Titta

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Om UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Astronauter och rymdforskare från hela världen berättar om allt från de senaste tekniska utvecklingarna inom rymdforskning till mörk materia, miljöförstöring och hur man överlever när rymdhjälmen fylls med vatten. Inspelat den 21 och 22 september 2015 i Konserthuset och på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Till första programmet

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord : Rymdforskning i SverigeDela
  1. Vi ska ta en snabb titt
    på forskningsprojekten-

  2. -vid Kungliga Tekniska högskolan.

  3. Vi har sex talare som får fyra minuter
    var, så det blir korta genomgångar.

  4. Jag börjar genast
    med att välkomna Yifang Ban-

  5. -professor i geoinformatik.
    - Välkommen.

  6. -Du talar i den här.
    -Okej.

  7. God morgon.
    Jag skulle vilja tala några minuter-

  8. -om KTH:s jordobservationer,
    särskilt hur fjärranalys kan användas-

  9. -som stöd vid hållbar stadsutveckling.

  10. Enligt FN:s nya prognos,
    "World Urban Prospect"-

  11. -kommer 2,5 miljarder människor
    att ha flyttat till städerna 2050.

  12. Den oplanerade urbaniseringen
    kan ha stor miljöpåverkan-

  13. -som föroreningar, översvämningar och
    urbana värmeöar.

  14. Ytterligare 2,5 miljarder människor
    flyttar alltså till städerna inom 35 år.

  15. 90 procent kommer att flytta
    i Asien och Afrika-

  16. -och en tredjedel
    i Kina, Indien och Nigeria.

  17. Utvecklingsländernas planerare-

  18. -har inte tillgång till information
    för att kunna fatta rätt beslut.

  19. T.o.m. i Stockholm säger planerarna
    att kartorna de använder-

  20. -är från år 2000, alltså 15 år gamla.

  21. Det finns alltså ett behov av att skapa
    aktuell information med fjärranalys.

  22. Sen Landsat sköts upp 1972
    har många satelliter skjutits upp-

  23. -däribland European Space Agencys
    nya satellit Sentinel 1 och 2-

  24. -samt Kanadas
    RADARSAT Constellation.

  25. De ger oss spännande möjligheter
    att ge planerarna rätt information.

  26. Vid KTH arbetar vi med
    att utveckla effektiva och hållbara-

  27. -algoritmer för bildbehandling
    och avvikelsedetektion-

  28. -som snabbt kan ta fram
    tillförlitlig information om städer.

  29. Hittills har vi producerat marktäckedata
    och rumsliga temporala mönster-

  30. -åt många världsstäder - Stockholm,
    Lagos, Mumbai och Beijing.

  31. Vi arbetar med planerarna och
    beslutsfattarna i många andra städer-

  32. -för att försöka ta fram den information
    som de verkligen behöver.

  33. Stadsplanerarna i Stockholm
    ger t.ex. byggnadslov-

  34. -utan att veta byggnaders ålder.
    De vill gärna ha årsvisa...

  35. ...översikter över nya stadsområden.

  36. De vill veta vad som händer
    med städernas grönområden-

  37. -och var översvämningar kan ske.

  38. De behöver informationen för att ge
    byggnadslov och planera långsiktigt.

  39. Vi arbetar fortfarande
    med att tala med olika planerare-

  40. -och försöka undersöka deras behov
    och tillhandahålla information-

  41. -med hjälp av jordobservationer.

  42. Projektet stöds av European Space
    Agencys program INNOVATOR III.

  43. När programmet är klart kanske vi...

  44. I pilotprojektet utvecklar vi metodiken
    med teststäder.

  45. Till slut vill vi gärna tillhandahålla
    globala tjänster till stadsplanerare.

  46. Tack så mycket.

  47. Tack så mycket.
    Nu välkomnar jag Anna Jensen-

  48. -professor i geodesi
    och GNSS, satellitposition.

  49. Jag ska passa på
    att berätta lite om geodesi-

  50. -och vad vi arbetar med
    inom rymdforskningen på KTH.

  51. Jag vill definiera termen "geodesi"
    för många vet nog inte vad det är.

  52. Det är vetenskapen om jordens storlek
    och form och jordens tyngdkraft.

  53. Vi arbetar både teoretiskt och
    utvecklar tekniker för datainsamling.

  54. Vi samlar in data
    och gör observationer på jorden-

  55. -men vi arbetar även med rymddata.
    Därför är rymdtekniken viktig för oss.

