.

  116. Vi kallar det
    "tiden för den sista spridningen".

  117. Den kosmiska bakgrundsstrålningen
    upptäcktes på 1960-talet.

  118. De trodde först att det var duvspillning
    på radarantennerna som gav utslag.

  119. Det visade sig vara ljus
    från 400 000 år efter big bang.

  120. Det är väldigt länge sen.

  121. Vi har i princip en mätsticka
    vid den sista fotonspridningen.

  122. Utifrån den får man reda på saker
    om universums geometri.

  123. Ni ser de raka linjerna.
    Om universum är platt utan krökningar-

  124. -så ska de raka linjerna vara...

  125. Då skulle man se en vinkelstorlek
    kring en grad.

  126. Vid en annan geometri skulle toppen
    vara kring en halv grad eller mindre.

  127. Jag hinner inte förklara i detalj,
    men frågan är besvarad.

  128. Svaret är...

  129. Jag går vidare till datan.

  130. Här är ett tidigt experiment
    med ballong vid Sydpolen.

  131. Om universum är platt
    så ska de blåa områdena-

  132. -vara ungefär en vinkelgrad stora.
    Det här var tidiga experiment.

  133. Det här är det senaste.
    Det är från Planckteleskopet år 2013.

  134. Det viktiga är de röda områdenas
    storlek, och de är en vinkelgrad stora.

  135. Det är noggrant uppmätt
    och visar att universum är platt.

  136. Ingen krökning, ingen sfär
    och ingen sadel. Det är platt.

  137. Ni ser toppen vid en grad.

  138. Universum är dock inte
    tvådimensionellt.

  139. Ta en kub och vik ut sidorna
    i oändlighet - ungefär så ser det ut.

  140. Enligt relativitetsteorin-

  141. -är universums geometri kopplad
    till materia och energi. Här är svaret:

  142. Om man fortsätter förbi jorden
    och Mars, och ut i yttre rymden-

  143. -så har universum i genomsnitt
    densiteten 10^-29 g/cm^3.

  144. Det är i yttre rymden. I jämförelse
    har vatten på jorden 1 g/cm^3.

  145. Jag försökte förklara det för drottning
    Silvia, men jag misslyckades nog.

  146. Jag måste ha med ett skämt. Det här
    är samma data från en annan satellit.

  147. Där ser ni: Stephen Hawkings initialer.

  148. Det är viktigt.

  149. Vi har lärt oss mycket, men frågan
    kvarstår: Vad består universum av?

  150. Det konstiga är att allt vi känner till:

  151. Kroppen, luften, väggar,
    stolar, cocktails...

  152. Släng med stjärnor och planeter.
    Allt det består av atomer-

  153. -men det utgör bara 5 % av universum.

  154. Här är diagrammet över universum.
    Vanlig materia utgör bara 5 %.

  155. Vi har 25 % mörk materia
    och 70 % mörk energi.

  156. Jag jobbar med att försöka ta reda på
    vad de består av.

  157. Vi vet precis hur mycket det är,
    men inte vad.

  158. Jag skrev en populärvetenskaplig bok
    om det här: "The Cosmic Cocktail."

  159. Här är cocktailen.

  160. En drink på 30 cl innehåller ca
    9 cl mörk materia, 21 cl mörk energi-

  161. -och diverse annat - till och med
    en liten gnutta supermassivt svart hål.

  162. Det här är verkligen märkligt.

  163. Problemet med mörk materia
    identifierades-

  164. -kanske tidigare av en svensk
    astronom-

  165. -men som senast 1933 av Fritz Zwicky.

  166. Han tittade på en samling galaxer
    och såg att allt rörde sig för snabbt.

  167. Något drar i galaxerna,
    och gravitationen...

  168. Den stjärnmateria han kände till
    räckte inte-

  169. -så han tänkte sig en ny sorts materia:
    dunkle Materie - mörk materia.

  170. I sin bok kallade han sina kollegor
    för sfäriska skitstövlar.

  171. Oavsett vilket håll man ser dem från
    är de skitstövlar.

  172. Jag var med i ett radioprogram och
    en kvinna vid namn Barbarina ringde.

  173. Det var hans dotter, fortfarande bitter
    för att folk inte lyssnade på honom.

  174. Det gör vi nu.

  175. Det är en av den moderna fysikens
    äldsta obesvarade frågor.

  176. På 1970-talet löste Vera Rubin
    och hennes medarbetare problemet.

  177. De såg att allt rörde sig för snabbt
    i alla galaxer.

  178. Det finns uppenbarligen
    mörk materia överallt, i alla galaxer.

  179. Vår galax... Jag ska visa en bild.

  180. Det ljusa i mitten ska vara
    det supermassiva svarta hålet.

  181. Det väger som 4 miljoner solar.

  182. Sen har vi spiralarmar
    med alla stjärnor, inklusive solen.

  183. Den ligger 25 000 ljusår
    från det svarta hålet.

  184. Men det är inget
    jämfört med hela galaxen.

  185. Vi ser den från sidan.
    Den är platt - vi säger "skiva".

  186. Den befinner sig i en mycket större
    sfär av mörk materia.

  187. Nästan allt består av mörk materia.

  188. "Mörk" betyder att det inte avger ljus
    och saknar elektromagnetisk kraft.

  189. För att spara tid
    hoppar jag lite framåt.

  190. Vad består det här av? Inte sten
    eller stoft - det är inget vanligt.

  191. Vi har idéer, och vår bästa-

  192. -är svagt växelverkande
    massiva partiklar, så kallade Wimps.

