Titta

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Om UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Föreläsningar från konferensen Limmud 2015 med teman judiskt liv, kultur, politik och jiddish. Inspelat den 14-15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Till första programmet

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015 : Vivi Lachs om judisk historia i LondonDela
  1. Då ska jag börja. Bra.

  2. Först måste jag säga-

  3. -att jag inte är jiddisch-lärare,
    utan jag har bara studerat jiddisch.

  4. Jag håller många föredrag,
    så förlåt mig, det blir som det blir.

  5. Men jag är jiddisch-sångerska.

  6. Jag läser jiddisch
    och har doktorerat i jiddisch.

  7. I ämnet "Cockney-jiddisch i England".

  8. Om cockney-jiddisch-kulturen,
    populärkulturen i England.

  9. Och jag trodde,
    när jag började doktorera-

  10. -att jag hade sju sånger som underlag-

  11. -men till slut
    hade jag 400 sånger och texter.

  12. Om England
    och invandrare i England.

  13. I dag... I morgon ska jag hålla
    två föredrag på engelska.

  14. Om olika aspekter på samma historia.

  15. Nu ska jag bara berätta en kort historia
    om Solomon Levy.

  16. Om han var en karaktär eller
    en fin man eller jag vet inte vad...

  17. Han var en av dem
    som fanns på gatorna i London-

  18. -på 1930-, 1940-
    och kanske också på 1950-talet.

  19. Jag har varit lärare,
    inte i jiddisch utan i engelska skolor-

  20. -i tjugofem år.

  21. Och efter det
    började jag doktorera i historia.

  22. Jag använde mig av jiddisch-texter,
    men...

  23. ...men jag använde inte jiddisch
    så mycket.

  24. Jag började göra en analys av historien
    som en historiker.

  25. Förstår ni?

  26. Om ni har frågor under tiden,
    så är det okej.

  27. Jag är sångerska i två grupper:
    Klezmer Klub...

  28. Det var för tjugo år sen.

  29. Den här cd:n är inte så gammal.

  30. Men de här sångerna
    är från Whitechapel.

  31. Jag har även en ny grupp: Katsha'nes.

  32. Vet ni vad katsha'nes betyder?
    Katshan?

  33. Katshan är stjälken på ett kålhuvud.

  34. Och katsha'nes är...
    För att göra en liknelse: fordringar.

  35. Det är från en populär sång
    från music hall i England.

  36. I Katsha'nes
    sjunger vi vaudeville-sånger-

  37. -som handlar om Regent Street
    och om England.

  38. Eller om gator och orter
    och livet i England.

  39. Nummer ett:

  40. Så som alla invandrare...
    De nya invandrarna i England.

  41. De kallade honom grines - nykomling.

  42. Grines är ett ord
    som de också använde i Amerika.

  43. Men i England pratade de inte jiddisch-

  44. -utan de talade cockney-jiddisch.

  45. Det är alltså en engelsk jiddisch
    med många engelska ord.

  46. Ni kommer att höra
    många engelska ord i sångerna.

  47. Och det var... Jag är ingen purist.

  48. För i England
    pratade de inte standard-jiddisch.

  49. De pratade en väldigt blandad jiddisch.

  50. Men också i olika städer i England-

  51. -kom människor från Polen,
    Ukraina eller Litauen.

  52. Och i London
    fanns det många från Polen.

  53. Och då kommer vi märka att det runda
    brödet med hål i... Vad kallas det?

  54. Beygl, ja.
    Men så kallas de inte i London.

  55. De kallas baygl.

  56. Alla från Polen, nej inte alla,
    men de flesta från Polen-

  57. -även de med London-accent,
    kallade den baygl.

  58. Även de som inte kom från Polen-

  59. -och även icke-judarna också-

  60. -sa baygl, inte beygl.

