Titta

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Om UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Föreläsningar från konferensen Limmud 2015 med teman judiskt liv, kultur, politik och jiddish. Inspelat den 14-15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Till första programmet

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015 : Ett samtal om antisemitismDela
  1. Erik, du var integrationsminister.

  2. Valde du den posten, eller hade du
    hellre varit nåt finare?

  3. -Det var en ganska otrevlig start.
    -Limmud är inget "gulligull".

  4. Man ringer inte en statsminister
    och ber om en roll-

  5. -men hade jag fått välja hade jag
    gärna valt integrationsminister.

  6. Jag hade mer än integrationsminister,
    och det är viktigt.

  7. Ibland är ord centrala.

  8. Jag hade också mänskliga rättigheter
    och minoriteters rättigheter.

  9. För mig är det viktigt, för om man
    talar om minoriteters rättigheter-

  10. -är det ingen integrationsfråga.

  11. Att nationella minoriteter är en del
    av en integrationsportfölj är fel.

  12. Minoriteter är ju en del av Sverige.

  13. Hur mycket visste du om antisemitism
    och fördomar innan du började?

  14. -Var du trygg eller fick du plugga?
    -Jag fick plugga på en del.

  15. Jag har sen många år ett engagemang
    mot antisemitism och rasism-

  16. -men en sak jag inte kunde-

  17. -var hur utbredd antiziganismen är,
    hatet mot romer.

  18. Jag blev skrämd när jag lärde mig.

  19. Jag blev skrämd-

  20. -av den flathet som periodvis
    finns i Sverige kring antisemitism.

  21. -Vad menar du?
    -Jag kan peka på två saker.

  22. Härom veckan
    mindes vi Kristallnatten.

  23. På ett par orter mindes man utan att
    berätta att det handlade om judar.

  24. Nästan. Det nämndes i förbifarten.

  25. Att det var starten på det värsta
    brottet mot mänskligheten nämns inte.

  26. Vi har haft en flathet
    av rädsla för att trampa snett-

  27. -när det gäller antisemitism
    bland människor från andra länder.

  28. Framförallt i södra Sverige
    men även i övriga Sverige-

  29. -har det funnits
    en oförmåga att ta i antisemitismen-

  30. -en rädsla för frågan kopplat
    till Israel-Palestinakonflikten.

  31. Man vill inte stöta sig.
    Det är bedrövligt.

  32. Klarar du inte de värderingsfrågorna
    och tar avstånd från hat mot judar-

  33. -är samhället farligt ute.

  34. Det du säger
    är att vi är rädda att peka ut-

  35. -att det finns en överrepresentation
    bland människor från Mellanöstern.

  36. Problemet med det
    är att om man börjar göra så...

  37. Om man slätar över att människor med
    antisemitiska värderingar kommer...

  38. Det faktum att vi slätar över det...

  39. Då är vi på ett "slippery slope" om
    idén om alla människors lika värde.

  40. Ibland tror vi att alla som flyr
    till Sverige har vettiga värderingar.

  41. Det finns de med trista värderingar.

  42. Om vi tror att alla har bra
    värderingar kollektiviserar vi.

  43. När vi inte ställer människor till
    svars för till exempel antisemitism-

  44. -för att de har invandrat klarar vi
    inte de grundläggande värderingarna.

  45. Klarar man inte att avstånd
    från antisemitism bara för det-

  46. -kommer annan form av rasism
    också att öka.

  47. Hur vi bemöter antisemitism
    är ett lackmustest-

  48. -för tillståndet för demokratin
    i samhället.

  49. Hur mycket kan politiken göra-

  50. -för att motverka olika former
    av främlingsfientlighet och rädsla?

  51. Allra viktigast är ledarskapet-

  52. -att ha en tydlighet
    kring de grundläggande värderingarna.

  53. Jag har träffat judar som känner sig
    ensamma när de har utsatts för hat.

  54. Många här har säkert träffat
    den judiska rabbinen i Malmö.

  55. Han var rätt ensam i början.

  56. Shneur Kesselman drabbades av
    ett 70-tal händelser under ett år.

  57. Det blev en diskussion
    när Sydsvenskan lyfte frågan.

  58. Det var ingen-

  59. -som riktigt stod på hans eller
    församlingens sida när det skedde.

  60. Jag som inte drabbas behöver
    fundera på hur jag skulle känna.

  61. Det är viktigt att försöka förstå
    vad jag skulle säga om det var jag.

  62. Shneur Kesselman berättade
    hur han gick med sina barn-

  63. -och fick höra antisemitiska slagord
    på gatan.

  64. Hans barn frågade varför de ropade,
    om de försökte vara coola.

  65. Hur skulle jag känna
    om jag gick med mina barn-

  66. -och folk öppet hatade mig
    enbart på grund av min tillhörighet?

  67. Hur förklarar man det för barn?
    Man ska inte bli ensam i de lägena.

  68. Det politiska systemet
    ska säga ifrån.

  69. Det finns konkreta åtgärder
    mot hatbrott-

  70. -och för att öka kunskapen
    om antisemitism.

  71. Människor som kallar sig antirasister
    organiserar minnen av Kristallnatten-

  72. -och kan inte historien.

  73. Då har vi en resa att göra.
    Många av oss har sagt det i många år.

  74. När Förintelsen övergår från minne
    till historia är vi farligt ute-

  75. -för då kan historieförnekarna vinna.
    Där är vi nu.

  76. Där har politiken en roll, och
    politiken har en roll när det gäller-

  77. -hur vi ska möta hotet
    mot västliga demokratier, ISIS.

  78. Vi ska komma in på Parishändelsen,
    men jag tänkte fråga...

  79. -Du var minister i 8 år, va?
    -Nej, bara 4.

  80. Först efter en mandatperiod
    såg Björklund ljuset.

  81. Konkret-

  82. -vad är du mest stolt över när det
    gäller att motarbeta antisemitism?

  83. Jag är stolt över
    att ha bidragit till-

  84. -att våga ifrågasätta antisemitismen
    bland människor från andra länder-

  85. -och rätt konkreta insatser
    kring judisk säkerhet-

  86. -där det var mycket uppförsbacke.

  87. Man förstod inte känslan som
    kan finnas i en judisk församling.

  88. Vem är "man"?

  89. Även andra partier.
    Jag vill inte peka ut nån.

  90. De såg inte hur man upplever det
    och hur farligt det är för samhället-

  91. -när människor väljer bort att gå
    på ett judiskt arrangemang av rädsla.

  92. Jag fick fram pengar
    till judisk säkerhet.

  93. Kunskapssatsningar via Svenska
    kommittén mot antisemitism i Malmö-

  94. -där vi rundade kommunledningen
    och gick in med statliga pengar-

  95. -för att satsa på lärarutbildning.

  96. Jag har förstått
    att resultatet blev bra-

  97. -men det var lärare som inte sökte
    det för att det var kontroversiellt.

  98. Det är skrämmande att arbete mot
    antisemitism var kontroversiellt.

  99. Jag tror också...

  100. Jag ägnade mig åt Raoul
    Wallenberg-firandet-

  101. -och åkte runt en del i världen.

  102. Det var på tiden.

  103. Det var på tiden att en svensk
    regering lyfte fram hans gärning.

  104. Det var rätt många år för sent.

  105. Det jag inte hade insett-

  106. -var att det bara finns ett land
    som har gjort upp med sin historia-

  107. -Tyskland.

  108. Åker du runt i Nederländerna
    och Amsterdam till exempel...

  109. Där hade man bilden efter kriget
    att alla var motståndsmän.

  110. Det är en naturlig reaktion
    när gaskamrarna öppnas.

  111. "Vi var också ockuperade."

  112. Om man läser på
    ser man att Amsterdams kommun-

  113. -var den kommun som mest effektivt
    skickade judar till gaskamrarna.

  114. Det dröjde innan man diskuterade det.
    Det är samma som i Sverige.

  115. Jag gick i svenska skolor
    där man fick lära sig-

  116. -att neutraliteten var godheten.

  117. "Vi hade rätt.
    De som slogs hade fel."

  118. Oavsett om det var neutralitet
    mellan kommunism och demokrati-

  119. -eller att neutraliteten
    beskrevs som det moraliskt rätta.

  120. Det är svårt. Man kan säga att det
    var rätt för att Sverige slapp krig.

  121. Det går att försvara det, men att
    säga att det var moraliskt rätt-

  122. -har skapat en situation där vi
    har svårt i kampen mot antisemitism.

  123. Var det så... Du vill ju inte
    peka ut nån, men kändes det som...

  124. Var det vid nåt enstaka tillfälle
    du fick ta fighten om saker-

  125. -eller var det ofta tungt
    inom regeringen?

  126. Nej, vi hade ett bra samarbete-

  127. -men om man har ett engagemang
    vill man att andra också ska ha det.

  128. Jag har mycket stor respekt
    för den tidigare statsministern-

  129. -men jag jobbade med
    att få ut honom i diskussionen.

  130. Vi i Svenska kommittén mot
    antisemitism ordnar kippavandringar.

  131. Vi försökte få med statsministern
    men fick inte det.

  132. Jag sa att det var en viktig
    symbolhandling. Varför blev det så?

  133. -Vad jobbigt det blev!
    -Nej, snarare tvärtom.

  134. Jag tror, men det är svårt
    när nån annan beslutar...

  135. Fredrik Reinfeldt
    hade svårt för symbolhandlingar.

  136. Det gäller inte bara det. Han ville
    inte vara en symbolhandling.

  137. Han hade i statsministerrollen
    en idé om att vi ska göra saker-

  138. -och att vara en symbol
    var han obekväm med.

  139. I det här sammanhanget
    spelar det stor roll.

  140. Det spelar stor roll om den yttersta
    ledningen tar tydligt avstånd.

  141. Jag känner mig trygg
    med hans värderingar-

  142. -men det var mer att han inte trivdes
    med att vara en symbol.

  143. Ingen vet ju,
    men är det ditt intryck-

  144. -att antisemitismen ökar i dag?

  145. -Är det en ökningskurva?
    -Ja, jag tror det.

  146. Men hur mäter vi det?
    Du ägnar ju mycket tid åt det.

  147. Det finns olika sätt att mäta det.

  148. Ett är antisemitiska hatbrott.

  149. Hatbrottstatistik är dock svårt.

  150. Shneur Kesselman har skaffat bil.

  151. Han var noggrann med att anmäla
    allt han drabbades av.

  152. Den dagen han åker bil drabbas han
    av mindre antisemitiska incidenter.

  153. Då kan man året efter se en minskning
    av antisemitiska hatbrott.

  154. Då har antisemitismen minskat,
    men vi har ett gigantiskt mörkertal.

  155. Vi vet att vi har många
    som inte vågar eller vill anmäla.

  156. Vi vet att det finns
    en självpåtagen rädsla, självupplevd-

  157. -att inte vilja bära
    judiska symboler.

  158. Jag måste lyssna på människor
    som utsätts.

  159. 30 år tillbaka var folk lite mindre
    rädda för att ha en Davidsstjärna.

  160. Det tyder på att antisemitismen ökar.

  161. Kan man se i arbetet mot antisemitism
    att det har blivit en ny regering?

  162. Tycker du att den sittande regeringen
    jobbar som ni?

  163. Ett par saker gör de bra.

  164. Anders Ygeman fullföljer arbetet
    med judisk säkerhet. Det är bra.

  165. Det var bra
    att Stefan Löfven var i synagogan.

  166. Ett par av statsråden i regeringen
    är rätt tydliga. Mona Sahlin finns.

  167. Hon tillsattes av förra regeringen
    för samordningen mot extremism.

  168. Hennes arbete fortsätter. Det är bra.

  169. Sen finns det...
    Jag ska inte bli för partipolitisk.

  170. Jag är orolig för att delar av
    Socialdemokraterna och Miljöpartiet-

  171. -har den där naiviteten och flatheten
    när det kommer till antisemitism.

  172. Det är egentligen inte så svårt
    att hamna rätt-

  173. -men det finns en rädsla
    för att stöta sig.

  174. Mona Sahlin har fördelen...
    Hon har gjort det mer än jag.

  175. Hon är ganska trygg
    i Rinkeby, Rosengård eller Hjällbo.

  176. Jag är också det.

  177. Då är det lättare att ställa dem
    med vansinniga idéer till svars-

  178. -än om du är otrygg på Rinkebytorg
    och tycker att folk borde gilla dig.

  179. Vansinniga idéer är lika dåliga där
    som på Sergels torg.

  180. Den tryggheten som Mona Sahlin har
    gör att hon hamnar rätt.

  181. Delar av den här regeringen
    har inte den tryggheten.

  182. Innan vi pratar om Paris tänkte jag
    höra... Många är nog intresserade.

  183. Jag var moderator
    när ni presenterade vitboken.

  184. Jag kände, precis som
    i ditt engagemang mot antisemitism-

  185. -att du är väldigt engagerad
    i romernas situation i Sverige.

  186. Du frågade om kunskap. Där ökade min
    kunskap under tiden som statsråd.

  187. Förhoppningsvis bidrog jag till
    att hela Sveriges kunskap ökade.

  188. Det som romer hade sagt utan att bli
    trodda visade vitboken vara sant.

  189. Alla övergrepp på romer och resande
    i Sverige-

  190. -går tillbaka till
    Fattigvårdslagstiftningskommittén.

  191. Den gick igenom hur man skulle lösa
    det där med "zigenare" och "tattare".

  192. Det här var alla partier överens om.

  193. I utredning står det:
    "De är svenska medborgare."

  194. "Vi kan inte utvisa dem.
    Vi kan inte heller utrota dem"-

  195. -"men vi kan se till att livet blir
    så eländigt att de väljer att lämna."

  196. Det är starten på en massregistrering
    av romer och resande.

  197. Romer utsattes för sterilisering
    och omhändertaganden av barn.

  198. Det har man inte trott på
    i majoritetssamhället.

  199. Vi har fördomarna
    att romer inte vill bo nånstans.

  200. Man nekades rätt att bosätta sig.

  201. Då var man obefintlig,
    och då fick man inte rösträtt.

  202. Då fick man inte sociala förmåner.

  203. Man fick inte gifta sig, så man fick
    oäkta barn, vilket var jobbigt.

  204. Om man en söndag
    för 70 år sen i Sverige-

  205. -var i en kyrka på söndagsgudstjänst-

  206. -kunde prästen
    läsa upp namn till vanära-

  207. -på de människor som hade hjälpt
    romer med bostad och mat.

  208. Omfattningen och tystnaden kring det
    var för mig okänd innan.

  209. Att göra det känt spelar roll
    i att klara dagens utmaningar.

  210. De som har... Och det säger jag inte
    för att smickra.

  211. De som har stärkt romers ställning
    är den judiska gruppen.

  212. Romerna är med
    på Förintelsens minnesdag-

  213. -och man har ett samarbete mellan
    romska- och judiska ungdomsförbundet.

  214. Det finns
    en otroligt hemsk samhörighet-

  215. -som skapas av utsattheten
    som skapas av Förintelsen.

  216. Det är svårt för mig att begripa
    hur det där hänger ihop-

  217. -men egentligen är det
    den judiska gruppen...

  218. Det var bra uppslutning i den judiska
    gruppen när vi presenterade vitboken.

  219. Det finns struktur och kunskap i den
    judiska gruppen som betyder mycket.

  220. Hur skulle du beskriva utsattheten
    för romer i dag?

  221. Den är ju...
    Det är klart att det är bättre-

  222. -men vi hade registrering
    av Z, halv-Z och kvarts-Z 1997.

  223. Vi har en grupp
    som drabbas av massiva fördomar.

  224. Jag träffar unga romer som inte
    berättar på arbetet att de är romer.

  225. En kvinna, precis färdigutbildad,
    satt på en anställningsintervju.

  226. Den potentiella arbetsgivaren
    ville visa sig fördomsfri och sa:

  227. "Du har mörkare hår.
    Var kommer du ifrån? Är det Spanien?"

  228. "Jag är svensk, men jag är rom",
    sa hon.

  229. Då sa han:
    "Får du jobbet, så berätta inte det."

  230. Det där är på riktigt.
    Det var ett par år sen.

  231. Du har romer och resande som...

  232. Några i vitboken
    har inte berättat för sin man.

  233. En kvinna
    var med om Tattarkravallerna 1948.

  234. Ta -48 med en nypa salt.

  235. Hon hade inte berättat för sin man
    att hon var resande.

  236. Till det har vi EU-migranterna
    och antiziganismen i Europa-

  237. -som också skapar fördomar i Sverige.

  238. -Ger du pengar till tiggande romer?
    -Ja, men jag vill inte moralisera.

  239. Hur tänker du?

  240. Jag har svårt att inte ge-

  241. -men man ska inte sätta sig på höga
    hästar om man gör det eller inte.

  242. Jag har svårt att inte hjälpa en
    människa som har det tuffare än mig-

  243. -ifall jag har möjlighet.

  244. Nu har den diskussionen hamnat
    i skymundan av flyktingkatastrofen.

  245. De senaste årens diskussion om
    EU-migranter som tigger på gatorna-

  246. -har skakat om det svenska samhället.

  247. Om man går förbi en person som sitter
    och sträcker ut pappmuggen-

  248. -och man har barn som vill diskutera
    om det är rätt eller fel att ge...

  249. Nu blir jag personlig. Jag
    hade pratat med min dotter om det.

  250. Jag sa att de har mindre pengar.

  251. Då har man diskussioner om det
    i ett par veckor.

  252. Barn kan ställa svåra frågor.

  253. Hon kunde ropa: "Pappa, hon måste ha
    pengar." Hur hanterar man det?

  254. Hon sa att jag skulle lämna mitt kort
    för att det fanns ju pengar på det.

  255. Jag är inte ensam
    om att ha de diskussionerna.

  256. Vi är inte färdiga med diskussionen
    om hur det förändrar samhället.

  257. Paris. Hur orolig är du
    över det som hände natten till i går?

  258. -I dag, mycket.
    -Varför?

  259. Jag säger så, för att när man
    får perspektiv kan man landa lite.

  260. Därför att det var välorganiserat.
    Det var andra gången just i Paris.

  261. Det finns en professionalitet kring
    detta som vi inte har sett tidigare-

  262. -eller inte vetat om möjligheten.

  263. Det handlar om sju attacker samtidigt
    i en stad som Paris.

  264. Det kräver väldiga resurser.

  265. Jag är orolig. Det är sorgligt.

  266. Terrorismens syfte
    är att skapa skräck.

  267. Skapa oro
    och hota det öppna samhället.

  268. Efter Charlie Hebdo
    samlades parisarna och Frankrike.

  269. Orkar men det nu, eller börjar
    rädslan sätta sig? Jag är orolig.

  270. Är det risk för att kriget
    har kommit till Europa?

  271. Nu såg vi det här
    och så kanske nya terrordåd.

  272. Är det ett nytt mönster,
    en ny verklighet?

  273. Jag hoppas inte det,
    men det finns en risk.

  274. Det som är...

  275. Det som är så obegripligt
    med ISIS-rörelsen...

  276. Man ska alltid vara försiktig
    när politik och Gud blandas samman.

  277. Det är min utgångspunkt.

  278. De som tror att de har Gud
    på sin sida är svåra att prata med.

  279. Man har inga argument kvar.

  280. Här har vi en rörelse
    som vill skapa Guds rike på jorden-

  281. -och kan mörda för att göra det.

  282. Den rörelsen är riktigt farlig.

  283. Vi behöver...
    Det långsiktiga är enkelt men svårt.

  284. Det handlar om demokrati
    och mänskliga rättigheter.

  285. Med Syrien och ISIS
    är det en bit kvar att gå.

  286. Västvärlden kommer att behöva använda
    militärt våld för att stoppa det.

  287. Jag läste Peter Wolodarski i DN-

  288. -om risken att vi går för långt
    i repressiv riktning.

  289. Med det goda syftet att ha koll kan
    det bli för mycket militär på gatan.

  290. -Det är en svår balansgång.
    -Ja.

  291. När det öppna samhället-

  292. -börjar använda metoder
    som inte är det öppna samhällets-

  293. -riskerar vi att skapa en situation-

  294. -där vi öppnar upp för demokratins
    fienden snarare än löser problemet.

  295. Vi kan ge några exempel efter 9/11
    som har lett till det:

  296. Öppnandet av Guantánamo och
    fängslandet utan rättslig prövning-

  297. -och bilderna
    som kablas ut över världen.

  298. USA:s trovärdighet när de pratar om
    demokrati och mänskliga rättigheter-

  299. -blir skadad om man själv
    ägnar sig åt tortyr i förhörssyfte-

  300. -och sätter folk i fängelse
    utan rättslig prövning.

  301. Demokratins styrka är när demokratin
    är moraliskt överlägsen.

  302. När demokratin och rättsstaten
    börjar kompromissa med metoderna-

  303. -är risken stor
    att de bidrar till en radikalisering.

  304. På tal om frågor
    som är obekväma att tala om...

  305. Det finns en rädsla att med de många
    migranter som kommer-

  306. -att där kan finnas människor
    med sympatier för ISIS.

  307. Är du orolig för det?

  308. Säpo har ju hyggliga resurser,
    och här måste Säpo ha kontroll.

  309. Kan de ha det?

  310. Det finns de som inte får stanna här
    för att Säpo gör den bedömningen.

  311. Det tyder på att man har koll
    på personer som kan vara ett hot.

  312. Det är tragiskt att vi landade i det-

  313. -men för mig var det nödvändigt
    att införa gränskontroller-

  314. -och nödvändigt att ha ID-kontroller.

  315. Då vet vi
    vilka som kommer in i Sverige.

  316. När det finns en stor rörelse
    av människor är inte alla bra.

  317. Finns det en risk att Paris
    påverkar frågan om migranter till EU?

  318. Det finns en risk för ökad slutenhet.

  319. Vi har rätt trista värderingar
    redan som det är i Europa.

  320. Det kan alltid bli sämre, men det är
    bedrövligt hur Europas länder sviker-

  321. -i den här flyktingkatastrofen.
    Sverige och Tyskland sviker inte.

  322. I det här ansträngda läget ska man
    veta att detta är lösbart för Europa-

  323. -om man bestämde sig för att hjälpa
    dem som har flytt i närområdet-

  324. -och jobbar med FN:s
    kvotflyktingssystem i flyktinglägren.

  325. Om Sverige tog emot 25 000 per år
    från lägren och andra följde efter-

  326. -skulle vi kunna hjälpa
    nån miljon människor per år.

  327. Om en miljon människor
    får lagliga vägar in i Europa-

  328. -vore det bra för Europa.

  329. Med det systemet
    skulle folk inte sätta sig i båtarna.

  330. Då skulle man veta, om man hade fått
    flyktingstatus från UNHCR-

  331. -att familjen på ett lagligt sätt kan
    ta sig till Österrike eller Sverige.

  332. Då säljer man inte det sista man äger
    och sätter sig på en båt.

  333. Det är ett gigantiskt misslyckande
    på Europanivå, det som just nu pågår.

  334. Det som hände i Paris kan
    försämra viljan att göra nåt åt det.

  335. Det kan dra åt olika håll.
    Solidaritet kan öppna för handling.

  336. Tack! - Nu ska ni som sitter här
    få chans att ställa era frågor.

  337. Upp med en hand!

  338. Här har vi en fråga och en där.

  339. Mikrofon hit först!

  340. -Säg gärna vad ni heter!
    -Hans Kraitsik.

  341. Så fort den socialdemokratiska
    regeringen trädde till-

  342. -var en av deras första åtgärder
    att erkänna Palestina.

  343. Man har inte hört
    så stora protester mot det där.

  344. Du säger att det finns krafter
    som vill motarbeta antisemitism-

  345. -men det här, tycker jag,
    gav eld åt motsatta sidan.

  346. Tack! - Erik, hade din regering
    gjort det om den hade suttit kvar?

  347. -Vi satt i 8 år och gjorde inte det.
    -Var det fel att göra det?

  348. Det var inte
    speciellt skickligt gjort.

  349. Man hade inte en idé
    om vad som skulle ske i nästa skede.

  350. -Men själva erkännandet var okej?
    -Ja...

  351. Du tvekar. Ut med språket!

  352. Ibland är frågor
    inte svarta eller vita.

  353. Jag tror att alla här
    tror på en tvåstatslösning.

  354. Tror man på det måste man erkänna
    både Israel och Palestina-

  355. -annars blir det
    ingen tvåstatslösning.

  356. Var det rättsligt möjligt
    att erkänna Palestina nu-

  357. -när regeringen inte har kontroll
    på både Västbanken och Gaza?

  358. Det är en politisk bedömning om det
    är rätt sätt att bidra till fred.

  359. Folkpartiet har varit kritiska,
    men nu ska jag vara mindre populär...

  360. Jag tycker inte
    att det var lika svartvitt.

  361. Tror du på tvåstatslösning
    behöver du göra ett erkännande.

  362. Men det var skött på ett sätt
    som är bekymmersamt.

  363. Det innebär att vi
    har trassliga relationer med Israel.

  364. Utrikesministern har inte kunnat åka
    till Israel, och det är inte bra.

  365. -Det blev lite långrandigt.
    -Vi har tid. - Varsågod!

  366. Morton Narrowe.

  367. Några av mina muslimska kontakter
    som jag samarbetar med-

  368. -har berättat att de får imamer
    från Turkiet och Saudiarabien.

  369. Pengar har kommit in,
    och vad som sägs i moskéerna...

  370. Finns det nån möjlighet-

  371. -att Sverige kan utbilda imamer-

  372. -så att den religion
    man utövar i Sverige är modern?

  373. Islam har inte haft nån
    upplysningstid eller renässans-

  374. -så den religionen
    ligger kvar i medeltiden.

  375. Det var nåt jag misslyckades med.

  376. Jag hade en idé om att vi behövde
    en imamutbildning i Sverige-

  377. -just av de skäl du pekar på.

  378. Det är inte bra
    att det kommer imamer-

  379. -som har haft hela sin utbildning
    i Saudiarabien.

  380. Då ger man råd till människor som är
    anpassade efter ett annat samhälle-

  381. -ett samhälle som är patriarkalt
    och en diktatur.

  382. Det är heller inte bra när en ung
    människa i Sverige som är muslim-

  383. -behöver åka till Koranskola
    i Saudiarabien.

  384. Du har en uppväxt här-

  385. -men du får ett helt annat
    förhållningssätt till islam där.

  386. Problemet är
    att staten ska vara sekulär.

  387. I teorin skulle regeringen
    kunna köra igång en imamutbildning-

  388. -men det skulle bli konstigt
    om staten vore ansvarig för kursen.

  389. Däremot får prästutbildningarna
    läsa teologin på universitetet.

  390. Det är inte sant att prästerna
    är utanför utbildningssystemet.

  391. Det fanns ett par aktörer.
    Uppsala universitet var på gång-

  392. -och det fanns andra aktörer
    som var på gång.

  393. Jag försökte få fram ett startkapital
    för en sån verksamhet-

  394. -sen måste församlingarna sköta det,
    men det vore bra.

  395. I Frankrike jobbar man
    med imamutbildningar.

  396. I Europa har vi
    en stor andel muslimer i dag.

  397. Alla är inte är troende,
    men relativt många.

  398. Det är en viktig integrationsfråga
    att ha svenskutbildade imamer.

  399. Tror du att det kommer i Sverige?

  400. Jag tror det. Muslimska församlingar
    börjar vilja ta tag i det.

  401. Muslimska organisationer
    lyfter ofta upp det behovet.

  402. Lars Leijonborgs utredning avrådde
    för att staten ska vara sekulär.

  403. Behovet är så stort
    att jag tror att det kommer-

  404. -men det ska inte lyda
    under utbildningsdepartementet.

  405. Här nånstans?
    Jag tyckte att du pekade.

  406. -Nån annan?
    -Vi hade nån på andra raden här.

  407. Tala i micken! Det här bandas av tv.
    Det är inte för att du har fin röst.

  408. Hur ska Sverige förhålla sig
    till återvändare-

  409. -de som har givit sig ut i
    konflikterna och vill komma tillbaka?

  410. -Lätt fråga?
    -Både och.

  411. -Det var ironi.
    -Det är delvis lite lätt.

  412. Man kan börja med det självklara.

  413. Har nån varit och krigat för ISIS-

  414. -ska vi lagföra de människorna.

  415. Det ska vara kriminellt
    att åka på såna terrorresor.

  416. Men även de människorna,
    efter avtjänat straff-

  417. -ska vi klara av att hantera och få
    in på en bana där man inte gör sånt.

  418. Där är det återigen en flathet.

  419. Vi har haft exempel
    som vill ge jobb och bostad till dem.

  420. På lång sikt kanske, men i grunden
    är det en värderingsidé.

  421. Om du strider för såna organisationer
    ska du lagföras.

  422. Är du svensk medborgare
    kommer du tillbaka.

  423. Det kan finnas situationer där du
    inte får rätt att vistas i Sverige.

  424. En svensk medborgare har rätt
    att komma tillbaka men ska lagföras.

  425. Vi måste vara tydligare
    i diskussionerna-

  426. -och förebygga i de områden där vi
    vet att det finns en rekrytering.

  427. Mona Sahlin sa nåt som retade delar
    av den antirasistiska rörelsen.

  428. En journalist ville att jag
    skulle skälla på Mona Sahlin.

  429. Hon sa att det civila ledarskapet
    och muslimska företrädare-

  430. -måste vara med i arbetet
    att förebygga.

  431. De som blev arga
    sa att hon pekade ut muslimer-

  432. -men det råkar vara imamer
    som kanske kan nå de här personerna.

  433. Det råkar vara muslimer som åker
    och krigar. Det är ingen värdering.

  434. Vi måste ställa krav
    på civilsamhället.

  435. De som kommer tillbaka
    ska kunna dömas till fängelse.

  436. Vi har en fråga där.

  437. Om du var minister i dag med ansvar
    för att motverka antisemitismen-

  438. -vad skulle vara din åtgärd då?

  439. Fortsatta insatser för säkerhet
    kring judiska församlingar.

  440. Fortsatt kunskapsbyggande genom
    Svenska kommittén mot antisemitism.

  441. Och också bidra till
    att hela regeringen-

  442. -skulle vara mycket tydlig varje gång
    vi ser antisemitismen dyka upp.

  443. Det finns inte ett grepp
    som löser antisemitismen.

  444. Den har plågat oss i ett par tusen
    år. Det är en kamp varje dag.

  445. Tack! - Fler frågor? Där nere!

  446. Du ska också få ställa en fråga.
    Varsågod!

  447. Henrik Salomon. Tycker du att hot-
    bilden ökar mot judiska församlingen-

  448. -i och med den här invandringen?

  449. Hur hjälper man i så fall
    den judiska församlingen?

  450. De judiska ledarna i Tyskland
    sa att de var glada för invandringen-

  451. -men att det orsakar problem för
    församlingen. Hur hanterar vi detta?

  452. Tack. - Erik?

  453. Hotbilden kan ha ökat, men inte akut.

  454. Paris kan öka det,
    men jag ska inte skrämmas här.

  455. Vi har inte sett
    hela motivet för Paris-

  456. -men i de tidigare terrordåden
    har judar varit en av måltavlorna.

  457. Det var judar och yttrandefrihet.
    Charlie Hebdo var det.

  458. Det finns en ökad hotbild.

  459. Ökar den ytterligare i en situation
    där många människor flyr?

  460. Sannolikt kan den öka
    med fler människor i rörelse.

  461. Man ska vara försiktig
    med saker man inte exakt vet.

  462. I en situation där vi alla är rädda
    ska man vara försiktig med det.

  463. Det kan vara så, vilket var
    förklaringen på förra svaret.

  464. Vi behöver ökad säkerhet,
    och det bör staten hjälpa till med.

  465. Jättetråkigt!

  466. Ingen gillar vakter
    och gränskontroller.

  467. Men vi ska inte leva...

  468. Vi ska aldrig acceptera ett Sverige-

  469. -där en judisk pappa
    säger till sin dotter-

  470. -att inte berätta att hon är judinna.

  471. Det Sverige lever vi i nu,
    så vi har mycket att göra.

  472. På kort sikt handlar det om
    säkerhet för judiska institutioner.

  473. -Driver ni frågan i opposition?
    -Ja.

  474. Vi blir tyvärr nedröstade.
    Demokrati är lite jobbigt.

  475. Innan du får fråga har vi nån där.
    Sen måste vi dra streck.

  476. Får vi ner en mikrofon dit ner,
    sista raden?

  477. -Varsågod!
    -Tack. Ulf Birnik heter jag.

  478. Det har talats om
    information och utbildning.

  479. -Ta micken lite närmare!
    -Ja.

  480. Jag har en fråga som vänder sig
    till det ledande skiktet-

  481. -nämligen regering, riksdag
    och offentliga myndigheter.

  482. Man hör ofta uttalande som,
    om man är snäll, kan kallas "grodor"-

  483. -annars är det missinformation
    eller okunskap.

  484. Jag undrar om man inte
    borde städa framför egen dörr-

  485. -och sätta igång
    ett utbildningsprogram-

  486. -inom riksdag,
    regering och myndigheter-

  487. -och ta fram frågorna
    som har kommit fram i dag?

  488. -På vilket sätt kan man göra det?
    -Tack! Det var en stor fråga.

  489. Vi behöver öka kunskapen
    både kring nationella minoriteter-

  490. -och kring kampen mot antisemitism
    och antiziganism inom det offentliga.

  491. Däremot har jag svårt att säga-

  492. -att andra partiers företrädare
    ska gå hem och plugga.

  493. Vissa uttalanden från politiker
    i Skåne om kampen mot antisemitism-

  494. -är så flata att jag hoppades
    att väljarna skulle rösta bort dem.

  495. Där måste vi våga ta debatten.

  496. Vi måste våga säga
    när nåt handlar om antisemitism.

  497. Det finns legitim kritik mot Israel
    och den konflikten-

  498. -men så fort du närmar dig ett
    kollektivt skuldbeläggande av judar-

  499. -då närmar du dig antisemitismen.

  500. -Där gör SKMA en del.
    -Det får du gärna prata om.

  501. De borde titta på Aktuellt
    och lyssna på Willy Silberstein.

  502. Så ska det låta! - Sista frågan!

  503. Känner du dig skyldig på nåt sätt
    över dagens situation-

  504. -att 80-90 procent inte har
    ID-handlingar när de kommer.

  505. -Det gör att många...
    -Högre!

  506. Känner du dig skyldig
    till den situation vi har i dag?

  507. Tack! - Erik, känner du dig skyldig?

  508. Nej, jag har säkert gjort
    en hel del fel, det gör vi alla-

  509. -men jag känner mig inte skyldig
    för att människor flyr Syrien.

  510. Man måste hela tiden se
    vad som är grundproblemet.

  511. Det finns en diskussion i Sverige
    som man måste förhålla sig till.

  512. "Ni tar hit en massa flyktingar."

  513. Så är det inte riktigt.

  514. När det gäller ID-handlingar
    begär vi nu det när de går på färjor.

  515. Att man på väg till Europa
    slänger ID-handlingar...

  516. Kan vi på nåt sätt göra nåt åt det?

  517. Det finns en ovillkorlig rätt
    att söka asyl.

  518. Det skulle ha varit effektivt om man
    inte får söka asyl utan ID-handling-

  519. -men då landar vi
    i att helt svika asylrätten.

  520. Om det finns andra delar
    är jag beredd att pröva dem.

  521. Jag känner mig skyldig till
    att vi gjorde för lite.

  522. Det finns saker jag gjorde fel,
    men inte det.

  523. Där måste vi sätta punkt.
    En applåd för Erik Ullenhag!

  524. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett samtal om antisemitism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Antisemitism, Historia, Judarnas historia, Palestinafrågan
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Den judiska arbetarrörelsen Bund

Historikern Håkan Blomqvist berättar om den judiska arbetarrörelsen Bund som var verksam i Sverige under 1940- och 1950-talen. Hur mötte bundisterna i Sverige efterkrigstidens nya värld? Rörelsens bas i Polen hade förintats och deras politiska ideal ställdes inför alternativ som stalinism i öster, kapitalism i väster och det sionistiska projektet Israel. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 1

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s utfrågning av politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss