Titta

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Om UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Föreläsningar och diksussioner från Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med tema Mellanöstern. Hur påverkar händelseutvecklingen i Mellanöstern oss i Sverige? Vilken roll spelar Mellanöstern i den akuta flyktingsituationen? Vilka blir Irans utrikespolitiska kärnfrågor? Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik : Irans kärnfrågor i utrikespolitikenDela
  1. Välkomna tillbaka.
    Vi ska gå in på Iran-

  2. -en av nyckelaktörerna
    i den här regionen-

  3. -och vilka som är
    Irans kärnfrågor i utrikespolitiken.

  4. Vad händer sen kärnteknikavtalet
    slöts i juli 2015?

  5. Vad kan vi förvänta oss
    av president Rouhani-

  6. -och hans diplomatiska motparter
    på kortare och på längre sikt?

  7. Vi är mycket glada att kunna välkomna
    forskaren Rouzbeh Parsi...

  8. ...lektor i mänskliga rättigheter
    vid Lunds universitet. - Välkommen.

  9. Tack och god förmiddag.
    Jag står mellan er och er lunch-

  10. -men jag ska försöka
    att inte utmana ödet för mycket.

  11. Jag är även lektor i historia
    och har pysslat med Iran i många år.

  12. Jag ska försöka ge er en presentation
    om de förändringar som har ägt rum-

  13. -just i samband
    med det avtal som slöts i juli i år.

  14. Det som hände i juli är att Iran
    och FN:s säkerhetsråds fem medlemmar-

  15. -plus Tyskland, P5+1,
    skrev under ett avtal-

  16. -som kallas för
    Joint Comprehensive Plan of Action.

  17. Detta avtal ska reglera Irans
    möjlighet till anrikning av uran-

  18. -vilket är ett steg
    mot att skaffa sig kärnvapen.

  19. Man vill se till
    att de inte kan utveckla kärnvapen-

  20. -utifrån de industriella kunskaperna.

  21. Detta kommer sig av att man
    har fört förhandlingar ända sen 2003.

  22. Det är EU
    som har lett förhandlingarna-

  23. -i form av EU:s höga representant
    Federica Mogherini med företrädare.

  24. Men det som har gjort
    att det ledde till ett resultat-

  25. -vilket gör att vi har den förändrade
    situation vi har i Mellanöstern-

  26. -är att USA och Iran efter 35 år
    av fiendskap kunde förhandla.

  27. Detta är mycket stort.

  28. Man har i 35 års tid inte bara
    aktivt undvikit varandra-

  29. -utan gett sina diplomater order
    om att inte skaka hand-

  30. -inte låtsas om varandra
    och barnsligt ignorera varandra.

  31. Men sen 2013 har man fört
    hemliga förhandlingar följt av öppna-

  32. -och detta har blivit avdramatiserat-

  33. -i en sån utsträckning
    att det inte ens är nyheter.

  34. Som Kerry, USA:s utrikesminister, sa:

  35. "När vi vill veta nånting
    så e-mejlar vi dem, och de svarar."

  36. Det är inte lika dramatiskt
    som när de undvek varandra-

  37. -i korridorerna
    i FN-byggnaden i New York.

  38. Man fick ett tillfälligt avtal 2013.
    Sen harvade man på tills i juli i år-

  39. -som man hade satt som deadline, och
    kom fram till ett slutgiltigt avtal-

  40. -ett avtal
    som i princip för all framtid-

  41. -ska reglera vad Iran
    får och inte får göra med kärnteknik.

  42. Jag ska inte gå in på detaljer.

  43. Man kan uttrycka det så här:
    Avtalet är viktigt av två skäl.

  44. Det löser den akuta frågan
    om Irans kärnteknikprogram-

  45. -och det stärker ansträngningarna
    för att förhindra kärnvapenspridning.

  46. Det sätter en standard
    för hur man ska gå till väga.

  47. Jag menar inte
    tio år långa fruktlösa förhandlingar-

  48. -men vad som ska regleras
    och hur det ska regleras.

  49. Det handlar om att stänga till
    alla metoder som finns-

  50. -för att anrika uran till en sån nivå
    att man kan framställa en atombomb.

  51. Det är det avtalet syftar till.

  52. Jag vill ge er nånting mot alla
    tidningsankor om vad det innebär.

  53. Mycket av den här debatten
    har ju ägt rum i USA.

  54. Ni kanske vet
    att den amerikanska politiken-

  55. -är en aning dysfunktionell,
    framför allt i kongressen-

  56. -så det vi vet och kan veta-

  57. -försvinner i kakafonin
    av halvsanningar och direkta lögner.

