Titta

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Om UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Föreläsningar och diksussioner från Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med tema Mellanöstern. Hur påverkar händelseutvecklingen i Mellanöstern oss i Sverige? Vilken roll spelar Mellanöstern i den akuta flyktingsituationen? Vilka blir Irans utrikespolitiska kärnfrågor? Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik : Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionenDela
  1. Nu är det dags
    att gå in på frågor om säkerhet-

  2. -och ekonomisk utveckling i regionen.

  3. Hur ser medborgarna i Mellanöstern
    på det svåra säkerhetsläget?

  4. Risker och möjligheter
    ur nordiskt perspektiv.

  5. Bi Puranen är generalsekreterare
    för World Values Survey-

  6. -och forskare vid Institutet för
    framtidsstudier. - Välkommen upp, Bi!

  7. Tack. Intressant förmiddag!
    Jag hade förmånen att få lyssna.

  8. Jag ska anknyta till några delar.
    Först: Nordiska perspektivet.

  9. Jag tänker avsluta med
    att försöka knyta an utvecklingen-

  10. -i Mellanöstern till det
    vi pratade om på förmiddagen.

  11. Flyktingarna
    och hur vi ska klara integrationen.

  12. Hur vi får ihop delarna på ett sätt
    som är till styrka och nytta-

  13. -ur ett nordiskt perspektiv
    och för dem som kommer till oss.

  14. Låt oss börja med att titta på en
    kulturkarta, ingen geografisk karta.

  15. Kartan är framställd
    i flera versioner, år efter år-

  16. -allteftersom vi har gjort
    nya mätningar.

  17. Word Values Survey är "non profit".
    Forskare i hela världen-

  18. -i över 100 länder ingår, och det är
    ordentliga intervjuer, 1,5 h långa.

  19. Mängder med intervjuer. Jag blandar
    material med offentlig statistik.

  20. Det är ju uppenbart
    var vi har Sverige-

  21. -och många av länderna
    i Mellanöstern, som vi ska prata om.

  22. Så långt bort från varandra man
    kan komma. Vad är det kartan mäter?

  23. Här nere är det stark betoning av det
    traditionella, religiösa värderingar.

  24. Ju längre upp man kommer, desto mer
    sekulariserad blir man. Gamla Sovjet.

  25. Allra mest sekulariserade är länderna
    i tidigare konfucianska delen-

  26. -och protestantiska Europa.
    Man kan lägga en BNP-kurva.

  27. Så går vi från låg BNP till hög BNP.
    Med det kommer "frihetliga värden":

  28. Att kunna göra val för att man lever
    i samhällen där man har råd.

  29. Det här inrymmer många frågor
    i vardera axlarna.

  30. Ni kan titta närmare på vår hemsida.

  31. Den är en introduktion till
    att väcka frågor.

  32. Men den föder kanske fler frågor
    än den besvarar.

  33. Det viktiga är att fundera över
    konsekvenser, betydelser på djupet.

  34. Vi arbetar med en MENA-rapport
    som ska vara färdig till 2017.

  35. Bilden blev utfrätt!
    Hoppas att ni ser ändå.

  36. Den är alls inte bra, men okej...
    Jag har tagit två av variablerna.

  37. Bakom dem ligger ett index: acceptans
    av immigranter respektive kvinnor-

  38. -runt omkring i olika länder. Jag har
    färglagt dem. Västländerna är gula.

  39. Ni ser Norden där uppe, med hög
    acceptans när det gäller immigranter.

  40. Relativt sett. Allt är relativt i den
    här världen. Även i kvinnofrågorna-

  41. -ligger acceptansen högt i nordiska
    länderna. Det intressanta är-

  42. -att t.ex. de gröna punkterna,
    i Östeuropa-

  43. -ligger alla under regressionslinjen.

  44. Det finns en stark acceptans när det
    gäller kvinnors rätt i samhället.

  45. En betydligt lägre
    när det gäller immigranter.

  46. Mellanöstern-

  47. -fokus för dagens tema,
    ligger över regressionslinjen:

  48. Liten acceptans
    när det gäller kvinnor-

  49. -men högre när det gäller
    immigranter. Sen kan ni se-

  50. -hur Latinamerika, Asien och Afrika
    ligger samlat, lite beroende på-

  51. -hur samhällena ser ut. Men vi ser
    tydliga mönster och kan fråga oss:

  52. Vilka konsekvenser har dessa mönster?
    Det här är två viktiga variabler-

  53. -som vi studerar. Jag ska försöka
    reda ut det. Det är viktigt-

  54. -vid flyktingströmmar.
    Vad händer när olika attityder möts?

  55. Hur får vi ihop dem så att vi får
    en bra mix? Kartan är så gjord-

  56. -att den går från...ju gulare det är,
    desto längre ner kommer man-

  57. -när det gäller "gender equality"
    i området.