  56. Jag har tagit med två exempel
    på den forskning vi utför här på KTH-

  57. -med rymdteknik.
    Det ena är satellitgravimetri-

  58. -och det andra är GNSS,
    Global Navigation Satellite Systems.

  59. Satellitgravimetri handlar om
    att använda rymdburna sensorer-

  60. -som samlar in data
    och ger oss information-

  61. -om jordens gravitationsfält.

  62. Exempel på det
    är satellitprojekten GOCE och GRACE.

  63. Det övre fotot är GOCE-satelliten
    - ett projekt i regi av ESA.

  64. Den undre bilden
    visar två GRACE-satelliter.

  65. Det är ett NASA-projekt
    som stöds av Tyskland.

  66. Det vi gör med satelliterna
    är att vi använder deras data.

  67. Ett pågående projekt
    är att titta på jordens masstruktur-

  68. -med hjälp av data
    från både GRACE och GOCE.

  69. Ett annat projekt är-

  70. -att se på klimatförändringarna
    och havsnivåhöjningen.

  71. Vi kan avgöra hur havsnivån förändras
    med hjälp av satellitobservationer.

  72. Vi kombinerar data från GRACE
    med andra observationstyper-

  73. -som altimetri, då vi mäter avståndet
    från satelliterna ned till jorden-

  74. -exempelvis havsytan.
    Med havsytans topografi-

  75. -kan vi då göra en modell
    över världshavens havsnivåer.

  76. Det andra ämnet
    som jag vill berätta kort om är GNSS:

  77. Satellitbaserade system
    för positionsbestämning.

  78. Ni vet nog att ni har GPS
    i era bilar och mobiler-

  79. -för positionsbestämningen.

  80. Många människor i Väst
    använder det varje dag.

  81. Med högprecisionspositionering-

  82. -kan vi titta på positioner
    på centimeter- eller millimeternivå.

  83. Såna observationer kan vi använda
    vid geodynamisk forskning-

  84. -men även för rörelseanalys,
    vilket är ett av våra forskningsfält.

  85. Vi tar fram algoritmer och metoder
    för att förbättra precisionen.

  86. Några exempel visas på mina foton.

  87. Det övre visar ett Gulfstreamplan
    med EMISAR-radar-

  88. -från Danmarks Tekniske Universitet.

  89. När de samlar in
    radarbilder från marken-

  90. -måste de veta exakt position.
    Då krävs högprecisionspositionering-

  91. -för att kunna ta fram
    all information från radarbilderna.

  92. Det andra exemplet är vid byggen,
    då GNSS används vid maskinguidning-

  93. -för lantmäteri och annan tillämpning-

  94. -i samband
    med moderna byggtekniker.

  95. Tack för er tid. Det var lite om geodesi
    och vår forskning på KTH.

  96. Tack. Nu välkomnar jag Per-Arne
    Lindqvist, som ska tala om MMS.

  97. Kära kosmonauter. Kära astronauter.

  98. Min hustru lär mig ryska sen 40 år,
    men mitt arbetsspråk är engelska-

  99. -så jag håller föreläsningen
    på engelska.

  100. Jag ska tala om...

  101. ...Magnetospheric Multiscale Mission-

  102. -ett NASA-projekt som startade i år.

  103. Vi tittar på sambandet
    mellan solen och jorden-

  104. -framför allt solvindens påverkan
    på jordens magnetosfär.

  105. Den ger stora effekter-

  106. -och skapar norr- och sydskenet
    vid Nordpolen och Sydpolen.

  107. De forskningsområden
    som vi är intresserade av-

  108. -är området där solvinden tränger
    igenom på magnetosfärens dagsida-

  109. -och accelerationsområdet
    i den geomagnetiska svansen.

  110. Partiklarna accelererar, följer magnet-
    fältet till jorden och skapar skenen.

  111. Det ska vi studera
    med fyra rymdfarkoster:

  112. Magnetospheric Multiscale Mission.

  113. Det är välutrustade farkoster,
    med partikelinstrument.

  114. De fyra satelliterna befinner sig
    knappt en mil ifrån varandra.

  115. Här är de instrument
    som används inom projektet.

  116. Ni ser att det finns fem olika
    uppsättningar partikelinstrument-

  117. -samt instrument för att mäta elektriska
    och magnetiska fält.