  193. Miljardtals sådana passerar igenom en
    varje sekund, men man märker inget.

  194. De har ingen elektromagnetisk kraft
    eller stark växelverkan.

  195. De påverkas av gravitationen,
    och då återstår bara svag växelverkan.

  196. Partiklar med svag växelverkan är bra
    kandidater för att vara mörk materia.

  197. Vi letar efter dem. De väger
    1 000-10 000 gånger mer än protoner.

  198. Vi letar efter dem.
    Det finns tre olika sätt.

  199. Jag hinner inte berätta om alla.
    Ett är partikelacceleratorn vid Cern.

  200. Man skapar mörk materia där.

  201. Bra bilder... Här är Peter Higgs.

  202. Vid partikelacceleratorn
    upptäckte man Higgsbosonen.

  203. Den väger som 125 protoner och full-
    ändar partikelfysikens standardmodell.

  204. Modellen är färdig, men det finns mer.
    Vi tror att det är mörk materia.

  205. Partikelacceleratorn letar efter det.
    Man skapar mörk materia där.

  206. Inga resultat än,
    men forskningen pågår.

  207. Det andra sättet,
    ett fält jag var med och startade-

  208. -är försök med direkt detektion.

  209. Man sätter upp sin detektor
    och väntar på den mörka materian.

  210. Man måste långt under jordytan
    för att slippa kosmisk strålning.

  211. Det pågår över hela världen,
    med vissa resultat.

  212. Vi får se vad det leder till.

  213. Indirekt detektion går ut på att
    Wimp-partiklar är sin egen antimateria.

  214. De förintas och avger signaler.

  215. Man kan leta efter neutriner,
    gammastrålning eller positroner.

  216. Tidigare i dag pratades det om AMS-

  217. -experimentet på ISS
    som har tillgång till positroner.

  218. Tyvärr kommer de inte
    från mörk materia.

  219. Det är nog pulsarer,
    kosmisk strålning eller annat.

  220. AMS-detektorn kan göra mycket,
    men den löser nog inte det här.

  221. Jag har som vanligt många bilder.

  222. Jag hoppar till diagrammet och
    visar vårt sökande efter mörk materia.

  223. Jag har inte hunnit visa
    de spännande avvikelserna.

  224. VI kanske är där snart.

  225. Vad sägs om den mörka materian här?
    Jag har bara ett skämt om det.

  226. Vi har inte en aning om vad det är,
    så jag kan lika gärna skämta.

  227. Till höger var vi tre kvinnor
    som pratade om mörk materia.

  228. Männen till vänster
    pratade om mörk energi.

  229. Skillnaden är att mörk materia
    har en attraherande kraft.

  230. Mörk energi får universum
    att expandera och accelerera.

  231. Det finns en repellerande kraft där
    som vi inte förstår.

  232. Det här är skämtet. Jag slutar där.

  233. Tack så mycket.
    Vi hinner med några frågor.

  234. En eller två.

  235. Hej. Tack för att ni
    har gjort mig helt ställd.

  236. Jag är så nyfiken på allt nu
    att jag inte vet var jag ska börja.

  237. Min första fråga - min enda fråga -
    är till dr Freese.

  238. Jag tänker inte låtsas
    att jag förstod något av det du sa-

  239. -men jag lyssnar på MPR.

  240. Nyligen hörde jag att universum
    expanderar snabbare...

  241. Jag är han i rött utan hår.
    ...snabbare än ljusets hastighet.

  242. Det innebär...

  243. Om det expanderar snabbare än ljuset,
    så når ljuset oss aldrig.

  244. Jag vet inte om det här är begripligt,
    men frågan är:

  245. Är det möjligt att det vi ser
    som universums horisont inte är det-

  246. -utan att den är längre bort än vi tror
    eftersom ljuset inte når oss längre?

  247. Man kan säga att det är tvärtom.
    Om man...

  248. Du är något på spåren.

  249. Storleken av det observerbara
    universum bestäms av hur långt...

  250. Hur långt kan ljuset
    ha hunnit under universums livstid?

  251. Den storleken är bestämd.

  252. Eftersom universum accelererar nu,
    vilket det inte gjorde förut-

  253. -så minskar faktiskt storleken
    på det universum vi kan observera.

  254. Saker accelererar bort från oss, till
    en plats där vi aldrig kommer åt dem.

  255. Just nu har vi
    vårt största observerbara universum-

  256. -om inget förändras om miljardtals år.

  257. Sensmoralen är: Bygg teleskop nu!
    Vi förlorar information.

  258. Okej, tack.

  259. Vi har en fråga här.

  260. Det är en följdfråga.

  261. Under de första pikosekunderna
    av inflationsfasen-

  262. -menar väl den nuvarande modellen-

  263. -att expansionen
    gick mycket snabbare än ljuset.

  264. Kan du kommentera det?

  265. Vi lärde oss av Einstein att materia
    inte kan nå upp i ljusets hastighet.

  266. Hur går det ihop?

  267. Vi tror att det
    i universums allra tidigaste början-

  268. -pågick en accelererande fas,
    en så kallad inflation.

  269. Vi hade acceleration då
    och vi har det nu-

  270. -och vi vet inte
    om det finns något sammanhang.

  271. När vi säger att expansionen
    går snabbare än ljuset-

  272. -så gäller det inte informationen.
    Det bryter inte mot något Einstein sa.

  273. Den underliggande
    rumtidsexpansionen-

  274. -innebär inte
    att man får information för snabbt.

  275. Det finns inga motsättningar här.

  276. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad vi vet om universum idag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Mörk materia, Naturvetenskap, Stora smällen, Universum
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

I rymden kan alla se dig tweeta

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Arthur B McDonald, fysik

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.