  58. Jag har lagt in Sverige
    som jämförelseland.

  59. Man går från gult till vitt till
    blått. I en del länder, Yemen, t.ex.-

  60. -är det väldigt mörkgult.

  61. Och vi ser ett mönster: männen
    ligger generellt sett på lägre nivå.

  62. Inget förvånande för oss
    som jobbat med kvinnors rättigheter.

  63. Det är inte bara en fråga om
    manligt/kvinnligt, utan om ålder.

  64. Gamlingar är minst med på tåget och
    utbildning spelar väldigt stor roll.

  65. Ju högre utbildning, desto mer och
    högre acceptans. Mönster går igen.

  66. Ni ser det i de andra världsdelarna
    och väldigt tydligt i MENA-regionen.

  67. Men en lite längre resa
    ur förändringsperspektiv-

  68. -just i MENA-regionen.

  69. Nu har jag sagt MENA-regionen
    ett par gånger. Vi vet ju alla här-

  70. -att det är stora skillnader
    mellan länderna.

  71. Se bara på en BNP-karta var Sverige
    ligger. Många oljerika länder-

  72. -har betydligt högre BNP än vad vi
    har. Det är viktigt att fundera på-

  73. -att inte slå ihop Yemen,
    Syrien och Palestina och tänka-

  74. -som med UAE, gulfstaterna.
    Det är enorma skillnader.

  75. Också framåt, när det gäller
    oljans fortsatta betydelse.

  76. I ett land som Irak är det inte
    konstigt att kineser är intresserade-

  77. -och redan har stor närvaro.
    Man tänker långsiktigt:

  78. Var finns de stora potentiella
    oljereserverna? I Irak och Kuwait.

  79. Det är inte i Syrien, beroende på
    om det är olja, gas, osv.

  80. Bara som en tankeställare
    utifrån det ekonomiska perspektivet-

  81. -och dess konsekvenser.
    Den här är intressant.

  82. Den visar också på nåt annat: de
    strukturella problemen i samhällena.

  83. Om man lever i UAE,
    i Förenade Arabemiraten-

  84. -är alla i den inhemska befolkningen
    offentligt anställda.

  85. Det finns nästan ingen sektor
    utanför de offentligt anställda.

  86. Om man är i rött
    är man offentligt anställd.

  87. En "private formal wage earner" är
    en del i sociala försäkringssystemet.

  88. I det gröna är man utanför det
    och har inte såna rättigheter.

  89. "Expatriates"... När vi kommer dit
    och arbetar blir vi "expats"-

  90. -till skillnad från migrantarbetare,
    fattiga arbetare från Indien, osv.

  91. De finns inte ens med i statistiken,
    för det finns ingen statistik på dem.

  92. I länder som Yemen hamnar nästan alla
    på "self employed"/"unpaid".

  93. En liten offentlig sektor
    och svag samhällsstruktur.

  94. Jag hörde om en kille som blev
    lycklig när han kom till Mali.

  95. Cigaretterna kostade nästan inget. De
    saknar effektivt beskattningssystem.

  96. De får inte heller in några pengar
    till sjukvård och skolor.

  97. Frågan är
    vilket perspektiv man lägger...

  98. Ni ser på den blå stapeln att
    när en stor andel av befolkningen-

  99. -som i Egypten, på 37 %,
    är "self employed" eller "unpaid"-

  100. -handlar det i hög grad om
    strukturen på samhället.

  101. Ni behöver inte titta på bilden.
    Några av punkterna som är viktiga-

  102. -när det gäller de ekonomiska delarna
    är att det vi mäter med-

  103. -BNP och det jag har visat nu,
    ger en liten och begränsad bild.

  104. Skillnader, variationer, problematik
    med en svag offentlig sektor.

  105. Det finns mycket annat
    som inte syns.

  106. Det som också är problematiskt och
    sällan syns är skydd av äganderätt-

  107. -att kontrakt efterlevs,
    en konkurrensutsatt marknad-

  108. -en transparent finansiell sektor.
    Alla de instrument-

  109. -som finns i stora delar av världen
    är svaga, nästintill obefintliga här.

  110. Det ställer till problem
    vid ekonomisk utveckling.

  111. Tittar man på den finansiella globala
    integrationen ligger man långt efter.

  112. "Globalisering" är inte laddat
    med positiva konnotationer-

  113. -som i ekonomiska sammanhang.
    Man ser det som en kulturimperialism-

  114. -en ideologisk imperialism.
    Det gör att MENA-regionen-

  115. -är väldigt lite globaliserad
    i den bemärkelsen-

  116. -som vi traditionellt lägger in i
    den ekonomiska delen av begreppet.

  117. Att man har en tradition att räntor
    inte är tillåtna ställer till det.

  118. Man kan konstatera att det är de här
    bristande, svaga institutionerna-

  119. -som är problemet i regionen.
    Jag ska visa på ett annat perspektiv.

  120. Så här analyserar man traditionellt
    utveckling i en region.

  121. Det finns ett annat sätt:
    att utgå från var medborgarna finns-

  122. -och vad de tänker på.
    Jag ska visa ett rejält batteri:

  123. 13 länder i MENA-regionen.
    16 400 intervjuer "face to face".

  124. Och som jämförelse 21 muslimska
    länder, men inte i den regionen.

  125. Och sen som jämförelse 39 länder.
    Ni ser vilka väldiga mängder data!

  126. Enskilda individer har intervjuats.

  127. Det är ett annat sätt att fånga en
    bild av MENA-regionen än den man gör-

  128. -i offentlig statistik. Riktigt bra
    blir det när man kan korsa dem.

  129. Här är de två senaste vetenskapliga
    artiklarna där jag är medförfattare-

  130. -som handlar om det. Jag har
    fokuserat på just "human security"-

  131. -och frågorna kring att även om vi
    har stort fokus på våldsutveckling-

  132. -så är de långa tendenserna faktiskt
    ett minskat våld. Inte kortsiktigt-

  133. -med terrorismen, men långsiktigt.
    Det är viktigt att ha i minne.

  134. När det gäller säkerhet/militär
    förbrukning är det oerhörd skillnad-

  135. -på Saudiarabien,
    som tar 30 % av sin BNP-

  136. -och Turkiet eller Israel,
    de stora som verkligen rustar.

  137. Flertalet av länderna
    i MENA-regionen-

  138. -ligger på nån % av sin BNP
    för att rusta.

  139. Bakom ligger en annan bild,
    inte bara vad nationer satsar.

  140. Ett land med lite på en sån här bild
    kan ha starkt inflöde: stöd från USA-

  141. -som inte syns i den här typen
    av statistik. Militärbaser, osv.

  142. En väldigt ojämn bild
    ur ekonomiskt perspektiv.

  143. Det påverkar säkerhetsläget
    kolossalt.

  144. Det här är några av de frågor
    som vi har jobbat med.

  145. Man tittar på hur människor svarar
    på olika frågor-

  146. -och gör sen faktoranalyser av det.
    De frågor där flest tycker lika...

  147. "Tycker jag så, tycker jag ofta
    också så." De går ihop-

  148. -och bildar en faktorlösning.
    Frågorna som ligger längst upp-

  149. -handlar om sånt vi kan kalla
    "nära säkerhetsfrågor":

  150. Hur känner människorna?

  151. Hur påverkas de i det dagliga livet?
    De går starkt ihop.

  152. 0,75, 0,62...
    Det är väldigt höga korrelationer.

  153. Men tre frågor bryter ut sig
    och får en helt annan laddning.

  154. De ligger i en annan värld. Det är
    frågor om oron för terroristattacker-

  155. -inbördeskrig eller krig med andra
    länder. De utgör en egen gruppering.

  156. Den, mina vänner...
    Titta på det röda på den här bilden.

  157. Tänk att leva i ett land där man år
    efter år ligger med den orosnivån.

  158. Vi talar om
    vad enskilda människor känner.

  159. Att känna den oron dagligdags
    år ut och år in.

  160. Det är vad det handlar om.

  161. Därför har vi stora flyktingströmmar.
    Man orkar inte hur länge som helst.

  162. Nånstans inser man att det är bara
    att dra. Man flyr från något.

  163. Det är viktigt. Det är människor
    som är oerhört traumatiserade.

  164. De flesta har varit med om
    att nån anhörig dött, skadats.

  165. Förstörda samhällen.
    Det får vi aldrig glömma bort-

  166. -när vi jobbar med detta
    som ett analytiskt redskap.

  167. Frågorna ni såg först, det lokala,
    det nära, är inte problemet.

  168. De röda prickarna - det är inte där
    de stora svårigheterna är-

  169. -utan på andra delen.

  170. Oron för krig och terror. Det faller
    sönder i de här två delarna.

  171. I vår lyckligt lottade del av världen
    behöver vi inte känna den oron.

  172. Till de här frågorna har vi
    ytterligare två frågor vi nu för in-

  173. -eftersom vi ska fundera
    kring ekonomi, osv.

  174. Det är oron för att förlora sitt
    arbete eller att inte få ett jobb.

  175. Att inte kunna ge sina barn
    en god utbildning.

  176. Människor känner inte bara en oro
    för säkerhetsrisker-

  177. -utan också: Hur ska vi klara oss?
    Hur ska min familj klara sig?

  178. Längst ner har ni samma frågor och
    sen länderna, och ser hur det ser ut-

  179. -i de olika länderna i området.

  180. När det gäller krig är det väldigt
    mörkblått hela vägen uppåt.

  181. Det ser väldigt illa ut. Men det
    ser olika illa ut i olika länder.

  182. Yemen och Tunisien, som ni ser,
    är ju då väldigt allvarligt.

  183. Men det är inte bara rädsla
    för krig och terrorism-

  184. -utan också oron för barnens framtid,
    för utbildning-

  185. -och oron för arbete för en själv.