  118. Jag har markerat SDP-instrumentet
    - Spin-plane Double Probe-

  119. -som har byggts av vår grupp
    här på KTH, under min ledning.

  120. Ni ser var instrumenten är placerade
    i satelliterna.

  121. Vi har fyra enheter i periferin.

  122. De fäller ut 60 m långa trådbommar
    från sonden-

  123. -med sfärer. Potentialskillnaden mellan
    sfärerna ger det elektriska fältet.

  124. Det här är en bild
    av den färdiga farkosten underifrån.

  125. Rymdfarkostens omloppsbana
    är till en början 12 Re.

  126. 12 jordradier.

  127. Den stryker över magnetopausen
    på dagsidan i 1,5 år.

  128. Därefter höjs omloppsbanan,
    och då mäter vi vid ungefär 25 Re-

  129. -i magnetsvansen.

  130. Här är lite information
    om det elektriska fältinstrumentet.

  131. Tekniken utvecklades här på KTH i
    slutet av 60-talet av en professor här.

  132. De elektriska fältsonderna
    fälls ut så här.

  133. Vi har en ritning av anordningen
    och ett foto av en modul.

  134. Här är uppskjutningen
    av de fyra farkosterna.

  135. Var och en väger ca 1 300 kg.

  136. Uppskjutningen skedde vid SLC-41
    på Cape Canaveral i mars i år.

  137. Nu ska jag visa två filmer till höger.

  138. Den översta visar hur den övre delen
    separerar från den undre.

  139. Under det har vi en animerad film
    av när trådbommarna fälls ut.

  140. Här ser vi det.

  141. Delarna separeras, och den sista-

  142. -har en webbkamera ombord.

  143. Vi får snart se den.

  144. Samtidigt ser vi
    hur magnometerbommarna fälls ut.

  145. Här är vår mätsfär-

  146. -som sitter på en 60 m lång trådbom.

  147. Rymdfarkosten accelererar
    efter separationen.

  148. Projektet ska hålla på
    och ge oss forskningsdata i två år.

  149. Jag tackar för er uppmärksamhet.

  150. Tack så mycket.

  151. Tack. Jag välkomnar Mark Pearce-

  152. -professor i astropartikelfysik
    och astrofysik.

  153. God morgon. På fyra minuter ska
    jag berätta om de mest intressanta-

  154. -objekten i universum.

  155. Jag och mina kolleger
    har studerat objekten-

  156. -med strålning
    och instrument ombord satelliter-

  157. -och stora stratosfäriska ballonger.

  158. Här har vi några studieobjekt.

  159. Gammakänsliga glasögon skulle visa
    oss en väldigt aktiv gammahimmel.

  160. Man skulle se intensiva gammablixtar
    en gång om dagen.

  161. Den energi
    som frigörs i gammablixtarna-

  162. -är lika stor som solens energimängd
    under 10 miljarder år-

  163. -men gammablixtarna frigörs
    på högst några minuter.

  164. Det är enorma mängder energi.

  165. Vi studerar även pulsarer
    - roterande neutronstjärnor:

  166. En stjärna
    som främst innehåller neutroner-

  167. -har en diameter på cirka 15 km och
    väger 1,5 gång så mycket som solen.

  168. Den har en enorm täthet,
    roterar ca 30 gånger i sekunden-

  169. -och spottar ut strålning
    som en kosmisk fyr.

  170. Vi försöker studera dessa objekt.

  171. Vi studerar även svarta hål, och
    Katie har berättat om mörk materia.

  172. Vi vet inte riktigt vad det är.
    Därav bilden på tavlan.

  173. Vi studerar objekten, men inte med
    vanliga teleskop som ni är vana vid.

  174. Vi använder partikeldetektorer-

  175. -i satelliter och forskningsballonger.

  176. Vi har t.ex. studerat antimateria,
    positroner och antiprotoner-

  177. -med instrument ombord
    en rysk Resurs-DK1-satellit.

  178. Vi mätte antipartiklarna med
    en spektrometer. Det var före AMS.

  179. Det var första gången
    ett positronöverskott mättes i kosmos.

  180. Då trodde man att det tydde på
    mörk materia, men nu vet vi bättre.

  181. Vi har deltagit i Fermi,
    NASA:s gammastrålningsprojekt-

  182. -för att kartlägga gammahimlen.
    Här hemma släpper vi upp-

  183. -stora, stratosfäriska ballonger
    från Esrange-

  184. -med en miljon kubikmeter helium.

  185. Vi kan skicka upp teleskopet
    40 km ovanför jordytan.

  186. Teleskopet är känsligt
    för röntgenstrålar-

  187. -och vi mäter polariseringen.

  188. Det är ett nytt observationssätt och
    öppnar ett nytt fönster mot universum.

  189. Den sista minuten ska vi blicka framåt.

  190. Vi fortsätter studera
    polariserad strålning-

  191. -inom ESA-projektet Xipe
    och det inhemska SPHiNX-projektet.

  192. Det är en satellit
    som vi vill studera gammablixtar med.

  193. Jag vill även nämna JEM-EUSO
    ombord ISS, där Christer är inblandad.

  194. Där kan astronomerna titta nedåt.

  195. Man ser ned på jordens atmosfär-

  196. -och letar efter ultrahög kosmisk
    strålning som träffar jorden.

  197. Det skapar fluorescens som kan mätas
    med ISS:s känsliga fotodetektorer.

  198. Jag tror att jag slutar där. Tack.

  199. Tack så mycket.
    Jag välkomnar Mikael Östling-

  200. -professor i fasta tillståndets
    elektronik, som arbetar med Venus.

  201. God morgon. Ni ska få en blänkare om
    WOV-projektet "Working on Venus".

  202. Er kollega Christer och sex andra
    är inblandade, förutom mig.

  203. Vi har experter inom kretselektronik-

  204. -sensorelektronik, kraftelektronik
    m.m. för att kunna utföra projektet.

  205. Här ser vi det fantastiska fotot
    av Venus bredvid jorden.

  206. De är inte riktigt så nära,
    men inte så långt heller.

  207. Det tar knappt fyra minuter för ljuset
    att nå dit.

  208. Det är vår hetaste planet, och det
    är en utmaning för vår elektronik.

  209. Vi har bra finansiering
    från Wallenbergfonden i fem år-

  210. -och vi ska utveckla elektronik
    som i framtiden-

  211. -ska kunna tåla Venus stränga miljö.

  212. Temperaturen är 460 °C, trycket
    är högt och det regnar svavelsyra.

  213. Värre finns inte. Men vi är säkra på
    att vår elektronik ska klara det.

  214. Vi gör elektronik i kiselkarbid.

  215. Det har man försökt tidigare.
    Sovjetunionen gjorde flera försök-

  216. -på 70-talet och i början av 80-talet.

  217. Vi har foton på det.

  218. Vår elektronik
    ska självklart bli mycket hållbarare.

  219. Vi tror att vi kan utnyttja
    informationen från elektroniken-

  220. -för att skapa klimatmodeller-

  221. -men annan elektronik kommer även
    att bli användbar på jorden.

  222. Här är en bild på
    hur det kan komma att gå till.

  223. Vi har en svensk flagga, högt tryck,
    en varm yta och svavelsyra.

  224. Nu ska jag bli lite mer specifik.
    Vi utvecklar alltså elektronik-

  225. -som kan stå emot 500 °C. Det går inte
    med vanlig kiselbaserad elektronik.

  226. Kiselkarbid och WBG-material
    klarar dock det.

  227. Vi utvecklar seismiska sensorer,
    gassensorer och t.o.m. en kamera.

  228. Vi utvecklar även en centralenhet,
    ett minne-

  229. -och ett nätaggregat
    för att det ska fungera.

  230. Vi måste även kunna kommunicera,
    så det finns en radio ombord.

  231. Hittills har vi gjort kretsarna i vårt
    laboratorium med egna rymddräkter.

  232. De är inte lika komplicerade
    som dem ni brukar ha.

  233. Vi har en ultraren miljö,
    där chippen görs.

  234. Här ser ni plattan på 100 mm
    som är gjord av kiselkarbid.

  235. Vi gör många testkretsar.

  236. Vi gör många analoga
    och digitala elektriska kretsar.

  237. När de har bearbetats-

  238. -testar vi dem i laboratoriet.
    På nästa bild ser ni hur det går till.

  239. Vi håller en temperatur på 600 °C.
    Här ser man att plattan lyser röd.

  240. Det är där kiselkarbidkretsarna ligger.

  241. Det borde likna de förhållanden
    som råder på Venus yta.

  242. Jag hoppas att ni besöker
    vår webbplats, "Working on Venus"-

  243. -för att titta på allt som vi har där.
    Tack så mycket.

  244. Tack. Som siste talare
    välkomnar jag Sven Grahn-

  245. -som ska tala om KTH:s studentsatellit.

  246. Ja, alla har ju studentsatelliter,
    och det har vi på KTH också.

  247. Varför ska man locka studenter
    med ett satellitprojekt?

  248. Ni vet... "Space - the final frontier."
    Rymden - den sista gränsen.

  249. Bra, ni fattade.

  250. Studenterna
    ser fortfarande rymden på det sättet-

  251. -trots att rymdåldern har varat länge.

  252. MIST
    står för Miniature Student satellite.

  253. Det betyder inte
    att studenterna är miniatyrer.

  254. Vi bygger en 3U Cubesat-satellit
    och gör åtta experiment.

  255. Professor Östlings instrument
    är ombord.

  256. Vi har ett livsvetenskapsprojekt
    som Christer sponsrar.

  257. Vi väljer åtta studenter per termin-

  258. -och de kan ta sin examen
    inom projektet.

  259. Vi började i januari och skjuter nog upp
    satelliten om 2-3 år. Så ser det ut.

  260. Studenterna lär sig rymdteknik
    och systemteknik, så klart-

  261. -men som den griniga gubbe jag är
    vill jag lära dem fler saker.

  262. De ska lära sig vad ett projekt är,
    så jag börjar med en trivial bild.

  263. Vad är likheten
    mellan en korv och ett projekt?

  264. Jo, båda har en början och en ände,
    så klart. Så är det.

  265. Det är ganska grundläggande.

  266. Projekt är tillfälliga,
    för en viss uppgift.

  267. Därför har de sällan
    nåt institutionellt minne.

  268. Hur överför man då information under
    projektets gång och mellan projekt?

  269. Det får de lära sig.

  270. Jag försöker också
    lära dem andra saker.

  271. Ingenjörskonstens etik.

  272. "Gör mer med mindre. Var noga
    med detaljerna. Oroa er alltid!"

  273. "Att anta saker är roten
    till alla misstag. Tänk efter!"

  274. "Utan tester lär ni misslyckas."
    Murphys lag i min version.

  275. "Dokumentera allt. Var professionella."

  276. Det är en ingenjörs etik.

  277. Samarbete i verkligheten:

  278. Mixtra inte med schemat.
    Om nåt blir försenat, säg det genast.

  279. Och vem sa det här? "Fråga inte
    vad din kollega kan göra för dig."

  280. "Fråga vad du kan göra
    för din kollega."

  281. Jag hoppas att studenterna får
    en försmak av hur det är att jobba.

  282. Hoppas att Cubesat betyder samma
    sak för dem som KTH gjorde för mig.

  283. KTH - där framtiden börjar.
    Här är tre studenter från första teamet.

  284. Och här är vår fina logga för projektet.

  285. Jag har en minut kvar,
    så jag ska berätta-

  286. -om det här rummets historia.

  287. 1960, när jag var 14, var jag volontär
    vid den elfte astronautkongressen.

  288. I det här rummet talade celebriteter.

  289. Theodore von Kármán, Hideo Itokawa
    - den japanska astronautikens fader-

  290. -Hermann Oberth, George Mueller
    - som drev Apolloprogrammet-

  291. -och Wernher von Braun.

  292. Jag hade gärna varit dr von Brauns
    maskinist, men jag satt bredvid honom.

  293. Filmmaskinisten, alltså.

  294. Några år senare
    kom John Glenn hit och talade.

  295. Jag satt som student på första raden.
    Tack så mycket.

  296. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rymdforskning i Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Kommunikationer, Rymdfart, Rymdforskning, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

I rymden kan alla se dig tweeta

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.