  61. Ni känner till historien
    om invandrarna från Ryssland.

  62. Nästan alla, när de kom till London,
    arbetade på skrädderi.

  63. Vad är det för yrke?

  64. Ja, man syr. Skrädderi.

  65. Förhållandena var väldigt dåliga.

  66. Här bär de finkläder
    för att det ska bli fint på bild.

  67. Men i allmänhet
    var det ett fattigt yrke.

  68. I England kallades de inte
    sweatshops, utan shops.

  69. Det är ett amerikanskt ord.

  70. Men när "nykomlingarna"
    hade varit i England lite längre-

  71. -arbetade de även på marknader.

  72. Och de arbetade på olika marknader
    i Londons East End.

  73. Det blev precis som en typisk shtetl.

  74. I England...

  75. De började...

  76. De köpte och sålde mat.

  77. Matvaror, som beygelech.

  78. Beygelech betyder
    massor med små beygels.

  79. De var billigare.

  80. Vi kommer att höra
    hur mycket en baygl kostar.

  81. Då kommer vi att se skillnaden
    mellan de stora och de små.

  82. Vi kommer att se historien
    genom sångerna.

  83. Vi ska börja med en sång som heter:

  84. "Der Nayem Hashivenu Nazad".

  85. Det är en lite konstig titel, eller hur?

  86. Någon som känner till en sång
    som heter "Hashivenu Nazad"? Inte?

  87. "Hashivenu Nazad" är en sång
    som är skriven av Goldfaden.

  88. Goldfaden grundade
    den judiska teatern.

  89. Han har skrivit en sång
    i operan "Yidisher Faust".

  90. Det är han som har skrivit
    "Hashivenu Nazad".

  91. I England har vi... Jag har inte sett
    det i amerikanska sånger-

  92. -men i England
    har det skrivits parodier på den sången.

  93. Det här är en parodi, och den heter
    "Den nya Hashivenu Nazad".

  94. Originalet till "Hashivenu Nazad"...

  95. "Hashivenu" betyder "återvända".

  96. "Nazad" är ett ryskt ord för..."dit".

  97. Ja, så klart...

  98. "Hashivenu Nazad..."
    Kören är "Hashivenu Nazad":

  99. "Jag vill återvända.
    Jag vill komma tillbaka hem."

  100. Och i en Goldfaden-sång är "hem"...
    Var nånstans?

  101. Var? Var är hemma?

  102. Ja, men var? Var i världen?

  103. Nej, inte Östeuropa.

  104. Inte Vilnius. Det är ju Östeuropa.

  105. Hemma är Sion. "Hashivenu Nazad".

  106. Den skrevs 1870.

  107. Hemma är Sion, "Hashivenu Nazad",
    och historien är juden som är förvirrad-

  108. -i världen, som inte finner nån mening
    och inte har nån hemort.

  109. Och som behöver nånting mer i livet,
    då vill man till "Hashivenu Nazad".

  110. Alla dessa människor
    kände till Goldfadens sång-

  111. -och de kände också till melodin.

  112. Den här sången
    är med samma melodi-

  113. -men orden är annorlunda-

  114. Jag har valt ut det här fotografiet.

  115. Bara för att det här fotot
    passar den här sången.

  116. Här är "Goulston Street"-marknaden.
    Den ligger i East End i London.

  117. Jag har börjat med den här sången
    för vi ska se hur man köpte och sålde.

  118. Men det här är...

  119. De köpte mycket mat,
    men det är inte bara mat.

  120. På en del av marknaden
    på Goulston Street hade de...

  121. ...en del av marknaden
    som de kallade grismarknaden.

  122. Så på grismarknaden,
    vad köpte de där?

  123. Vad köpte de på grismarknaden?

  124. -Griskött.
    -Nej, det var ju en judisk marknad.

  125. Vad köpte de på grismarknaden?

  126. I hörnet på Goulston Street.

  127. Här köpte och sålde man människor.

  128. De kallade dem för händer eller fötter.

  129. De köpte en arbetsdag.

  130. Någon som ska komma och säga:

  131. "Jag behöver två skräddare för en dag."

  132. Det fanns en kö med människor.

  133. -Arbetskraft.
    -Ja, precis.

