Titta

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Om UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Föreläsningar och diksussioner från Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med tema Mellanöstern. Hur påverkar händelseutvecklingen i Mellanöstern oss i Sverige? Vilken roll spelar Mellanöstern i den akuta flyktingsituationen? Vilka blir Irans utrikespolitiska kärnfrågor? Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik : Är flyktingkris undantag eller ny norm?Dela
  1. Välkommen hit, Anders Danielsson,
    generaldirektör på Migrationsverket.

  2. Vi ska få höra mer om hur ni ser på
    flyktingsituationen och Mellanöstern.

  3. -Varmt välkommen.
    -Tack så mycket.

  4. God förmiddag.
    Tåget från Norrköping var försenat-

  5. -så jag är lite "rush on" här.

  6. Trevligt att vara här.
    Jag ska tala om flyktingsituationen-

  7. -ur Migrationsverket perspektiv.
    Jag har ju inte hela bilden.

  8. Sen kommer Karolina,
    och vi säger säkert delvis samma sak.

  9. Men jag börjar med migration,
    som vi sysslar med. Vad är det?

  10. Enligt forskningen migrerar ungefär
    3 % av jordens befolkning ständigt.

  11. Med 7 miljarder människor så blir det
    drygt 200 miljoner som migrerar.

  12. På 70-talet när jag växte upp var vi
    4 miljarder människor på jordklotet.

  13. 2050 räknar man med
    att vi är 10 miljarder.

  14. Det innebär 300 miljoner migranter,
    men man migrerar ju av olika skäl.

  15. Av de här 200 miljonerna säger man
    att 60 miljoner är på flykt.

  16. 60 miljoner av 210 miljoner på flykt.
    Var finns de?

  17. De flesta är i sitt eget land.
    Det ska man komma ihåg.

  18. Jag tror att UNHCR:s beräkningar
    är att 40 miljoner flyr i hemlandet.

  19. Begreppet "internflyktingar" används.

  20. 18 miljoner-19 miljoner befinner sig
    utanför hemlandet men i närområdet.

  21. Då återstår resten. Av 60 miljoner-

  22. -är enligt de senaste beräkningarna
    1,2 miljoner-2 miljoner asylsökande.

  23. Siffrorna får ställas i relation till
    varandra. Konflikten är nära Europa.

  24. Det blir väldigt påtagligt för oss,
    men kriser och krig pågår hela tiden.

  25. När det var i Burma och Laos kanske
    vi inte hade föreläsningar här.

  26. När det gällde Sydamerika diskuterade
    vi inte flyktingsituationen-

  27. -men nu är det är nära oss.

  28. Vi talar mycket om de senaste åren -
    det som började med krisen i Syrien.

  29. Den är inne på sitt femte år,
    men det är inte bara Syrien.

  30. Av dem som kommer till Europa
    och Sverige är de flesta från Syrien-

  31. -men de är också från Afghanistan,
    där en konflikt pågått i många år.

  32. Många är från Irak,
    där konflikten gått upp och ner.

  33. Många är från Somalia
    och en mångårig konflikt.

  34. Många är från Eritrea.
    Där pågår det inget krig-

  35. -men det är en totalitär stat.
    Folk flyr av andra orsaker.

  36. De flyr för att det är totalitärt,
    och människor är utsatta.

  37. Barnen tvångsrekryteras till armén.
    Eritrea är Afrikas svar på Nordkorea.

  38. Så här lär det fortsätta se ut länge-

  39. -men vi vet ju inte var
    kriserna och konflikterna dyker upp.

  40. Om vi tar Syrien som utgångspunkt
    så har de drygt 20 miljoner invånare.

  41. 4 miljoner, enligt UNHCR:s
    senaste siffror, har lämnat Syrien.

  42. De befinner sig i Turkiet, Jordanien,
    Libanon och på andra platser.

  43. Det är dit
    de har tagit sin tillflykt.

  44. 8 miljoner
    är så kallade internflyktingar.

  45. De flyr inne i landet.
    Sen har vi ett antal kvar.

  46. De är inte flyktingar, utan lever
    under hyfsat ordnade förhållanden-

  47. -men de här kanske 10 miljonerna
    kan vara internflyktingar i morgon.

  48. Världssamfundet
    har nu markerat ganska hårt mot IS.

  49. Frankrike, Förenade Arabemiraten
    och andra går in och bombar.

  50. De har ju inte så precisa bomber
    att de bara träffar IS-människor.

  51. Det drabbar också civilbefolkningen.
    Våldet blir urskillningslöst.

  52. Då blir de i någon mening flyktingar,
    enligt dagens flyktingbegrepp.

  53. Jag vill tydliggöra att begreppet
    "flykting" kommer från FN:s...

  54. Flyktingkonventionen från 1951,
    med ett tilläggsprotokoll från 1967.

  55. "Flykting" är en status
    som Migrationsverket tar beslut om.

  56. Inom EU:s regelverk finns begreppet
    "alternativt skyddsbehövande".

  57. De är inte flyktingar
    enligt konventionen-

  58. -men de utsätts för urskillningslöst
    våld, tortyr, dödsstraff...

  59. De får skydd enligt EU:s regelverk.

  60. De flesta som får skydd i Sverige
    är alternativt skyddsbehövande.

  61. Majoriteten.

  62. En av tre som får skydd i Sverige-

  63. -är flyktingar enligt
    FN:s flyktingkonvention. Ungefär.

  64. Resten har skyddsgrunder som inte är
    relaterade till flyktingkonventionen.

  65. Ja...

  66. Vad har hänt? Det här ska bara
    visa vad som hände på sommaren.

  67. Vi lämnade en prognos i juli.
    Regeringen får 4-5 prognoser om året-

  68. -men vi gör egna prognoser varje dag
    för att kunna bedöma situationer.

  69. Myndigheten ska kunna vara proaktiv
    och ordna bostäder-

  70. -och organisationen
    ska vara rätt bemannad vid rätt tid.

  71. I juli lämnade vi en prognos och sa:
    "70 000-90 000, ungefär."

  72. Sen hände det som hände
    på sensommaren.

  73. Det kunde, såvitt jag vet,
    ingen förutse.

  74. Vad var det som hände? Den svenska
    kurvan ser likadan ut i Europa.

  75. Det var något som hände samtidigt.
    Människor...

  76. Dels blev förhållandena
    i flyktinglägren i Turkiet...

  77. Libanon och Jordanien
    hade i princip stängt gränsen.

  78. I Libanon finns det inget organiserat
    förutom UNHCR:s interventioner.

  79. Staten Libanon gör inget.
    De får klara sig själva.

  80. Man reser tält och presenningar.
    Trycket är gigantiskt.

  81. Jag har besökt det jordanska lägret
    Zaatari, som är 3,5 gånger 3,5 km.

  82. Där bor 135 000 människor, och man
    har byggt ett likadant läger bredvid.

  83. De här länderna har gjort mycket.

  84. Trycket blir stort
    och förhållandena dåliga.

  85. Man har bott där i 3-4 år
    och vill inte vara kvar längre.

  86. Politiken förändras i länderna.
    Situationen blir ohållbar.

  87. I Iran bor 3 miljoner
    afghanska flyktingar i läger.

  88. Många är barn. Hälften av de flyende
    i dag är ungefär barn.

  89. Inte "ungefär barn" -
    ungefär hälften är barn.

  90. Rätt ska vara rätt.

  91. Samtidigt sjönk flyktingsmugglarnas
    pris från 10 000 till 1 000 dollar-

  92. -från Damaskus, Aleppo, Homs
    eller Idlib till Europa.

  93. Europa agerade. Man byggde staket
    i Grekland och Bulgarien.

  94. Politiken förändras, och människor
    drar innan det blir för många staket.

  95. Och något så enkelt
    som väder och vind.

  96. Migrationsverket har en sajt där
    vi följer våghöjden på Medelhavet.

  97. Utifrån den kan vi bedöma
    - inte beräkna, men bedöma-

  98. -antalet människor
    som flyr över Medelhavet.

  99. Nu ska vi skaffa en sajt
    som beräknar snödjupet på Balkan.

  100. Tidigare var rutten över Medelhavet
    den största - den över Libyen.

  101. Nu har den ersatts,
    eller kompletterats-

  102. -av en annan rutt över Balkan.
    Jag ska visa en bild.

  103. Det som har skett, vilket vi skriver
    i vår senaste prognos från oktober-

  104. -är att Sverige gränsar till Turkiet.
    I den här betydelsen gör vi det.

  105. Det har byggts en flyktingkorridor
    från Turkiet och Grekland-

  106. -genom Balkan
    upp i Europa och Skandinavien.

  107. Där finns inga gränskontroller, och
    man kan röra sig fritt genom hela EU.

  108. Det behövs ingen flyktingsmugglare
    för att ta sig in i Europa.

  109. Man måste inte gömma sig i en lastbil
    och dö av koldioxid på en motorväg-

  110. -vilket vi såg bilder på ett tag.
    Man kan vandra fritt.

  111. Den här flyktingkorridoren
    medför att otroligt många människor-

  112. -tar tillfället i akt att
    bokstavligen fotvandra in i Europa.

  113. Det här är svenska bilder
    som ger lite proportioner.

  114. Fram till novembers slut har vi
    fått 149 028 asylsökande i Sverige.

  115. Motsvarande siffra förra året var
    73 000. Det är en ökning på 100 %.

  116. Det har skett
    de senaste tre månaderna.

  117. Nästan 100 000 har sökt asyl
    i Sverige de senaste tre månaderna.

  118. Det är utmanande för Migrationsverket
    och det svenska samhället.

  119. Ni ser att ökningarna...
    Vi behöver inte gå in på detaljer.

  120. Man pratar mycket om Syrien,
    men ökningen är framför allt-

  121. -ensamkommande barn från Afghanistan.
    De är väldigt många.

  122. Så här ser det ut. 32 000
    ensamkommande barn hittills i år.

  123. Vi räknade med 35 000 i prognosen,
    men exaktheten är ganska ointressant.

  124. Poängen med prognosen är att
    bygga en beredskap inför framtiden.

  125. Ni ser själva: 1 500 % ökning på
    ensamkommande barn från Afghanistan.

  126. Barnen kommer ju från Afghanistan,
    men också från flyktingläger i Iran.

  127. Många är födda i Iran
    och har bott där länge.

  128. Sen händer något, vilket jag ska
    försöka beskriva med några bilder.

  129. Vad är det som gör
    att man plötsligt bara ger sig i väg?

  130. Den här hösten har varit en utmaning
    för Migrationsverket och samhället.

  131. Vecka 46
    registrerade vi 10 500 asylsökande.

  132. Det är lätt att drunkna i siffror,
    men 10 500 på en vecka.

  133. Alla ska ju registreras och få mat.

  134. I vårt mottagningssystem
    ligger vi på-

  135. -över 150 000-160 000 människor.
    Det är hela Uppsala.

  136. Alla ska ha någonstans att bo.
    Alla ska ha mat.

  137. Alla ska träffa Migrationsverket.

  138. Alla har behov
    som måste mötas i samhället.

  139. Vi kan själva snöa in på siffror:
    "Det kommer 6 000 den här veckan."

  140. Det är en takt på 300 000 på ett år
    - alltså 6 000 i veckan.

  141. Ingen prognos - en takt. Vi har inte
    varit i närheten av det historiskt.

  142. Alla jämför med Balkan, men det
    var en tillfällig topp på 90 000.

  143. Det var brant upp och brant ner.
    Det här har pågått länge.

  144. Vi talar om 2011, 2012, 2013, 2014,
    nu 2015, och vi gör bedömningen-

  145. -att det även blir 2016, 2017
    och 2018 om inget händer.

  146. Jag återkommer till det, även om
    jag inte kan skåda in i framtiden.

  147. Sverige har... Vi utgår från Syrien.

  148. I januari 2011
    började det med "uprise".

  149. Den syriska säkerhetstjänsten-

  150. -gav sig på papporna
    till barnen som blev arresterade.

  151. Eller hur, Dag?

  152. Det började då i södra Syrien
    vid gränsen mot Jordanien.

  153. Några ungdomar skrev "Frihet till
    folket" på väggarna, lite förenklat.

  154. Det ledde till ett inbördeskrig
    med sekteristiskt våld.

  155. Vi har 1 400 rebellgrupper
    som slåss mot regimen.

  156. Det är inte svart och vitt -
    det är en väldigt komplex konflikt.

  157. Även om al-Assad lägger ner vapnen
    är det inte säkert att det blir fred.

  158. Det finns många grupperingar
    som kanske slåss inbördes-

  159. -och gör anspråk på makten.

  160. Det är ett så kallat proxykrig.

  161. Kriget i Syrien har sin grund mellan
    Saudi och Iran - sunni och shia.

  162. Det måste lösas med Saudi, Iran
    och Turkiet vid förhandlingsbordet.

  163. Det är andra aktörer inblandade.
    Det är där konflikten måste lösas.

  164. Varför denna plötsliga ökning?

  165. Det finns ett antal steg som gäller
    när man råkar ut för en kris.

  166. Det kan vara en skilsmässa eller
    ett dödsfall. Man börjar förneka.

  167. "Det har inte hänt." En förnekelse.
    Det gäller människor som flyr också.

  168. Efter ett tag inser man
    att man får bestämma sig.

  169. "Jag får väl fly
    och bo i lägret ett tag."

  170. Tiden går,
    och efter ett tag blir man desperat.

  171. Tiden går, inget händer, sämre
    förhållanden, inga framtidsutsikter.

  172. "Vad händer med mina barn och mig?"
    Samhället kanske imploderar.

  173. Det går inte
    att vara i lägren längre.

  174. Jag har besökt läger
    i Turkiet, Jordanien och Libanon.

  175. Vissa är fantastiska, andra inte.

  176. Det finns skolsystem
    som UNHCR hjälpt till med.

  177. Jag var en lördag
    i staden Gaziantep i södra Turkiet.

  178. De syriska barnen
    tenterade i turkiska.

  179. De ville komma in på universitetet.
    Framtidstro och välkammade...

  180. Jag frågade hur länge de varit där.
    "Tredje året."

  181. Någonstans uppstår kanske
    en desperation trots allt.

  182. Framkomligheten är avgörande.

  183. Stängda gränser och dåligt väder
    gör det svårt att ta sig vidare.

  184. Flyktvägarna för den här kategorin...

  185. Det är norrut som gäller för alla,
    men framför allt för syrier.

  186. Man kan inte
    söka tillflykt i Saudiarabien.

  187. Det blir Turkiet eller Europa.

  188. Turkiet, Europa eller
    direkt över Turkiet till Europa.

  189. Det här är det vi kallar
    flyktingkorridoren via västra Balkan.

  190. Man passerar ett antal länder.

  191. Vissa är medlemmar i EU, andra inte.

  192. Det är för att åskådliggöra
    det vi kallar den östra rutten.

  193. Den över Libyen och Medelhavet
    talade vi mycket om för något år sen:

  194. Från Libyen över Medelhavet
    till främst Italien.

  195. Lampedusa känner ju alla till.

  196. Det förändras. Byggs det staket
    så byggs det högre stegar.

  197. Folk har en fantastisk förmåga
    att hitta flyktvägar.

  198. Vart pekar det då? Det här är vår
    senaste prognos från oktober 2015.

  199. Vi säger att en prognos är omöjlig
    - det finns för många variabler.

  200. När krisen började
    kunde vi följa utvecklingen i Syrien-

  201. -och var rätt duktiga
    på att träffa rätt på tusentalet.

  202. 2012 hade vi 44 000 asylsökande,
    2013 hade vi 57 000-

  203. -2014 hade vi 81 000, och i år hamnar
    vi på 150 000 - kanske uppåt 200 000.

  204. Det här är svårt. Vi har situationen
    i Syrien och grannländerna.

  205. Det är resvägar och enskilda länders
    agerande - en massa variabler.

  206. Vi bestämde oss: "Om allt annat lika,
    vad händer utifrån EU:s agerande?"

  207. Det ska bilden åskådliggöra.
    Lösningen ligger i EU:s agerande.

  208. EU har 500 miljoner människor.

  209. Om nu fler än en miljon flyr...
    Kom ihåg att alla inte får skydd.

  210. Många saknar skyddsskäl, men
    vi bortser från det ett ögonblick.

  211. Det vore ingen stor sak för EU-

  212. -om alla 28 länder
    solidariskt delade på bördan.

  213. Det är precis det som inte har skett.
    Tilliten till systemet har brustit.

  214. Tyskland, Österrike
    och i synnerhet Sverige-

  215. -har tagit ett gigantiskt ansvar.
    Gigantiskt.

  216. När tilliten kraschar
    slår den sociala fällan igen.

  217. Det är det vi ser nu.
    Enskilda medlemsländer agerar.

  218. Det blir gränskontroller
    och signalpolitik:

  219. "Kom inte hit, för då gör vi så här."

  220. Det blir ett "race to the bottom".
    Utifrån fyra scenarion tänkte vi:

  221. "Hur kommer världen att förändras?"
    Ingen vet, men man kan tänka sig.

  222. Ett är att EU fortsätter på samma
    linje och inte fungerar som union.

  223. Den gemensamma asylpolitiken fungerar
    inte och solidariteten brister.

  224. Det andra: en halvhjärtad kompromiss,
    som hotspots i Grekland och Italien.

  225. Man gör halvhjärtade förstärkningar
    av EU:s yttre gräns.

  226. Det tredje är att varje enskilt land
    börjar agera på eget sätt.

  227. Det ser vi exempel på nu.
    Man sätter upp egna gränskontroller.

  228. Det kan byggas ut fullt ut, och så
    är man tillbaka till före Schengen.

  229. Det fjärde scenariot är
    att EU hittar en fördelningsmekanism.

  230. Utifrån scenariona
    gjorde vi tre beräkningsmodeller-

  231. -som ska symboliseras på bilden.

  232. Den övre, "170 000 plus"-

  233. -men det kan gå ända upp till 400 000
    beroende på hur vi ser på det-

  234. -är utifrån att inget görs i EU.
    Man fortsätter att spela ut varandra.

  235. "Minus 100 000",
    det kan vara ner till 50 000-

  236. -är utifrån
    att man inför gränskontroller-

  237. -eller hittar en fördelningsmekanism.

  238. Man fördelar bördan
    mellan de 28 EU-länderna.

  239. Ja... Sverige har ju också
    börjat agera i den riktningen-

  240. -men inte isolerat från EU:s
    och andra länders agerande.

  241. Det Sverige gör nu beror också
    på hur andra länder agerar.

  242. Antalet asylsökande minskar, men det
    kan nog förklaras av väder och vind-

  243. -snarare än politiken
    och de åtgärder som vidtas nu.

  244. Vi ser på Migrationsverket...

  245. ...att nedgången är likadan varje år.
    Det börjar i december och går neråt.

  246. Historiskt sett har hösten varit den
    tid då det kommer flest asylsökande.

  247. De senaste åren har hösten
    börjat i maj, men så har det sett ut.

  248. Den kunskapen använder vi förstås när
    vi försöker blicka in i framtiden.

  249. Vad är avgörande? Vad händer
    med EU:s överenskommelse med Turkiet?

  250. Införs det
    rörelsebegränsande insatser?

  251. Prioriterar man
    grupper med skyddsbehov?

  252. Hur kommer Tyskland att agera?
    Vi vet inte.

  253. Det finns oerhört många frågetecken.

  254. I vår prognos i oktober-

  255. -intecknade vi att medlemsländerna
    skulle börja agera enskilt.

  256. Vi får se vad det leder till.

  257. Nu landar vi i vad min myndighet
    Migrationsverket sysslar med.

  258. Våra strategier
    är självklart genomtänkta.

  259. Vi ville ha ett sammanhållet
    mottagningssystem av logistiska skäl.

  260. Ni förstår själva: 160 000...

  261. Allt annat lika så räknar vi med
    nästan 300 000 vid utgången av 2016.

  262. Det är som Malmö. 300 000.

  263. Vi ville ha ett sammanhållet system,
    men så ser det inte ut.

  264. Marknaden är fri
    vad gäller boendefrågan.

  265. Det finns inga regler för
    när Migrationsverket kan expropriera.

  266. Vi är beroende av marknaden -
    det som erbjuds.

  267. Det blir ett snabbt växande system,
    stor geografisk spridning-

  268. -extremt hög arbetsbelastning
    och väldigt komplicerad logistik.

  269. Det är det vi ser framför oss.

  270. Vi är väldigt nära
    att sätta folk på gatan.

  271. Det har hänt en gång.
    Det var en natt.

  272. Det blev ett par stycken,
    för några kunde få hjälp av vänner.

  273. Men det har inte hänt sen dess.
    Ta i trä.

  274. Vi slåss timme för timme och dygn
    för dygn för att hitta boendeplatser.

  275. Så ser situationen ut. Många får bo
    på så kallade evakueringsplatser.

  276. Gymnastiksalar, kyrkor...

  277. Det är ingen hållbar lösning, och
    jag avslutar med att förklara varför.

  278. De som får tillstånd i dag
    har väntat i nio månader.

  279. De som söker i dag får vänta i två år
    innan vi kan pröva deras ansökan.

  280. Kön är otroligt lång.

  281. Man kan skälla på Migrationsverket,
    men det hjälper inte.

  282. Vi får anslag från staten varje år.

  283. Utifrån de pengarna kan vi anställa
    och bygga en verksamhet.

  284. Vi sysslar med rättssäkerhet
    och kan inte stämpla igenom beslut.

  285. Vi måste göra prövningar
    och titta på utlänningslagen.

  286. Den 13 april införs nya regler
    och tillfälliga uppehållstillstånd.

  287. Vi får se vad det leder till.
    Har jag någon minut kvar?

  288. -Egentligen inte.
    -Då ska jag vara tyst.

  289. Stort tack, Anders. Vi kommer att...

  290. Vi hoppas hinna med frågor på slutet.
    Om Karolina gör sin presentation-

  291. -så kan ni sätta er här.
    Vi samlar frågor från publiken sen.

  292. Precis som Anders förvarnade om
    och hade helt rätt i-

  293. -så är delar av det jag tänkte säga
    i linje med det Anders sagt.

  294. Vi har nog en väldigt samstämmig syn-

  295. -på läget, vad som händer
    och orsakerna.

  296. Titeln för passet är: "Flyktingkris
    - undantag eller den nya normen?"

  297. Jag började på UNHCR 1999.

  298. Då var ungefär 20 miljoner människor
    på flykt-

  299. -vilket kan jämföras
    med ungefär 60 miljoner i dag.

  300. Det året repatrierade 1,6 miljoner
    människor till sina hemländer-

  301. -jämfört med 2014
    då bara 127 000 miljoner...

  302. Nej, 127 000 människor repatrierade -
    återvände till sina hemländer.

  303. 1999 förlängdes UNHCR:s mandat
    vart femte år av generalförsamlingen.

  304. Så var det fram till 2003.

  305. Då beslutade generalförsamlingen att
    UNHCR:s mandat förlängs automatiskt-

  306. -tills att flyktingkrisen i världen
    har lösts.

  307. Så ser det ju inte ut, så svaret
    kanske är att det är den nya normen.

  308. Sorgligt nog.
    Alla vi som arbetar på UNHCR-

  309. -önskar nog att vi skulle
    bli arbetslösa och få söka nya jobb-

  310. -för att organisationen inte behövs.
    Men så ser det inte ut.

  311. Något som också skiljer 1999
    från dagens situation-

  312. -var att det var mycket tal om kriser
    och långdragna flyktingsituationer.

  313. Det var någon gång då
    som UNHCR tog fram en definition-

  314. -på "protracted refugee situations"
    - långdragna flyktingsituationer.

  315. Det är flyktingsituationer
    som pågått i minst fem år-

  316. -och med
    minst 5 000 berörda flyktingar.

  317. Man hade å ena sidan det,
    och sen ett antal kriser.

  318. Kosovokrisen, Östtimor och Tjetjenien
    var de stora just det året.

  319. Men i dag...
    När vår högkommissarie Guterres-

  320. -talade vid UNHCR:s
    årliga ExCom-möte sa han så här:

  321. "Förr hade vi kriser
    och långdragna flyktingsituationer."

  322. "Nu har vi
    alltmer långdragna kriser."

  323. Det är något som verkligen
    utmärker vårt arbete i dag.

  324. Precis som Anders nämnde
    i sin presentation:

  325. Dels har vi Syrien, Irak
    och Afghanistan.

  326. Det är långdragna krissituationer.

  327. Dessutom finns det ju många
    andra långdragna flyktingsituationer-

  328. -som är i ett mer eller mindre
    krisaktigt läge, samt nya kriser.

  329. I Centralafrikanska republiken,
    Sydsudan-

  330. -Demokratiska republiken Kongo
    och Burundi har det startat igen.

  331. Somalia, förstås.

  332. För vår organisation har det
    inneburit en enorm utmaning-

  333. -att hela tiden vara i beredskap
    för att hantera krissituationer-

  334. -samtidigt som krissituationerna
    är långdragna.

  335. Man måste titta långsiktigt-

  336. -på hur man kan hjälpa flyktingar att
    komma in i länders utvecklingsplaner.

  337. Det jobbar vi mycket med
    runt om i världen.

  338. Hur ser man till-

  339. -att långdragna situationer utanför
    rampljuset ändå blir finansierade-

  340. -när så mycket fokus
    är på ett antal stora kriser?

  341. T.ex. Syrien, Irak, Afghanistan och
    delvis Centralafrikanska republiken.

  342. Anna, du nämnde ju i din inledning:

  343. "Varför nu?"
    Det berörde Anders också.

  344. UNHCR har tittat på Syrien
    och vad som har hänt 2015-

  345. -som har gett en så drastisk ökning
    av syrier som kommer till Europa.

  346. Den främsta anledning vi ser utifrån
    samtal med syriska flyktingar-

  347. -i närområdet, där
    en absolut majoritet befinner sig-

  348. -är att många har förlorat hoppet
    om en lösning på krisen i Syrien.

  349. Det är väldigt vanligt...

  350. Knappt 90 % av världens flyktingar-

  351. -befinner sig
    i utvecklingsländer i närområden.

  352. Det är för att snabbt kunna återvända
    till hemländerna när det är möjligt.

  353. Det har varit
    de flesta syriers önskan och dröm-

  354. -att kunna återvända till Syrien
    och återuppbygga sina liv.

  355. Men konflikten är inne på femte året,
    och många tänker kanske:

  356. "Att mitt barn inte
    får fullgod skolgång under något år"-

  357. -"är kanske okej, men fem år..."

  358. Då börjar det verkligen påverka
    hela ens framtid, potentiellt sett.

  359. Den andra orsaken vi ser,
    och som många vittnar om-

  360. -är att de vid flykten
    hade med sig besparingar-

  361. -till Libanon, Jordanien och Turkiet.

  362. Efter flera år som flyktingar
    har besparingarna tagit slut.

  363. Samtidigt, den tredje orsaken:

  364. De appeller för finansiering-

  365. -som UNHCR har utfärdat tillsammans
    med samarbetspartner i området-

  366. -är kraftigt underfinansierade.

  367. Ni hörde säkert om World Food Program
    i somras.

  368. De var tvungna att
    skära ner sin matassistans med 30 %.

  369. Då förlorade många verkligen hoppet-

  370. -och kände att det internationella
    samfundet övergav dem.

  371. Det här ser vi som bidragande orsaker
    till "Varför just nu?"

  372. Och så förstås väderförhållandena-

  373. -och rutten från Turkiet till
    Grekland, som har ökat kraftigt i år.

  374. Tidigare år var det ju framför allt
    till Italien som flyktingar anlände.

  375. Om man tittar... Vi skippar dem.

  376. UNHCR har rekommenderat till EU...
    Redan i slutet av 2013-

  377. -efter Lampedusa-katastrofen
    när drygt 300 människor drunknade-

  378. -har UNHCR
    fört fram rekommendationer-

  379. -till EU:s ledarskap och länder.

  380. Vi publicerade "Central Mediterranean
    Sea Initiative" i slutet av 2013.

  381. Det innehöll rekommendationer
    om vad vi ansågs behövde göras.

  382. Vi ville framför allt minska antalet
    drunkningsolyckor på Medelhavet-

  383. -och göra det möjligt för syrier-

  384. -att söka och få asyl i Europa
    på laglig väg.

  385. Det första är att det krävs
    en gemensam och koordinerad respons.

  386. Inte att länder agerar individuellt-

  387. -utan att man använder det gemensamma
    regelverk som finns inom EU.

  388. Man bör implementera det
    på ett samstämmigt sätt-

  389. -ta ansvar tillsammans
    och dela på ansvaret.

  390. Stöd till länderna vid Medelhavet -
    främst Grekland och Italien.

  391. I år har det kommit...
    Jag tittade i morse.

  392. 886 262 flyktingar och migranter-

  393. -har anlänt vid Medelhavets kust
    sen början av året.

  394. Det är förstås omöjligt
    för Grekland och Italien-

  395. -främst för Grekland, som tagit emot
    700 000 - att hantera det själva.

  396. Stöd till de länderna
    för att stärka deras kapacitet-

  397. -att kunna erbjuda en mottagning
    och registrera de anlända.

  398. I "Central Mediterranean
    Sea Initiative"-

  399. -rekommenderade vi en omfördelning av
    asylsökande i Grekland och Turkiet.

  400. Vi vill sprida ansvaret
    mellan EU-länderna-

  401. -och göra det möjligt
    för Grekland och Italien-

  402. -att ta sitt ansvar
    och registrera dem som kommer.

  403. Vi har uppmanat länder
    att öka kvoter för vidarebosättning.

  404. Vi har uppmanat EU-länder som inte
    tar emot flyktingar på en kvot-

  405. -att bygga upp sådana system.

  406. Fler lagliga vägar att nå Europa på.

  407. Det skulle göra det möjligt för
    flyktingar att ta sig till Europa-

  408. -utan att behöva lägga liv och pengar
    i händerna på människosmugglare.

  409. Vi har framför allt uppmanat till att
    öka möjligheter till återföreningar.

  410. Många som sätter sig
    i de här båtarna-

  411. -har familjemedlemmar
    som har asyl i europeiska länder.

  412. Vi har uppmanat till
    att stärka integrationsmöjligheterna.

  413. Som Anders sa går det
    en flyktingkorridor genom Europa.

  414. Det pågår en folkvandring.
    Det finns flera orsaker till det-

  415. -men en är att trots vårt
    på papperet gemensamma asylsystem-

  416. -så ser det väldigt olika ut
    i praktiken.

  417. Många har bristfälliga integrations-
    program och mottagningsmöjligheter.

  418. Alla har asylprocesser på plats-

  419. -men när det gäller integration
    är det väldigt bristfälligt.

  420. Vi jobbar med de baltiska länderna.

  421. Vi hjälper dem att bygga upp
    ett integrationsprogram-

  422. -så att människor upplever
    att de är mottagar- och asylländer.

  423. "Countries of durable solutions"
    - inte bara transitländer.

  424. Vi vill ha
    ett snabbt och humant återvändande-

  425. -för dem som inte räknas som
    flykting eller övrig skyddsbehövande.

  426. De ska inte
    ta platser på mottagningarna.

  427. Vi vill öka det humanitära biståndet
    och utvecklingsbiståndet-

  428. -till grannländerna kring Syrien
    i det här fallet.

  429. Bara kort som avslutning:
    Utmaningar och möjligheter.

  430. Det här är nog
    en av de svåraste flyktingkriserna-

  431. -som UNHCR har upplevt.

  432. Vi har ju jobbat
    med väldigt många flyktingkriser-

  433. -genom våra drygt sextio år.

  434. En av svårigheterna,
    eller utmaningarna-

  435. -är just den här folkvandringen.

  436. Till en början, och till viss del
    är det så fortfarande-

  437. -fanns det inte
    en gemensam, koordinerad respons-

  438. -trots det gemensamma regelverket.

  439. Olika länder tillämpade
    genom sin politik bestämmelserna-

  440. -på ett sätt
    som passade deras politik.

  441. Många signalerade:
    "Kom inte hit och sök asyl."

  442. Det har bidragit till-

  443. -att många av dem som
    kommer till Europa som flyktingar-

  444. -har en bild av
    vad de olika länderna står för-

  445. -vad gäller värderingar, värdegrunder
    och skyddssystem.

  446. Det är oerhört svårt att bryta.
    Exempelvis Slovenien och Kroatien...

  447. Myndigheterna där försöker uppmana-

  448. -dem som kommer till Slovenien
    och Kroatien att söka asyl.

  449. På gränsen mellan Slovenien
    och Österrike finns det en skylt.

  450. Det står: "Du har rätt
    att söka asyl i Slovenien."

  451. Det delas ut information,
    men ingen vill söka asyl där.

  452. Å andra sidan: Om det skulle ändras
    och folk börjar söka asyl där-

  453. -så är inte mottagningsförhållandena
    eller kapaciteten anpassad till det.

  454. Men inte alla länder
    bygger taggtrådsstängsel.

  455. De baltiska länderna diskuterade
    sin medverkan i omfördelningen.

  456. Sen beslutade man att vara med.

  457. Myndighetspersoner har försökt att
    få personer på Lesbos och Lampedusa-

  458. -att skriva upp sig för att resa
    till Litauen eller Estland.

  459. Ingen har velat. Alla vill till
    Tyskland, Sverige och några andra.

  460. Det är svårt att bryta-

  461. -men möjligheten vi ser
    är att det här kan...

  462. Om omfördelningen
    och det delade ansvaret tillämpas-

  463. -så kan man omvandla-

  464. -åtminstone en del nuvarande
    transitländer till mottagarländer.

  465. På så sätt
    utvidgas skyddsområdet inom EU.

  466. -Tack.
    -Stort tack, Karolina.

  467. Ni kan sätta er här framme.

  468. Vi ska ta frågor och kommentarer.
    Vi har en här.

  469. Varsågod.

  470. Hej! Jag heter Eva Zetterberg
    och är ordförande i Operation 1325.

  471. Tack för strålande presentationer.
    Två frågor till Anders Danielsson:

  472. Det ena gäller lagliga vägar-

  473. -i ljuset av regeringens
    beslut att ändra asylreglerna.

  474. Skulle det inte kunna kombineras
    med att öppna några lagliga vägar?

  475. Att se till att det blir möjligt.
    Andra frågan rör Migrationsverket.

  476. Som god man för två ensamkommande
    flyktingbarn har jag konstaterat-

  477. -att er administration inte verkar ha
    anpassats till den nya situationen.

  478. Man har fortfarande väldigt utdragna
    procedurer och all administration.

  479. Jag tänker inte bara på goda män.

  480. Verkets anställda
    tvingas göra rutinåtgärder-

  481. -som borde kunna förändras
    i en ändrad situation.

  482. Tack. Ska vi ta en till?

  483. Finns det fler frågor? Där?

  484. Mikrofon.

  485. Jag heter Lars Hessler.

  486. Jag är imponerad av den logistik
    som Migrationsverket klarar av-

  487. -men om man tittar några år framåt
    med kanske 100 000 per år:

  488. Någonstans finns det väl
    en rent fysisk gräns i Sverige?

  489. Det råder ju bostadsbrist
    även för "vanliga svenskar".

  490. Jag går inte ens in på skolor
    och sådant, men rent bostadsmässigt:

  491. -Finns det någon gräns? Tack.
    -Tack. Anders, ska du svara?

  492. Lagliga vägar diskuteras
    och bör kanske definieras.

  493. Asylrätten kanske är lite uråldrig-

  494. -men den förutsätter
    att man lämnar ett hemland-

  495. -och tar sig till asyllandet.

  496. Det diskuteras då och då. Folk
    genomgår ju fruktansvärda lidanden-

  497. -för att ta sig till ett asylland,
    helt i onödan.

  498. Men det går inte
    om enskilda länder gör det här.

  499. Skulle Sverige humanitärt säga:
    "Vi ska ha lagliga vägar hit."

  500. Ni kan föreställa er.
    Det här bygger på solidaritet.

  501. En gemensam hållning är ju möjlig.
    Precis som asylrätten är global-

  502. -så måste den lösningen vara det.
    Jag ser att du nickar.

  503. Det går inte med ensidiga lösningar.
    Systemet skulle snabbt braka ihop.

  504. Man kan ha åsikter om hur vi jobbar,
    men vi har fått en enorm ökning.

  505. Vi hade 6 000 ensamkommande barn i
    fjol, nu har vi haft 32 000 hittills.

  506. Jag vill se den myndighet
    som klarar en ökning på 600 %.

  507. Föreställ er Skatteverkets direktör:
    "Hur många deklarationer får ni?"

  508. "4 miljoner."
    "Nästa år blir det 30 miljoner."

  509. "Oj. Då får vi nog göra något."

  510. Vi ser över hela barnprocessen nu.
    Det är lättare sagt än gjort.

  511. Det är en grannlaga uppgift.
    Hemvist och identitet ska prövas.

  512. Det är inte bara...
    Många vill utnyttja systemet.

  513. Många saknar id-handlingar.
    Det ska utredas.

  514. Det andra är: Är det ett barn?

  515. Läkarföreningen är inte med oss
    och gör inga åldersbedömningar.

  516. Nu har regeringen aviserat det
    i sitt senaste initiativ.

  517. Ingen vore gladare än jag för mindre
    byråkrati, men frågan är komplex.

  518. Barn har rättigheter här.
    Alla får offentligt biträde.

  519. Det framgår inte av någon konvention.
    Vi tittar på barnkonventionen.

  520. Alla barn får god man här.
    Så är det inte i övriga Europa.

  521. Tummar man på det
    kan man minska byråkratin-

  522. -men det krävs politiska beslut
    på det och vad det innebär.

  523. Nog går det att göra något.
    Fysisk gräns i Sverige...

  524. Jag har varit tydlig i många år:
    Det är dags att börja bygga.

  525. Det är bara utifrån mitt uppdrag.
    Det har jag pratat om i flera år.

  526. Jag tror inte att man kan svara på
    om det finns någon gräns.

  527. "Hur långt är ett snöre?"
    Det går inte att svara.

  528. Jag kan inte svara.
    Jag är ingen politiker.

  529. Det blir ju enorma påfrestningar
    på Migrationsverket och samhället.

  530. Det är skola, socialtjänst, sjukvård,
    polis och annat.

  531. Det här följer på en bostadspolitik
    som inte har fungerat på många år.

  532. Vi vill ha prefabricerade hus, till
    en lägre kostnad än Bert Karlssons-

  533. -men det krävs ju politiska beslut
    för att låta uppföra dem.

  534. -Det får signaleffekter i sin tur.
    -Tack.

  535. Karolina, UNHCR
    är ju en del av FN-organisationen.

  536. Din högsta chef Guterres har varit
    tydligt med att flyktingsituationen-

  537. -tyder på ett underskott av fred.

  538. Politiska kriser ligger bakom
    de flesta strömningarna.

  539. Inte konflikter mellan stater
    utan mellan grupperingar.

  540. Att skapa lösningar inom länder är
    en utmaning för FN:s politiska del.

  541. På något sätt får ni
    i den humanitära, responsiva delen-

  542. -ta konsekvenserna av att
    FN:s politiska gren inte fungerar-

  543. -vad gäller fred och säkerhet
    i Syrien, Irak och andra länder.

  544. Hur är det att jobba med det?
    Tänker ni på det?

  545. Det är ändå
    två sidor av samma organisation.

  546. Det stämmer, och vår nuvarande
    högkommissarie har varit mycket...

  547. Han har ju verkat under en period-

  548. -då femton nya kriser de senaste fem
    åren har startat eller återstartat.

  549. Det har blivit tydligt,
    och så få har kunnat repatriera.

  550. Bara politiska lösningar
    kan hindra att folk tvingas fly-

  551. -och göra det möjligt att återvända.

  552. Han har ju varit mer politisk
    än många av våra tidigare chefer.

  553. Han har tryckt på att det måste till
    politiska lösningar.

  554. Vi fortsätter ju
    att vara den humanitära delen.

  555. Det är dock så att i år,
    om ett par veckor-

  556. -så behandlar kommissariatets årliga
    dialog om skyddsutmaningar orsaker.

  557. Varför tvingas människor på flykt
    eller blir statslösa?

  558. Det är en annan del av vårt mandat.

  559. Man kommer
    att se på mottagandet av flyktingar.

  560. Hur mottagande, integration och
    möjligheten att bygga ett nytt liv-

  561. -stärker kapaciteten att senare bidra
    till att återbygga ens forna land.

  562. Många återvänder ju och bygger upp
    ett land som förstörts under krig.

  563. Annars påverkar UNHCR inte
    de politiska lösningarna-

  564. -förutom att vi
    samlar in information-

  565. -om hur situationen ser ut
    i olika länder.

  566. Det kommer in i FN-systemet och kan
    informera analyser av hur läget är.

  567. Framför allt talar vi med flyktingar
    som precis har kommit över en gräns.

  568. De berättar vad som har hänt
    i byarna som de flyr från.

  569. Det ger en indikation på
    om en ökning av en kris är på väg.

  570. På så sätt kan materialet användas
    i ett förebyggande syfte.

  571. Anders, du har en bakgrund i Säpo.

  572. Situationen i Mellanöstern
    medför ett ökat terrorhot mot Europa.

  573. Vid Paris-attackerna framkom det
    att en av gärningsmännen-

  574. -hade kommit som flykting
    till Grekland från Syrien.

  575. Hur ser du på bristen på kontroll
    över vilka som kommer?

  576. Ökar risken för terrorhandlingar här?

  577. Hur ser du på det här flödet,
    och hur oroad ska man vara?

  578. Det går knappt att svara på.
    Vi gör exkluderingsutredningar.

  579. -Ni förstår att om 100 000 söker...
    -Närmare mikrofonen.

  580. Vi gör exkluderingsutredningar.
    Man har inte rätt till skydd-

  581. -om man har begått terrorbrott
    eller krigsbrott. Då exkluderas man.

  582. Vi gör utredningarna
    tillsammans med Säkerhetspolisen.

  583. Alla förstår ju
    att det nätet är ganska grovmaskigt.

  584. Alltså: Har du förmåga och avsikt,
    som vi uttryckte det på Säpo-

  585. -att begå terrorhandling i Europa
    så är möjligheterna goda.

  586. Säkerhetstjänsten
    får ju aldrig misslyckas.

  587. En terrorist
    kan misslyckas ett antal gånger.

  588. De kan ju bara skicka någon ny.

  589. En säkerhetstjänst får aldrig
    misslyckas, och det är en utmaning.

  590. Men man kan vända på perspektivet:
    Vem vill bita den hand som föder en?

  591. Om Europa hjälper människor
    som flyr undan krig och förföljelse-

  592. -så kanske man inte
    ska ge sig på de länderna.

  593. Malena Rembe där, min chefsanalytiker
    på Säpo, skrev en artikel om det.

  594. Det fångade mitt intresse
    och skänker en viss tanke-

  595. -till hur man agerar
    och vilka följder det kan få.

  596. Det är svårt, och det finns inga
    garantier. Vi har en global värld.

  597. Det är ju så vi vill ha det,
    och detta kanske är en konsekvens.

  598. -Karolina, vill du avsluta?
    -Det är viktigt att dessa hotspots...

  599. ...som ska etableras...
    Det är bara ett par på plats.

  600. Tanken är att alla som anländer
    till Europa via Medelhavet-

  601. -ska registreras, lämna fingeravtryck
    och genomgå en säkerhetskontroll.

  602. Europol är involverade,
    men än så länge fungerar det inte.

  603. Människorna som kommer ser inga
    incitament att registrera sig där.

  604. De ser fördelarna
    med att bara resa vidare-

  605. -och söka asyl, eftersom Europa inte
    har tagit ett gemensamt ansvar.

  606. Det är dags att avsluta.
    Tack till Karolina och Anders.

  607. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingmottagande, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.