Titta

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Om UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Astronauter och rymdforskare från hela världen berättar om allt från de senaste tekniska utvecklingarna inom rymdforskning till mörk materia, miljöförstöring och hur man överlever när rymdhjälmen fylls med vatten. Inspelat den 21 och 22 september 2015 i Konserthuset och på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Till första programmet

UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord : Rymdpromenadernas historia och framtidDela
  1. God morgon och välkomna. Jag
    välkomnar särskilt KTH:s studenter.

  2. Det vi ska tala om blir förhoppningsvis-

  3. -både lärorikt och underhållande.

  4. Fotot som ni ser här...

  5. Man tvistar om detta eller Bill Anders
    foto av månen är mest legendariskt-

  6. -men det här är ändå det foto med en
    människa som är mest mytomspunnet.

  7. Vi har gjort rymdpromenader i 50 år.
    Den första gjordes 18 mars 1965.

  8. Med den inledningen vill jag be
    Aleksej Leonov att ställa sig upp-

  9. -och hälsa på alla. Han är
    denna panels hedersmedlem.

  10. Vi ska få lyssna på Aleksej lite senare-

  11. -men först ska vi lyssna
    på några experter inom området.

  12. En rymdpromenad är nog en av
    de mäktigaste upplevelser nån kan ha.

  13. Ungefär 550 personer
    har rest till rymden.

  14. Det är en svår, farlig, intensiv
    och samtidig vacker upplevelse.

  15. Vilka adjektiv man än väljer krävs
    ännu starkare för en rymdpromenad.

  16. Ungefär 200 av de 550 har haft
    turen att få göra en sån. På scenen-

  17. -sitter 25 av dessa rymdpromenader
    och över 150 timmars EVA.

  18. De är verkligen experter.

  19. Jag tänker be var och en av de fem
    talarna att tala om sina erfarenheter.

  20. Jag har även bett dem beskriva
    ett EVA-system-

  21. -t.ex. rymddräkter, manöverenheter
    eller framtida dräkter.

  22. Vi ska inte bara tala om det förflutna,
    utan även om framtiden.

  23. Först presenterar jag Luca Parmitano,
    major i italienska flygvapnet.

  24. Han är testpilot och den som är yngst
    och snyggast av föreläsarna.

  25. Han tilldelades Medaglia d'Argento
    al Valore Aeronautico-

  26. -en silvermedalj i tapperhet,
    efter att ha landat sitt attackplan-

  27. -efter en krock med en fågel. Han fick
    den av presidenten. Medaljen alltså.

  28. Han har gjort två rymdpromenader.
    Han är ung och har gjort kometkarriär.

  29. Han började sin pilotutbildning 2001,
    blev testpilot 2007-

  30. -valdes ut till astronaut 2009
    och till att resa i rymden 2011.

  31. Han flög för första
    och enda gången 2013.

  32. Då gjorde han två rymdpromenader,
    en var rutin och den andra inte.

  33. -Han säger nog mer. Luca Parmitano.
    -Tack.

  34. Jag skulle vilja ändra det
    till "enda gången hittills".

  35. Det är en liten, men viktig skillnad.

  36. Jag ska visa en kort video, men först
    vill jag kommentera det Mike sa.

  37. Temat här är "Inspirerad av rymden".

  38. Vi astronauter har inspirerats av den,
    så jag vill tala till studenterna-

  39. -de som verkligen är
    rymdfärdernas framtid.

  40. Ni andra får ursäkta,
    men de är viktigast i publiken i dag.

  41. Varför är rymdfärderna så viktiga?
    Det finns tre orsaker:

  42. Vetenskap, teknik samt
    en blandning av detta - utforskning.

  43. En fjärde orsak
    skulle vara vårt tema - inspiration.

  44. Hur hänger rymdpromenader ihop med
    vetenskap, teknik och utforskning?

  45. Vetenskap och teknik
    brukar gå hand i hand-

  46. -men rymdpromenaderna handlar inte
    så mycket om vetenskap i dagens läge.

  47. Men rymdpromenaderna behövs
    för vetenskapen. Dr Tom Marshburn-

  48. -visade en bild tidigare
    av en panel med materialstudier.

  49. En astronaut utanför rymdstationen-

  50. -hade installerat MISSE,
    ett experiment med olika material.

  51. En annan astronaut måste sen gå ut
    och hämta in det.

  52. Jag var en av dem som deltog, så
    vetenskapen kräver rymdpromenader.

  53. Och tekniken, då?

  54. Rymddräkten - EMU, som jag
    ska tala om, är ett tekniskt underverk.

  55. Den är en vidareutveckling
    av samma dräkter-

  56. -som testades av astronauterna
    på 60- och 70-talen.

  57. De utvecklades till EMU
    - Extravehicular Mobility Unit-

  58. -och vi är inte klara än.
    Vi lär utveckla den ytterligare-

  59. -och det blir ert jobb.

  60. Ni ska utveckla bättre rymddräkter.
    Tekniken lär skapa bättre dräkter-

  61. -som kommer att ta er
    till platser som jag aldrig kan nå.

  62. När vi tänker på
    vad det innebär att utforska nåt...

  63. Vi har vetenskapen, tekniken
    och sen utforskningen.

  64. Då tänker vi på en annan planet,
    men nyfikenhet räcker inte.

  65. Vi vill se människor lämna fotspår
    i sanden och ta i den med handskarna-

  66. -och rymddräktens handskar och
    kängor krävs för rymdpromenaden.

  67. Sätt på videon. Den startar med
    en intressant bild av Chris Cassidy.

  68. Det ni ser här är en säkerhetslina.

  69. Såg ni filmen "Gravity"?
    Linan ska förhindra att det kan ske.

  70. Vi vill inte hamna vilse i rymden.
    - Du kan dra ner volymen helt.

  71. Jag vill visa hur stark linan är.
    Kraften är ca 6,70 N.

  72. Skälet till att jag visar det här
    ska jag berätta senare.

  73. Här har vi EMU-dräkterna.
    De är modulärt uppbyggda.

  74. De är inte personliga, men
    kan anpassas till olika kroppstyper.

  75. Vi har olika HUT - Hard Upper Torso
    - som kan anpassas-

  76. -till astronauter av olika storlek.

  77. Men det enda
    som är helt anpassat är handskarna.

  78. Vi utför alla typer av jobb
    med händerna-

  79. -så vi försöker ha
    egna handskar som är bekväma.

  80. Kom ihåg
    att den här tryckdräkten är mjuk.

  81. För att skapa en atmosfär inuti
    trycksätts den med nära 30 kPa.

  82. Då blir den hård som en tennisboll.

  83. Varje gång vi vill använda händerna är
    det som att klämma på en tennisboll.

  84. Att göra det i 6-7 timmar
    är otroligt tröttsamt.

  85. En rymdpromenad är som ett maraton.

  86. Här ser ni min första rymdpromenad.

  87. På min första promenad
    simmade jag, så att säga, lugnt.

  88. Alla kommer att begripa mer senare.

  89. Allt gick perfekt, vi låg före schemat.

  90. Vi hade flera uppgifter: att göra
    omkonfigureringar, hämta in paneler-

  91. -och utföra visst underhåll,
    t.ex. byta ut kamerorna.

  92. Det här fotot tog jag
    av Chris Cassidy på utsidan.

  93. Här installerar jag ett isolerande hölje
    på kanten av rymdstationen.

  94. Det var som i filmen "Titanic",
    när de stod längst fram i fören.

  95. Det här är min andra rymdpromenad,
    där jag bokstavligen nästan simmade.

  96. Jag stötte på vatten.
    Animeringen visar vad som hände.

  97. Jag går inte in på detaljer än,
    utan det ska vi tala om senare-

  98. -men...
    Hur ska jag säga det på ett fint sätt?

  99. Det var en nödsituation och jag dog
    nästan, för dräkten läckte vatten.

  100. Dräkten hade ett tekniskt fel-

  101. -så hjälmen fylldes med vatten.

  102. Därför var de tvungna
    att ta in mig igen.

  103. Här ser ni slutet av promenaden
    och hur upprörda mina kolleger var.

  104. Det här är ca 45 min
    efter att promenaden avbröts.

  105. De hämtade in mig, och det som
    svävar omkring är vatten från huvudet.

  106. Det var fastsmetat vid huvudet.
    - Du kan pausa här.

  107. Det här är ganska legendariskt-

  108. -fast inte så legendariskt
    som Bills eller Bruces foton.

  109. Vattnet skapade en effekt
    som vi inte hade förutsett.

  110. Vattnet i hjälmen
    orsakade fler problem än vi trodde.

  111. Förhoppningsvis blir det tid för frågor
    efter mina ärade kolleger.

  112. Tack för er uppmärksamhet.
    Nu överlämnar jag ordet till...Oleg.

  113. Tack så mycket, Luca.

  114. Vi kommer att ha en paneldiskussion
    senare, då ni får ställa frågor.

  115. Nån är säkert intresserad av
    vad som hände och hur han överlevde.

  116. Nu vill jag presentera Oleg Kotov,
    överstelöjtnant i ryska flygvapnet.

  117. Han startade inte sin karriär
    som kosmonaut, utan läkare-

  118. -först som vikarierande testläkare
    och sen chef.

  119. Han var flygläkare
    och instruktör inom biomedicin.

  120. Sen gjorde han tre längre rymdfärder
    - 2007, 2010-

  121. -och den sista
    för nästan exakt två år sen i dag.

  122. Vid två av de tillfällena
    var han befälhavare.

  123. Han är bra att ha när det går fel,
    som då.

  124. På första resan övergick Sojuz
    oväntat till ballistiskt återinträde.

  125. På den andra manövrerade han
    lastskeppet manuellt-

  126. -när den automatiska dockningen
    fallerade.

  127. Han fick flyga manuellt
    sista kilometern.

  128. På tredje resan gjorde han tre
    av sina sex promenader-

  129. -däribland den längsta ryska nånsin
    - 8 h 7 min.

  130. Han tog även med sig den
    olympiska facklan. Här är Oleg Kotov.

  131. Tack så mycket.

  132. Tack ska ni ha.

  133. Jag tänker tala på engelska,
    för det är problem med översättningen.

  134. Jag ber mina landsmän om ursäkt.

  135. Kära kolleger och gäster.

  136. I dag vill jag inte enbart tala
    om mina egna rymdpromenader-

  137. -eller mina egna erfarenheter.

  138. Jag skulle vilja tala
    om vissa framtida problem-

  139. -och rymdpromenadernas utsikter.
    Vilka mål har vi i framtiden?

  140. NASA och Roskosmos konstruerar
    nya versioner av rymddräkten-

  141. -men det är, ärligt talat,
    bara ändringar av den gamla dräkten.

  142. Vi ska ta med oss en
    ny Orlan-MKS-dräkt till rymdstationen-

  143. -i slutet av detta år
    eller i början på nästa.

  144. Den ska ersätta
    gamla versioner av Orlan-dräkten.

  145. Som helhet blir det samma dräkt
    och samma konstruktion.

  146. Allting är som tidigare.
    Detsamma gäller NASA:s rymddräkt.

  147. Låt oss tala om framtiden. Vilka mål
    har vi med rymdpromenaderna?

  148. Jag vill gärna säga vad jag tycker.

  149. När vi talar om EVA, menar vi
    hela systemet, även dräkterna-

  150. -och syftar framför allt på planering,
    utbildning, påfyllning-

  151. -och alla processer
    som är förknippade med detta.

  152. Vi kan börja
    med utbildning och planering.

  153. Nu utbildar vi varje besättning enskilt
    inför specifika rymdpromenader.

  154. Det är väldigt tillförlitligt,
    men det ger oss ingen flexibilitet-

  155. -under rymdfärden.

  156. Om man ser på de senaste åren-

  157. -krävdes 4-5 icke planlagda
    rymdpromenader för amerikanerna.

  158. Den specifika besättningen
    hade då inte tränat-

  159. -men deras prestationer
    var ändå förstklassiga.

  160. Kanske bör man utbilda besättningen
    för allmänna operationer-

  161. -och standardoperationer.

  162. Sen sker den specifika utbildningen
    ombord på själva rymdstationen.

  163. Det är lätt att åstadkomma.

  164. Om man har allmänna kunskaper-

  165. -och vet hur man använder dräkten och
    alla verktyg-

  166. -kan man klara av
    alla rymdpromenader.

  167. Jag tror att mina kolleger instämmer.
    Det är en idé för utbildningen.

  168. När det gäller planeringen, så bör
    besättningen få fler regler och makt-

  169. -att själva planera promenaderna.
    Det har min erfarenhet lärt mig.

  170. Markteamet är bra på
    att planera promenader-

  171. -men ibland vet de inte
    vad som pågår på stationen.

  172. Vi diskuterar alltid fram och tillbaka
    hur vi bäst ska utföra en promenad-

  173. -hur ordningsföljden ska se ut-

  174. -hur rymdpromenaden ska avslutas
    och så vidare.

  175. Men jag tror att besättningen
    skulle kunna hjälpa markteamet-

  176. -att planera rymdpromenaderna
    så att de passar besättningen.

  177. Och angående rymddräkten...

  178. När vi tittar på science fictionfilmer-

  179. -ser vi att astronauten
    bara hoppar rakt ner i rymddräkten.

  180. Som George Clooney, ja. Han går ut,
    jobbar, går in och hoppar ur dräkten.

  181. Det vore helt idealiskt
    om vi kunde göra nåt liknande-

  182. -t.ex. förkorta fasen före
    och efter rymdpromenaderna.

  183. Det tar åtta timmar
    att förbereda sig inför EVA.

  184. Allt ska förberedas
    - luftslussen, dräkten...

  185. Operatörerna måste förbereda sig
    inför rymdpromenaden.

  186. Slutligen öppnar de luckan
    och utför sina arbetsuppgifter.

  187. Vi måste ge
    ingenjörerna instruktioner om-

  188. -att försöka förkorta den tiden.
    Rymddräkten måste ändras-

  189. -precis som rutinerna för
    och målen med rymdpromenader.

  190. Vi kan be läkarvetenskapen utvärdera-

  191. -om det skulle gå
    att ändra tryckdräkten och så vidare.

  192. Den kanske
    skulle kunna bli effektivare.

  193. Det är mina idéer.

  194. Det är mina tankar om målet
    med kommande rymdpromenader-

  195. -inte ombord ISS,
    men kanske nästa station eller farkost-

  196. -och nästa generation rymdfärder.

  197. Jag diskuterar gärna
    det här ämnet med er.

  198. Nu är jag klar.
    Jag tackar för er uppmärksamhet.

  199. Tack, Oleg. Näste talare är en man-

  200. -vars bild troligen
    är lika välkänd som Mona Lisa.

  201. Han är en renässansman
    och certifierad smartis.

  202. Han gick ut som tvåa från sjökrigs-
    skolan, tog examen på Stanford-

  203. -ett av USA:s bästa universitet.

  204. När han var liten sa han:
    "Mamma, jag vill bli flygare i marinen."

  205. "Då måste du välja nåt av dem",
    sa hon.

  206. Kom igen nu.

  207. Han blev stridspilot
    på ett hangarfartyg-

  208. -och flög över 5 000 timmar,
    oftast i taktiska jetplan.

  209. Han valdes ut som astronaut 1966.

  210. Han var supportbesättning för
    Apollo 14, alltså support till reserven.

  211. Han var kommunikatör för Apollo 11.

  212. Han flög färjan två gånger. Andra
    resan satte de ut Hubbleteleskopet-

  213. -och satte höjdrekord för rymdfärjan
    med 380 nautiska mil-

  214. -så han är den som har varit längst
    från jorden här, förutom Bill Anders.

  215. Men han ska mest tala om "Manned
    Maneuvering Unit" (MMU). - Bruce.

  216. Tack, Mike.

  217. Jag tänkte bara berätta om citatet
    från mina föräldrar som du tänkte på.

  218. Temat här är "Inspirerad av rymden".

  219. När jag växte upp
    fanns det inga astronauter.

  220. Min inspiration och mina hjältar
    kom från seriernas värld:

  221. Buck Rogers, Blixt Gordon
    och såna figurer.

  222. När jag sa till mina föräldrar
    att jag ville flyga som Buck Rogers-

  223. -sa de att människan
    kanske når rymden en dag-

  224. -men inte förrän år 2000.

  225. "Kom ner på jorden och gör
    nåt praktiskt som att köra slagskepp."

  226. I stället för att köra slagskepp
    valde jag marinen-

  227. -och fick arbeta med atomubåtar.
    Den första var USS Nautilus-

  228. -som var på besök på sjökrigsskolan.

  229. Jag inriktade mig på det,
    tills en eftermiddag i oktober 1957-

  230. -när Sputnik sköts upp.

  231. Som äldre student råkade jag ha
    en kortvågsmottagare i mitt rum.

  232. Vi släppte ner en tråd
    genom fönstret fem våningar ner-

  233. -och lyckades faktiskt ta emot
    "bip, bip, bip" när Sputnik flög förbi.

  234. Det var den historien-

  235. -men i dag skulle jag
    vilja tala om manöverenheter:

  236. En sorts personliga raketdriftsystem.

  237. Jag blev förvånad,
    för strax efter mina försök med MMU-

  238. -gjorde fransmännen "Le fauteuil
    volant" - den flygande fåtöljen.

  239. Den byggde tydligen på människans
    första försök med raketdrift-

  240. -som utfördes av en kinesisk kejsare
    under de första århundradena.

  241. Det är inte så långsökt
    som man kan tro.

  242. Företaget Zvezda i Sovjetunionen-

  243. -byggde en MU för fast drivmedel.

  244. Det är individuella fasta raketmotorer
    som ser likadana ut bak.

  245. När astronauten
    kramar handkontrollen-

  246. -avfyras nästa raket i raden elektriskt.

  247. Som tur är
    testades den aldrig i rymden.

  248. Men jag ska ge er
    fler exempel från USA.

  249. Den första rymdpromenaden...
    Ursäkta.

  250. Den utfördes av vår vän och kollega,
    Aleksej Leonov här-

  251. -och blev till ett sovjetiskt frimärke.

  252. Vi har självklart fotografier
    från själva rymdpromenaden.

  253. Det var på våren 1965 - en period-

  254. -då USA tävlade som mest
    med Sovjetunionen.

  255. General Leonov rymdpromenerade
    i ungefär tolv minuter.

  256. Det måste vi så klart slå i USA.

  257. Tre månader senare gick Ed White ut-

  258. -och promenerade dubbelt så länge
    - 23 minuter.

