Titta

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Om UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Föreläsningar från konferensen Limmud 2015 med teman judiskt liv, kultur, politik och jiddish. Inspelat den 14-15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Till första programmet

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015 : Den judiska arbetarrörelsen BundDela
  1. Kära vänner, välkomna hit.
    Och tack för att jag har fått komma.

  2. Jag heter Håkan Blomqvist,
    och jag är samtidshistoriker-

  3. -på Samtidshistoriska institutet
    på Södertörns högskola.

  4. Min inriktning är
    arbetarrörelsehistoria.

  5. Det är arbetarrörelse,
    med inriktning på-

  6. -nationalism, rasidéer
    och även antisemitism.

  7. Det är det jag har forskat mest kring
    och skrivit mest om.

  8. Min senaste bok heter "Myten om
    judebolsjevismen", och handlar om-

  9. -föreställningen
    att bolsjevikrevolutionen-

  10. -var första steget mot
    ett judiskt världsmaktövertagande.

  11. När jag arbetade med boken letade jag
    uppgifter på YIVO i New York.

  12. YIVO står för Yidisher
    Visnshaftlekher Institut.

  13. Det grundades i Vilnius,
    eller Vilna, 1925-

  14. -för att så småningom
    hamna i New York

  15. Där fick jag hjälp av en chef
    för arkivet, Leo Greenbaum.

  16. Han var chef för just Bund-arkivet.
    Han hjälpte mig leta.

  17. Jag hade stött på det här med Bund
    tidigare-

  18. -men visste egentligen inte särskilt
    mycket om det.

  19. Så jag frågade honom om det fanns nåt
    där om Bund i Sverige.

  20. Nej, det trodde han inte.
    Men vi satte oss ändå och letade.

  21. Vi sökte inte med dator-

  22. -utan satt med ett vanligt kortarkiv.

  23. Så efter "Bund in Romania"
    kom "Bund in Sweden, volume 1".

  24. "Bund in Sweden, volume 2",
    "Bund in Sweden, volume 5".

  25. Ett fantastiskt arkiv-

  26. -om den här judiska
    arbetarrörelsen Bund-

  27. -under de första efterkrigsåren.

  28. Alltså från och med 1945, i Sverige.

  29. Bund: Der algemeyner yidisher arbeter
    bund in Lite, Poyln un Rusland.

  30. Jiddischka arbetarförbundet,
    eller arbetarrörelsen.

  31. Man kände till en liten grupp
    bundister i Sverige-

  32. -kring början på 1900-talet.

  33. På Arbetarrörelsens arkiv skrev
    Martin Grass en liten sak om det.

  34. Det kallades "den ryska läsesalen"
    i Stockholm-

  35. -knutet till Folkets hus.

  36. Men det visade sig vara en grupp
    bundister från det ryska imperiet-

  37. -som levde i Sverige,
    och var som en bundistgrupp där.

  38. Det här arkivet i New York-

  39. -öppnade som ett nytt kosmos för mig.

  40. Jag har ingen judisk bakgrund
    och kan ingen jiddisch.

  41. I synnerhet inte handskriven
    med hebreiska bokstäver.

  42. Det var fantastiskt,
    ingen hade skrivit om detta.

  43. I en fotnot i en bok
    av Svante Hansson står:

  44. "Det lär ha funnits en judisk
    arbetarkommitté"-

  45. -"men inget är känt
    om dess verksamhet." Det var allt.

  46. Jag tänkte att det här
    är ju en skatt.

  47. När jag sökte medel för det sa jag:
    "Hit med pengarna". Då fick jag inga.

  48. Nästa gång var jag noggrannare,
    och ansökte också om-

  49. -att kunna avlöna en översättare.

  50. Jag fick medel för det av
    Östersjöstiftelsen.

  51. Jag har hjälp av en expert på
    jiddisch, både språket och kulturen.

  52. Han heter Paul Hershl Glasser,
    från New York.

  53. Han var tidigare dekan
    för utbildningen i jiddisch-

  54. -på Max Weinreich-institutet på YIVO.
    Han är inte det längre.

  55. Han har lärt mig mycket, och vi
    har suttit med arkivmaterialet-

  56. -av handskrivna protokoll och brev.

  57. Jag tar upp ett papper,
    han läser det för mig på engelska-

  58. -och jag sitter och skriver
    som en besatt.

  59. Men om det är nåt jag vill ta reda på
    mer om fotograferar vi det-

  60. -och sen jobbar han med det
    när jag har åkt hem till Sverige-

  61. -och översätter ordagrant.

  62. Så har vi gjort i flera säsonger, och
    har nästan tagit oss igenom arkivet.

  63. Först tänkte jag ge en bakgrund
    till det här med Bund.

  64. Jag ska verkligen kämpa mot klockan.

  65. Det här känner de flesta av er till.

  66. Här är den judiska bosättningszonen
    i det tsarryska imperiet.

  67. Det är efter krigen på 1700-talet
    och Polens sista delning-

  68. -som stora delar av det
    som är dagens Polen-

  69. -inkorporerades i det ryska imperiet.

  70. Det var i den bosättningszonen
    som judar fick leva i Tsarryssland.

  71. Några hundra tusen levde
    i Moskva och på andra håll.

  72. Men här var de flesta judar
    tvungna att leva.

  73. Runt 1890-talet omfattar detta-

  74. -ungefär 5,2-5,3 miljoner judar,
    som bor i det här området.

  75. Judarna bor oftast i städer eller
    i "shtetl", landsbygdssamhällen-

  76. -och har livnärt sig på hantverk
    och handel historiskt.

  77. Men när vi kommer in från 1870-talet-

  78. -pågår en proletarisering av judarna.

  79. Industrialismen börjar växa fram
    och de äldre näringarna slås ut.

  80. Så här växer ett stort, judiskt
    proletariat fram.

  81. Både ett trasproletariat-

  82. -alltså utsatta, fattiga människor
    som inte har nån försörjning-

  83. -men också ett arbetarproletariat
    i hantverksindustri.

  84. Alltså industrialiserat hantverk.

  85. Och här växer, precis som i övriga
    Europa, arbetarrörelser fram-

  86. -på 1870- och 1880-talen.

  87. 1897. Sommaren 1897 i Basel-

  88. -hålls den första sionistkongressen
    under-

  89. -som bundisterna brukar säga-

  90. -såna här lampor
    med levande ljus i...

  91. Kristallkronor.

  92. Under tiden i Vilna, i det här huset,
    på hösten 1897-

  93. -bildas Bund,
    det judiska arbetarpartiet.

  94. Denna proletärorganisering har inget
    till övers för sionistkongressen-

  95. -som de uppfattar är en sak
    för det judiska borgarskapet.

  96. Bund ska bygga fackföreningar
    och ett arbetarparti-

  97. -och kämpa för arbetarklassens
    och det judiska proletariatets-

  98. -frigörelse genom socialismen.

  99. Året efter, 1898, grundas det ryska
    socialdemokratiska arbetarpartiet.

  100. Initiativtagare
    är faktiskt bundisterna.

  101. De ser till att det här
    kommer till stånd.

  102. Ryska socialdemokratin splittras ju
    1903 i mensjeviker och bolsjeviker.

  103. De gillar inte att bundisterna vill
    organisera det judiska proletariatet.

  104. Det judiska proletariatet
    bör vara organiserat med alla andra.

  105. Under en period kastas Bund i det
    närmaste ut ur socialdemokratin-

  106. -men de återinträder efter några år,
    och står då på mensjevikernas sida.

  107. Kom ihåg att nu för tiden...

  108. Eller ingen bryr sig väl om
    mensjeviker och bolsjeviker längre.

  109. Men man ser bolsjevikerna
    som revolutionärer-

  110. -och mensjevikerna var snälla och
    inte så revolutionära. Det är fel.

  111. Mensjevikerna var också revolutionära
    marxister.

  112. De var de ortodoxa marxisterna.

  113. De tyckte att bolsjevikerna var
    som narodnikrörelsen. Populister.

  114. De var verkligen omarxister.

  115. Bund tillhörde den mensjevikiska
    flygeln av socialdemokratin-

  116. -och börjar bygga upp sin rörelse
    från ax till limpa.

  117. Som de stora arbetarpartierna
    i Tyskland och Sverige byggdes upp.

  118. Om svensk socialdemokrati under
    sin storhetstid brukade man säga-

  119. -att man föds i Unga örnar
    och dör i Fonus.

  120. Man är organiserad på livets alla
    områden. Det var bundisterna också.

  121. Barnorganisationer, fackliga
    sektioner, bildningsorganisationer.

  122. Och så partiet Bund, en del av ryska
    socialdemokratins mensjevikiska del.

  123. Man organiserade även
    en egen väpnad milis.

  124. Den skulle försvara
    de judiska samhällena-

  125. -mot de ständigt återkommande
    pogromerna.

  126. Det ryska tsardömet skyllde gärna
    social oro på judarna.

  127. Judarna var ju antikrist, så de var
    praktiska att ha som syndabockar.

  128. Till stöd hade det ryska tsardömet-

  129. -det som kallas ryska folkunionen,
    De svarta hundradena.

  130. Det var nog den första fascistiska
    rörelsen.

  131. Det specifika med fascismen är inte
    att den är reaktionär och antijudisk-

  132. -utan att den mobiliserar gräsrötter,
    folk på gatorna, till gatukamp.

  133. Det gjorde De svarta hundradena.

  134. När de attackerade de judiska
    samhällena var dessa försvarslösa-

  135. -men när bundisternas milis var
    på plats kunde man slå tillbaka.

  136. Det ökade förstås Bunds prestige
    i de judiska samhällena.

  137. Bund var de som kunde slå tillbaka
    och försvara de judiska samhällena.

  138. Det här är 1905.

  139. Det är Bunds första stora stund.

  140. 1905 är den första ryska
    revolutionen.

  141. Ryssland har åkt på stryk mot Japan
    i rysk-japanska kriget 1904-

  142. -och som följd brister lojaliteter
    i det ryska imperiet-

  143. -och den sociala nöden
    exploderar i uppror.

  144. Världshistoriens dittills största
    generalstrejk bryter ut i Ryssland.

  145. Bundisterna tillhör de ledande här,
    i det judiska proletariatet-

  146. -men också som föredöme för andra
    delar av den ryska arbetarrörelsen.

  147. Här, 1905, hade bundisterna kanske
    40 000 aktiva medlemmar.

  148. De hade även mycket folk
    i sina massorganisationer.

  149. I fackliga organisationer,
    arbetarklubbar, fritidsklubbar...

  150. De spelade en central roll
    i den första ryska revolutionen-

  151. -i städerna,
    i den judiska bosättningszonen.

  152. Men som ni känner till krossas
    den här revolutionen-

  153. -efter oktoberdagarna 1905-

  154. -och den tsaristiska repressionen
    driver rörelsen tillbaka-

  155. -och driver de radikala
    organisationerna under jorden.

  156. Många går i exil, andra skickas
    till Sibirien, rätt många avrättas.

  157. Jag vill bara nämna Bunds...

  158. Arkadi Kremer, Bunds fader, är en av
    de historiska förgrundsgestalterna.

  159. En annan är förstås Vladimir Medem,
    som verkade i Polen.

  160. Han kom att lämna Polen 1920,
    och dog som ni ser ganska tidigt.

  161. Men han var en stor förebild
    ideologiskt för detta.

  162. Det här var Bunds ideologiska
    grundvalar:

  163. 1. "Doykait". Härhet.

  164. Det judiska proletariatet ska inte,
    som sionisterna argumenterar-

  165. -söka sin befrielse nån annanstans.

  166. Det ska inte emigrera nånstans,
    utan kampen står här på platsen.

  167. Här ska man ha sina rättigheter
    och genomföra socialismen.

  168. Så "Doykait" är alltså härhet.

  169. "Yiddishkeit".
    Det är jiddisch som språk.

  170. Absolut inte hebreiska.
    Det är rabbinernas språk.

  171. Det är ett döende, reaktionärt språk-

  172. -som inte rör
    den judiska arbetarklassen.

  173. Sekularism. De är inte religiösa.

  174. I "Yiddishkeit" ligger ju kulturen,
    men den är inte religiös.

  175. De omvandlar till och med religiösa
    högtider till socialistiska högtider.

  176. Det finns exempel på jom kippur-

  177. -där man ordnar stora kalas där man
    ska äta mycket, för att provocera.

  178. Det var väldiga konflikter mellan
    religiösa och sekulära bundister.

  179. Demokrati.
    Man var inte som bolsjevikerna.

  180. Man gillade inte proletärdiktaturen,
    utan socialismen var demokrati.

  181. Autonomi. Det judiska proletariatet
    ska inte bilda en egen stat.

  182. Att bilda egna nationalstater ansågs
    som nationalism, och det var de mot.

  183. Däremot skulle man försvara och
    utveckla sin kulturella identitet.

  184. Det skulle man göra som autonoma-

  185. -i de olika stater man befann sig i.

  186. Det ryska imperiet var mångnationellt
    och där utvecklar de sin uppfattning.

  187. En del är inspirerat
    av de österrikiska austromarxisterna.

  188. De hade samma uppfattning om att inte
    bilda olika stater.

  189. De olika etniska grupperna skulle ha
    autonomi inom gemensamma stater.

  190. Och så socialism.
    Den var inte så märkvärdig.

  191. Deras uppfattning om socialism-

  192. -var att produktionsmedlen
    skulle socialiseras-

  193. -och produktionsresultatet
    skulle fördelas jämlikt.

  194. En klassisk, ganska förenande,
    socialistisk definition.

  195. Den ryska revolutionen 1917 borde ju
    ha blivit Bunds andra stora stund.

  196. Februarirevolutionen störtar tsaren,
    i mars enligt vår kalender-

  197. -1917, mitt under brinnande
    världskrig.

  198. Under våren och den första
    revolutionen växer Bund-

  199. -liksom alla olika delar av den ryska
    socialismen och arbetarrörelserna.

  200. Här ser ni ett vykort,
    och det står "Bundist" på ryska.

  201. Det är en bild på ett litet barn
    med en pistol och en boll.

  202. Det är Bunds barnorganisation,
    Kleyn Bund, som framställs krigisk.

  203. Och de var ganska militanta.

  204. Här beskrivs de som små barn också.

  205. Men det blir en kort blomstring
    för Bund i det ryska imperiet.

  206. Det ryska inbördeskriget bryter ut
    efter att bolsjevikerna tar makten.

  207. Oktoberrevolutionen kallas
    maktövertagandet.

  208. På våren blir det inbördeskrig
    i Finland-

  209. -och sen inbördeskrig, först i
    Sydryssland och sen i hela imperiet.

  210. Under det här inbördeskriget-

  211. -tvingas varenda politiskt
    aktiv person att ta ställning.

  212. Judiska socialister tog efter hand
    ställning för Röda armén.

  213. 1919 äger det jag kallar
    förförintelsen rum.

  214. Bortglömt i dag när vi talar om
    förintelsen på 40-talet.

  215. Men den vita sidans pogromer
    mot judar i Ukraina och Sydryssland-

  216. -är ofattbara.

  217. Man slår ihjäl 150 000 judar.

  218. Judar som kom i händerna på
    frivilliga armén, Denikins armé-

  219. -överlevde inte.

  220. Dessutom eldade man upp och plundrade
    judarnas "shtetl".

  221. Miljoner människor fördrevs
    från sina hem.

  222. Från den här perioden vi har
    bezprizorni-barnen, de vilda barnen.

  223. Hundra tusentals judiska barn
    hade ingenstans att ta vägen-

  224. -därför att deras familjer var
    utraderade eller splittrade.

  225. Röda armén genomförde också
    ett antal pogromer-

  226. -men det var ganska få.

  227. Några hundra judar mördades
    av Röda armén-

  228. -men Röda armén införde dödsstraff
    på pogromer-

  229. -och sköt helt enkelt
    sina egna pogromister.

  230. General Dimenko sköt man.

  231. En historiker skriver:

  232. "Röda armén gav störst chans
    för överlevnad."

  233. Därför slöt sig många till Röda armén
    och efter hand till kommunistpartiet-

  234. -som bolsjevikerna kom att kalla sig.

  235. Här är organisationen i Gomel
    för Iugnt Bund.

  236. Bunds ungdomsorganisation.

  237. Det är precis när Kombund bildas.

  238. Det kommunistiska Bund
    i det ryska imperiet.

  239. Från runt 1921 olagligförklaras-

  240. -alla rivaliserande partier
    till bolsjevikpartiet.

  241. Då ställdes bundisterna inför ett
    ultimatum: "Gå med, eller stick."

  242. Majoriteten på en kongress
    valde att gå med-

  243. -till minoritetens upprördhet
    och förtvivlan.

  244. Minoriteten som förutsåg
    vad som sen kom att ske med detta.

  245. Bundisterna kom att utgöra
    bolsjevikpartiets judiska sektioner-

  246. -på 20-talet, fram till Stalin.

  247. Då krossades de ju alla.

  248. I och med bolsjevikernas maktövertag,
    förbudet mot andra partier-

  249. -och integreringen av delar av Bund,
    upphörde Bunds historia i imperiet.

  250. Men det ryska imperiet var inte
    detsamma efter första världskriget.

  251. Polen blev en självständig stat 1918.

  252. I Polen, som var en stor del av den
    judiska bosättningszonen-

  253. -lever Bund vidare.

  254. I början av det självständiga Polen
    var Bund oerhört sargat och trasigt.

  255. De var kanske 4 000 aktiva medlemmar.

  256. Det förekommer också fruktansvärda
    pogromer vid den tiden.

  257. Men man återuppbygger sig,
    på samma sätt som tidigare.

  258. Den breda, folkliga arbetarrörelsen.

  259. Här är från...

  260. Det här är samling av Bunds
    ungdomsorganisation-

  261. -i Warszawa 1932.

  262. Redan då har man återuppbyggt sig
    som massorganisation.

  263. Hur såg då organisationsnätet ut?

  264. Partiet Bund, och
    fackföreningsfederationer-

  265. -som är knutna till
    fackorganisationscentralen i Polen-

  266. -som leds av
    det polska socialistpartiet PPS.

  267. Där har man egna federationer.

  268. Ungdomsförbundet Tsukunft.

  269. Det växer till en massrörelse
    bland judiska ungdomar.

  270. Och så har vi Tsukunft Shturem,
    som helt enkelt är milisen.

  271. Det är Bunds milis i Polen-

  272. -som försvarar de judiska samhällena
    mot pogromer och attacker.

  273. Det är delar av ungdomsrörelsen.

  274. De bär inte vapen,
    men ungdomsrörelsen var uniformerad.

  275. Mellankrigstiden var ju
    uniformernas tid.

  276. Ungdomsrörelsen Tsukunft
    hade ljusblå skjortor.

  277. Nästan som en militär enhet.

  278. Men så såg de politiska ungdoms-
    organisationerna ut, även i Sverige.

  279. Men Tsukunft Shturem
    är alltså deras milis.

  280. En del av ungdomsrörelsen
    som försvarar judiska möten-

  281. -och judiska kvarter.

  282. YAF är Yidisher Arbeter Froy.

  283. Det var deras kvinnoorganisation.

  284. Den var häpnadsväckande radikal-

  285. -om man jämför exempelvis
    svenska förhållanden.

  286. Också en massorganisation.

  287. Och sen förstås SKIF,
    Sotsyalistisher Kinder Farband.

  288. Världens största socialistiska
    barnorganisation i absoluta tal.

  289. De organiserade allt från teatrar
    till barnkrubbor.

  290. Alla möjliga barnaktiviteter.

  291. Tsysho.
    Ni hör att jag inte kan jiddisch.

  292. Tsentrale yidishe shul organizatsye.

  293. Det är ett sekulärt jiddischkt
    skolsystem.

  294. Det var inte bundisternas skolsystem,
    men de var ryggraden.

  295. Många lärare och organisatörer
    var bundister.

  296. Jag var och pratade nere på-

  297. -jiddisch-föreningen i Malmö härom
    veckan, på Kulturföreningen 1945.

  298. Där var en dam i övre 90-årsåldern.

  299. Hon hade gått på ett bundistgymnasium
    men inte av ideologiska skäl.

  300. Hennes pappa hade varit polis
    och gillade inte Bund.

  301. Men de andra gymnasierna
    var för dyra.

  302. Här kunde arbetare
    och mindre välbeställda gå.

  303. Sen har vi Morgnshtern.
    Det var idrottsorganisationen.

  304. Som AIF i Sverige.
    "Min dotter boxas i AIF."

  305. "AIF, finns det?" sa jag.
    Då visade hon sina handlindor.

  306. Där var en röd fana och det stod AIF.
    Arbetarnas idrottsförening 1922.

  307. Det var ju kommunistiska
    internationalens sportorganisation.

  308. Det finns fortfarande,
    och unga tjejer boxas i AIF.

  309. Men Morgnshtern var bundisternas
    idrottsorganisation.

  310. Som det var på den tiden
    levererade idrottsorganisationerna-

  311. -också folk till miliserna.

  312. Kultur Lige var inte bara
    bundisternas.

  313. Det var olika kulturorganisationer
    med teatrar, musikgrupper o.s.v.

  314. Och så det kanske mest kända,
    Medem-sanatoriet.

  315. De vårdade barn med tuberkulos
    i Warszawa.

  316. När jag talade på Judiska museet
    var det en äldre dam-

  317. -som sa att hon hade legat där
    som barn.

  318. Det utvecklade kurer mot tuberkulos
    som låg långt före sin tid-

  319. -så det blev ganska känt
    internationellt under den här tiden.

  320. Här är bilder. Här är Tsukunft,
    ungdomsorganisationen-

  321. -i början på 30-talet,
    nånstans i Polen.

  322. Här är Morgnshtern
    som gör morgonövningar.

  323. Den typen av idrottsorganisationer
    fanns överallt.

  324. Här har vi Medem-sanatoriet,
    med glada barn som åker kälke.

  325. Och vad är det här?
    Jo, detta är Bunds andra stora stund.

  326. 1936 genomfördes
    flera svåra pogromer i Polen.

  327. Bundisterna svarade med att utveckla
    en generalstrejk.

  328. Man fick med sig både kommunisterna,
    och polska socialistpartiet-

  329. -som var arbetarpartiet i Polen.

  330. Från 1936, fram till 1939 växte Bund-

  331. -till att bli den största judiska...

  332. Det största judiska partiet i Polen,
    åtminstone i Warszawa.

  333. Där fick Bund 1938 60 procent
    av de judiska rösterna.

  334. Det här är deras...

  335. -Ja?
    -Får jag ställa en fråga?

  336. Kan du skriva ner den? Det är
    lättare, särskilt när de spelar in.

  337. Här är deras största storhetstid.

  338. Och så kommer 1939.

  339. Den här bilden tycker jag är
    så gripande.

  340. Att den här bilden ens finns
    är ohyggligt.

  341. Det här är Tsukunft Shturem
    i Warszawa getto 1945.

  342. Det är bara grushögar omkring dem,
    och här står de i sina uniformer.

  343. Här är några överlevare.
    Några kom från exil i Sovjetunionen.

  344. Andra hade överlevt i läger
    eller getton.

  345. Det här är på nåt sätt som att säga:

  346. "Nej, vi är inte borta. Vi är kvar."

  347. Det var hela Bunds viljeinriktning
    under den här perioden.

  348. "Vi ska återuppbygga oss.
    Vi ska inte låta dem lyckas."

  349. Detta är efter förintelsen,
    där hela rörelsens massbas-

  350. -miljonbasen av judiskt proletariat,
    är till stor del utraderad.

  351. "Nej, vi ska inte låta dem lyckas."

  352. Så de försöker återigen
    bygga upp sig.

  353. Men ni känner till pogromen i Kielce.

  354. Tågpogromer, där judar kastas av tåg.

  355. Judar som slås ihjäl när de kommer
    tillbaka från Sovjet-

  356. -och hoppas möjligen få tillbaka
    sin lägenhet, eller nåt i den stilen.

  357. Så många, även bundister, tänkte:
    "Nej, det går inte."

  358. "Vi måste ta oss från Polen."

  359. Men jag uppfattar det som att Bunds
    ledning beslutar att de inte får det.

  360. "Vi är ett parti, vi ska aldrig
    ge upp. Ni får inte lämna Polen."

  361. Men vilka maktmedel hade de?

  362. Det är en organisation
    av frivilligt medlemskap.

  363. Efter hand började medlemmarna
    rinna iväg till exilen.

  364. De hade också förlorat,
    inte bara sin massbas-

  365. -utan också många av
    sina mest centrala ledare.

  366. Här är Henryk Erlich
    och Victor Alter.

  367. När tyskarna invaderar 1939
    och intar västra Polen-

  368. -invaderar Röda armén österifrån
    efter 10-14 dagar.

  369. Erlich och Alter,
    som var två centrala ledare för Bund-

  370. -tar sig till den östra sidan, för
    där tror många att man kan klara sig.

  371. Men de försvinner ganska fort.

  372. Under en kort tid, när Tyskland går
    till attack mot Sovjet sommaren 1941-

  373. -får Erlich och Alter,
    som har varit inspärrade-

  374. -några korta ögonblick att mobilisera
    judarna mot Nazityskland-

  375. -men sen skjuts de, båda två,
    1942 och 1943.

  376. Så rörelsens centrala ledare
    är borta.

  377. Bunds sista, inte kanske stora stund,
    förutom moraliskt-

  378. -är upproret i Warszawa getto 1943,
    i april.

  379. Där spelar bundisterna
    en central roll.

  380. En av de mest kända,
    som överlevde upproret och kriget-

  381. -och levde i det kommunistiska Polen,
    var Marek Edelman.

  382. Han dog för bara några år sen.
    Känner ni till honom?

  383. Några gör det. Tack. Jag var vid
    hans grav i samband med 70-årsminnet.

  384. På den judiska kyrkogården finns
    en särskild sektion för bundisterna.

  385. Med utvecklingen av det kalla kriget-

  386. -kommer Bund att splittras.

  387. Bundisterna i Polen ställs inför
    samma typ av ultimatum-

  388. -som i Sovjetryssland
    i början av 20-talet.

  389. Det polska kommunistpartiet, eller
    Förenade arbetarpartiet, säger:

  390. "Antingen går ni med i partiet eller
    så är er politiska verksamhet slut."

  391. Återigen bestämmer sig en bräcklig
    majoritet under galgen-

  392. -för att gå med i
    Förenade arbetarpartiet.

  393. Och så en förtvivlad minoritet
    som inte ser nån framtid i detta.

  394. Men nu finns det bundister runt om
    i världen som är koordinerade-

  395. -genom Bunds internationella
    koordinationskommitté i New York-

  396. -som samlar exil-Bundorganisationer,
    och representanter för dem.

  397. Nu från 1947, 1948,
    med det kalla kriget-

  398. -inte bara glider de isär-

  399. -utan den bundistiska miljön
    slits isär.

  400. Bundisterna i Förenade arbetarpartiet
    tar ställning för Sovjetsidan-

  401. -medan bundisterna utanför
    håller på väst.

  402. Men de är brinnande socialister.

  403. Under tiden efter kriget utvecklar
    Bund sin verksamhet i olika länder.

  404. Framför allt i USA.

  405. Bland textilarbetarna i New York,
    den stora judiska arbetarklassen.

  406. I Argentina. I Melbourne i Australien
    fanns ett stort bundistiskt centrum.

  407. Men det här är en bild från Bund
    i Israel.

  408. Där bildades Bund 1951
    av bundister från Polen-

  409. -som hade tagit sig till just Israel.

  410. Det kan ses som en paradox,
    eftersom bundisterna var emot Israel.

  411. De var emot sionismen och
    proklamationen av den judiska staten.

  412. Och de var helt mot den hebreiska
    kulturen och språket-

  413. -som fick en sån central plats
    i det nya Israel.

  414. Men många flydde dit och byggde upp
    sin rörelse-

  415. -fast den blev aldrig nån
    massrörelse.

  416. Den var en marginell
    politisk rörelse.

  417. Det internationella Bund höll fast
    vid sin kritik.

  418. Kritiken mot sionismen har de kvar än
    i dag, för det finns spillror kvar.

  419. Men från 1955 erkände man Israel-

  420. -som en positiv faktor i judiskt liv.

  421. Men längre gick man aldrig.

  422. Ni ser att bilden är lite blurrig.

  423. Det är för att den är tagen
    från ett fotoalbum.

  424. De som sjunger och spelar
    är bundister som var unga 1951.

  425. Men den här bilden togs nån gång
    på 80-talet.

  426. Här har vi världens enda
    kvarvarande SKIF.

  427. Det är i Melbourne, där det
    fortfarande finns bundistaktiviteter.

  428. Och så kommer vi hit.

  429. Det är materialet på YIVO
    som jag fick tillgång till.

  430. Ni kan själva läsa här.

  431. Det är från deras kongress,
    eller nationella konferens-

  432. -1948 i Stockholm.

  433. Lokalorganisationer byggdes upp
    från 1945-

  434. -i Stockholm, Trelleborg, Vetlanda,
    Malmö, Eskilstuna, Uppsala-

  435. -Borås, Ystad, Helsingborg, Alingsås.

  436. Det var alltså judiska flyktingar.

  437. Några kom i de vita bussarna,
    andra kom på andra sätt till Sverige-

  438. -från läger i Tyskland och Polen.

  439. Några kom från Sovjetunionen.
    Många hamnade var som helst.

  440. Jag tänker på flyktingarna som inte
    ville gå av bussen-

  441. -när de var utanför Sundsvall
    nånstans på nån mörk plats.

  442. De var tveksamma
    eftersom de inte visste var de var.

  443. Och många som skriver brev, skriver
    om sånt. Det är gripande brev.

  444. Breven skickas till
    Jewish Labor Committee i New York.

  445. JLC omfattade runt 400 000
    judiska arbetare efter kriget.

  446. De har helt enkelt en hjälpsektion-

  447. -som efter den här katastrofen ska
    försöka stötta judar ute i världen.

  448. Och då är det framför allt från
    arbetarklassen, och gärna bundister.

  449. För många i ledningen i JLC
    är bundister.

  450. Det går till så här.
    Det kan vara nån...

  451. En ung kvinna, medlem i Tsukunft,
    skriver till New York:

  452. "Jag är nånstans i Sverige.
    Jag vet inte var."

  453. "Jag känner ingen, jag har inga
    släktingar. Jag saknar kamraterna."

  454. "Snälla, hjälp mig."
    Det är den typen av brev.

  455. Hjälp både att hitta släktingar
    och andra bundister.

  456. Vissa brev är så tragiska
    att vi ibland måste sluta översätta.

  457. Vi orkar inte fortsätta.
    Och det är massor av brev.

  458. Sen skickas de här breven
    till Stockholm.

  459. Ni ser vilken typ av material
    det finns.

  460. Här är Kultur Farband Arbeter Ring
    En kulturorganisation i Stockholm.

  461. Centrala kontoret i Stockholm.

  462. Redaktionen för Unsere Stimme.

  463. En bundistisk tidning på jiddisch
    utgiven från Paris-

  464. -men som har en man här i Stockholm.

  465. Sen är det material
    från Jewish Labor Committee.

  466. Protokollsböcker, räkenskaper,
    korrespondens.

  467. Och så Yidisher Kultur Farband
    Arbeter Ring i Malmö.

  468. Väldigt mycket är vanligt
    föreningsmaterial.

  469. "Mötet öppnades..."
    Det är inte alltid så dramatiskt.

  470. De har möten varje vecka-

  471. -och en punkt är alltid
    politisk revy.

  472. Då diskuteras nån aktuell
    politisk fråga.

  473. Sen har de en viss typ
    av aktiviteter.

  474. Kring 19 april högtidlighålls minnet
    av gettoupproret i Warszawa.

  475. Några av dem var med i upproret.

  476. I november högtidlighåller man
    bildandet av Bund.

  477. Och så 1 maj, förstås.

  478. Sen kan det vara Erlich och Alter.
    Nån aktivitet på deras dödsdag.

  479. Sen kommer det också att bli nåt
    på Paul Olbergs födelsedag.

  480. Vilka var det som höll i detta?

  481. Dels var det Paul Olberg.

  482. Han kom från Lettland,
    och han var född redan 1878.

  483. Han var med när Bund skapades.

  484. Han är aldrig politiskt ledande-

  485. -utan distribuerar tidningar och
    litteratur, och hamnar i finkan.

  486. Det blev hans universitet, där läste
    han Plechanov och Marx, o.s.v.

  487. Sen började han arbeta i Bunds press-

  488. -och i mensjevikisk press i Ryssland.

  489. När bolsjevikerna tar över makten
    flyttar han till Tyskland-

  490. -där han skriver
    för tysk socialdemokratisk press.

  491. När han deltog i ett försök till
    en fredskonferens i Stockholm 1917-

  492. -mötte han svenska socialdemokrater,
    som sen blev ledande i staten.

  493. Och så medarbetar han i svensk press.

  494. 1933 tar Hitler makten och då flyr
    Paul och hans hustru till Sverige.

  495. Han bygger upp arbetarrörelsens
    flyktinghjälp-

  496. -men tvingas avgå som ledare efter
    nån spionaffär. Han var oskyldig.

  497. Nån Gestapo-agent
    hade nästlat sig in.

  498. Han är skriftställare,
    och när flyktvågen kommer-

  499. -tar han på sig uppgiften
    att organisera Bund i Sverige.

  500. Han var representanten för
    Jewish Labor Committee i Sverige.

  501. Han var ju gammal då...
    Eller, så ska man inte säga längre.

  502. Men han närmade sig 70.

  503. När han fyller 70 firas han som
    centralgestalt runt om i Sverige.

  504. Den andra var Sara Mehr,
    Hjalmar Mehrs mamma.

  505. Hon var bundist från Grodno.
    Det är väl nuvarande Vitryssland?

  506. Hon kom till Sverige
    efter 1905 års revolution.

  507. Hon träffade Beiners Meyerowitsch,
    som sen tog namnet Berhnard Mehr.

  508. De gifte sig och fick Hjalmar Mehr.

  509. De är centralgestalterna i försöket
    att organisera Bund i Sverige.

  510. Här är medlemskorten. "Judiska
    socialdemokratiska förbundet Bund".

  511. Det är kalkerat från de
    socialdemokratiska medlemsböckerna.

  512. Planen var att man skulle gå med
    i de socialdemokratiska partierna.

  513. Det gjorde bundisterna ute i Europa.
    De var egna sektioner.

  514. Man ville organisera egna
    fackföreningar av judiska arbetare.

  515. Sammanlagt tror jag
    att man når ett medlemstal på-

  516. -som mest 500 medlemmar.

  517. Eller, Paul Olberg sa det själv.
    Så, 300 kanske.

  518. Paul Olberg arbetar natt och dag.

  519. Med Bund,
    och med att lotsa flyktingar.

  520. Han får breven från JLC,
    och så ska han hjälpa flyktingar.

  521. Han var nästan 70 år, och jag förstår
    inte hur människan orkade.

  522. Breven är olika. En del är politiska,
    och han ska svara på allt.

  523. Det kan stå: "Det är för kallt för
    att gå ut." Svar: "Sätt på en mössa."

  524. Det är fruktansvärt mycket klagomål.

  525. En del av er är väl föreningsaktiva,
    eller har varit aktiva på andra vis.

  526. Ni vet hur en del duktiga människor
    får allt fler uppgifter.

  527. Till slut går alla trådar
    till den personen.

  528. Men då börjar andra bli irriterade
    över att inget händer.

  529. "Varför får vi inte...?"

  530. Till slut exploderar det hela,
    och det hände här också.

  531. Särskilt mellan de två,
    för Sara Mehr var vice ordförande.

  532. Men inte ens när Paul Olberg var sjuk
    fick hon lov att sköta nånting.

  533. Hon blev mer och mer upprörd
    över det.

  534. Här är en bild från ett jubileum.

  535. Det kan vara 1947,
    jag ser inte riktigt skylten.

  536. 1947 firar man 50-årsjubileet.

  537. Här ser ni Bengt Stenmarks prolog
    till Bunds 50-årsjubileum.

  538. Det är en oändligt lång dikt,
    den fortsätter sida upp och sida ner.

  539. Ni ser att nån där längst fram
    har Tsukunft-uniform på sig.

  540. Det är i Stockholm.
    Här är en annan bild, från 1946.

  541. Det står:
    "Valkomna. Leve socialismen".

  542. Mannen med glasögon är Paul Olberg,
    och där sitter Sara Mehr.

  543. Och nånstans sitter Zenia Larsson.
    "Skuggorna vid träbron".

  544. Hon var aktiv i Bund.

  545. Jag vet inte var hon sitter,
    ni får hjälpa mig med det.

  546. Jag brukar göra en PDF
    av mina föredrag och skicka ut dem-

  547. -för att få hjälp med identifikation.
    Jag får även hjälp från New York.

  548. Det här är från 1949,
    och det kan säkert nån av er läsa.

  549. Jag vet ju vad det står.

  550. Det är en minneshögtid för upproret
    i Warszawa getto.

  551. Det är på Folkets hus i Stockholm.

  552. De hade många såna möten.

  553. Aktiviteten är häpnadsväckande tät.

  554. Det kan också vara en mer
    ingripande aktivitet, som här.

  555. 1 maj i Stockholm 1947.
    Man hade en banderoll:

  556. "Judiska socialdemokratiska
    arbetarpartiet Bund".

  557. Det här gör man ett par gånger.

  558. Men i första hand
    har man inte egna kolonner så här.

  559. Man ordnar mer som tebjudningar
    i samband med 1maj.

  560. Men man kan också vara
    mer ingripande.

  561. Man kontaktar den lokala
    socialdemokratiska ungdomsklubben.

  562. I Trelleborg skulle kommunistpartiet
    hålla ett möte om Sovjetunionen.

  563. Nåt segermöte.

  564. Bundisterna bestämmer sig för att gå
    dit och läsa lusen av kommunisterna.

  565. När de går därifrån
    är de väldigt nöjda.

  566. Men det var ju så få
    som kunde svenska-

  567. -och kommunistmötet samlade
    ett par hundra arbetare.

  568. Jag ser framför mig hur bundisterna
    kommer dit-

  569. -och på nåt konstigt språk
    försöka förklara-

  570. -vad Stalin står för och vad
    som verkligen händer i Sovjetunionen.

  571. Jag ska försöka hitta de
    kommunistiska protokollen från mötet.

  572. De gör den typen
    av aktiviteter också.

  573. Men efter hand faller
    den här miljön sönder.

  574. I min forskningsansökan skrev jag:
    "Bund i Sverige 1946-1954".

  575. Men det är lite överdrivet.

  576. Från 1945 till kanske 1950 existerar
    Bund som politisk organisation.

  577. Paul Olberg använde
    Bund i Sveriges brevpapper-

  578. -ända till sin död 1960, vilket kan
    förleda en att tro att Bund fanns.

  579. Men det var bara han, och han får
    representera Bund på konferenser.

  580. Men det är bara han och några till
    kvar i Bund i Sverige då.

  581. Vad beror sönderfallet på?

  582. Dels jiddischlands och Bunds öde.

  583. Det är borta, det som var
    deras stolta massrörelse.

  584. Exilens fantomsmärtor.

  585. Många av de här hade varit ledare
    för tusentals människor-

  586. -och kunde inte förlika sig med
    situationen.

  587. De sitter på ett möte med tio andra-

  588. -och beter sig som att de vore ledare
    för stora massor.

  589. Det leder till fruktansvärt mycket
    splittring och bråk.

  590. Paul Olberg kan få ett brev från nån
    som bor i baracker i Eskilstuna:

  591. "Det är för kallt för mig."

  592. Paul svarar: "Det är det för alla
    bundister i barackerna."

  593. "Alla?
    Jaha, räknar du mig till alla?"

  594. Personen hade en ledande roll, och
    kan inte förstå att han nu är "alla".

  595. Det är som en sorts fantomsmärtor.

  596. Ibland är det nästan parodiskt
    att de lever som i en annan värld.

  597. Och så "doykait". Hur praktiseras det
    med bara två judiska familjer i stan?

  598. De försöker flytta till samma stad,
    men det får de inte.

  599. Det är som flyktingar i dag. Fast nu
    förlorar man bidrag om man flyttar.

  600. Man var utplacerad på olika orter.

  601. Man fick inte flytta till Stockholm
    eller Malmö för att man ville.

  602. Och så kalla kriget. Öst mot väst.
    Var finns socialismen i detta?

  603. För många blir Attlees seger för
    brittiska Labour 1945 socialismen.

  604. Inte kommunismen i öster,
    inte kapitalismen i väster-

  605. -utan det blir den brittiska
    socialismen. Där förverkligas den.

  606. Och för Paul Olberg är förstås
    Sverige hans socialism.

  607. "Den svenska socialismen är långsam
    men säker" sa han-

  608. -när nån var rasande över
    att nåt inte fungerade.

  609. Men den engelska socialismen
    blev kortvarig.

  610. Tänk er att den engelska socialismen
    är socialismen för bundisterna.

  611. Så när den judiska kampen för Israel
    drabbar-

  612. -brittiska kolonialadministrationen
    tänker bundisterna:

  613. "Typiskt! Sionisterna samarbetar med
    stalinisterna och kapitalisterna"-

  614. -"mot socialismen."

  615. För brittiska Labour representerade
    socialismen.

  616. Men det här försvinner, och frågan om
    Israel sliter sönder dem.

  617. Majoriteten står fast
    vid sin anti-israeliska ståndpunkt-

  618. -men man ser i protokollen
    att många är frustrerade.

  619. "Borde vi inte modernisera oss lite?"

  620. "Nej, vi står fast vid våra
    principer", säger majoriteten.

  621. Och så tar det personliga livet
    ut sin rätt.

  622. De flesta är unga,
    inte som Paul Olberg som är över 70-

  623. -när vi börjar närma oss 1950.

  624. De flesta är 20-25 år, och de
    försöker nu skrapa ihop livet.

  625. Bilda familj, måla en lägenhet.
    Allt som vardagslivet kräver.

  626. Och Paul Olbergs generation blir helt
    förtvivlade. "Vad är det som pågår?"

  627. När Paul Olberg ser två Tsukunft-
    kamrater som inte går i ledet 1 maj-

  628. -blir han chockad.
    Hur kan nåt sånt inträffa?

  629. Då kommer alla deras partirättgångar.
    De står som spön i backen.

  630. Nån är sen till mötena.
    Partirättegång.

  631. Nån har förolämpat nån.
    Partirättegång.

  632. I den här vevan kan man säga
    att den stora migrationen inleds.

  633. Det är det kalla kriget och hotet om
    ett tredje världskrig som skrämmer.

  634. Judarna ville så långt från Europa
    som möjligt.

  635. Det blir USA, Kanada, Argentina.

  636. Några far till Israel och Australien.

  637. Man kan säga att miljön skingras.

  638. Här ser ni Paul Olberg,
    omgiven av judiska flyktingar.

  639. Nästan som en Stalin-grej.
    Flyktingarnas vän.

  640. Hans arkiv är fullt av såna här kort
    och brev-

  641. -och många bilder på bebisar,
    en lycklig familj med en bebis-

  642. -från olika platser i världen.

  643. De är oerhört tacksamma
    mot Paul Olberg.

  644. Paul Olberg dör 1960.

  645. Jag stötte på det här med bundister
    i Sverige när jag läste:

  646. "Paul Olberg följdes till sista vilan
    av sina bundister." Några fanns kvar.

  647. Bundister 1960 i Sverige? Ofattbart.

  648. Det här är Bella Bryks-Klein,
    född 1948 i Stockholm-

  649. -av föräldrar från Treblinka
    och Auschwitz.

  650. Hon bar Brith Haavoda-Arbeter Ring,
    alltså Bunds hus i Tel Aviv-

  651. -som fortfarande finns kvar.

  652. Hon drog kraftigt ner medelåldern-

  653. -för de flesta bundisterna där
    var över 85.

  654. Men när jag skulle kolla upp dem
    häromdagen-

  655. -kunde jag inte längre hitta
    Bund i Tel Aviv på nätet.

  656. Och deras tidning, Lebns Fragen,
    är nedlagd sen i fjol.

  657. Den gavs ut ända sen 50-talet.

  658. Det här är Ida Raak
    på YIVO i New York.

  659. Ett bundistbarn som vuxit upp i den
    bundistiska miljön i New York.

  660. Här är bilder från Sverige,
    när de bodde i bundistkollektiven-

  661. -som hyrdes
    av Jewish Labor Committee.

  662. Bland annat Kumla herrgård i Tyresö
    hyrdes för ett bundistkollektiv.

  663. Där är hon själv med sina föräldrar.

  664. Det här är Amalgamated Housing
    Cooperative i Bronx.

  665. På 50-talet var detta det mest
    bundisttäta området i världen.

  666. I det här kooperativa bostadsområdet
    bodde 2 000 människor-

  667. -varav alla, utom en familj, var
    judiska, och de flesta var bundister.

  668. Här hade de all den här verksamheten
    med musik, teatrar, politik.

  669. Här sitter Shloime Cristal,
    som var 93 år då.

  670. Han tittar på bilderna från Sverige,
    för han var också här på 40-talet.

  671. Nu gick han bort i februari.

  672. I dag intresserar sig forskare
    för Bund igen.

  673. Bundism.net är ett forskarnätverk med
    ett fyrtiotal aktiva forskare-

  674. -och även lika många understödjare
    som stödjer olika forskningsprojekt.

  675. Det kommer ut ny litteratur nu
    om Bund internationellt-

  676. -och jag hoppas kunna bidra till det.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den judiska arbetarrörelsen Bund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern Håkan Blomqvist berättar om den judiska arbetarrörelsen Bund som var verksam i Sverige under 1940- och 1950-talen. Hur mötte bundisterna i Sverige efterkrigstidens nya värld? Rörelsens bas i Polen hade förintats och deras politiska ideal ställdes inför alternativ som stalinism i öster, kapitalism i väster och det sionistiska projektet Israel. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
1940-talet, 1950-talet, Bund, Historia, Ideologier, Judiska organisationer, Judiska socialister, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Den judiska arbetarrörelsen Bund

Historikern Håkan Blomqvist berättar om den judiska arbetarrörelsen Bund som var verksam i Sverige under 1940- och 1950-talen. Hur mötte bundisterna i Sverige efterkrigstidens nya värld? Rörelsens bas i Polen hade förintats och deras politiska ideal ställdes inför alternativ som stalinism i öster, kapitalism i väster och det sionistiska projektet Israel. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Antiken i praktiken

Från kolonntrumma till tempel

Hur kan man räkna ut hur ett grekiskt tempel såg ut om det bara finns några delar kvar? Pontus Hellström, professor emeritus, ger svaren vid en populärvetenskaplig temadag om antiken, arrangerad av Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Skräddaren som blev en rörelse

Skräddarmästare August Palm var Sveriges första agitator. År 1881 höll han sitt första stora anförande i Malmö under titeln "Vad vilja socialdemokraterna?". Livet som kringresande agitator var hårt men hans ansträngningar gav resultat: 1891, tio år senare, samlades 50 000 människor till första maj-demonstration i Stockholm. Historikern Roger Johansson berättar om Palms liv och verk, om knepen han använde för att undankomma polisen, kvinnornas betydelse för arbetarrörelsen och om Sveriges första Folkets Hus.