  186. Om man tar frågorna om lokal säkerhet
    kan ni också se-

  187. -att den kan visa att det inte är
    det vi oroar oss över i väst.

  188. Vi pratar mycket om knarkproblem.
    Det finns i Egypten och Algeriet.

  189. Annars ligger det ganska lågt.
    Rasism också.

  190. Politisk "interference" också.

  191. Lite på "robberies". Ser ni
    vad det står på "stölder" i Egypten?

  192. Det här är fascinerande.
    Vi ställer kontrollfrågor också:

  193. "Har du eller din familj senaste året
    varit med om...?" T.ex. nåt våld.

  194. Egypten ligger lågt där, både när
    det gäller familjen och de själva-

  195. -men oron är hög. Oro är subjektivt.
    Lever man i ett land där mycket hänt-

  196. -under lång tid kan man ha hög
    orosnivå även om det inte hänt nåt.

  197. Men i länder som Libanon och Algeriet
    har det hänt mycket.

  198. Rent faktiskt har man varit med om
    det, men hade inte samma orosnivå.

  199. Det handlar om att en trygg social
    miljö runt spelar en stor roll-

  200. -för hur man upplever saker.

  201. Det ekonomiska tänkandet är här upp-
    delat på "government" och "business".

  202. Hur uppfattar man korruption?
    Ett stort problem i områdena.

  203. Här ser ni samma sak med blåtoningen.
    De följs åt. Det är inte ett problem-

  204. -som gäller affärslivet eller
    vår regering, utan de ligger nära-

  205. -i upplevelse.

  206. Det finns också
    en ganska stor spännvidd.

  207. Vi vet att korruption
    och svag statsapparat är bekymmer.

  208. Intressant att befolkningen visar
    att de är medvetna om det.

  209. Det finns en kunskap om
    och förförståelse kring frågorna.

  210. Är man då nöjd med
    hur den offentliga servicen fungerar?

  211. "Quality of life factors" kan vi
    kalla "health care", "housing", osv.

  212. Vi ser även där att de inte är så
    nöjda. Det är i Jordanien och Kuwait-

  213. -i förhållandevis rika länder, som
    det fungerar. Luften är bra i Yemen.

  214. Ett fattigt land med stora problem,
    men luften de andas är fin ökendoft.

  215. Sen har vi demokratifrågan. När vi
    frågar om demokrati vill de flesta-

  216. -ha demokrati. Frågan är vad vi
    lägger in i begreppet. Vad menar vi?

  217. Vi har frågat om det. De vill ha
    lika mycket demokrati i Mellanöstern.

  218. Men sen ber vi dem definiera
    på en lista vad demokrati är.

  219. Då faller faktorlösningarna ut
    i två tjusiga mönster.

  220. Då svarar man, om man svarar på
    ett västerländskt sätt att tänka:

  221. Att folk får välja ledare, fria val,
    civila rättigheter som skyddar en-

  222. -från statens förtryck,
    att kvinnor har samma rättigheter.

  223. Sen har vi ett icke västerländskt
    mönster. Vi vet inte vad det är:

  224. Att religiösa ledare ska få tolka
    lagarna, att armén kan ta över-

  225. -om regeringen inte är kompetent nog,
    att folk ska lyda sina ledare.

  226. Så här ser det ut. Det vi kallar
    västerländskt ligger starkt i väster.

  227. Men var har vi våra länder
    vi är intresserade av?

  228. De länder som finns i Mellanöstern?
    Det är de röda prickarna.

  229. Väldigt många ligger över
    regressionslinjen. Det är Libanon då-

  230. -som ligger lägre. Och Palestina.
    Annars ligger de där.

  231. Vi har en lång resa när det gäller
    att få en djupare förståelse av-

  232. -vad demokrati handlar om.
    Väldigt lång.

  233. Och om man tittar på
    det religiösa systemet...

  234. Tycker man att religiösa ledare
    ska få tolka lagen-

  235. -och så tar vi attityder mot "gender
    equality", så ser ni hur de ligger-

  236. -samlade där uppe. De religiösa
    ledarna ska göra uttolkningarna.

  237. Det är synsättet man kan se i många
    av länderna, vilket inte alls finns-

  238. -där Sverige finns.

  239. Det är klart
    att om det är såna här skillnader-

  240. -är det skillnader man bär med sig
    när man tvingas att fly.

  241. Hur möter vi detta, så det landar
    rätt? Det är en lång mental resa.

  242. Kommer man från ett område
    med låg tillit-

  243. -till ett område med hög tillit tar
    det ju tid. Nu ska vi komma in på-

  244. -hur man ska tänka på det här i ett
    mer lösningsorienterat perspektiv.

  245. Stark tillit när det gäller familj,
    grannar och personer man känner.

  246. "Outgroup trust", som karakteriserar
    mer de nordiska länderna.

  247. Då kan man ha tillit till människor
    första gången.

  248. Man litar på människor
    tills de visar motsatsen.

  249. Människor av en annan religion: 0,86.
    Folk av annan nationalitet: 0,87.

  250. Höga korrelationer.
    När jag började arbeta i Frankrike-

  251. -där jag jobbat och bott
    av och till i många år-

  252. -var jag så förvånad över hur svårt
    det var att komma in i samhället.

  253. Jag tänkte:
    "Det beror på min dåliga franska."

  254. Men inte bara. När den blev bättre
    fanns ingen korrelation-

  255. -mellan franskkunskaper och
    acceptansen. Det tog lång tid.

  256. Jag såg på våra värderingskartor och
    såg att Frankrike är ett samhälle-

  257. -där man har hög "ingroup trust",
    höga barriärer att ta sig in.

  258. Det här är en av våra
    stora komparativa fördelar-

  259. -nu när stora flyktinggrupper kommer.
    Vi börjar med tillit, en skylt:

  260. "Välkommen!" Det finns i vårt rot-
    system, det är nåt vi burit med oss.

  261. Min son, som älskar vikingatiden, sa:
    "Så var det på vikingatiden också."

  262. Vi har haft ett öppet samhälle.
    Det ställs extremt tuffa krav nu-

  263. -men det är viktigt som utgångspunkt
    för den integration som är nödvändig.

  264. Här ser ni länderna.

  265. Här ser ni hur lågt de ligger på
    "outgroup trust" och "ingroup trust".

  266. En grupp forskare i Århus i Danmark
    har använt våra data i 30 år-

  267. -och andra datakällor, som de här.

  268. Och de har följt det lokala
    samhällets invandrargrupper.

  269. Det börjar med
    högtillitssamhället Danmark-

  270. -och så människor från lågtillits-
    samhällen. Stor skillnad.

  271. Sen händer det här: Efter 30 år
    är det inte några större skillnader.

  272. Ska det ta 30 år? Går man på djupet
    tar det tid med tillit.

  273. Man måste förtjäna tilliten. Litar
    man inte på att myndigheter fungerar-

  274. -och gör det de ska och har utsatts
    för säkerhetsrisker, tar det tid.

  275. Man är traumatiserad.
    Man måste fundera utifrån bagaget.

  276. Vad kan man göra?

  277. Vad kan en ung kvinna som kommer
    från det här området göra?

  278. Hur ser situationen ut?
    De har ett annat bagage med sig.

  279. Jag har målat upp nåt som är ganska
    tufft, men titta på ett annat bagage.

  280. MENA-regionen är den röda kurvan.
    "Life expectancy" i området-

  281. -har ökat kraftigt från 70-talet till
    2011. En otroligt kraftig utveckling!

  282. Det har hänt mycket inom MENA-området
    som är positivt-

  283. -som man bär med sig när man kommer.

  284. Vi kan titta på de olika länderna.
    Det spelar roll om vi pratar om-

  285. -Irak eller Yemen.

  286. Yemen har startat från
    väldigt låg "life expectancy"-

  287. -och ändå gått upp mycket.
    Det är relativt sett stora framsteg.

  288. Spädbarnsdödlighet är ett mått
    man använder om samhällsutveckling.

  289. Här ser ni var MENA-regionen ligger.
    Dödligheten har gått ner kraftigt-

  290. -under motsvarande period. Går vi in
    och tittar på länderna, ser ni hur...

  291. Titta på Yemen.
    En fantastisk utveckling!

  292. Det här rapporteras inte om i media.
    Det är ju inte krig och elände.

  293. Men en fantastisk utveckling ligger
    bakom en sån ökning i levnadsnivån.

  294. Fertiliteten, barn per kvinna,
    går ner när barnen överlever.

  295. Det är det som har hänt
    i hela Västvärlden.

  296. Det betyder mycket
    när man ser att barnen överlever.

  297. Födelsetalen går ner, antalet barn
    per kvinna, som ni kan se här.

  298. Här är man ju nere
    på västerländska nivåer.

  299. Andelen vuxna illitterata:
    samma fantastiska utveckling.

  300. Utbildningssystemen har vuxit.

  301. Land efter land i Mellanöstern
    har alltmer välutbildade unga.

  302. Många som kommer från framför allt
    Syrien är väldigt högutbildade.

  303. Men den här bilden är mindre trevlig.

  304. Samhällena och staterna är för svaga,
    man satsar för lite.

  305. Andelen som går till hälso- och
    sjukvård och utbildning sjunker.

  306. Det är väldigt allvarligt.
    Det finns andra typer av källor-

  307. -när det gäller utbildning-

  308. -men det är bara Marocko som inte har
    en negativ utvecklingstrend.

  309. Det här är oerhört bekymmersamt.

  310. Vi har en fråga om "violence:
    "always/never justifiable?"

  311. Vi ska titta lite på den här.
    Vilka säger att våld alltid är okej?

  312. De finns där, de som röstat 8-10
    i intervjuerna. 2,3 % av invånarna.

  313. Om ni följer kurvan ner ser ni att
    i Sverige står det 3,6, i USA 2,7.

  314. Det är inte en större andel som
    tycker våld är okej i MENA-regionen.

  315. Snarare tvärtom. De ligger lägre.

  316. Men det räcker med ett antal personer
    för att hamna i terrorism.

  317. Risken för terrorism finns hos
    befolkningar överallt i hela världen.

  318. Det är inte en typisk fråga för MENA-
    regionen. Det är viktigt att visa på.

  319. Problemen är många när det gäller det
    här. Jag hoppar över regressionerna.

  320. Jag visar bara
    vad våra analysmetoder betyder.

  321. Titta på slutsatserna: Det finns
    ingen koppling mellan om man tycker-

  322. -Gud är viktig... Då är man mindre
    för våld, särskilt i MENA-regionen-

  323. -men också i andra muslimska länder.
    Med åren och kvinnor mindre.

  324. Man ser ett mönster.
    När det gäller att vara religiös-

  325. -ser vi heller ingen koppling
    mellan det och våldsamt beteende.

  326. Såna här mätningar är svåra. I
    MENA-regionen är de flesta religiösa.

  327. Man har att göra med
    små och stora tal.

  328. Det är svårt när man ska göra
    statistiska analyser.

  329. Nu, mina vänner, ska jag gå till
    vad de här genomgångarna kan mena.

  330. Det är ju en utbildningsdag. Hur kan
    vi ta det till oss? Vad betyder det?

  331. Jag säger "Norden", för mycket
    är så lika mellan våra länder.

  332. Även om man tar in olika antal
    flyktingar, så är grunden lika.

  333. Nu har jag sagt flera gånger
    att staterna är svaga i Mellanöstern.

  334. En fråga jag ställt mig själv när det
    gäller oss, hur vi ska förhålla oss-

  335. -till flyktingströmmarna, det är:
    Hur vet en stat vad den vill?

  336. Våra politiker i dag vet inte riktigt
    vad staten vill - statsapparaten.

  337. Ger vi som medborgare några rätte-
    snören? Det gör man i en demokrati.

  338. Vi är också splittrade i
    hur vi ska förhålla oss.

  339. Då finns det olika viktiga
    strategier. En sak är att utgå från-

  340. -det som för ens land,
    i vårt fall Norden-

  341. -är ett rotsystem, hur man tänker.

  342. Där har vi ett starkt rotsystem i att
    bry oss om det gemensamma, varandra.

  343. I ett kallt klimat behöver vi stötta
    varandra, men det finns ett system-

  344. -som har sina rötter, men sen finns
    tredje punkten som är så viktig:

  345. Internationella organisationer
    som betytt mycket för att trycka på-

  346. -när det gäller förändrade normer och
    värderingar, som förbud mot barnaga-

  347. -och Genèvekonventionen.
    Viktiga lagstiftningar-

  348. -som kommer från internationella
    organisationer, oftast FN-styrt-

  349. -som leder till snabba förändringar,
    som barnagan, kvinnors rättigheter-

  350. -eller valsystem. Med ett formellt
    beslut som leder till lagstiftning-

  351. -kan saker hända snabbt och människor
    ändra förhållningssätt. Där är vi nu.

  352. Vi har varit bra på att imitera lös-
    ningar. Det andra stater gör funkar-

  353. -då kör man "copy and paste".

  354. "Learning versus teaching" är viktigt
    för oss i Norden nu, för nu är vi...

  355. Ofrivilligt har vi på nåt vis
    delvis tagit över en ledarpinne.

  356. Vi har stått emot traditionella murar
    och att hålla oss för oss själva.

  357. Vi har insisterat på-

  358. -att internationella organisationer
    i EU måste ta sitt ansvar.

  359. Det har vi i vårt system och vårt
    sätt att se på vad ett samhälle är.

  360. Vi frågar alla länder: "Vad är
    viktigt att förmedla till barnen?"

  361. Vi svarar: oberoende, uppfinnings-
    förmåga, fantasi, tolerans, ansvar.

  362. I andra länder säger man: lydnad.
    Jag har bara några minuter på mig.

  363. Jag ska hoppa till sista bilden:
    hur det ser ut när vi tar avstånd.

  364. Här är största problemet
    med ett "vi" och ett "de".

  365. Det måste vi motarbeta. "Gender"-
    frågor, generationsattityder-

  366. -de som är "eljest" - homosexuella,
    nationalism, religion, uppfostran-

  367. -sex före äktenskap,
    abort, skilsmässa, våld i hemmet.

  368. Jag hinner inte gå in på dem.
    Men mycket är också lika, gemensamt.

  369. Det ska vi också komma ihåg. Och
    värderingsomställningar går snabbt.

  370. Den här bilden kanske är svårast, att
    kommunicera det på ett vettigt sätt-

  371. -så att det inte hamnar i fel händer.
    Vad kan vi göra nu?

  372. Vi är väldigt intoleranta.

  373. Vi tolererar inte att människor
    slår barn eller kvinnor.

  374. Ser vi nån som gör det är vi
    intoleranta. Vad kommer då hända-

  375. -när många som kommer hit inte har
    förstått att det är mot svensk lag?

  376. Man får inte göra så. De där frågorna
    är icke förhandlingsbara värden.

  377. De är lagstiftade. Lagen är inte för-
    handlingsbar. Jämställdhet, kvinnor-

  378. -barn, HBTQ, demokrati, allemansrätt,
    yttrandefrihet är kodifierat i lag.

  379. Vi har ett ansvar som människor,
    samhälle och övergripande samhälle-

  380. -att kommunicera det här
    på ett begripligt sätt.

  381. Men också de breda samhälleliga
    värdena: skollagar, osv.

  382. Men det finns också stora
    möjligheter. Nyckeln ligger i-

  383. -att få arbetslivet så öppet att folk
    finns med i arbetslivet, i skolan.

  384. Sen finns det mycket annat som är
    totalt öppet och föränderligt.

  385. Det finns otroligt mycket vi kan lära
    oss. IT, kommunikation inte minst.

  386. De har kommit långt inom det området,
    men vi hör lite om det hos oss.

  387. Varning för den svenska omedvetna
    fundamentalismen.

  388. Jobba med att se styrkan i det här.

  389. Vi kan göra det här tillsammans.
    Denna "tulipanaros" är möjlig.

  390. Jag vill avsluta med att säga så här:
    Även om man är pessimist i hjärnan-

  391. -vilket är lätt att vara,
    måste vi vara optimister i hjärtat.

  392. För en pessimist vinner som bekant
    varje gång han förlorar.

  393. Stort... Stort tack.
    - Funkar min mick? Ja?

  394. Stort tack, Bi, för en fantastisk
    exposé och tankeväckande slutord.

  395. Jag kan tänka mig att det har väckt
    en del frågor och tankar i publiken.

  396. Vi hinner med en del frågor här
    innan. Medan ni funderar lite...

  397. En fråga jag ställer mig är:
    Du sa att data visar att demokratin-

  398. -har en lång väg att gå för att man
    ska förstå i de här länderna.

  399. Samtidigt gav Arabiska våren hopp om
    att demokratin skulle sprida sig.

  400. Var det bara ett misstag eller
    hur ska man se på den utvecklingen-

  401. -kontra de fakta du samlar in här?
    Vad tror du?

  402. Finns det en riktning, fast den är
    långsiktig i regionen åt det hållet?

  403. Jag tror att det gör det. När jag
    läste den allra första arabrapporten-

  404. -för 10-15 år sen, då var det ett
    kapitel med om unga i arabvärlden.

  405. Ett lite större område än MENA. Det
    var starkt, det fanns mycket vilja-

  406. -och kraft hos de unga. Jag blev
    tagen av det. Där varnades det för-

  407. -att nåt som Arabiska våren
    skulle kunna hända.

  408. Det finns så mycket uppdämt, så många
    människor, framför allt unga-

  409. -så det var inget förvånande.
    Vi skrev om det innan det hände.

  410. Vi såg det tydligt
    i våra generationsanalyser.

  411. -Varför höll det inte i sig?
    -Det finns ingen struktur.

  412. I samhällena är överbyggnaderna
    extremt svaga.

  413. Sen finns det Jätteproppen Orvar-

  414. -som inte har uppmärksammats:
    nämligen de äldre.

  415. Det är ju väldigt fint
    att de har sån respekt för de äldre.

  416. Det har de för att när det inte finns
    nåt pensionssystem, inget sånt-

  417. -måste man inympa i barnen att de
    måste ha respekt för "grandparents".

  418. Det blir viktigt. Med det följer att
    gubbar ligger som fetvadd över allt-

  419. -och hindrar unga att komma upp i
    samhället, få jobb och utbildning:

  420. "Du, tjejen, ska tjäna och hjälpa."

  421. Då blir det revolter. Jätteproppen
    Orvar är lika mycket att skylla på-

  422. -som svag infrastruktur
    på statlig nivå.

  423. Vi pratade om flyktingfrågan
    är norm eller undantag.

  424. Du visade lite på att det finns
    nåt slags långsiktig hopplöshet.

  425. Man är orolig för framtiden,
    utbildningen för barnen-

  426. -risken för terror, säkerhet, osv.
    Ser du att detta stödjer trenden-

  427. -att folkvandringen är en norm
    vi måste ta hänsyn till-

  428. -och förhålla oss till snarare än en
    undantagssituation i de här länderna?

  429. Det finns många positiva delar-

  430. -i den här flyktingdelen också.

  431. När människor kommer hit
    och vi lyckas med integrationen...

  432. De har kontakt dagligdags
    via Skype hemma.

  433. De är starkaste förändringskraften
    för att påverka hemma.

  434. När de berättar vad de är med om, när
    barnen blir integrerade i skolan...

  435. De är den stora förändringsaktören.
    En del åker hem - med sin utbildning.

  436. Där har vi en stark faktor inifrån
    för att förändra.

  437. Det måste vara människorna. De som
    har varit kvar och överlevt i Syrien.

  438. Det är ju många som lever kvar.
    Alla drar inte.

  439. Det är inte "sista man släcker lyset"
    som i Pajala.

  440. Det finns väldig kraft i detta. Jag
    tror att det finns stora möjligheter.

  441. Med positiva delar som
    "life expectancy" och mödradödlighet.

  442. Det är så mycket som är på G.

  443. Har vi nån som vill komma in
    med nån fråga? - Där uppe.

  444. Kristoffer Sjölander igen. Du pratade
    om icke förhandlingsbara värden.

  445. Vikten av att slå fast dem, så att de
    som kommer hit tar till sig dem.

  446. Vad är din strategi för att vi ska
    lyckas snabbt? Att vänta 30 år-

  447. -på att en ny generation
    tar till sig dem är långsamt.

  448. Jag har själv jobbat på SFI. Det
    blev många spännande diskussioner-

  449. -om äktenskapslagen när en man insåg
    att hustrun ägde halva bilen.

  450. Han var upprörd. Den hade han betalt.
    Då fick jag förklara-

  451. -att svensk lagstiftning inte är
    förhandlingsbar. Hur ska vi göra?

  452. Ni gör ett jätteviktigt jobb på SFI.
    Oerhört viktigt.

  453. Har du kontakt med norska
    motsvarigheten? De har stiftat lagar-

  454. -om just det du sysslar med, nämligen
    att samhällskunskap ska ingå.

  455. Det som är lagstiftat och som gäller.
    De tar in det i språkundervisningen.

  456. De får göra rollspel och träna på
    såna delar för att få in hur...

  457. Det är så annorlunda. De behöver
    jobba med dramaturger, konstnärer...

  458. Sen ler de och säger... De har det i
    lagstiftning och direktiv, och säger:

  459. "Sen måste de förstå att de
    'må gå på ski, de må gå på tur'."

  460. Ska man bli accepterad, så... Vi har
    ju vårt, kanske inte att gå på tur-

  461. -men det är viktigt att vi som finns
    runt omkring berättar vad man gör.

  462. Ni är nyckelgrupper,
    men direktiven måste vara tydligare.

  463. Det har varit fokus på att
    få tak över huvudet, mat på bordet.

  464. Men det här är nästa stora steg.
    Menar vi allvar med integrationen-

  465. -måste vi kunna förklara varför det
    fungerar som det gör. Lagen gäller.

  466. Det är inte förhandlingsbart. Det är
    lagen. Bara den första skivan citron-

  467. -är ju ett jättearbete!

  468. Men jag tror att ni - vi - kommer
    att klara det. Det är allas ansvar.

  469. Jag har en avslutande fråga
    om det här Per Jönsson berörde-

  470. -och du också: svaga stats-
    bildningar, oförmågan att leverera-

  471. -hälso- och sjukvård, osv.
    Kommer detta att lösa sig-

  472. -inom länderna med den unga
    generationen eller måste vi utifrån-

  473. -internationella organisationer,
    biståndssektorn hjälpa till?

  474. Hur ska vi komma över situationen
    som man nu befinner sig i i regionen?

  475. Det är förstås både och.

  476. Det är fruktansvärt att UNHCR
    inte har de medel de behöver-

  477. -för att kunna jobba i närområdet.
    Vi måste se till att medel förmedlas.

  478. Internationella organisationer
    måste få högre legitimitet-

  479. -och en annan stabilitet
    i sitt arbete. De är så viktiga.

  480. Men det finns också
    panarabiska organisationer.

  481. Där skulle mycket kunna göras
    inom den världen-

  482. -i form av att arbeta med de här
    frågorna, bygga forskarkontakter.

  483. I projektet om MENA-regionen jobbar
    vi med unga forskare i MENA-regionen.

  484. Man bygger upp inifrån,
    så att det inte blir...

  485. De är ju med rätta
    väldigt känsliga för västs påverkan.

  486. Så det måste bli mycket som kommer
    inifrån. Och länder som Kina...

  487. Många andra världsaktörer som man kan
    få upp på banan i de här frågorna.

  488. Nya aktörer? Ja. Stort tack, Bi,
    för den här sessionen!

  489. Textning: Lotta Rossi
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Internationell politik, Internationella relationer, Mellanöstern, Nordafrika, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.