  58. Jag och andra tekniknördar med mig
    följde plågsamt-

  59. -de utfrågningar Kerry utsattes för
    i kongressen i totalt tretton timmar.

  60. Den politiska diskussionen om frågan-

  61. -har lite att göra med
    den faktiska sakfrågan.

  62. Kerry kan sitta där och säga:
    "Vi skrev så här och menade så här."

  63. Kongressledamoten säger:
    "Du har fel."

  64. Vem satt där och skrev,
    och vem påstår sig veta bäst?

  65. Detta innebär att avtalet
    gör alla Irans åtaganden-

  66. -när det kommer till
    icke-spridningsavtalet permanenta.

  67. Tilläggsprotokollet
    som Iran delvis har följt-

  68. -men inte ratificerat
    kommer att bli så.

  69. Det ger ännu striktare inspektioner.

  70. Det blir ett tak på hur mycket Iran
    får anrika uran i termer av mängden-

  71. -för det handlar om
    hur många vapen det kan bli.

  72. Man minskar mängden som får finnas
    vid varje givet ögonblick i Iran-

  73. -så att det inte räcker
    till att framställa ett vapen.

  74. En del av restriktionerna gäller
    i femton år, en del i tjugo år-

  75. -men de strikta inspektionerna
    är permanenta.

  76. Det är inte som yoghurt i kylskåpet,
    de går inte ut, de gäller alltid.

  77. Skulle Iran bryta mot avtalet finns
    det en kontrollmekanism och instans-

  78. -och genom den
    kan man föra tillbaka de sanktioner-

  79. -som man nu ska lyfta
    om Iran följer avtalet.

  80. Gör inte Iran det
    kommer sanktionerna tillbaka direkt.

  81. Iran får aldrig anrika mer än vad som
    krävs för att driva kärnkraftverk-

  82. -alternativt producera de isotoper
    som behövs till vård och forskning.

  83. Det finns ingenting i avtalet
    som "ger" Iran nån sorts rätt-

  84. -att gå ytterligare steg närmare
    ett kärnvapen.

  85. Det är viktigt att komma ihåg.

  86. Vad är det då för land? Iran är
    sällan i rubrikerna för nåt bra.

  87. Det var väl en gång de vann en Oscar,
    i övrigt är det mest elände.

  88. Det är ett land
    som har gjort många perplexa-

  89. -just därför att statsskicket är
    lite av ett sånt där omöjligt djur.

  90. Det är å ena sidan en teokrati,
    ledaren är ett religiöst överhuvud-

  91. -och i det avseendet
    är det en ISLAMISK republik.

  92. Man har sin religion som grund
    för hur staten ska skötas-

  93. -och den definierar vardagliga saker,
    som att kvinnor måste ha slöja-

  94. -i det offentliga utrymmet.

  95. Å andra sidan är Iran också
    en islamisk REPUBLIK.

  96. Där finns också
    element av folkvalda institutioner-

  97. -som ger legitimitet åt systemet,
    som är sprunget ur en revolution.

  98. Iran har haft regelbundna val,
    trots krig och elände, ända sen 1980.

  99. Valen är inte demokratiska
    som vi förstår det-

  100. -i meningen
    att vem som helst får ställa upp-

  101. -men de är öppna inom vissa gränser.

  102. Jag ska berätta var gränserna går
    och hur de fluktuerar.

  103. Systemet varierar i sin tolerans-

  104. -för vem som får ställa upp och
    vad som får dryftas i valkampanjerna.

  105. Det är inte en regelrätt diktatur.

  106. Det är inte
    mr Blofeld i en "James Bond"-film-

  107. -som klurar ut nya ondskefullheter.

  108. Det är en oligarki, ett fåvälde.
    Olika kretsar besitter makt-

  109. -inom underrättelseverksamheten,
    militären, affärsvärlden-

  110. -och de har institutioner
    med personer som är sammankopplade.

  111. Det bästa sättet att förstå det är
    att tänka sig ett socialt nätverk.

  112. De är inte i huvudsak kopplade
    till varandra i ideologisk mening-

  113. -utan det handlar om var de
    gick i skolan, vem de är gift med-

  114. -var de gjorde militärtjänstgöring
    och vad de studerade.

  115. De bygger upp ett nätverk,
    precis som vi-

  116. -men nätverken har politiska drag,
    som sällan syns-

  117. -eftersom det här inte
    står på deras kontorsdörrar-

  118. -att de är gifta med x
    eller tjänstgjorde vid fronten där.

  119. Men det är
    de kopplingarna som ger dem makt.

  120. Det är inte helt uppenbart
    vilka de är-

  121. -eller vilken tyngd de har.

  122. Vi måste skilja på deras
    offentliga, formella benämning-

  123. -och alla andra dimensioner
    som har gjort att de har nått dit.

  124. När man ska prata om Iran
    blir det lätt kremlologi-

  125. -alltså som när vi försökte gissa
    vem som styrde Sovjetunionen-

  126. -beroende på
    vem som skakade hand med vem-

  127. -och vem som inte dök upp
    för att man var "förkyld".

  128. Den aspekten gör att det är lätt
    att spekulera lite väl fritt-

  129. -och bygga upp fantasifulla scenarier
    om varför de gör som de gör.

  130. Det här är Irans högste ledare,
    Ali Khamenei.

  131. Han är Irans andre högste ledare,
    för de sitter tills de avsätts-

  132. -vilket ännu inte har skett,
    så de påminner om påven.

  133. Den förste, Khomeini,
    grundade republiken.

  134. Han var den som ledde revolutionen
    som ledde till republiken.

  135. Den här bilden är en illustration
    över hur komplicerat det här är.

  136. Det är en teokrati
    med utnämnda institutioner-

  137. -och även folkvalda institutioner.

  138. Det här är som en oljetanker,
    det är ett trögrörligt system-

  139. -för instanserna blockar varandra-

  140. -så fort nån av dem
    vill göra nåt allt för radikalt.

  141. Mer grundläggande samhälleliga
    problem har man inte kunnat lösa-

  142. -för den som vill nåt blir blockad,
    men man har också skapat stabilitet.

  143. De har inte kunnat ta korkade beslut,
    för nån har blockat de besluten.

  144. Men vi ser att den högste ledaren,
    längst till vänster högst upp-

  145. -utnämner cheferna
    för vissa institutioner:

  146. De väpnade styrkorna,
    personen som leder rättsväsendet-

  147. -och institutionen
    Expediency Council.

  148. Han är å andra sidan själv också vald
    genom expertrådet-

  149. -men det viktiga är väktarrådet,
    den lite streckade saken.

  150. Det är filtret
    som alla föräldrar vill ha-

  151. -så att barnen inte
    tittar på konstiga saker på nätet.

  152. Det där filtret hindrar befolkningen-

  153. -att genom sin rösträtt
    välja precis vem de vill.

  154. Kandidaterna till valda institutioner
    som parlamentet och presidentposten-

  155. -och även expertrådet
    som i sin tur utser "påven"...

  156. Alla de kandidaterna måste först
    godkännas av väktarrådet.

  157. På det viset
    kan man snäva in utrymmet-

  158. -för det demokratiska spelet-

  159. -där de ändå tävlar mot varandra
    om att bli valda och få makt.

  160. Det är ett sätt att förhindra att
    det blir för mycket av en republik-

  161. -men ändå behålla en grundkärna
    som ledarna har bestämt innehållet i-

  162. -och hur den ska förbli.

  163. Den iranska utrikespolitiken är en
    förlängning av dess inrikespolitik.

  164. Precis som vi inte förstår USA:s
    utrikespolitik utan inrikespolitiken-

  165. -förstår vi inte Irans utrikespolitik
    utan att titta på-

  166. -hur de går till väga
    med sin inrikespolitik-

  167. -så den politiska scenen
    är väldigt mångbottnad.

  168. Det är alltså varken en demokrati
    eller en fullödig diktatur-

  169. -utan det är ett fåvälde med
    olika kretsar med människor med makt.

  170. Eftersom Iran har
    en relativt livaktig press-

  171. -som också alltid är inom gränserna-

  172. -så innebär det att alla politiska
    grupperingar har sina egna tidningar.

  173. Vi vet mer om käbblet, knivhuggen och
    sticken än vad vi annars skulle göra-

  174. -därför att de använder sig av media
    för att smutskasta varandra.

  175. Det är en "gutter press",
    som det heter på engelska.

  176. Den befinner sig i rännstenen
    men har också en demokratisk effekt-

  177. -eftersom den berättar
    mycket mer om det politiska spelet-

  178. -än vad vi annars hade vetat,
    för det hade inte varit offentligt.

  179. Om man kan smutskasta motståndaren,
    så varför inte?

  180. Vi vet alltså mer än vad vi borde.

  181. Då det är ett system där alla anser
    att de ska vara med och besluta-

  182. -är det också svårt att veta
    vem som för den faktiska talan.

  183. Detta blir tydligt
    i utrikespolitiken.

  184. Vi lever alla i illusionen att
    landet är enat i utrikespolitiken.

  185. De kan vara oense om allt,
    men i utrikespolitik har man en röst.

  186. Det stämmer inte i nåt land,
    framför allt inte i Iran-

  187. -för vi på utsidan är intresserade
    av vad gubbarna i skägg har att säga-

  188. -vilket innebär att vi också
    tar allt på lite för stort allvar.

  189. Det innebär att en lokal chef
    för en garnison av väpnade styrkor-

  190. -nånstans i Iran
    öppnar käften och säger nånting.

  191. Det plockas upp av Reuters. Då har
    Iran ännu en utrikespolitisk linje-

  192. -förutom de andra trettiosjutton,
    för att nån sa nånting om nåt.

  193. Det är varken
    helt slumpartat eller irrelevant-

  194. -men det är ofta en del
    av det inrikespolitiska spelet.

  195. Kan man fälla krokben
    för den faktiska regeringen-

  196. -genom att säga nåt om Saudiarabien?

  197. Då saboteras försöket att reparera
    relationen till Saudiarabien.

  198. Det plockas upp av media,
    och då blir det oklart-

  199. -om det utrikesministern säger
    är regeringens linje eller inte.

  200. Den här kakafonin
    har sina skäl och sina mönster.

  201. Den är inte bara kaos
    i största allmänhet.

  202. Befälhavare och bönförrättare
    uttalar sig alla om ditt och datt.

  203. Detta kommer ut och ger oss
    en brokig bild av vad som pågår.

  204. Sen är det skillnad
    i språk, stil och ton.

  205. Vi skulle kunna jämföra-

  206. -en italiensk operett
    och Svenska kyrkans högmässa.

  207. Den ena är avskalad och religiös,
    operetten är dramatisk-

  208. -och har en "flair"
    för målande bilder.

  209. Den iranska politiken och retoriken
    är revolutionär.

  210. Det är blod och lidande,
    rättvisa och orättvisa.

  211. Det är skurkaktiga stater -
    USA, Israel och Storbritannien.

  212. Den där retoriken är mer retorisk
    i dag än för trettio år sen.

  213. Förr försökte islamiska republiken
    göra nånting åt de här orättvisorna-

  214. -på ett sätt som de i dag inte orkar.

  215. I dag är det mer retorik än förr.
    Det finns en verklighet bakom-

  216. -men mycket av det är ett försök att
    uppnå en effekt genom att säga det.

  217. Att göra nånting
    kostar både politiskt och ekonomiskt-

  218. -och det kan få konsekvenser,
    men att säga det är gratis.

  219. "Reuters plockar upp det"-

  220. -"och folk tror att vi är mäktiga
    och ska störta nåt land."

  221. "Det kostar bara en presskommuniké,
    och vi känner oss revolutionära."

  222. Det finns en märklig form av balans
    utifrån deras perspektiv-

  223. -att det är bra att prata så.

  224. Om vi andra tycker att det
    är konstruktivt är en annan femma.

  225. Iran har en ny president sen 2013,
    Hassan Rouhani.

  226. Han är en del av pendelsvängningen
    mellan de här två grupperna-

  227. -de två ändarna på spektrumet
    som är Irans politik.

  228. Man kan säga så här, som jag har sagt
    förut, bland annat inför Bitte:

  229. Iransk politik påminner om broccoli.
    Hoppas ni äter er broccoli.

  230. Broccoli är ett exempel på det
    som inom matematik kallas fraktaler.

  231. Det är ett mönster som upprepar
    sig själv på olika skalor.

  232. Revolutionär politik påminner
    om en broccoli eftersom extremerna-

  233. -och högern och vänstern alltid finns
    oavsett hur snävt spektrumet är.

  234. Det spelar ingen roll om man
    tar bort 90 % av alla kandidater.

  235. De 10 % som finns kvar kommer att
    söndras ut i vänster och höger-

  236. -för att samhällsfrågorna som
    skulle lösas men som inte har lösts-

  237. -och som man därför konfronteras med
    är desamma.

  238. Till dem finns ett antal givna svar.

  239. Redan 1980, när islamiska republiken
    skapades, fanns det två falanger.

  240. Vad höger och vänster innebär
    har förändrats.

  241. Vi har fortfarande en uppdelning-

  242. -mellan marknadslösningar
    och en mer statsstyrd ekonomi.

  243. Vissa vill liberalisera
    den kulturella atmosfären-

  244. -andra menar att man ska hålla fast
    vid de revolutionära idealen:

  245. Slöja, gå och be etcetera.

  246. Det här är nånting
    som hela tiden kommer tillbaka-

  247. -så det iranska presidentämbetet
    har följt svängningarna.

  248. Den föregående presidenten som satt
    i åtta år var ärkekonservativ-

  249. -och pushade
    för en konservativ tolkning.

  250. Väljarkåren blev trött på honom-

  251. -och valde i stället Rouhani,
    som är mer åt vänster.

  252. Han lovade en mer liberal politik-

  253. -och lovade
    en mindre säkerhetsladdad atmosfär-

  254. -där säkerhetsapparaten inte
    skulle kväva folk som tidigare.

  255. Så det svänger fram och tillbaka.

  256. Förr hade vi en liberal president,
    sen en konservativ-

  257. -och nu är vi tillbaka
    i det mer liberala fältet.

  258. Han lovade två saker: att han skulle
    få igång ekonomin, som gått skralt-

  259. -dels p.g.a. hur man har skött den,
    dels p.g.a. sanktionerna vi införde-

  260. -just för att få Iran att ge upp
    eller reglera sitt kärnteknikprogram.

  261. Han lovade också
    att släppa på strypgreppet-

  262. -som säkerhetsapparaten
    tagit på samhället.

  263. Han har lyckats få i gång ekonomin
    och ro i hamn avtalet mot motstånd.

  264. USA:s president
    får motstånd i kongressen-

  265. -och Irans president har också
    fått motstånd internt mot avtalet-

  266. -då man är rädd för vad det innebär
    i termer av en relation till USA.

  267. Det har han lyckats med, men om han
    kan liberalisera samhället får vi se-

  268. -för då måste han konfrontera
    säkerhetsapparaten, vilket är svårt.

  269. Vi får se om han är kapabel till det,
    för det är en mer formidabel uppgift.

  270. Det här är han, för övrigt.
    Hassan Rouhani.

  271. Om vi då går
    till regionen Iran befinner sig i...

  272. Vi har ju inte
    den här typen av heldagsdiskussioner-

  273. -för att allt går bra i en region,
    som man kunde önska.

  274. Vi har dem
    för att rätt mycket är eländigt.

  275. Om vi tittar på Irans relation
    till sina grannar-

  276. -så kan vi säga att Irak är det land
    som Iran investerat mest i-

  277. -och Irak är det land som Iran inte
    kommer att släppa sin relation till.

  278. Det finns de som mycket förenklat
    hävdar att Iran styr Irak.

  279. Det är att underskatta
    de irakiska politikernas vilja-

  280. -att upprätthålla självständighet.

  281. Av de länder som vill ha inflytande
    i Irak har Iran lyckats bäst.

  282. För Irans del finns det
    strategiska skäl till det.

  283. Man ville se USA blöda i Irak,
    och det lyckades man rätt väl med.

  284. Irak är också det enda landet
    som invaderat Iran i modern tid.

  285. Med andra ord är
    den gränsen och den potentialen-

  286. -nånting som man i Iran
    vill kunna kontrollera.

  287. Det ska inte ske några fler
    överraskningsinvasioner från Irak.

  288. Vad iranierna har misslyckats med
    är att bedöma-

  289. -hur illa det kan gå i Irak
    innan det påverkar Iran.

  290. IS framfart var en sorts alarmklocka-

  291. -som väckte även Irans politiker
    och befälhavare-

  292. -i att: "Ja, vi har vänner
    som styr Bagdad och Basra."

  293. "Vi är goda vänner med kurderna
    och har ignorerat sunnimuslimerna."

  294. "Om de inte känner sig hemma och blir
    ignorerade så kan sånt här hända."

  295. Den framfart
    som IS har haft i Irak visar på-

  296. -att Irak som land
    är högst dysfunktionellt.

  297. Ett tag var det många i Iran bland
    de som styr och ställer som menade:

  298. "Vi har koll på det som berör oss.
    Resten är 'not our problem'."

  299. Uppenbarligen är det inte så enkelt.

  300. Därför är Irans insats i Irak
    för att bekämpa IS...

  301. Man kan tycka vad man vill om den
    som insats, men de har försökt-

  302. -mycket akut och aktivt
    hjälpa alla som slåss mot IS.

  303. De tycks inse
    att det annars kan bli ett problem-

  304. -som snart når deras gränser
    och inte bara sker på lagom avstånd.

  305. Iran är Syriens främsta allierade,
    men man skiljer på Syrien och Assad.

  306. För Irans del
    är det relationen till Damaskus-

  307. -som politisk huvudstad-

  308. -och hur man därigenom kan hjälpa
    sina allierade i Libanon, Hizbollah-

  309. -som är det viktiga, inte Assad.
    Det har Iran då och då signalerat.

  310. De kommer inte att ge upp Syrien,
    de har investerat för mycket där.

  311. Men skulle de bli tvungna att välja-

  312. -vilket ingen kan tvinga dem till,
    mellan Syrien och Irak-

  313. -är jag övertygad om
    att de skulle behålla Irak-

  314. -därför att Irak
    är viktigare för landets säkerhet.

  315. Tragedin med Syrien är att ingen part
    varken i eller utanför landet-

  316. -som satsar i landet
    är kapabel till att vinna.

  317. De kan bara förhindra
    att andra vinner.

  318. Ingen av dem kan vinna, och det
    är därför inbördeskriget fortgår.

  319. I gulfstaterna,
    särskilt i Saudiarabien-

  320. -har temperaturen gått upp rejält.

  321. Det har inte så mycket att göra
    med Iran, utan med Saudiarabien.

  322. Det har att göra med avtalet-

  323. -och vad avtalet
    ger för föreställningar om framtiden.

  324. Under 35 års tid som en revolutionär
    stat, som en rebellisk tonåring-

  325. -tog ingen i Iran med tång.

  326. Ingen behövde argumentera för varför
    man skulle mota Olle i grind-

  327. -d.v.s. Iran som ville göra om allt,
    utan alla var rörande överens.

  328. Det var det enda de var överens om:
    Iranierna skulle hållas kort.

  329. Under 35 års tid har framför allt
    Saudiarabien men även Israel-

  330. -kunnat peka på Iran
    och säga: "Vi har våra problem"-

  331. -"men så länge knäppisarna håller på
    är det prioriteten."

  332. Det har USA köpt,
    för USA har haft samma bild av Iran.

  333. Under 30 års tid har Saudiarabien
    byggt upp en säkerhetsarkitektur-

  334. -för den här regionen
    och den här viken-

  335. -där alla utgår från
    att Iran inte finns närvarande.

  336. USA har sen 90-talet,
    när kriget tog slut-

  337. -i alla situationer där man kunde
    stoppat Iran från att delta.

  338. Skulle det byggas en oljepipeline
    fick den inte gå genom Iran.

  339. Man har hela tiden straffat ut Iran.
    De fick en dumstrut på huvudet.

  340. På det viset har Saudiarabien
    kunnat bygga upp en föreställning-

  341. -där Iran hela tiden
    balanseras bort av amerikanerna.

  342. "De sköter det åt oss.
    Vi har outsourcat problemet."

  343. Kruxet är att avtalet visar att Iran
    och USA kan dryfta specifika problem-

  344. -och komma överens om att de
    har tillräckligt mycket gemensamt-

  345. -för att kunna uppnå en förståelse.

  346. De blir inte kompisar
    eller döper barn efter varandra-

  347. -men de kan göra nånting
    som inte är direkt fiendskap.

  348. Det innebär att den strategiska
    balansen i regionen förändras.

  349. Obama har signalerat att man inte
    vill ha fler krig i Mellanöstern-

  350. -så de kommer inte att slåss
    om saudierna menar-

  351. -att Iran behöver knäppas på näsan.

  352. Saudien tror att USA är på väg bort,
    och när amerikanerna säger "Nej då"-

  353. -så blir saudierna ännu mer
    övertygade om att de är på väg bort.

  354. Det kombinerat med det faktum
    att avtalet har skrivits under-

  355. -och än så länge verkar fungera -
    alla gör det de har lovat-

  356. -innebär att saudierna nu behöver
    argumentera mer för vad de vill-

  357. -gällande regionens säkerhet
    när de pratar med USA.

  358. Detta skrämmer Saudiarabien, för de
    har sluppit göra det i 30 års tid.

  359. Därför ser de avtalet som början på
    en ny epok med ett dominant Iran.

  360. De försöker därför överkompensera
    för det här hotet genom t.ex. Jemen-

  361. -som är en katastrof i ordets
    alla bemärkelser, och Syrien.

  362. Avslutningsvis
    om jag får säga lite grann...

  363. Jag är en optimist.
    Det är man inte i den här branschen-

  364. -men jag är en optimist,
    för i längden-

  365. -så tror jag att avtalet och Irans
    utrikespolitik går i rätt riktning.

  366. Det går långsamt, men i längden
    kan man nog vara optimistisk.

  367. Däremot på kort sikt
    är det helt klart så att avtalet-

  368. -eftersom det ruckar
    på den artificiella balans-

  369. -som saudierna har vant sig vid,
    gör att spänningen ökar.

  370. Ingen vet hur den nya balansen
    kommer att se ut-

  371. -och därför går alla in konfrontativt
    för vad det kan innebära.

  372. Men i längden kommer normala utbyten
    mellan länderna att vinna mark.

  373. Den stora frågan nu är i vilken mån
    den här öppningen som avtalet ger-

  374. -som börjar synas i förhandlingen
    om Syrien, leder till ett resultat.

  375. Länderna måste inse att ingen vinner
    och ta den insikten-

  376. -och fundera på hur de ska göra
    för att inte Syrien ska förlora mer.

  377. -Jag tror att jag sätter punkt där.
    -Stort tack!

  378. Vi ska släppa på för frågor,
    men när vi har den här bilden uppe...

  379. Fokus har legat på USA och Iran.

  380. Deras relation är grunden för avtalet
    och den diplomatiska ljusningen.

  381. Samtidigt har världen förändrats
    under sanktionstiden.

  382. Vi har sett nya stormakter-

  383. -ta ökad plats i världspolitiken -
    Kina, Ryssland, Indien...

  384. Märks det av när sanktionerna lättar
    när man tittar på ekonomi och så?

  385. Är spelfältet ett annat också
    för de externa länderna i regionen?

  386. När jag föreläser för studenter
    pratar jag om "kognitiv jetlag".

  387. Vi inser att nåt har förändrats,
    men vi tar inte in vad det innebär.

  388. Vi har pratat om en multipolär värld-

  389. -i princip sen kalla kriget tog slut
    och vi såg att Kina var på väg upp-

  390. -men har vi förstått vad det innebär?

  391. Det märks
    att politiker i västvärlden-

  392. -blir förvånade när Brasilien,
    Turkiet och Indien tar ton.

  393. Det är jättebra att man pratar
    om en multipolär värld-

  394. -men man förstår inte att det innebär
    att Turkiet och Brasilien får makt.

  395. Regionala stormakter
    blir mer betydelsefulla-

  396. -för vilka lösningar
    som finns eller torpederas.

  397. Man kan säga att i västvärlden...

  398. Storyn man säljer om avtalet är att
    sanktionerna fick Iran att förhandla.

  399. Det kan stämma.
    Man säger också "Iran var isolerat"-

  400. -men det stämmer inte, för kineserna
    slutade inte handla med Iran.

  401. När Iran och EU misslyckades
    med sina förhandlingar på 2000-talet-

  402. -var EU Irans främsta handelspartner.
    Iran bedrev mest handel med EU.

  403. När sanktionerna infördes halkade
    EU ner och Kina blev nummer ett.

  404. Deras handel ökade,
    samma sak med Indien och Sydkorea.

  405. Det var aldrig: "De var isolerade,
    och nu släpper vi in dem."

  406. Vi har börjat prata med dem,
    alla andra har tjattrat hela tiden.

  407. Vi ska öppna upp för frågor.
    Är det nån som...

  408. Medan ni funderar
    tänkte jag fråga om bilden-

  409. -på den här strukturen
    som var ganska komplicerad.

  410. Iran har ju revolutionsgardet,
    som du nämnde tidigare.

  411. Vad är deras maktbas? De sägs ju
    kontrollera militären i Irak-

  412. -och de sägs vara negativa
    till att ekonomin öppnas upp-

  413. -därför att de har gynnats
    av alternativa ekonomiska flöden.

  414. Kan du säga nånting om var de finns
    och vad det är för aktör?

  415. Iran har två militära grenar,
    bortsett från vapenslagen:

  416. Den konventionella militären
    och revolutionsgardet.

  417. Det är en militär enhet som
    skulle vara mer ideologisk motiverad.

  418. Den skulle försvara revolutionen
    lika mycket som staten och landet.

  419. Revolutionsgardet
    har bara växt sen dess.

  420. I dag kan det vara bra att påminna om
    att man har varit revolutionsgardist.

  421. Man kan ha kladdat på papper
    i arton månader på ett kontor.

  422. Alla revolutionsgardister
    är inte militära elitenheter.

  423. Revolutionsgardet i dag
    är som en sorts konglomerat.

  424. Så är det i många andra länder också.
    De har egna ekonomiska intressen.

  425. Organisationen
    är inte enbart militär.

  426. Titta på Turkiet, Israel, Iran
    och Egypten.

  427. Militären skaffar egna inkomstkällor
    som gör den mer oberoende av staten.

  428. Eftersom inkomstkällorna inte är
    under parlaments eller andras insyn-

  429. -så vet vi inte hur stora de är.

  430. Irans revolutionsgarde har låtit
    sin industriella kapacitet...

  431. De kan bygga broar med maskinparken
    som de inte kan göra sig av med.

  432. De måste ha den om ingenjörsförbandet
    ska sätta upp en bro i krig.

  433. De kan inte sälja den om läget
    blir dåligt, den hör till dem.

  434. Så när sanktionerna isolerade Iran
    var gardet de enda konkurrenterna.

  435. Man lägger ut ett förslag på nåt
    och får bara en offert från gardet-

  436. -för de har apparaterna, pengarna
    och kontakterna.

  437. På det viset har de fått Iran
    att bli ett slags växthus-

  438. -där både systemets korruption
    och våra sanktioner-

  439. -gjorde att gardet kunde växa fortare
    än vad det annars hade gjort.

  440. I dag har de tagit över
    telekommunikationsföretag.

  441. De äger
    mycket av den tunga industrin.

  442. Delar av dem vill inte ha avtalet,
    för de har det så gosigt och fint.

  443. De har hela sandlådan för sig själva.

  444. Men delar av dem har växt sig så feta
    att de vill sälja till grannländer.

  445. Iran exporterar
    till Afghanistan och Irak o.s.v.

  446. Det kommer att bli lättare för dem
    om bankrestriktionerna släpps.

  447. Så det är inte en helt entydig bild
    att de bara är för eller emot.

  448. Tack. Vi har en fråga där uppe.

  449. Och här också. Vi tar dem i en följd,
    så får du avrunda sen.

  450. Andreas Al-Sahlani från Universitets-
    och högskolerådet. Jag har en fråga.

  451. Turkiet är en stor...
    Vad ska man säga...

  452. ...makt i området.

  453. Men Erdogan hyllar eller angriper-

  454. -resten av grannarna i området.

  455. Han åker till Saudiarabien och så.

  456. Men han rör inte alls Iran
    varken via media eller nåt annat.

  457. De har lite smuggling
    av olja och guld och så-

  458. -som inte är offentligt,
    men han kommenterar inte Iran.

  459. -Vad beror detta på?
    -Och så tar vi en fråga till här.

  460. "Min fiendes fiende är min vän."

  461. Om man tittar
    på Iran, Israel och Saudi-

  462. -kan man se ett sammangående
    mellan Israel och Saudi-

  463. -där den stora fienden blir Iran?

  464. När det kommer till Turkiet så är
    det här ett historiskt undantag.

  465. Går vi tillbaka till romarriket har
    stater i nuvarande Turkiet och Iran-

  466. -nästan alltid legat i strid,
    och frontlinjen har gått genom Irak.

  467. Erdogan låter bli Iran
    då den ekonomiska relationen-

  468. -oavsett vad som händer
    på den politiska ytan har växt.

  469. Under de år då Turkiet hade tillväxt
    men dålig egen energiförsörjning-

  470. -så har Iran exporterat mest
    till Turkiet.

  471. Iran behövde det under sanktionstiden
    och sålde billigt till Turkiet-

  472. -som behövde energin
    till sin expanderande industri.

  473. Trots att de står på olika sidor
    i Syrienkonflikten-

  474. -och Erdogan ideologiskt
    är tydligare-

  475. -och tar steg i en riktning
    som sätter honom i en tydlig kulör-

  476. -så har den ekonomiska relationen
    gjort att man inte vill rucka på nåt.

  477. De behöver inte stå nära varandra-

  478. -men ingen av dem kalkylerar
    att det finns nånting att vinna-

  479. -på att skapa en till fiendefront
    mellan sig. Det är främsta skälet.

  480. Israel och Saudiarabien, absolut!
    De senaste två åren-

  481. -är det de två länder i regionen
    som högljutt och diskret-

  482. -mest opponerat sig mot avtalet.

  483. Israel har varit öppnare
    p.g.a. sin relation till USA-

  484. -medan Saudien har bakom kulisserna
    försökt pusha USA bort från det-

  485. -alternativt sabotera förhandlingarna
    genom diverse idéer och åsikter.

  486. I dag är det mycket tydligare
    att Saudiarabien och Israel har haft-

  487. -mycket offentliga försöksballonger
    till att upprätta en relation.

  488. Det är då utifrån tanken
    att bådas värsta fiende-

  489. -enligt dem "allas värsta fiende",
    är Iran-

  490. -och att ett expansivt Iran
    är det de måste förhindra.

  491. Vi har för första gången haft-

  492. -kvasi- eller pseudoofficiella möten
    och framträdanden-

  493. -mellan israeliska
    och saudiska representanter-

  494. -där temat har varit: Förhindra Iran
    från att utnyttja avtalet.

  495. En kort sista fråga.
    Snart är det presidentval i USA.

  496. Det har varit motstånd i kongressen.
    Om presidenten blir republikansk-

  497. -kommer pendeln att slå tillbaka
    så att sanktionerna återinförs?

  498. För ett eller två år sen
    skulle jag nästan säga-

  499. -att även en republikansk president-

  500. -om avtalet nu får råda och verka,
    skulle ha svårt att riva upp det.

  501. Men när jag ser
    de republikanska kandidaterna-

  502. -så är jag inte alls
    lika säker på min sak.

  503. Stort tack till Rouzbeh Parsi!

  504. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Historia, Internationell politik, Internationella relationer, Iran, Irans historia, Mellanöstern, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Utrikespolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.