  259. Så vi var tillbaka i spelet
    om vem som var först och bäst.

  260. Ed använde en manöverenhet som
    kallades Hand-Held Maneuvering Unit.

  261. Han höll i princip
    några små gascylindrar i ett grepp-

  262. -och kunde antingen
    skjuta en gång framåt-

  263. -eller två gånger bakåt.

  264. Det var ett elegant och enkelt koncept-

  265. -som var djävulskt svårt att hantera.

  266. Vi ägnade de följande tolv åren åt
    att ta död på det konceptet-

  267. -men det återuppstod gång på gång,
    likt en Fågel Fenix.

  268. Nästa steg var en manöverenhet-

  269. -som byggdes på entreprenad
    av amerikanska flygvapnet.

  270. Det var Astronaut Maneuvering Unit.

  271. Den hade en motor-

  272. -som drevs av väteperoxid.

  273. Astronauten, Ed Givens-

  274. -var en landsman
    som dog i en bilkrasch.

  275. Han bar skyddsbyxor i rostfritt stål-

  276. -för att förhindra att motorn eldade upp
    hans känsligare delar.

  277. Enheten flögs ombord Gemini 9,
    där Gene Cernan skulle testa den.

  278. Det här var alltså
    USA:s andra rymdpromenad-

  279. -men den första
    som krävde fysisk ansträngning.

  280. Rymddräkten var inte tillräckligt bra,
    så Gene blev alldeles för varm.

  281. Hjälmens visir immade igen
    så att han inte kunde se nåt.

  282. Det blev nästan ett nödläge,
    så befälhavaren Tom Stafford avbröt-

  283. -och tog in Gene.
    Det gav manöverenheterna dåligt rykte.

  284. Det var ungefär då jag dök upp,
    sommaren -66.

  285. Jag och två andra ville se om vi kunde-

  286. -rehabilitera manöverenheterna.

  287. Vi föreslog ett experiment
    inuti Skylabs verkstad.

  288. Det fanns ca 3 m flygutrymme
    där inne.

  289. Vi hade lärt oss läxan inom
    systemteknik och systemutveckling.

  290. Så här såg konceptet ut
    innan det utvecklades.

  291. En liten nätt manöverenhet som satt på
    ryggen och fick rum i luftslussen.

  292. Sen utvecklades designen.

  293. Så här såg slutresultatet ut.

  294. Det är jag på alla tre foton
    och jag lovar-

  295. -att framåtlutningen berodde på
    att enheten var väldigt tung.

  296. Men som manöverenhet
    fungerade den bra.

  297. Vi gjorde en simulation i en stor,
    sex frihetsgraders simulator.

  298. Man kan gå 20 m åt ena hållet-

  299. -ca 6 m från sida till sida,
    upp och ned, längs tre axlar.

  300. Det här är en fullskalig modell
    av Skylabs verkstad.

  301. Senare utförde Alan Bean
    och fyra andra-

  302. -experiment M509
    inuti Skylabs verkstad.

  303. Vi använde sen deras data
    för att utveckla MMU.

  304. Jag vill också nämna...

  305. Hade jag inte en annan bild? Här är
    Foot Controlled Maneuvering Unit.

  306. Den byggde på tanken-

  307. -att ens naturliga balans
    kan styra manöverenheten.

  308. Den enheten skrotades
    precis som den handhållna enheten.

  309. Konceptet för rymdfärjan var en enhet
    som monterades i en supportstation-

  310. -i nyttolastutrymmet i vakuum.

  311. Jag och Bob Stewart
    kom ut ur luftslussen-

  312. -steg upp på pallen, lossade några
    bultar, servade den och backade in.

  313. Det enda som höll oss på plats var ett
    mekaniskt lås och ett säkerhetsbälte.

  314. Det fanns
    inga el- eller gasanslutningar-

  315. -mellan rymddräkten, som måste
    förbli hel, och manöverenheten.

  316. Det här var
    den andra lyckade flygningen-

  317. -med USA:s rymddräkt
    - Extravehicular Mobility Unit (EMU).

  318. Den hade haft problem
    vid STS-4 och STS-5.

  319. Slutligen lyckades vi vid STS-6-

  320. -så STS-41B
    var rymdfärjans tionde resa.

  321. Hur som helst... Efter fyra dagar
    kom vi ut och gick igenom rutinerna.

  322. Astronauten med röda ränder
    är min medbrottsling Bob Stewart.

  323. Och vi flög enheten utan några
    missöden. Vi testade den noga.

  324. Jag var med och utvecklade enheten.

  325. När jag backade från Challenger
    hade jag det här perspektivet.

  326. Man ser hur Bob försöker komma i
    fotfästena på robotarmen.

  327. När jag kom längre bort
    hade jag en avståndsmätare-

  328. -nåt som NASA kallade
    Solid State Rangefinder.

  329. Det var en aluminiumbit som man
    höll ut på armslängds avstånd-

  330. -och jämförde med. Den hade sträck
    där det stod 30 m, 60 m, 90 m...

  331. Men vi lyckades.

  332. Jag flög ut ungefär 100 m-

  333. -som planerat, och återvände.

  334. En överraskning var
    att ju längre jag kom från skytteln-

  335. -desto kallare blev det.

  336. Jag var långt från lastutrymmet, så
    värmen reflekterades inte till dräkten.

  337. Vi hade ett stort reglage på dräkten-

  338. -där det stod C på ena sidan
    och H på den andra.

  339. Jag trodde att H stod för "hett",
    men det stod för "inte svinkallt".

  340. Rymddräkten var konstruerad
    för fysiskt arbete i rymden-

  341. -men att flyga manöverenheten
    gjorde man med fingertopparna.

  342. Min metaboliska belastning
    var extremt låg, så jag blev kall.

  343. Det var tidigt under programmet
    så avkylningssystemet, sublimatorn-

  344. -bestod av en porös platta
    med is på utsidan.

  345. Vatten leddes inifrån dräkten
    och förångades.

  346. Man hade slangar i dräkten
    med vatten som cirkulerade.

  347. Regeln var: Slå aldrig av sublimatorn.

  348. Om man försökte starta om
    kunde den spritta vatten överallt.

  349. Jag blev väldigt kall,
    så jag och markkontrollen-

  350. -kom överens om att försöka ändå.

  351. Jag slog av sublimatorn,
    och efter en kvart var jag varm igen.

  352. Då slog jag på den igen utan problem.

  353. På så sätt avlivade vi ännu ett tabu
    eller en myt inom rymdprogrammet.

  354. Vad jag vet har ingen nånsin
    misslyckats med att starta om den.

  355. Men jag talar för mycket. Vi går vidare.

  356. Ni har sett andra foton av MMU. Jag
    ska inte visa min "legendariska" bild-

  357. -men personligen gillar jag den här,
    ur ett "gudsperspektiv"-

  358. -d.v.s. ett tredje perspektiv.
    Nån sitter längre ut med en kamera.

  359. Konstnären målar med vattenfärger.
    Hon ville avbilda det här.

  360. Vissa scener kan man inte
    fånga med en kamera-

  361. -och det här är en sån scen.

  362. MMU användes
    vid två andra uppdrag med rymdfärjan:

  363. Vid uppdraget om solmaximum,
    Solar Maximum-

  364. -samt för att hämta tillbaka
    två satelliter senare, 1984.

  365. Efter olyckan med Challenger
    tyckte NASA-

  366. -att de inte hade pengar nog
    att prova den igen för den nya färjan.

  367. Vi hade även utvecklat
    en manövreringsteknik, "low C"-

  368. -så att vi kunde flyga färjan
    rakt till en satellit.

  369. Det minskade
    behovet av manöverenheten.

  370. Den har därefter varit förebild
    vid utformningen av SAFER.

  371. Alla vet säkert att det står för
    "Simplified Aid For EVA Rescue".

  372. Därför heter den SAFER.

  373. Den används vid alla rymdpromenader
    ombord ISS-

  374. -som en sorts flytväst.

  375. Om man lossnar från rymdstationen
    kan man vända och ta sig tillbaka.

  376. Det är ett enkelt jetpack
    utan redundans med låg drivkraft-

  377. -endast 2,5 m/sek.
    Men det kan rädda ens liv.

  378. Jag måste faktiskt nämna att Sovjet
    också byggde en manöverenhet.

  379. Här ser ni Aleksandr Serebrov
    och Aleksandr Viktorenko-

  380. -när de inspekterar
    den sovjetiska manöverenheten.

  381. Här är ett annat foto. Jag tror
    att det togs vid Paris Air Show.

  382. Sen flögs den så klart
    från rymdstationen Mir.

  383. Både Serebrov och Viktorenko
    flög manöverenheten med framgång-

  384. -i februari 1990.

  385. Lägg märke till
    att de använder en säkerhetslina.

  386. Ombord på rymdfärjan-

  387. -la vi ner tre miljoner dollar
    på en säkerhetslina.

  388. Sen beslutade vi att inte använda den.

  389. Det fanns flera orsaker till det.

  390. Den skulle ha varit ett hinder
    när den hängde lös-

  391. -och kanske ringla sig runt fötterna
    eller antennen.

  392. Och om man måste använda den
    för att minska farten-

  393. -skulle man trassla in sig på väg in.

  394. Men rymdfärjan
    hade ju faktiskt möjligheten-

  395. -att flyga i väg och plocka upp nån
    om nåt hade gått fel.

  396. Rymdstationen Mir kunde inte
    manövrera så, och inte ISS heller.

  397. Och både Viktorenko och Serebrov
    var utanför stationen i sina dräkter-

  398. -så även med manöverförmåga
    hade de inte kunnat hämta in nån.

  399. Om jag hade varit i samma situation
    hade jag också haft en säkerhetslina.

  400. Vi går vidare. Låt mig bara nämna
    att Kina har gjort rymdpromenader.

  401. De har inte utvecklat
    nån manöverenhet än-

  402. -men det kan de komma att göra.

  403. Om vi ser framåt
    håller Orion på att konstrueras-

  404. -för uppdrag till asteroider-

  405. -och himlakroppar
    som månen och Mars.

  406. Vi kommer nog
    att behöva manöverenheter-

  407. -för mikrogravitationen på en asteroid.

  408. Jag ser inga handtag här.

  409. Jag tror inte att man kan göra
    några fotspår eller gå på en asteroid.

  410. Med en manöverenhet
    kan man utforska den.

  411. Sen kanske man kan lägga ett rep
    eller nät omkring den-

  412. -så att man kan lägga till vid den
    med rymdfarkosten Orion.

  413. De system som vi har utvecklat för
    manöverenheten är tillfredsställande-

  414. -med undantag av
    kapaciteten för delta-v.

  415. Vi hade ett delta-v på 20 m/sek-

  416. -vilket motsvarar 55-60 km i timmen.

  417. Det är alltså totalt - för att starta,
    stanna och energikontroll.

  418. Vi använder kallgas,
    komprimerat kväve, men i framtiden-

  419. -bör vi använda ett varmgassystem.

  420. Man skulle kunna använda väteperoxid
    eller ett annat drivmedel-

  421. -som bryts ner
    i en tillfällig trycktank.

  422. Sen matas gasen ut genom motorn.

  423. Det går nog inte att ha
    katalysatorbäddar vid alla 24 motorer-

  424. -men vi behöver nåt
    med högre specifik impuls.

  425. Jag vet att Johnson Space Centre
    jobbar med minst två koncept-

  426. -för manöverenheter för tillfället.

  427. Tack så mycket. Då var jag klar.

  428. Underbar presentation, Bruce. Tack.

  429. Ni känner säkert till näste talare
    - Soichi Noguchi-

  430. -ordförande i Association of Space
    Explorers, ASE, och rymdfarare.

  431. NASDA, Japans dåvarande rymd-
    organisation, valde ut honom 1996.

  432. Han utbildades först i Stjärnstaden
    och placerades sen på STS-114 2001.

  433. De flög slutligen 2005.
    Det ska vi tala mer om sen.

  434. Han leder JAXA:s, f.d. NASDA,
    astronautkurs sen 2012.

  435. Han har gjort tre rymdpromenader
    på över 20 timmar.

  436. STS-114 var tänkt
    att avlösa ISS:s besättning.

  437. De skulle flyga dit
    Expedition 7 och ta hem nr 6.

  438. Efter STS-113 sköts Columbia,
    STS-107, upp. Alla vet vad som hände.

  439. Ett viktigt resultat rent taktiskt-

  440. -var att förhindra att skumhöljet
    lossnade från den externa tanken.

  441. Om det inte gick
    att garantera att det inte hände-

  442. -hur skulle vi kunna reparera
    eventuella skador på plattorna?

  443. Man jobbade hårt
    med värmeskyddssystemet, TPS-

  444. -vilket Soichi ska berätta om.

  445. Tack. Du tog orden ur mun på mig,
    jag har inte mycket att tillägga.

  446. Kära publik. Det är en ära att sitta
    bland så legendariska rymdfarare.

  447. Jag ska berätta om mina erfarenheter.

  448. Som LA sa, så hade jag turen
    att få göra tre rymdpromenader-

  449. -2005.

  450. En av rymdpromenaderna var unik,
    så den ska jag berätta om.

  451. Min flygning, STS-114,
    kallades "Return to Flight"-

  452. -därför att rymdfärjan
    måste börja flyga igen-

  453. -efter olyckan med Columbia.
    Varför måste vi göra det?

  454. Den 16 januari 2003
    lyfte STS-107/Columbia-

  455. -från Kennedy Space Center.

  456. Under flygningen
    föll delar av isoleringsskummet av-

  457. -från den stora orangea tanken.

  458. De träffade vänstra vingens framkant
    på rymdfärjan och gjorde ett stort hål.

  459. Överst till höger
    ser vi själva återinträdet.

  460. Het plasma strömmade
    in i huvudstrukturen-

  461. -på vänster vinge
    och smälte i princip ner den.

  462. Efter Columbiaolyckan
    inleddes en noggrann utredning.

  463. Ni kan hitta alla dokument
    genom att googla på "CAIB report".

  464. Isoleringsskummet
    träffade alltså vingen-

  465. -och det måste vi göra nånting åt.

  466. Den grundläggande orsaken
    till olyckan med Columbia-

  467. -var ett stort hål i framkanten
    av rymdfärjans vinge-

  468. -och värmeskölden i RCC-material.

  469. Man funderade mycket
    och gjorde många tester-

  470. -ifall vi skulle få
    en liknande olycka på andra flygningar.

  471. Vi provade olika alternativ-

  472. -men reparationerna av värmeskölden
    gick absolut inte bra.

  473. Om det hade hänt igen, hade vi fått
    flyga till rymdstationen, överge färjan-

  474. -och använda
    den ryska rymdfarkosten, Sojuz.

  475. Men en sak vi kunde göra var
    att se på de incidenter som inträffat-

  476. -före Columbia.
    Värmesköldarna under rymdfärjan-

  477. -var ofta väldigt skadade.

  478. Det här är en bild av STS-27
    omkring 1990.

  479. Efter flygningen hittade vi
    många skador på rymdfärjans baksida.

  480. STS-27 överlevde återinträdet
    och landade som den skulle-

  481. -men vid olycksutredningen-

  482. -undersöktes RCC-materialet
    och skadorna på värmeskölden noga.

  483. Om vi skulle kunna
    flyga rymdfärjan igen-

  484. -var vi åtminstone tvungna att ha
    en motåtgärd och kunna laga skölden.

  485. Det var vad vi sysslade med 2004.
    Hur gjorde vi?

  486. Det här är ett test på marken.
    Vi hade stor hjälp av ingenjörer-

  487. -både inom NASA och utanför NASA.

  488. Vi ville hitta ett sätt
    att laga värmeskölden i rymden.

  489. Till slut skapade vi ett nytt verktyg:

  490. "Cure-in-Place Ablator Applicator",
    CIPAA.

  491. Fast vi kallar den bara "goo-gun",
    geggpistolen.

  492. Man jobbar alltså i tyngdlöshet
    och i ett vakuum.

  493. Dessutom måste massan härdas.
    Annars förångas den vid återinträdet.

  494. Den måste härdas i ett dygn
    eller i upp till 72 timmar-

  495. -i rymden, i tyngdlöshet och kyla,
    för att färjan ska kunna återvända.

  496. Det var en utmaning för ingenjörerna.

  497. Nästa utmaning var:
    När man har fyllt igen hålet-

  498. -med massan och den har stelnat-

  499. -får den inte sticka ut
    utanför den yttre linjen.

  500. Vi kallar det "Outer Mode Line".

  501. Massan får inte sticka ut
    mer än sex millimeter.

  502. Annars blir det en utbuktning
    på rymdfärjans platta yta.

  503. Om färjan har en utbuktning
    så ökar temperaturen på baksidan-

  504. -så att värmesköldarna kan skadas.

  505. Så massan måste ha stelnat
    och vara ganska platt.

  506. Här använder vi ett instrument
    för att mäta hur platt reparationen är.

  507. Sen kontrollerar vi igen efter ett dygn-

  508. -så att massan inte börjar bukta utåt
    medan den stelnar.

  509. Jag lyssnade på Bruces presentation.

  510. Han var som en Formel 1-förare-

  511. -medan jag var som
    en av rymdfärjans mekaniker.

  512. Okej. Innan vi flög upp
    gjorde vi en rad tester-

  513. -på parabolflygningar
    vid nollgravitation.

  514. Vi kontrollerade att applicerings-
    pistolen fungerade i tyngdlöshet.

  515. Vi testade i vakuum också-

  516. -men vi ägnade mycket tid
    åt parabolflygning.

  517. Dels testade vi att massan satt kvar-

  518. -dels testade vi att den gick att arbeta
    med, att astronauterna kunde hantera-

  519. -appliceringspistolen i nollgravitation.

  520. Skulle du kunna köra videon nu?

  521. Här ser ni resultatet
    av vår rymdflygning.

  522. RYMDFÄRJAN
    NEDRÄKNING TILL ÅTERKOMSTEN

  523. Okej. Det här är vår femte dag.
    Ni ser min kollega Stevie Robinson.

  524. Vi förbereder oss
    för den första rymdpromenaden.

  525. Andy Thomas var vår kollega
    inuti färjan - vår IV (intra-vehicular).

  526. En liten lyckospark.

  527. Vi har dräkterna på oss
    i rymdfärjans luftsluss.

  528. Den ska ha samma storlek
    som rymdstationens luftsluss.

  529. Tekniken är inte testad i rymden,
    men bör vara säker.

  530. Här ser ni att vi gjorde många tester
    under vatten också.

  531. Pistolen kunde inte användas i vattnet,
    men vi tränade koordinering.

  532. Vi fick använda robotarmen
    för att komma åt.

  533. Det finns inget räcke
    och inga hjälpmedel-

  534. -för att komma till baksidan.

  535. Under den första rymdpromenaden
    hade vi många olika prover-

  536. -på en skadad värmesköld
    på baksidan av rymdfärjans lastrum.

  537. Så vi tog fram
    våra handhållna appliceringspistoler-

  538. -för att simulera
    en reparation av skölden.

  539. Det var...

  540. Det var inga riktiga skador.

  541. Före flygningen skapade markteamet
    några olika typer av skador.

  542. Allt vi gjorde var att öppna proverna
    och reparera dem i rymden.

  543. Här är ett exempel
    på appliceringspistolen.

  544. Och... Den tredje rymdpromenaden...

  545. Ja, det här är fortfarande
    reparationstekniken.

  546. Alla experiment går bra.

  547. Reparationsexperimentet gick fint.

  548. Problemet under vår flygning-

  549. -var inte skadade värmesköldar.

  550. Det finns ett tunt material
    mellan sköldarna, ett fyllnadsmedel.

  551. Under stigningen upptäckte vi
    att en väldigt liten bit-

  552. -av fyllnadsmedlet stack upp
    från skölden.

  553. Som jag sa tidigare: Om nån del sticker
    upp från den platta ytan-

  554. -blir det en utbuktning
    och högre temperatur som följd.

  555. Så vi fick göra en riktig reparation
    på rymdfärjans baksida-

  556. -då vi tog bort
    bitarna av fyllnadsmedel.

  557. Det var slutet på min historia.
    Tack för er uppmärksamhet.

  558. Tack, Soichi.
    - Siste talaren är överste Carl Walz-

  559. -pensionerad från USA:s flygvapen.

  560. Han blev färdmekaniker, flög F-16-

  561. -och andra plan vi inte kan tala om. Jag
    vet åtminstone inget.

  562. Han blev utvald till astronaut 1990.

  563. Han flög fyra uppdrag,
    allihop med rymdfärjan.

  564. Det fjärde var
    en längre vistelse på ISS-

  565. -men han flög dit med rymdfärjan.

  566. Han är en av få personer
    som har flugit alla fyra skyttlar.

  567. Han är också en av få som har använt
    både Orlan-dräkten och EMU.

  568. Han har gjort tre rymdpromenader,
    varav en redan på första resan-

  569. -innan vi började bygga ISS.
    Det var på STS-51.

  570. Sen gjorde han två till,
    varav en i Orlan-dräkten.

  571. Tre promenader på nära 19 timmar.

  572. Han ska inte bara tala om det, utan
    även om rymdpromenadernas framtid.

  573. Carl.

  574. Tack, LA. - God eftermiddag.

  575. Tack för att ni är här för att höra
    oss tala om rymdpromenader.

  576. Jag blev inspirerad...
    Jag föddes precis före Sputnik-

  577. -men jag fängslades
    av rymdprogrammet.

  578. Redan som liten ville jag bli astronaut.

  579. Jag hade en enorm tur att bli det-

  580. -när många astronauter
    flög med rymdfärjan.

  581. Jag sökte fyra gånger
    och blev uttagen.

  582. Det är en sån där berättelse
    om att fullfölja sin dröm.

  583. Släpp aldrig taget om era drömmar.

  584. Jag skulle vilja tala lite grann
    om rymddräkternas framtid.

  585. Jag hade en väldig tur, som LA sa-

  586. -att få göra rymdpromenader
    med både EMU och Orlan.

  587. Det gick bara en månad emellan-

  588. -så erfarenheten av båda var färsk.

  589. Jag utbildades både för USA:s EMU
    och ryska Orlan-

  590. -så jag fick erfarenheter
    från båda utbildningar.

  591. När jag slutade som aktiv astronaut-

  592. -jobbade jag på NASA:s huvudkontor
    med ansvar för nya rymddräkter.

  593. Jag ska visa foton på prototyper av
    rymddräkter, eller snarare tryckdräkter.

  594. Hela rymddräkten består av-

  595. -tryckdräkten och ett livsuppehållande
    system. Det gäller nuvarande dräkter.

  596. I framtida dräkter
    lägger man till ett delsystem:

  597. Det är datorer och kommunikation.

  598. Det är vad vi kallar informatik, och det
    informerar besättningsmedlemmen-

  599. -om dräktens, rymdpromenadens
    och kroppens status.

  600. Man får också information
    om andra aktörer, som robotar-

  601. -antingen på en planets yta
    eller under en rymdpromenad.

  602. Där, ja. Vi har talat
    om USA:s rymddräkter från förr.

  603. Ed Whites rymdpromenad
    och Apollouppdragen på månen.

  604. Där har vi EMU:n,
    och jag visar en gammal dräkt.

  605. Det är en tidig version.

  606. Dagens EMU-dräkter ombord ISS
    har utvecklats avsevärt-

  607. -med nya radiosändare och nya
    möjligheter att vistas längre i rymden.

  608. Här har vi nutiden
    - dagens EMU ombord ISS-stationen.

  609. Det här är ett foto av Tom Jones.

  610. Tom deltog i några av promenaderna
    vid monteringen.

  611. Här monterar de ihop
    rymdstationens motor.

  612. Min första rymdpromenad var att
    försöka förbereda för alla promenader-

  613. -som vi visste skulle komma
    när vi byggde rymdstationen.

  614. Alla våra förberedelser
    visade sig vara väldigt lyckade.

  615. Monteringen av rymdstationen
    gick i princip väldigt bra.

  616. När det gäller framtiden
    måste vi fundera på-

  617. -vad framtiden
    egentligen kan innebära.

  618. Jag jobbar inte för NASA längre,
    så den här bilden är från internet.

  619. Den visar våra framtida forsknings-
    resor och NASA:s resa till Mars.

  620. Vi befinner oss
    i den jordberoende fasen.

  621. Vi gör expeditioner till rymdstationen
    på 6-12 månader-

  622. -och återkomsten till jorden
    mäts i timmar.

  623. Vi vill förstås resa till Mars
    eller i närheten av Mars.

  624. Det skulle ta 2-3 år,
    förhoppningsvis mindre-

  625. -och återkomsten mäts i månader.
    Då behövs mycket infrastruktur.

  626. Vi håller på att utveckla
    vissa av de systemen just nu.

  627. Nästa destination är "Proving Ground" -
    provtagningar några dagar bort.

  628. Ur ett rymddräktsperspektiv behövs då
    nåt annat än vad vi har i dag.

  629. EMU har funnits i ca 40 år
    på den amerikanska sidan.

  630. Provtagningsexpeditionerna
    skulle vara 1-12 månader.

  631. Återkomsten till jorden skulle ta dagar.

  632. Här är månen viktig. Görs resan
    hitom månen, i "cis-lunar space"-

  633. -för att hämta prover från en asteroid?

  634. Eller ska man kretsa kring månen
    och göra rymdpromenader ibland?

  635. Det vet vi inte än-

  636. -men vi måste tänka på det
    när vi utformar nya rymddräkter.

  637. För att inse vad som krävs
    av de nya rymddräkterna-

  638. -måste vi ställa oss
    vissa avgörande frågor.

  639. För det första: Vad är destinationen?
    När vi utformar en ny rymddräkt-

  640. -måste vi tänka som systemtekniker.
    Det börjar med destinationen.

  641. Är dräkten för tyngdlöshet
    eller låg gravitation?

  642. Gäller det en planets yta
    eller ska dräkten kunna hantera båda?

  643. I så fall måste man bygga in
    de möjligheterna inför framtiden-

  644. -så att dräkten fungerar
    för ett flerfunktionsuppdrag.

  645. Vilken typ av rymdfarkost är det?

  646. Hur ska
    livsuppehållande gränssnitt se ut?

  647. Gäller det en miljö på havsnivå,
    som på rymdstationen-

  648. -med 20 procent syre?

  649. Eller är det en modifierad miljö
    med mer syre-

  650. -och möjligen ett lägre starttryck?

  651. Det kan påverka
    hur mycket man måste förandas.

  652. Vi har de mekaniska gränssnitten.

  653. Ska man ha dräkter med mikroporer
    eller nån typ av minimala luftslussar?

  654. Kommer man t.ex. från en landare?

  655. Det finns elektriska gränssnitt m.m.

  656. Man kan behöva ett vakuumgränssnitt
    för vissa livsuppehållande funktioner.

  657. Och vi har ett datagränssnitt.

  658. I vår nya informationsålder
    vill man kunna ladda ner-

  659. -den aktuellaste informationen
    om rymdpromenaden man ska göra.

  660. Man vill ha de senaste rutinerna-

  661. -på sin "head-up display" kanske.

  662. Då har man informationen
    rakt framför ögonen.

  663. Rörlighetskraven. Svävar man
    eller behöver man en manöverenhet?

  664. Är man på en planetyta?
    Går man i så fall eller åker man?

  665. Eller gör man kanske båda två?

  666. Hur stora ska rymddräkterna vara?

  667. Vi upptäckte att EMU passar små
    besättningsmedlemmar väldigt illa.

  668. Vi kanske vill bygga dräkter
    som passar fler kroppsstorlekar-

  669. -både för de mindre kvinnorna
    och de större männen.

  670. Den aspekten vill vi täcka.

  671. Logistiken. En väldigt viktig sak är
    hur man fyller på dräktens förråd.

  672. Nånting som jag verkligen
    tyckte om med Orlan var-

  673. -noggrannheten när det gällde
    att utveckla logistiken.

  674. Rymddräkten fungerade väldigt bra-

  675. -för att ligga i omlopp
    på rymdstationen.

  676. Logistiken var väldigt enkel
    och fungerade väldigt väl.

  677. Sen har vi underhållsplanen.

  678. Att göra provtagningar
    kan ta mellan 1-12 månader.

  679. Att åka till Mars tar 2-3 år.

  680. Rymddräkterna kanske skickas i förväg
    till Mars.

  681. Man kanske transporteras dit snabbt
    och rymddräkten långsamt.

  682. Man måste kunna underhålla
    rymddräkterna så att de fungerar-

  683. -när man kommer till destinationen
    och därefter.

  684. Det är svårt att utveckla rymddräkter.

  685. NASA har tittat på teknikutvecklingen.

  686. När jag jobbade på huvudkontoret där
    gjorde vi årliga tester...

  687. Fast folk på kontoret gjorde inte det,
    så klart, utan alla NASA-center.

  688. Jag gick dit
    och njöt av föreställningen.

  689. Vi gjorde årliga tester i västra USA.
    De kallades "desert rats - ökenråttor".

  690. Tanken var att titta på konceptdräkter.
    Det gällde främst tryckdräkter.

  691. De livsuppehållande systemen var inte
    vad som krävs för en rymddräkt.

  692. Vi började även titta lite
    på informatiken.

  693. Det här fotot togs i Flagstaff
    i Arizona. Ni ser bergen och tallarna.

  694. På månen skulle ni inte se några tallar.

  695. Bakom de två dräkterna
    ser ni ett experiment-

  696. -som liknade
    Apolloprogrammets experiment.

  697. Vi undersökte hur väl vi kunde
    utföra dem i de nya dräkterna.

  698. Dräkterna som ni ser...
    Den vänstra kallas Mark III.

  699. Det är en huvudsakligen hård dräkt,
    med hårt skal på överkroppen.

  700. Den har också en midjering i stål-

  701. -som ger bra rotation i midjan.

  702. Det är en stor och tung dräkt,
    med kängor till, så klart.

  703. Den högra dräkten kallas I-Suit
    och utvecklades av ILC Dover-

  704. -med stöd av NASA.

  705. Båda dräkterna har öppningen bak,
    som Orlan.

  706. Man behöver inte tränga sig i dem
    på mitten som med EMU.

  707. I-Suit är gjord i tyg-

  708. -utan de tunga kompositmaterial
    som Mark III har.

  709. För tryckdräkterna
    är den grundläggande skillnaden-

  710. -om dräkten är hård
    eller mjuk på överkroppen.

  711. Här är ett annat foto på Mark III.

  712. Den har en hård överdel, ett hårt
    underställ, öppning bak, kängor.

  713. Vi testade den inom ramen
    för "desert rats". Här ser ni det.

  714. Här ser ni Mark III-dräkten
    med astronauten inuti.

  715. Vi har också en månbil. Vi tittade
    på olika modeller av månbilar-

  716. -och gränssnittet
    mellan dräkten och månbilen.

  717. Ni ser också ett antal olika robotar.

  718. Ett koncept kan vara
    att astronauten har robotmedhjälpare.

  719. Astronauterna behöver då sätt
    att kommunicera med dessa robotar.

  720. Därför behövs det ett väldigt...

  721. ...välfungerande system
    för kommunikation och visning av data.

  722. Här är ett annat foto på I-Suit.

  723. Mike Fall och jag fick chansen
    att åka från kontoret i Washington DC-

  724. -till ILC Dover.

  725. Vi upptäckte
    att dräkten var väldigt bekväm.

  726. Vi fick gå igenom ett litet...

  727. ...test för att se om vi kunde röra oss.

  728. De hade en liten fyrhjuling, som vi
    fick hoppa på med tryckdräkterna.

  729. En annan övning var att klättra på
    en stege. Det var väldigt lätt i I-Suit.

  730. Med tanke på rörligheten var I-dräkten
    väldigt lätt att gå och arbeta i.

  731. Det man har oroat sig för
    är om den är tillräckligt hållbar-

  732. -för rymdpromenader
    på t.ex. en planetyta-

  733. -med många vassa föremål.

  734. NASA ordnade med det avancerade
    systemet för rymdpromenader.

  735. AES-programmet har utvecklat-

  736. -en rad rymddräkter, tryckdräkter
    och livsupphållande system.

  737. Det leds av NASA:s ingenjörsgrupp
    vid Johnson Space Center.

  738. Många center
    och branschaktörer är inblandade.

  739. De har tagit Mark III lite längre
    till...

  740. Det här är Z-1-dräkten.
    Det är i ett nollgravitationsflygplan.

  741. De testar vissa egenskaper
    hos dräkten.

  742. De tittade även på
    om dräkten kunde utrustas-

  743. -som en del i en kampanj.

  744. Dräkten har öppning bak,
    hård överdel och underdel.

  745. Den har en elliptisk hjälm och en
    förbättrad axelled för bättre rörlighet.

  746. Det förhindrar även skador.

  747. Inom AES-programmet skapas
    en Z-2-dräkt, som snart kommer ut-

  748. -hos ILC Dover.
    Men det här är tryckdräkterna.

  749. De livsuppehållande systemen
    och informatiken utvecklas parallellt.

  750. Det finns även ett branschprogram,
    som leds av Oceaneering.

  751. Jag jobbar där just nu, så jag
    får leka med den här dräkten också.

  752. Den ingår i Constellation Program.
    Det här är Space Suit System.

  753. Vi sysslar med riskreduktion
    för EVA-tekniken.

  754. Vi utvecklar även
    en prototyp för en tryckdräkt-

  755. -som passar bättre
    och är bekvämare och säkrare.

  756. Den tål multipla tryck,
    precis som Z-dräkterna. Öppning bak.

  757. Vi vill minska massan som skjuts upp-

  758. -för varje kilo man tar med sig
    kräver mycket drivmedel-

  759. -för att få systemet till destinationen.

  760. Testerna håller för närvarande på-

  761. -vid Oceaneering Space Systems
    anläggning.

  762. Vi har utvecklat ett nytt termoställ
    med vätska för dräkten-

  763. -och för Z2-dräkten.

  764. Här ser ni termostället.

  765. Liquid Cooling Garment,
    d.v.s. EMU-dräktens kylsystem-

  766. -har i princip samma utformning
    som för Apolloprogrammet.

  767. Våra ingenjörer har försökt
    att förbättra designen för musklerna-

  768. -och förbättra stället
    så att det är bekvämt.

  769. Det väger ungefär hälften
    av vad dagens LCVG väger.

  770. Det har mycket bättre funktion
    än det gamla.

  771. Vi tittar även på hur rymddräkten
    ska förvaras på ISS.

  772. NASA bad om det, så vi utvecklade ett
    koncept för hur dräkten ska hanteras.

  773. Bilderna av dräkten kommer snart.
    Vi ska avtäcka den inför media.

  774. Vi och NASA arbetar på det.

  775. Håll koll på rymdnyheterna
    så kommer ni snart att få se den.

  776. Det var nog allt som jag har att säga.

  777. En viktig sak som vi måste titta på är-

  778. -hur vi fortsätter
    att göra forskningsresor-

  779. -och hur vi kan utforma nya dräkter
    som underlättar framtida resor.

  780. Tack så mycket.

  781. Tack, Carl. Det är svårt att komma på
    vad man ska fråga den här gruppen-

  782. -eftersom de representerar
    en sån mångfald, men som moderator-

  783. -vill jag ställa två frågor.
    Den första är inspirerad av fotot.

  784. Det är ett fantastiskt foto av jorden
    bakom nån som rymdpromenerar.

  785. Men saken är...

  786. Hur känner sig en människa där ute?
    Alla har nog sina egna svar på det-

  787. -men jag vill fråga Bruce.
    Fotot av dig är, som sagt, fantastiskt.

  788. Kan du berätta för oss vad du kände?

  789. Det är faktiskt
    ingen spännande berättelse.

  790. Jag hade ägnat 18 år
    åt att jobba med föregångaren-

  791. -till M5-9-experimentet
    och manöverenheten.

  792. Även om kongressen var mäktig så
    kunde den inte upphäva fysikens lagar.

  793. Jag skulle klara mig fint.
    Jag hade ju utvecklat och testat den-

  794. -så jag kände mig trygg.

  795. Det var skönt att äntligen gå igenom
    processen, utbildningen och allt-

  796. -och äntligen få flyga enheten.

  797. Själva flygningen var, som sagt,
    händelselös förutom att jag frös.

  798. Men framför allt gav den mig
    en riktig känsla av frihet.

  799. En av de stora fördelarna med fotot-

  800. -det legendariska fotot, om jag får
    säga så, är att mitt ansikte inte syns.

  801. Det skulle kunna vara
    vem som helst här i rummet.

  802. Därför representerar det-

  803. -människans ambition
    eller lust att sväva fritt-

  804. -i tyngdlösheten.

  805. Jag kände absolut
    en sorts upprymdhet-

  806. -över att kunna sväva fritt.

  807. Jag kunde köra fram till nåt
    och stanna exakt.

  808. Det är en väldigt mäktig känsla,
    och jag rekommenderar den verkligen.

  809. Tack, Bruce.

  810. Du sa att flygningen gick på rutin,
    och det är fallet för nästan alla.

  811. Sen ska Aleksej kanske berätta om
    en rymdpromenad som inte var rutin.

  812. Luca. Berätta lite mer detaljerat
    om din erfarenhet.

  813. Absolut. I stället för att bli
    ihågkommen för att ha gjort nåt rätt-

  814. -blir jag ihågkommen
    för nåt som gick fel.

  815. Det är ett fint eftermäle.

  816. Först vill jag säga
    att det faktiskt var en jättebra dag-

  817. -för alla som gör rymdpromenader
    och för mig-

  818. -först och främst för att jag kan stå
    här och tala om det. Det gick bra.

  819. Dessutom lärde vi oss mycket
    om vad som kan gå fel.

  820. I det här fallet lärde vi oss nåt
    som vi inte hade väntat oss.

  821. Som alla testpiloter
    och alla som utför tester vet-

  822. -är det helt omöjligt
    att förutsäga allt som kan gå fel.

  823. Det är helt enkelt omöjligt.
    Vi kan inte tänka så långt.

  824. De enda nödlägen som uppstår
    är de vi inte tänker på.

  825. För allting annat har vi en checklista.

  826. De som flyger och arbetar i
    komplexa miljöer använder checklistor.

  827. De checklistorna
    används även i krissituationer.

  828. Det är lättare,
    för det står vad man ska göra.

  829. Det eliminerar stressen
    för man slipper tänka på det.

  830. Det som hände
    med rymddräkten i vårt fall var att...

  831. Teknikerna hade tänkt igenom
    vad som kunde hända-

  832. -om det blev fel på vattenpumparna,
    vilket hände i min rymddräkt.

  833. Vi hade tänkt på det och trodde att
    vattnet skulle sväva bort från hjälmen-

  834. -så att astronauten hade gott om tid
    att gå tillbaka in i rymdfärjan.

  835. Men vi glömde vattnets
    fysikaliska egenskaper i rymden.

  836. Därför visade jag fotot av mig
    när jag tvättar mitt obefintliga hår.

  837. Jag ville visa hur vattenbubblan
    fastnar vid huden. Den svävar inte.

  838. Det hade vi inte tänkt på.
    Vi hade inte tänkt på-

  839. -att vatten inuti hjälmen
    inte försvinner.

  840. Det glider bara omkring på huvudet
    hos astronauten i dräkten-

  841. -tills det täcker ögonen, öronen,
    och näsan, vilket hände mig.

  842. Cirka 30 minuter efter att jag insåg
    att hjälmen läckte vatten...

  843. Det kände jag med hjälp av huden.

  844. Jag kände vattnet
    och anropade markteamet.

  845. Jag sa inte
    "Houston, we have a problem"-

  846. -utan "Jag har vatten i hjälmen".

  847. Jag gissar att alla på marken
    satt helt frågande-

  848. -och undrade varifrån vattnet kom.
    Det fick vi reda på mycket senare.

  849. Just då oroade vi oss inte,
    utan blev mest förargade.

  850. Vi ville fortsätta rymdpromenaden, för
    de är dyra och många är inblandade.

  851. Men markteamet fattade rätt beslut,
    och det var det andra jag lärde mig.

  852. Man har ett team på jorden som
    arbetar hårt med att hålla en vid liv.

  853. De fattade rätt beslut när jag kände
    att vattnet gled fram på mitt huvud.

  854. Så Chris och jag fick skiljas åt.

  855. Jag visade tidigare
    hur lång säkerhetslinan är.

  856. Säkerhetslinorna
    låg runt rymdstationen på olika sidor-

  857. -för att passa vår promenad.
    Vi kunde inte nå luftslussen ihop.

  858. När jag fick order om att avsluta
    promenaden, fick jag ta mig tillbaka-

  859. -till luftslussen på egen hand.

  860. Jag inledde promenaden i dagsljus,
    men ungefär halvvägs tillbaka-

  861. -gick solen ner. Och när solen
    går ner däruppe, försvinner den helt.

  862. Det är ingen vacker solnedgång
    som varar flera minuter.

  863. Ljuset försvann på några sekunder,
    och då blev jag helt isolerad-

  864. -för samtidigt som solen gick ner täckte
    vattnet mina ögon.

  865. Det var i öronen så jag hörde inget.
    Och på grund av kapillärkraften-

  866. -gled vattnet även in i näsan,
    vilket inte var så skönt.

  867. Nu var jag helt sensoriskt isolerad.

  868. Man har ingen känsel i händerna-

  869. -på grund av de tjocka handskarna.

  870. Jag såg inget,
    eller jag såg som i vatten-

  871. -i mörkret. Och då ser man ganska lite.

  872. Vi har lampor på hjälmarna,
    men ljuset är väldigt begränsat.

  873. Man ser bara en liten ljuskrets
    framför sig, vid händerna.

  874. Utanför den ljuskretsen
    ser man ingenting.

  875. Jag hörde ingenting,
    och jag kunde inte tala med nån-

  876. -för när jag berättade om min situation
    nådde det aldrig jorden.

  877. Det finns ingen inspelning av det. Man
    hör gurglanden och bakgrundsbrus-

  878. -men ingen röst.

  879. Så jag måste besluta om jag
    skulle vänta på att Chris räddade mig.

  880. Han hade säkert gjort det direkt.
    Han är en supermänniska.

  881. Om det hade hänt Chris Cassidy, hade
    han tagit av hjälmen och jobbat vidare.

  882. Han är ju faktiskt en "Navy SEAL".
    Fast jag tillhör flygvapnet så...

  883. Första alternativet
    var att vänta på Chris. Det andra...

  884. Problemet var att jag inte visste
    när vattnet skulle hindra mig att andas.

  885. Så jag ville inte prova det.
    I stället försökte jag hitta tillbaka.

  886. Problemet med det är, som ni såg
    på fotona, att man inte bara...

  887. Man går inte hur som helst, utan man
    måste följa vissa vägar och handtag.

  888. Och de ser alla likadana ut.

  889. Jag fick hitta dem genom att
    känna mig fram och gissa riktningen.

  890. Det andra problemet var att modulerna
    är runda, så riktningarna är relativa.

  891. Jag befann mig på Nod 1,
    på babords sida om Nod 1-

  892. -när det här hände.

  893. Jag var nära antennen på Z1.
    Den får man inte röra.

  894. Jag såg den inte,
    så därför var jag upp och ned.

  895. Det är en kort bit, men lång
    om man inte vet vart man ska.

  896. Det är andra skälet till att jag visade
    er videon med säkerhetslinan.

  897. Säkerhetslinan hjälpte mig faktiskt.

  898. När man är kopplad till säkerhetslinan
    drar det lite på ena sidan.

  899. Jag visste
    att den var förankrad nära luftslussen-

  900. -så den var min ariadnetråd.

  901. Om jag kunde följa linan utan att
    trassla in mig, skulle jag hitta dit.

  902. Jag använde den
    för att hitta rätt riktning.

  903. På videon ser man hur jag söker
    med händerna för att hitta ett handtag.

  904. Jag gjorde det och talade med marken:

  905. "Jag är ovanpå Nod 1
    och söker mig åt höger."

  906. "Jag letar efter luftslussen."
    Och så vidare.

  907. Ingenting av det finns inspelat.

  908. För att göra en kort historia ännu
    kortare, för det tog bara 5-8 minuter:

  909. Vattnet gled runt
    och jag försökte hitta tillbaka.

  910. Hela tiden tänkte jag på vad jag
    skulle göra om vattnet nådde munnen.

  911. Jag försökte olika saker. Jag försökte
    skaka huvudet fram och tillbaka-

  912. -men i stället för
    att vattnet skakades bort-

  913. -rörde sig ansiktet inuti vattenbubblan.
    Den försvann inte.

  914. Och Chris håller nog med mig.
    Du hade en situation med några tårar.

  915. Att försöka slänga med huvudet
    hjälpte inte.

  916. Det blev en viktig lärdom. Det fungerar
    inte, utan vattnet fastnar vid huden.

  917. Vattnet skulle inte försvinna.
    Vi har en ventil på sidan av hjälmen-

  918. -för att eliminera
    oönskade ämnen från hjälmen.

  919. Så jag tänkte att om det värsta händer
    får jag öppna ventilen-

  920. -så kanske luftflödet
    drar bort vattnet från ansiktet.

  921. Jag tror att det senare testades-

  922. -och i dag tror vi inte
    att det skulle ha fungerat.

  923. Vi har även en större ventil
    mitt på rymddräkten.

  924. Jag planerade att prova den,
    men det hade nog inte heller fungerat.

  925. Men jag hade en plan
    med olika steg i huvudet.

  926. Jag hade en plan och olika steg
    och tänkte efter vad jag skulle göra.

  927. Jag ville bara ta mig till luftslussen.

  928. Bara Chris kom och vi stängde slussen
    skulle jag kunna öppna hjälmen.

  929. Jag skulle nog svimma,
    men de kunde återuppliva mig.

  930. Jag hade gjort vad som helst
    för att inte drunkna och skapa rubriker.

  931. Det låter så fel: "Italiensk astronaut
    drunknar i rymden."

  932. Tack, Luca.

  933. Jag ska snart sluta.
    Ursäkta att jag har pratat länge.

  934. När Chris kom in
    blev det mycket lättare.

  935. Jag hörde inget,
    men jag såg bättre i ljuset där.

  936. Sen följde vi vår checklista,
    och det var vad ni såg på videon.

  937. Tack för frågan och att ni lyssnade.

  938. Vi har inte så mycket tid, så jag
    ber flygarna att inte ställa frågor.

  939. Ni får prata senare.

  940. Jag vill be studenterna
    att ställa några frågor.

  941. Jag har en liten sporre.

  942. Den ryska delegationen var vänlig nog
    att ta med några kuvert-

  943. -från 50-årsjubileet
    av den första rymdpromenaden.

  944. Alla som har en bra fråga
    får ett kuvert.

  945. Men antalet är begränsat, så fråga på.

  946. -Mikrofonen går runt.
    -Tack för era berättelser.

  947. Ni sa
    att promenaderna är ansträngande-

  948. -och jag läste att Ed White
    var utmattad efter bara några minuter.

  949. En annan astronaut
    sa senare likadant.

  950. Det kan ha varit Buzz Aldrin,
    men jag är inte säker.

  951. Vilka steg har tagits för att lindra
    utmattningen vid rymdpromenader-

  952. -och hur ser utvecklingen ut?

  953. Hur har astronauternas arbetssätt
    utvecklats vid rymdpromenader?

  954. Har jag uppfattat frågan rätt?
    Talar vi om den fysiska träningen?

  955. Ja. Hur minimerar astronauterna
    tröttheten på bästa sätt?

  956. Vilar ni under rymdpromenaderna?

  957. Okej. Första regeln är
    att vi bör vara tillräckligt vältränade-

  958. -innan vi ger oss av.

  959. Och under flygningen håller vi oss
    i form inför rymdpromenaderna.

  960. Vårt medicinska team utvärderar
    hur starka vi är-

  961. -innan vi öppnar luckan.

  962. Under själva promenaden vilar vi-

  963. -oftast nattetid.

  964. Markteamet övervakar hela tiden
    vår hjärtverksamhet-

  965. -och vår metabolism.

  966. Markteamet håller
    hela tiden koll på oss.

  967. Ibland rekommenderar de oss
    att vila under promenaden.

  968. Jag och Sergej Rjazanskij gjorde en
    rymdpromenad på drygt åtta timmar.

  969. Efter den var vi i bra form och
    kunde utföra alla post-EVA-aktiviteter-

  970. -ungefär fyra timmar
    efter att vi stängde luckan.

  971. Har ni nåt att tillägga?

  972. Okej, en fråga till.

  973. Mannen i mörklila skjorta.
    Nej, den andra skjortan.

  974. Han i mitten till höger.
    - Ja, ställ dig upp.

  975. Hade du kunnat dricka
    vattnet i hjälmen?

  976. Okej... Det är en jättebra kommentar.

  977. Vi testade faktiskt just det
    vid nåt tillfälle.

  978. Av några skäl ville jag inte dricka det.

  979. Det var inte så lätt att komma åt
    uppe på huvudet.

  980. Tungan var inte riktigt
    tillräckligt lång.

  981. Jag hade antagligen druckit vattnet-

  982. -om det hade nått munnen
    och jag riskerade att drunkna.

  983. Men... När jag smakade
    på lite vatten som gled förbi-

  984. -var det inte särskilt gott.
    Det var inte Italiens San Pellegrino.

  985. Vid den tidpunkten
    visste vi inte varifrån vattnet kom.

  986. Det visade sig komma
    från dräktens kylsystem-

  987. -och då flyter vattnet
    igenom slangarna i vår dräkt.

  988. Det innehåller jod, som vi tillsätter.

  989. Vi visste inte varifrån vattnet kom.
    Jag visste att det inte kom från mig.

  990. Det var inte urin eller kroppsvätskor.
    Jag var ganska säker på det i alla fall.

  991. Jag trodde inte
    att det var vatten från vår vattenpåse.

  992. Vattnet kom nånstans ifrån,
    men ingen visste varifrån.

  993. Vill man dricka vatten
    från ett sånt system?

  994. Det sägs att det inte är farligt,
    men det är nog ingenting man väljer.

  995. Fast som sagt... Hellre det
    än de feta tidningsrubrikerna.

  996. Jag hade nog druckit det.

  997. Jag vill släppa fram mannen som
    gjorde den första rymdpromenaden.

  998. I går sa Elena Serova
    att astronauterna var som riddare-

  999. -som tog på sig rustningen inför strid.

  1000. Om de är riddarna, är han kung Arthur.
    Jag ber honom avsluta med några ord-

  1001. -och att panelen lämnar scenen.

  1002. En applåd för panelens medlemmar.

  1003. Tack så mycket.

  1004. Jag återvänder till kongressens tema:

  1005. "Inspirerade av rymden."

  1006. I går fick vi lyssna
    på en utmärkt presentation av Chris.

  1007. Det var som ett poem
    om jorden och rymden.

  1008. I det lilla reportaget hade man hittat
    de bästa platserna på vår planet-

  1009. -och visade dem för folk.

  1010. Väldigt intelligent gjort.

  1011. Vi som har sett allt det här
    satt och gladdes-

  1012. -och kände
    att vi än en gång bevittnade det vi ser.

  1013. Jag tror att det reportaget vore-

  1014. -ett värdefullt och intressant program
    på National Geographic.

  1015. Man ser mycket på tv,
    men att tala så proffsigt och djupt-

  1016. -kan bara de personer göra som
    har varit med om själva upplevelsen.

  1017. På alla möten jag kommer till
    frågar alltid nån:

  1018. "Hur ser jorden ut? Är jorden vacker?
    Var är det bäst?"

  1019. På armenisk radio i Sovjet frågade de:
    "Var är bäst?På jorden eller i rymden?"

  1020. De svarade:
    "På jorden, men bara efter rymden."

  1021. Efter att ha varit i kosmos börjar man
    verkligen förstå vad jorden är-

  1022. -vad rymden och tiden är.

  1023. Man börjar förstå och glädjas, men
    även oroa sig för vår hemplanets öde.

  1024. Jag vill tala lite om Jurij Gagarin.

  1025. Det var en person
    med ett ovanligt öde-

  1026. -en person som tilldelades uppgiften
    att vara först i rymden.

  1027. Det har gått många år,
    och vi börjar tänka att han var som vi-

  1028. -men han var annorlunda.

  1029. Jag vill berätta för studenterna
    om Gagarins egenskaper-

  1030. -och hur chefskonstruktören Koroljov
    beskrev honom-

  1031. -när han var blott 27 år gammal:
    "Intelligent och charmig."

  1032. "Han förkroppsligar
    den evige ynglingen på jorden."

  1033. "Han är en lyckad kombination
    av naturlig djärvhet"-

  1034. -"analytiskt förnuft
    och en ovanlig flit."

  1035. Man måste vara ganska speciell när
    en stor personlighet beskriver en så.

  1036. Vad inspirerade Gagarin?
    En ung människa och polarflygare.

  1037. Nyfikenhet, kunskaper,
    att övervinna sin rädsla.

  1038. Det var mycket vi inte visste. Vi kände
    till temperaturväxlingarna, vakuumet.

  1039. Vi visste inget om tyngdlösheten
    och inte hur stora g-krafterna var.

  1040. Jag var med hela tiden,
    och han visade aldrig nån tvekan.

  1041. Han rapporterade lugnt
    om allt han såg.

  1042. Han tappade aldrig självbehärskningen-

  1043. -utan gjorde allt
    som man då hade planerat.

  1044. Intressant nog
    var de första ord som han sa efteråt:

  1045. "När jag flög runt jorden
    i rymdfarkosten Vostok"-

  1046. "-såg jag hur vacker vår blå planet är."

  1047. Det är tio minuter kvar.

  1048. Vi får korta matrasten.

  1049. Sen fortsatte han: "Låt oss bevara och
    öka jordens skönhet, inte förstöra den."

  1050. Det har gått 55 år sen Gagarins
    flygning. Nästa år firar vi det.

  1051. Inför våra ögon har mycket förändrats,
    både till det bättre och sämre.

  1052. Kanske kan vi, på denna kongress-

  1053. -sända nåt slags dokument till de
    högsta instanserna och alla regeringar-

  1054. -till försvar för jordens ekologi.

  1055. Sen många år studerar vi hotet från
    asteroider, men vi står och stampar.

  1056. Vi måste vända oss till
    Förenta Nationerna om och om igen-

  1057. -eftersom det här är
    världens största forum av astronauter.

  1058. Det är högsta prioritet. Allt tal om
    Mars lämnar vi åt journalisterna.

  1059. Till slut vill jag bara säga
    att alla problem-

  1060. -som jag hade
    under min rymdpromenad-

  1061. -inte var slumpmässiga.

  1062. De berodde på brister
    hos rymddräkten.

  1063. Tack.

  1064. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rymdpromenadernas historia och framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Kommunikationer, Rymdfart, Rymdforskning, Rymdfärder, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

I rymden kan alla se dig tweeta

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.