  134. Anställa arbetskraft.

  135. I sången "Hashivenu Nazad"
    berättas det om dem.

  136. London är ett land
    som uppskattar talang

  137. med ett yrke i din hand,
    bekymrar du dig inte mer

  138. betrakta endast nykomlingen,
    han är redan en inkomst

  139. han har blivit en maskin
    och han mår redan bra

  140. I en workshop sitter han
    vid en donkey och snurrar

  141. Han sliter, han svettas,
    han stressar som bara den

  142. Donkey.
    Jag vet inte vad det heter på jiddisch.

  143. En sak av trä som man trär en ärm
    över när man ska stryka den.

  144. Han sliter, han svettas,
    han stressar som bara den

  145. Han har slutat att stressa,
    han har slitit nåt hemskt

  146. Han går ut trött och utmattad

  147. När man hörde om det,
    att det var stressigt och hemskt...

  148. Vi har de två uttrycken
    inom industrijobben.

  149. Vi har busy tzayt,
    att man har mycket, mycket arbete.

  150. Man arbetar dygnet runt.

  151. Men i dåliga tider,
    när man saknade arbete-

  152. -har man inget arbete och inga pengar.

  153. Se på Der leyn
    Det här är Goulston Street.

  154. då kommer ni att se
    att många människor står

  155. med nedböjt huvud

  156. och mellan dem i mitten
    av Goulston Street

  157. står en nyanländ jude
    och letar efter jobb

  158. En rik lady kom till honom
    och vinkade till honom

  159. Vill du förtjäna något?
    Bär hem min väska

  160. Han tittade på rika damen
    ett kort ögonblick

  161. "Det skulle inte skada
    med en förtjänst"

  162. Det var ju därför jag kom hit,
    det skulle bli min lycka

  163. Men jag skulle föredra
    "Hashivenu Nazad"

  164. Det är en av de sånger som de sjöng.

  165. Och det handlar om
    invandrarnas erfarenheter.

  166. Det fanns många andra sånger.

  167. Det kommer en annan parodi
    av "Hashivenu Nazad" senare.

  168. Men det handlade...om att sälja
    jobb eller människor

  169. Och också en mycket känd sång
    som de sjöng, om människor.

  170. Vilka har hört talas om
    Morris Winchevsky?

  171. Morris Winchevsky är mycket bra.

  172. De kallade honom för... Jag ska
    ge honom ett namn på engelska.

  173. Morris Winchevsky har kallats
    den judiska socialismens fader.

  174. Han var författare, han var redaktör.

  175. Han har skrivit mycket poesi
    och gjort många översättningar.

  176. Noveller, dramer
    och en massa artiklar.

  177. Han var i England i femton år.

  178. Mellan 1879 och 1884...

  179. -84...? Nej, -94!
    Annars hade det inte stämt.

  180. Femton år. Och han skrev...

  181. ...den största delen av sin poesi
    under den tiden.

  182. Han var mycket populär, även
    bland dem som inte var socialister.

  183. Han var populär, och människor
    visste inte varifrån hans sånger...

  184. Många hade bara hört hans sånger
    utan att veta vem som skrivit dem.

  185. Men den här sången är väldigt berömd.

  186. Tidningen Die Freie Welt...

  187. Sången "Di Dray Shvester"
    publicerades i den tidningen.

  188. Och nu ska jag sjunga den.

  189. Skönt att ni kan jiddisch, för då
    slipper jag översätta det jag sjunger.

  190. I England finns en stad
    som heter Leicester

  191. I London finns en liten butik

  192. Till den lilla butiken
    kommer varje dag tre systrar

  193. Tre flickor som är kända i butiken

  194. Den yngsta säljer blommor

  195. Den äldre säljer skosnören

  196. Och sent på kvällen kommer

  197. den tredje, som säljer sig själv

  198. De yngre systrarna betraktar
    den äldre systern utan förakt

  199. Då alla tre systrar förvaltar

  200. världen, staden och gatan

  201. Och sent på natten när de kommer

  202. till nästet som de kallar sitt hem

  203. Då faller på snören och blommor

  204. deras tårar i all hemlighet

  205. Det var en mycket populär sång.

  206. Han skrev många olika sånger
    för att locka människor-

  207. -på politisk väg, till socialismen.

  208. Men han skrev
    ett par sentimentala sånger-

  209. -och de trycktes i hans samlade verk-

  210. -med titeln "Londoner Silhouetten".

  211. De är inte alls kända,
    men de är väldigt gripande.

  212. De skildrar tillståndet för människor
    på gatorna i London.

  213. Nu kommer vi till Solomon Levy-

  214. -men inte riktigt fullt ut.

  215. Det här är en sång som heter
    "My home in Morgan Street".

  216. Det är en mycket kort sång,
    "My home in Morgan Street".

  217. Först ska jag berätta lite om den.
    Jag ska...

  218. ...försöka spela den.
    Det här är Bertha Jackson.

  219. Bertha Jackson...

  220. ...är en folklivsforskare i England.

  221. Hon fann den här på 70-talet.

  222. Bertha Jackson har funnit...

  223. ...några sånger. Det fantastiska är att
    hon även har funnit skrivna melodier.

  224. För i allmänhet finner man texter
    utan melodier.

  225. Utan melodi, bara med ord.

  226. Det är en mycket, mycket kort sång.

  227. My home in Morgan Street

  228. gör mig så glad och nöjd

  229. Jag har ett eget rum,
    även om det stinker fisk

  230. Där står en flicka, i en klänning

  231. Hon ropar "sex beygl för en penny!"

  232. En liten jude, med sin fela,
    han spelar sin fiol

  233. My home in Morgan Street

  234. gör mig så glad och nöjd

  235. Jag har ett eget rum,
    även om det stinker fisk

  236. Där står en flicka, i en klänning

  237. Hon ropar "sex beygl för en penny!"

  238. En liten jude, med sin fela,
    han spelar sin fiol

  239. Hon var från Liverpool,
    så hon sa beygl.

  240. Men vilka cockney-jiddisch-ord
    finns i den sången?

  241. Vad hörde ni?

  242. My home in Morgan Street
    es is mir vojl un glik

  243. Ich hob mejn ejgene shtib
    nor es shmekt vi farshtinkene fish

  244. Dos shtejt a mejdl in a klejdl
    shrajt "sex a penny beygl!"

  245. In dejm jidl mit zajn fidl
    er shpilt dejm violin

  246. Så vi har penny, men jag har glömt
    att vi i nästa sång har mer.

  247. Men vi har massa penny och shilling.

  248. Inte många pund.
    Mer shilling och penny i sångerna.

  249. Men i England är marknaden
    på Morgan Street mycket välkänd.

  250. Men...

  251. Morgan Street är...

  252. Där är Morgan Street.
    Det här är East End i London.

  253. Om man går till fots...

  254. ...är det en promenad på 25 minuter.

  255. Och här har vi en gata
    som heter Wentworth Street.

  256. Och där finns också en marknad
    och en sång om den marknaden:

  257. Mitt hem på Wentworth Street
    gör mig så glad och nöjd

  258. Jag stiger upp på morgonen
    och dricker en "cup of tea"

  259. Luften är så frisk,
    från stinkande fisk

  260. Och ingen frågar
    varför vi håller för näsan

  261. En liten jude, med sin fela,
    han spelar en melodi

  262. Det är så bra för mig, så bra för mig
    i mitt hem på Wentworth Street

  263. Jag vet inte om varje marknad
    hade en egen...

  264. ...melodi eller samma människor
    som spelade fiol...

  265. Men de hade en viss stil.

  266. Kan man säga "gang" på jiddish?

  267. Ja, för barn, och det var människorna
    som var på marknaden.

  268. I dag i London har man post codes.

  269. Där en ung man bor
    i antingen E5 eller E8.

  270. De rör sig inte i andra områden.

  271. Kanske är det så.

  272. Det här är distrikten med marknaderna.

  273. Vad kostar beygelech?
    Vad kostar de i sången?

  274. Hur många beygelech
    kan man köpa för en penny?

  275. -Sex.
    -Sex, ja.

  276. Jag har intervjuat många...

  277. ...äldre judar och frågat dem:

  278. Hur många beygl kunde man köpa
    för en penny? Och de svarade:

  279. -En eller två.
    -"Sex", sa jag.

  280. "Sex för en penny?! Aldrig!"

  281. Jag visste inte
    varifrån sången kommer.

  282. Den kanske var från
    1920- eller 1930-talet. Jag vet inte.

  283. Namnet Morgan Street
    är namnet på en marknad-

  284. -en gammal marknad,
    de bytte namn på gatan.

  285. Senare kallar de den för Hessel Street.
    Marknaden på Hessel Street-

  286. -och inte Morgan Street.
    "Aha, tänkte jag då!"

  287. "Sången måste vara
    från innan de bytte namnet."

  288. Eller kanske till och med 40 år senare.

  289. Efter det att de bytte namnet på gatan,
    kallade de den ändå för Morgan Street.

  290. Gatan är Hessel Street, men det
    är samma gata som Morgan Street.

  291. Minnet hos människor...
    De kan inte komma ihåg-

  292. -att man fick sex beygl för en penny.
    Det är nog svaret på frågan.

  293. Vi börjar närma oss Solomon.

  294. De kallade gatan för "Der leyn",
    inte ens Petticoat Lane.

  295. Petticoat Lane var en mycket berömd
    marknad för hundra år sen.

  296. Men under den tid
    då den judiska församlingen bildades-

  297. -byttes marknadsdagen
    från lördagar till söndagar.

  298. Och det är likadant i dag,
    att det är på söndagar.

  299. På Petticoat Lane
    finns de här människorna.

  300. Det här skulle kunna vara
    Solomon Levy. Jag vet inte.

  301. De är som Solomon Levy var.
    De var försäljare.

  302. Matvaror och andra saker.

  303. Det fanns också andra saker
    på marknaden att köpa.

  304. Där uppträdde trollkarlar.
    Där fanns en apa och en fågel.

  305. Här har vi en man som spelade.

  306. Vad heter "skiva" på jiddisch?

  307. "Patephone"? Han spelade
    på grammofon. Det gjorde han.

  308. Solomon Levy var ett smeknamn.

  309. Jag vet inte
    om det var hans namn eller inte.

  310. Jag anser att det är ett namn som
    "John Smith" eller "Joe Bloggs".

  311. De namnen är väldigt engelska.
    Finns det några typiskt svenska namn?

  312. -Svensson.
    -Svensson, ja.

  313. Det här är ett namn som varje jude
    kan ha, Solomon Levy.

  314. Det finns ett par andra sånger
    om Solomon Levy.

  315. Jag har besökt ålderdomshem
    och sjungit för de boende.

  316. Ibland har man inte känt igen
    några andra sånger-

  317. -men när jag har börjat sjunga
    "Old Solomon Levy"-

  318. -har alla brustit ut i kör:
    "La, la, la, la, la, la, la."

  319. Men när jag frågade folk
    om de kunde texten-

  320. -fick jag olika svar.

  321. Jo...

  322. Whitechapel
    är namnet på det här området.

  323. Och det här är Sylvie.

  324. Old Solomon Levy
    Tra, la, la, la, la, la, la

  325. Mamma gjorde nudlar
    Tra, la, la, la, la, la, la

  326. Jag passade barnen
    när hon såg ut genom fönstret

  327. Antingen klagar hon på
    eller så skrattar hon åt Solomon Levy

  328. Oy, oy, oy, oy, Old Solomon Levy
    Tra, la, la, la, la, la, la

  329. Mamma gjorde nudlar
    Tra, la, la, la, la, la, la

  330. Jag passade barnen
    när hon såg ut genom fönstret

  331. Antingen klagar hon på
    eller så skrattar hon åt Solomon Levy

  332. Här hade vi ett ord på cockney-jiddisch.
    Vilket var ordet?

  333. -Vinde?
    -Ja. Hon såg ut genom fönstret.

  334. Vi använder ju inte vinde på jiddisch.

  335. Det är också med för rimmets skull.

  336. De använde ofta den typen av ord
    för att få till rimmen.

  337. Och även för att göra det
    lite mer komiskt.

  338. Och om ni kommer till min lektion
    i morgon så kommer jag att visa er-

  339. -att cockney-jiddisch
    inte är ett så komiskt språk.

  340. Det användes på ett komiskt sätt,
    som med busy tzayt och slack tzayt-

  341. -ord man skapade
    när man inte kunde dem på jiddisch.

  342. Därför använde man engelska-

  343. -eftersom man hade flyttat till England.

  344. Och det här är Hannah.

  345. Oy Solomon Levy
    Tra, la, la, la, la, la, la

  346. Hon gjorde nudlar
    Tra, la, la, la, la, la, la

  347. Om du vill köpa dig en rock
    som passar dig så fint

  348. Så gå till Solomon Levy
    60 Philpot Street

  349. Så att hon...

  350. Hördes inspelningen tydligt? Oy
    Solomon Levy, ta, la, la, la, la, la, la

  351. Hon gjorde nudlar-

  352. -alltså lokshn.

  353. Om du vill köpa dig en rock
    som passar dig så fint

  354. Så gå till Solomon Levy
    60 Philpot Street

  355. Hon blandar engelska och jiddisch,
    och det är intressant att se-

  356. -hur dessa uttryck, från generation
    till generation kom att förändras.

  357. Hur jiddisch har blandats
    med engelska texter.

  358. Och i cockney-jiddisch music hall-

  359. -använde de sig av engelska.

  360. De översatte.

  361. Översättare på plats i konsertsalen
    översatte från jiddisch till engelska.

  362. För att de ville att den yngre
    generationen också skulle komma.

  363. Nu ska vi höra på Alice.

  364. Oh Solomon Levy
    Da, da, da, da, da, da, da

  365. Jag är vid fönstret med alla barn

  366. De sa till mig och frågade mig

  367. Oh, Solomon Levy

  368. Vi ska avsluta med Naomi.

  369. Oh Solomon Levy
    Tra, la, la, la, la, la, la

  370. Mamma gör lokshn
    Tra, la, la, la, la, la, la

  371. Barnen kommer,
    mormor kommer

  372. Hela familjen var där!
    Alla barnen kommer

  373. För att Old Salomon Levy
    var tra, la, la, la, la, la, la

  374. Han brukade sitta i husens entréer.

  375. De brukade lägga pengar i hans bössa.

  376. De la alltid några kopparmynt i bössan.

  377. Gamle Solomon Levy
    Vi saknade honom här i dag

  378. Det är intressant hur hon sjunger
    om Solomon Levy-

  379. -men för henne
    är det en verklig människa.

  380. Han är en bettlare, en människa.

  381. Vi har sången,
    men vi har även en person.

  382. Så nu kan vi väl sjunga den här ihop?

  383. Jag tror att alla i alla fall kan sjunga
    "tra, la, la, la, la, la, la".

  384. Old Solomon Levy
    Tra, la, la, la, la, la, la

  385. Mamma gjorde lokshn
    Tra, la, la, la, la, la, la

  386. En fru med fem barn
    tittar ut genom fönstret

  387. Hon gnäller över och hon skrattar åt
    Old Solomon Levy

  388. Old Solomon Levy
    Tra, la, la, la, la, la, la

  389. Mamman gjorde lokshn
    Tra, la, la, la, la, la, la

  390. En fru med fem barn
    tittar ut genom fönstret

  391. Hon gnäller över och hon skrattar åt
    Old Solomon Levy

  392. Så där.

  393. Min dator vill tyvärr inte spela upp,
    men det här är Emanuel Litvinoff.

  394. Han är författare från East End,
    London.

  395. Han dog för två år sen.

  396. Han kom också ihåg den här sången-

  397. -men han, som hade glimten i ögat-

  398. -när han sjöng den för mig
    så blev det en sexig sång.

  399. Han sa så här:

  400. "Varför klagade mamman med barnen?
    Hon tittade ju på Solomon Levy."

  401. "Hon hade ju barnen!"

  402. Jag kommer att avsluta
    med nästa sång.

  403. Den handlar om judiska Whitechapel.

  404. Whitechapel var den judiska delen.

  405. Det här är en sång
    som är skriven av Chaim Tauber.

  406. Nej, innan jag avslutar med den...

  407. ...ska jag säga ytterligare några ord
    om Solomon Levy.

  408. Det är mycket intressant.

  409. När Solomon Levy dog, bettlaren...

  410. -när han dog så hittade man
    ett testamente.

  411. -Vad heter det på svenska?
    -Testamente.

  412. Ett testamente.

  413. Och han hade...

  414. När han dog fann man att han hade
    20 000 pund på banken.

  415. Och han...

  416. Och alla blev förvånade,
    för han var ju en bettlare.

  417. Folk gav ju honom pengar,
    men han använde inte pengarna.

  418. Han satte in dem på banken. Och
    i testamentet stod det att han gav...

  419. Han var bundist. Han hade
    mycket rysk litteratur i sitt hem.

  420. Han skrev att han vill ge pengarna-

  421. -till en grupp-

  422. -som ville grunda en ort
    för judar i världen-

  423. -men inte i Israel, inte i Palestina.

  424. Det är en väldigt intressant historia
    om honom, den här bettlaren.

  425. Politiken är viktigare för honom
    än att leva väl och att äta.

  426. Och då, på den tiden-

  427. -var det inte en populär...

  428. ...inte en populär världsbild.

  429. En världsbild? En filosofi.

  430. Det var en del människor,
    men inte många-

  431. -som ville skapa ett land för judar,
    men inte i Palestina.

  432. Jag vet inte vad som hände
    med pengarna. Det vet jag inte.

  433. Skrev han till vilken...?

  434. Nej, bara att det skulle vara till nån
    som kunde åstadkomma det.

  435. -Det fanns de som kunde göra det.
    -Ja, men det var senare.

  436. Nästa sång som jag ska behandla-

  437. -heter "Vaytshapl, majn Vaytshapl".

  438. Den är skriven av en berömd amerikan,
    Chaim Tauber.

  439. Chaim Tauber var skådespelare-

  440. -och han skrev pjäser.

  441. Han skrev även sånger.

  442. Från den tiden har vi sånger som:

  443. "Beltz, majn shteitele Beltz"
    och "Białystok majn heim".

  444. Och han kände att också han skulle
    hylla en ort med en sång.

  445. Han ville hylla Whitechapel.

  446. Han skrev den här sången 1952.

  447. Han skrev den med mycket nostalgi-

  448. -för East End i London försvann
    i och med andra världskriget.

  449. Väldigt få människor bodde kvar
    i Whitechapel.

  450. De flyttade
    till andra stadsdelar i London.

  451. De hade fått det bättre ställt.

  452. Då skrev han
    en mycket nostalgisk sång.

  453. Innan vi lyssnar: Här har vi sångens
    beståndsdelar, som paviljongen.

  454. Han sjunger att teatern är hans prakt.
    Det här är Pavilion Theatre.

  455. Och det här teaterrestaurangen.
    Den var mycket populär.

  456. Det här är en baygl-butik,
    och på samma gata-

  457. -ett par hundra meter från den platsen-

  458. -ligger en synagoga,
    Machzik Chadash-synagogan.

  459. Nu finns där en moské.

  460. Ja, så här stor var den.

  461. Det här är Tubby Isaacs,
    en judisk affärsinnehavare-

  462. -som sålde ål i gelé. Ni ska veta
    att den här butiken var väldigt känd.

  463. Han beskrev många av de varor
    som såldes där på gatan.

  464. Nu ska vi höra lite av honom.

  465. Vaytshapl, mitt Vaytshapl
    judiska Londons hjärta

  466. Du var en gång blommans mitt

  467. Vaytshapl, mitt Vaytshapl
    Var är din melodis glans?

  468. Du har redan försvunnit

  469. Du var så vacker
    Varje gatsten är mig så kär

  470. Jag är bekant med varje hörn

  471. Där stod synagogan
    nära Jellied Eel.

  472. Där bodde också tillverkaren
    av lokshn.

  473. Där i all sin prakt
    kommer en liten jude

  474. Och han hittade som i sin egen ficka

  475. På leriga gator säljer han
    sina söta äppelklubbor

  476. Det blir aldrig som förr igen

  477. Jo...

  478. När vi i vår grupp sjöng den här
    tyckte vi-

  479. -att det är falskt att ha en sån
    nostalgi för East End i London.

  480. För det första så ville folk
    bort därifrån.

  481. Det var fattigt.

  482. De var skräddare,
    som inte fick ihop till mat.

  483. De fullkomligen sprang därifrån.

  484. Människorna i dag som är nostalgiska
    de var barn på den tiden.

  485. Barnen fick all den mat de hade.

  486. De hade ett bra liv och en bra barndom

  487. Det är första anledningen till att vi
    tyckte att nostalgin inte passade.

  488. För det andra är det så
    att East End i London i dag-

  489. -är den plats där bangladeshier
    bor i dag.

  490. Bangladeshier
    är ett mycket levande folk.

  491. Det lever nästan likadant i dag
    som judarna gjorde.

  492. Vi ser bangladeshiska restauranger-

  493. -och affischer och reklam-

  494. -på fasaderna.

  495. Man hör andra språk-

  496. -om man i dag går i East End i London-

  497. -så kan man föreställa sig...

  498. ...man kan tänka sig
    hur judarna levde där-

  499. -då för längesen.

  500. Vi har spelat in den på ett annat sätt.

  501. Vi har spelat in den
    med mindre nostalgi-

  502. -och mer upbeat.

  503. Vaytchapl, mitt Vaytchapl
    Jag känner inte igen dig mer

  504. Du var Londonjudarnas glans

  505. Vaytchapl, mitt Vaytchapl
    Från ögonen faller en tår

  506. Ingenting är längre sig likt

  507. Vid Pavilion Theatre med sin prakt
    dit vi gick varenda kväll

  508. Där bodde lokshn-tillverkaren.
    Där stod synagogan intill Jellied Eels

  509. Varje steg är mig kärt och välbekant
    Vid min högra hand,Pavilion restaurant

  510. Skådespelare och författare
    vid varje bord

  511. Det var ett frosseri för alla och envar

  512. I härlig mat som gefilte fish

  513. Men vi har också skrivit
    en annan berättelse.

  514. Det här var den första berättelsen,
    men i den andra...

  515. ...är det en annan känsla.
    Den är för bhangra.

  516. Bhangra är en musikstil från East End
    i dag, och den ska vi sjunga.

  517. Whitechapel, din rytm har ändrats
    på dina gator nu

  518. Hör vi beats från Banglatown

  519. Lumphandlare saluför sina varor
    kläder och hattar i olika färg

  520. Stilarna är olika, men prutar gör de

  521. Synagogan är nu en moské
    Böneropen ekar

  522. Genom la di da di da

  523. Whitechapel, mitt Whitechapel

  524. Ni förstår vad jag menar.

  525. Vi har nu en blandning,
    en blandad kultur.

  526. Jag vet inte hur det fungerar
    mellan grupperna i praktiken-

  527. -men vi har en blandning,
    och i stort sett är den fredlig.

  528. Vi hoppas...

  529. ...att de judar som var nostalgiska-

  530. -bor i mycket bättre områden nu
    i London.

  531. Som i Stamford Hill, Hendon
    och Golder's Green.

  532. Under kriget blev många av
    byggnaderna bombade.

  533. Bombade. Ja...

  534. Det jag känner
    när jag går i East End i London är-

  535. -att det...
    Det finns inte mycket att se-

  536. -men det finns många historier
    att berätta och sånger att sjunga.

  537. Tack så mycket.

  538. Översättning: Ben Auerbach
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vivi Lachs om judisk historia i London

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1815-1914, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
1880-talet, Historia, Judar, Judarnas historia, Judisk musik, London, Storbritannien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Den judiska arbetarrörelsen Bund

Historikern Håkan Blomqvist berättar om den judiska arbetarrörelsen Bund som var verksam i Sverige under 1940- och 1950-talen. Hur mötte bundisterna i Sverige efterkrigstidens nya värld? Rörelsens bas i Polen hade förintats och deras politiska ideal ställdes inför alternativ som stalinism i öster, kapitalism i väster och det sionistiska projektet Israel. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss