Titta

Kvinnors makt i världshistorien

Kvinnors makt i världshistorien

Om Kvinnors makt i världshistorien

Amanda Foreman presenterar kvinnors roll i världshistorien, från civilisationens början till modern tid. Det är en historisk resa där kvinnors inflytande och makt pendlar mellan frihet och förtryck. Vi får följa programledaren till olika platser i världen och får se hur kvinnors rättigheter är starkt kopplade till ekonomisk utveckling.

Till första programmet

Kvinnors makt i världshistorien : CivilisationDela
  1. Det har aldrig funnits en bättre tid än nu
    att födas som kvinna.

  2. Det finns fler kvinnliga regerings-,
    organisations- och företagsledare-

  3. -än nånsin tidigare i historien.

  4. Ändå har många av världens kvinnor
    inte samma rättigheter som män.

  5. De behandlas ojämställt och har inte
    tillgång till utbildning eller arbete.

  6. För många är rätten till ett liv utan
    fysiskt och sexuellt våld ännu en dröm.

  7. Jag heter Amanda Foreman.

  8. Som historiker och levnadstecknare
    har jag studerat kvinnors liv.

  9. Sanningen är att vår historia aldrig följt
    en rät linje från mörker till ljus.

  10. Kvinnohistorien är full av svängningar-

  11. -med friheter som vunnits och förlorats
    från en epok till nästa.

  12. Ett samhälle kan bedömas
    utifrån hur kvinnorna behandlas-

  13. -och i vilken grad kvinnor
    innehar makt och självbestämmande.

  14. I den här serien berättar jag om
    både män och kvinnor genom historien.

  15. I samband med detta ställer jag
    några svåra frågor:

  16. Varför blev historien nästan uteslutande
    manlig? Varför har man begränsat-

  17. -kvinnors sexualitet, röst
    och rörelsefrihet?

  18. Varför är kvinnors ställning så sårbar-

  19. -för politiska, ekonomiska
    och religiösa påbud?

  20. Det är även en hyllning till de kvinnor-

  21. -som överskridit gränser
    och skapat egna vägar till makten.

  22. Från kejsarinnan Wu,
    Kinas enda kvinnliga kejsare...

  23. ...och Christine de Pisan,
    den första feministen...

  24. ...till de revolutionära kvinnorna
    i Frankrike och Ryssland-

  25. -tittar vi på kvinnorna som skrev sin
    egen historia för att förändra världen.

  26. Till alla dem som lever i tron att kvinnor
    inte haft en aktiv roll i historien-

  27. -kastar jag handsken.

  28. För jag anser att den historia som
    exkluderar eller marginaliserar kvinnor-

  29. -inte bara är en förvanskning,
    utan en lögn som måste bestridas.

  30. Det är ett faktum
    att i nästan alla samhällen-

  31. -har kvinnor ansetts vara det
    underordnade könet. Det är så inrotat-

  32. -att det skrivits in i historien
    som ett biologiskt faktum.

  33. Men varför blev det så? Har
    mänskligheten alltid följt det mönstret?

  34. Hur långt tillbaka i tiden måste vi
    för att hitta en alternativ berättelse?

  35. För att söka svar på frågorna
    har jag rest till Anatolien i Turkiet-

  36. -inkilat mellan stäppens nomader i norr
    och Mesopotamiens civilisation i söder.

  37. Här har man gjort
    otaliga arkeologiska upptäckter.

  38. Från förhistoriska bosättningar
    till kvinnofigurer-

  39. -som avslöjar helt andra idéer om
    hur tidiga samhällen var organiserade.

  40. Den här platsen, Çatalhöyük, är en av
    de tidigaste bebyggelser vi känner till.

  41. Den beboddes från 7500 f.Kr.,
    i slutet av stenåldern-

  42. -och dess tidiga invånare,
    mellan 5 000-8 000 personer-

  43. -levde i jordbrukets gryning. De började
    ha tamdjur och lärde sig så grödor.

  44. För att öka överlevnadsmöjligheterna
    samlades de i tätt byggda lertegelhus-

  45. -som länkades samman
    i ett gigantiskt kollektiv.

  46. Det speciella med platsen är
    att efter tjugo års utgrävningar-

  47. -tror arkeologerna att Çatalhöyük
    inte strukturerades utifrån kön-

  48. -där mäns och kvinnors biologi
    bestämde deras roller.

  49. I stället tror arkeologen Ian Hodder
    att det var en ytterst egalitär värld-

  50. -som helt saknade hierarkier.

  51. Vi har letat och letat
    utan att hitta några spår-

  52. -av en ceremoniell plats
    eller hövdingahus.

  53. I Çatalhöyük finns bara massor av hus
    i ungefär samma storlek.

  54. Vissa hus ser ut som om
    de kunnat bli större och dominerande-

  55. -men det verkar finnas ett tak
    som hindrar det.

  56. Çatalhöyüks invånare begravde
    de döda under sina sovplatser.

  57. Genom analys av DNA, skelettens
    förslitningar och sot från lungorna-

  58. -har Ians team upptäckt
    att män och kvinnor åt samma mat-

  59. -och att det var liten könsskillnad
    på arbetsuppgifter och plats i hemmet.

  60. Gravarna visade grupptillhörighet, inte
    tillhörighet utifrån släktskap eller kön.

  61. Det tyder på familjen inte existerade
    på samma sätt som i dag.

  62. Vi antog att de som begravts i ett hus
    tillhörde kärnfamiljen-

  63. -men det visade sig
    att så inte var fallet.

  64. De som var begravda under ett hus-

  65. -var inte närmare släkt med varandra
    än människor i olika hus.

  66. Det verkar som om barnen
    strax efter födseln-

  67. -skickades iväg
    för att växa upp i andra hus i samhället.

  68. Hela samhället var som en stor familj-

  69. -som hölls samman av flera saker,
    bland annat biologiska band.

  70. Gick nåt fel fanns det alltid
    nån som kunde träda in-

  71. -tack vare de komplexa rituella och
    sociala band som höll dem samman.

  72. Çatalhöyük skiljer sig mycket från vårt
    samhälle och kan vara svårt att förstå.

  73. Det mest kända fyndet i Çatalhöyük
    är en kvinnostatyett-

  74. -som många tror var den främsta
    gudomen hos de neolitiska invånarna.

  75. Hon hittades i en sädestunna
    och antas föreställa-

  76. -en korpulent fertilitetsfigur på en tron,
    flankerad av leoparder-

  77. -med fötterna på två människoskallar,
    liv och död i samma bild.

  78. Hon har blivit Anatoliens stolthet,
    särskilt för de muslimska kvinnorna.

  79. Vi kallar henne "modergudinnan".

  80. Eftersom den symboliserade rikedom
    för folket i Çatalhöyük-

  81. -skulpterade man modergudinnan
    för att hon skulle vara en evighetsfigur.

  82. Det här är fortfarande ett rikt område,
    vi hoppas det består i framtiden.

  83. Statyetten,
    nu med ett restaurerat huvud-

  84. -finns på Museet för anatoliska kulturer
    i Ankara.

  85. För många är hon ett vallfärdsmål,
    kanske ett löfte-

  86. -om att i tidiga samhällen
    var Gud inte man, utan kvinna.

  87. Vi vet inte
    vad hon betydde för folket i Çatalhöyük-

  88. -men hon visar
    att i den osäkra tidiga jordbruksåldern-

  89. -där överlevnaden
    berodde på naturens nycker-

  90. -fick kvinnans förmåga att skapa nytt liv
    en särskild, kanske helig, symbolik.

  91. Statyetten har en mäktig skönhet,
    och positionen förmedlar tydligt-

  92. -de tre betydelserna kvinna, fruktbarhet
    och naturens makt.

  93. Bildspråket med de kattdjuren och
    det faktum att hon sitter på en tron-

  94. -finner man i skilda utföranden
    i många olika kulturer.

  95. Den konstanta faktorn är temat som
    hyllar kvinnans förmåga att skapa liv-

  96. -jordens heliga mysterium,
    och livet som besegrar döden.

  97. Under de kommande tusen åren,
    då jordbruket blev mer kontrollerat-

  98. -började samhället organiseras
    utifrån en mer bekant könsuppdelning.

  99. Kvinnorollen knöts
    till moderskapet och hemmet.

  100. Kvinnan underordnades mannen, som
    styrde över egendom och offentlighet.

  101. Idéer som i senare religioner
    skulle bli livets naturliga ordning.

  102. För att förstå varför måste vi titta
    på Mesopotamiens tidiga civilisationer.

  103. Den första var Sumer
    som utvecklades 4000 f.Kr.-

  104. -mellan floderna Tigris och Eufrat,
    i vad som i dag är det krigshärjade Irak.

  105. Ursprungligen bestod Sumer
    av 20 stadsstater-

  106. -och kvarlevde både under Babylonien-

  107. -sen Assyrien, fram till 500-talet f.Kr.

  108. Under årens lopp skedde stora
    förändringar av kvinnors status och roll.

  109. Sumererna var dynamiska
    och nyfikna människor.

  110. Livet i den bördiga halvmånen
    där jordbruksrevolutionen skedde-

  111. -skapade ett sånt överflöd
    att de kunde använda energin-

  112. -åt att skapa uppfinningar och göra
    upptäckter som förändrade världen.

  113. Sumererna utnyttjade floderna för att
    skapa det första bevattningssystemet.

  114. De uppfann hjulet,
    plogen, matematiken.

  115. De studerade stjärnorna
    och skapade kalendern.

  116. Och viktigast av allt:
    De uppfann skriftspråket 3300 f.Kr.

  117. I den här världen blomstrade kvinnan.

  118. I templen hade prästinnor och präster
    samma makt och status.

  119. Inom juridiken
    kunde kvinnan representera sig själv.

  120. I affärslivet fanns inga restriktioner.
    Och i äktenskapet-

  121. -hade kvinnan egen egendom
    och kunde skilja sig.

  122. Kvinnan kunde även studera
    på samma sätt som män.

  123. Sumer var öppet och utåtriktat
    och visar-

  124. -att det inte fanns en förlaga till
    ojämställdhet i den tidiga civilisationen.

  125. Men det ändrades 2300 f.Kr., samtidigt
    som pyramiderna i Egypten byggdes-

  126. -då Sargon av Akkad erövrade Sumer
    och gjorde den till lydstat.

  127. I den nya världen
    började kvinnorna förlora sin frihet.

  128. De fick mindre ekonomiskt inflytande,
    uteslöts från utbildningar och yrken.

  129. Men viktigast av allt: De uteslöts
    från maktpositioner och offentlighet.

  130. Ironiskt nog var det bördighetens
    överflöd som orsakade förändringen.

  131. Med jordbrukets överskott följde klass
    och en ojämlik fördelning av tillgångar.

  132. Det födde arméer och krigsherrar
    med anspråk på makten-

  133. -och som ville föra makten vidare
    till sina manliga arvingar.

  134. Ett av de bästa sätten
    att se hjärtat i en kultur-

  135. -är att titta på konsten
    den lämnar efter sig.

  136. Och den här världen
    är definitivt manlig.

  137. Där är hovmannen Ebih-Il.

  138. Gudea, furste i Lagash.

  139. Sargon den store
    och hans manliga ättlingars segerstelar-

  140. -där de krossar fienden och
    befäster sin gudomliga rätt att härska.

  141. Det är en manlig värld
    som speglar gudarnas hierarki.

  142. Den sittande kvinnan har utvecklats
    till fruktbarhetsgudinna-

  143. -men det är den manliga rättvisans gud
    som nu dominerar i samhället.

  144. Bland alla monument
    över erövring och makt-

  145. -har de mesopotamiska kvinnorna
    blivit osynliga.

  146. Men en röst ropar för att höras.

  147. Det är Enheduannas,
    världens första namngivna författare.

  148. Den första av många kvinnor
    i den här berättelsen-

  149. -som utformat sin egen väg till makten
    i en mansdominerad värld.

  150. För att få veta mer om henne
    träffar jag Irving Finkle-

  151. -intendent för mesopotamisk kultur
    på British Museum.

  152. -Vem var Enheduanna?
    -Hon var dotter till kung Sargon I.

  153. Han var den kung som enade
    det vi kallar Mesopotamien till ett rike.

  154. Hon utsågs av sin far
    att bli det vi kallar "en-prästinna".

  155. Hon var en-prästinna
    åt månguden i staden Ur.

  156. Det var den kulturens högsta
    religiösa befattning vid den tiden.

  157. Hon hade en nyckelposition
    för styret av den religiösa världen.

  158. Enheduanna skapade
    världens första litterära mästerverk.

  159. En samling med 42 hymner
    skrivna på lertavlor.

  160. De lovprisar alla tempel och gudar
    i faderns rike-

  161. -och bidrog
    till att legitimera hans styre.

  162. Man kan göra gällande
    att det hade en enande effekt.

  163. Tidigare hade den politiska strukturen
    i Mesopotamien-

  164. -utgjorts av självständiga stadsstater,
    alla med egna gudar och tempel.

  165. De var konkurrenter.
    Det är rimligt att tro att Sargon ansåg-

  166. -att Enheduannas texter
    skulle vara användbara-

  167. -för då skulle alla se att templen
    och gudarna tillhörde samma system.

  168. Det är ett uttryck för det enade riket
    och gudarna som fanns i den miljön.

  169. Detta gjorde Enheduanna
    till den kulturella makten bakom tronen-

  170. -vilket hon visste,
    för hon signerar sina verk.

  171. Det är de första signerade litterära
    verken i historien, av man eller kvinna.

  172. Men hennes mest talande verk
    är dikten "Innanas upphöjelse"-

  173. -där hon allierar sig med fruktbarhetens,
    naturens och förstörelsens gudinna.

  174. "Himlens härskarinna,
    du är den gudomliga styrkans väktare"

  175. "I striden slås allt ned inför dig. Med
    din styrka kan tänder krossa flinta"

  176. "Du rusar framåt
    likt en framvällande storm"

  177. Det som gör dikten banbrytande är att
    hon inkluderar inslag från sitt eget liv.

  178. Hon upprepar sitt namn.

  179. "Jag är Enheduanna" skriver hon.
    "Jag är Nannas lysande överprästinna."

  180. För 4 000 år sedan var användandet
    av "jag" i poesi helt okänt.

  181. Hon var därmed den första
    författaren att själv identifiera sig.

  182. Det som är så rörande med yttrandet
    "Jag, Enheduanna"-

  183. -är att vi i civilisationens gryning har-

  184. -detta vackra och självsäkra uttalandet
    av kvinnans "jag är".

  185. Hennes utmanande självständighets-
    förklaring är unik och symbolisk-

  186. -och är än mer rörande eftersom
    hon levde i en tid av förändring.

  187. Före henne hade kvinnor och män
    samma status-

  188. -men senare, då lagarna alltmer
    utformades utifrån en patriarkal struktur-

  189. -blev kvinnors rättigheter
    alltmer kontrollerade och inskränkta.

  190. Det här är världens
    tidigaste kända lagar-

  191. -och i dem finner vi
    det första tystandet av kvinnans röst.

  192. På en kon står skrivet att om
    en kvinna talar utan att vara tillfrågad-

  193. -ska hennes tänder
    slås ut med en sten.

  194. Den mest kompletta mesopotamiska
    lagen är daterad till 1770 f.Kr.

  195. Det är Hammurabis lag.

  196. Hammurabi hade nu
    tagit över makten i regionen.

  197. På en fallisk stele av svart obsidian-

  198. -visas hur Hammurabi tar emot lagarna
    av Shamas, solen och rättvisans gud.

  199. Hans uppdrag var
    att skydda de svaga från de starka.

  200. Och här bland de 282
    intrikat utmejslade lagarna-

  201. -finns "öga för öga, tand för tand"
    för första gången i historien.

  202. De anses av många
    vara en av civilisationens grundstenar-

  203. -men de innebar
    både fördelar och nackdelar för kvinnor.

  204. En fördel var att lagarna erkände
    kvinnans rätt att inneha egendom.

  205. Det var avgörande - kvinnorna kunde
    därmed kontrollera hemgift och arv.

  206. Lagen förbjöd
    misshandel och försummelse.

  207. Sjuka och sterila kvinnor
    fick inte överges.

  208. Vid skilsmässa behöll
    kvinnan hemgiften. Änkor fick bebo-

  209. -makens hus under hela sin livstid.

  210. Mesopotamiens kvinnor erkändes
    genom lag som enskilda individer.

  211. Men lagen var ett slag mot kvinnans
    ekonomiska och sexuella frihet.

  212. Kvinnan förbjöds att delta i ekonomiska
    aktiviteter utanför hemmet.

  213. Till ännu större skada var den makt
    som män fick över kvinnans kropp.

  214. Lagen legaliserade patriarkatet.

  215. Makar och fäder ägde
    sina fruars och döttrars sexualitet.

  216. Kvinnor kunde avrättas för otrohet.
    Mödom var ett villkor för äktenskap.

  217. Våldtäkt var inte bara
    ett övergrepp mot kvinnan-

  218. -det var ett ekonomiskt angrepp
    på en man.

  219. Om en dotter våldtagits förlorade
    fadern brudpriset. Hon var osäljbar.

  220. Det är viktigt att poängtera att vi inte
    vet hur de här lagarna fungerade lokalt.

  221. Men den drivande kraften i lagarna
    lyser igenom.

  222. Mannens makt och patriarkala idéer
    om mannens heder blir nu heliga.

  223. Hammurabis Babylon
    inskränkte kvinnors rättigheter-

  224. -men det nästkommande riket,
    Assyrien, inskränker dem ytterligare.

  225. Dess överdimensionerade konst
    - fältslag, fångar och manliga gudar-

  226. -vittnar om en besatthet
    av manlig virilitet.

  227. Det vittnar inte om en utåtriktad kultur,
    som Sumer-

  228. -utan en krigskultur
    som utvidgades genom erövring.

  229. Centralt i ikonografin över
    de assyriska kungarna är lejonjakten.

  230. Inte en symbol för att nyttja naturen,
    utan för att styra och kontrollera den.

  231. Det är en helt annan värld
    än den sittande kvinnan i Çatalhöyüks.

  232. De 112 assyriska lagarna som härrör
    från 1100-talet f.Kr. finns nu i Berlin.

  233. Mer än hälften handlar
    om äktenskap och sex.

  234. I dem saknas många av de skyddande
    lagarna från Hammurabis lag-

  235. -och priset för olydnad
    är hårdare än nånsin.

  236. Det är slående hur lagarna omsluter
    den patriarkala dubbelmoralen.

  237. Män kan göra vad de vill mot sina
    kvinnor. De kan misshandla dem.

  238. De kan dra loss deras hår,
    vrida om deras öron.

  239. De kan kasta ut dem utan hemgift,
    lämna dem i pant utan skydd.

  240. De kan göra vad de vill,
    utom att döda dem utan orsak.

  241. Kvinnor har därtill inga ekonomiska
    rättigheter, men många skyldigheter.

  242. Om de gör abort ska de avrättas.
    Om de är otrogna ska de avrättas.

  243. Om maken begår ett brott
    är det kvinnan som ska straffas.

  244. En våldtäktsmans hustru
    kommer att våldtas som straff.

  245. Det är ett hårt samhälle, där lagen
    legitimerar ett manligt förtryck.

  246. I assyrisk kultur fanns ett klädesplagg-

  247. -som symboliserade den växande
    klyftan mellan män och kvinnor.

  248. Lag 40 på den här tavlan är världens
    äldsta lag om slöja - 2 000 år före islam.

  249. Det är förvånande att det är så okänt,
    givet den betydelse den senare fått.

  250. Jag studerar den
    ihop med en grupp kvinnor-

  251. -från området
    som en gång utgjorde Assyrien.

  252. "Gifta kvinnor, änkor
    och assyriska kvinnor"-

  253. -"får inte gå ut med bart huvud."

  254. "Överklassens döttrar ska vara täckta
    av slöja, abaya eller lång klädnad."

  255. "En konkubin som går ut med
    sin härskarinna måste bära slöja."

  256. "En prostituerad får inte bära slöja,
    hon måste ha bart huvud."

  257. Lagen delade in kvinnor i fem
    kategorier: överklassens kvinnor-

  258. -konkubiner, tempelprostituerade,
    skökor och slavinnor.

  259. De respektabla
    skildes från de orespektabla.

  260. Straffen för överträdelser
    är skoningslösa.

  261. "En man som ser en prostituerad i slöja
    ska gripa henne."

  262. "Hon ska motta femtio piskrapp
    med bambukäpp."

  263. "En man som ser en slavinna
    med slöja ska gripa henne."

  264. "Hennes öron ska skäras av,
    och mannen kan ta hennes kläder."

  265. Det är första gången
    jag hör talas om den här lagen.

  266. Att det fanns en lag om att assyriska
    kvinnor måste bära slöja...

  267. ...så lång tid
    före islam och kristendomen-

  268. -och om hon inte bar slöja,
    skulle hon straffas.

  269. Det berörde mig djupt.

  270. Jag trodde att det bara var inom islam
    som kvinnor var tvungna att bära slöja.

  271. Jag blev upprörd när jag läste texten.

  272. Det som upprörde mig mest
    var klassificeringen av kvinnor-

  273. -och det elände de fick utstå.

  274. Man diskriminerar kvinnor
    och lagen tillåter misshandel-

  275. -av kvinnor som sker på initiativ
    av den tidens härskare.

  276. Jag tror att jag reagerade med ilska-

  277. -eftersom den här texten införs
    just nu i Syrien-

  278. -där mänskliga rättigheter påstås
    existera. Man har bara mildrat språket.

  279. Av allt vi ärvt från den gamla världen-

  280. -är det slöjan som påverkat mest,
    och som har störst symbolvärde.

  281. Ett tecken på civilisering i Grekland,
    Rom och Bysans.

  282. Den blev till dok för nunnor
    och det medeltida Europas kvinnor.

  283. I Asien spreds den
    till de konfucianska Kina och Korea.

  284. Inom islam var det en klassmarkering
    innan det blev ett uttryck för tro.

  285. I dagens Kurdistan är vi inte tvungna
    att bära slöja genom lag-

  286. -men jag kommer från en lägre social-
    klass och när jag åker till min hemstad-

  287. -måste jag täcka mig mer, och
    på vissa platser måste jag bära hijab.

  288. Det påminner oss om
    att slöjan har en lång historia-

  289. -vars komplexitet och motsägelsefullhet
    fanns från början.

  290. Det är inte förvånande
    att det testosteronstinna Syrien-

  291. -tidigt inför en slöjlag för kvinnor.

  292. Men vi ska inte på förhand döma ut
    slöjan och vad den betydde förr.

  293. På en nivå handlar det bara
    om mäns ägande och kontroll-

  294. -men på en annan,
    hur ironiskt det än kan framstå-

  295. -var slöjan ett sätt att ge kvinnor frihet
    att röra sig på offentliga platser-

  296. -utan att riskera nåt
    eller förlora makarnas beskydd.

  297. Det slöjan tog gav den också
    i viss utsträckning tillbaka.

  298. Den begränsade kvinnor, men gav dem
    även frihet och skydd i en mansvärld.

  299. Den tidiga civilisationen
    utgick från en manlig kod-

  300. -om kungavärdighet, klass och kön,
    men en annan kultur växte fram i norr-

  301. -som skulle innebära en stor utmaning
    för alla efterkommande kulturer.

  302. Den eurasiska stäppen sträcker sig från
    Ukraina i väster till Mongoliet i öster.

  303. Den var hem åt nomader, särskilt
    skyter, sarmater och pazyrykstammar.

  304. De dominerades av hästburna krigare
    och var en manlig, krigsorienterad värld.

  305. Betesmarkerna måste försvaras, och
    kvinnor tillfångatogs ofta i stamkrig.

  306. Men arkeologer har hittat belägg
    för könsförhållanden i stammarna-

  307. -som visar att kvinnors underordnande
    inte var oundvikligt i forntida kulturer.

  308. Professor Jablonskij
    från Arkeologiska institutet i Moskva-

  309. -har undersökt nomaders gravplatser,
    kurganer, i södra Ryssland under 25 år.

  310. Under sitt yrkesliv
    har han hittat hundratals gravplatser-

  311. -som visar hur central roll
    kvinnorna hade i nomadkulturen.

  312. I kvinnors gravar hittade vi inte bara
    utsmyckningar och smycken-

  313. -utan andra föremål,
    bland annat arbetsredskap.

  314. Redskap för att arbeta med skinn.

  315. Hos vissa kvinnor
    hittade vi även tatueringsredskap.

  316. Dessutom hade kvinnorna
    ansvaret för den andliga sidan av livet.

  317. De hade ansvaret.

  318. Så därför kan man säga att kvinnornas
    sociala roll var högre än männens-

  319. -även om alla anförare
    som ledde dem i krig var män.

  320. Har du hittat några belägg
    för att kvinnor bar vapen?

  321. Ja. Förr trodde arkeologerna alltid
    att om man hittade-

  322. -ett skelett med vapen
    så var det en man.

  323. Och hittade man ett skelett
    med halsband var det en kvinna.

  324. Men senare, när man lärde sig att
    bestämma kön med analys av ben-

  325. -visade det sig att så inte var fallet.

  326. Den fysiska antropologin har visat
    att man väldigt ofta har tagit miste.

  327. Många av Jablonskijs fynd finns nu
    på Nationalmuseet i Orenburg.

  328. Kvinnornas gravar innehåller
    en stor mängd rikedomar.

  329. Där finns guldsmycken
    som halsringar och spännen.

  330. Heliga föremål som speglar, snäckskal
    och bärbara altare.

  331. Och ett stort vapenförråd, vilket visar
    att kvinnorna även var krigare.

  332. Se hur litet fästet är.

  333. Ja, din hand är för stor.
    Det kan bara vara en kvinnas redskap.

  334. Föremålen från en särskild grav
    sticker ut.

  335. De tillhör en 14-årig flicka som begravts
    med över 40 pilspetsar i brons.

  336. Bågen är ett långdistansvapen.

  337. Det innebär att man inte behöver vara
    så stark fysiskt-

  338. -för att hantera en båge bra.

  339. Både under andra världskriget
    och i konflikten i Kaukasus-

  340. -var det kvinnor
    som fungerade som prickskyttar.

  341. För prickskyttegevär
    är ett långdistansvapen.

  342. Därför är det möjligt att kvinnorna
    under de forna sarmatiska krigen-

  343. -använde bågar samtidigt som
    de höll sig på avstånd från fienden.

  344. Liksom i det neolitiska Çatalhöyük
    avslöjar de här fynden en värld-

  345. -där de sköra förhållandena motverkade
    segregering och arbetsuppdelning.

  346. Kvinnorollen inskränktes inte till en
    biologisk funktion eller till hemsfären.

  347. Nomaderna var den tredje vägen.
    De skilde sig från rikena runtomkring.

  348. Stadslagarna
    som reglerade mark, egendom, status-

  349. -och familj
    kunde inte appliceras på dem.

  350. Kvinnorna hade därmed ett värde-

  351. -som vida översteg att
    vara nåns egendom eller föda söner.

  352. De värdesattes för sina färdigheter
    och för sin delaktighet i samhället.

  353. Det visar att biologi inte är allt.

  354. Ett av de mest unika fynden
    på stäppen gjordes-

  355. -i Altajbergen, där Ryssland
    och Mongoliet gränsar till varandra.

  356. I det här området levde pazyrykfolket-

  357. -vars territorium korsades av Kinas,
    Indiens och Persiens handelsvägar.

  358. I isen på Ukokplatån hittade arkeologen
    Natalia Polosmak 1993-

  359. -en 25-årig kvinnas grav, daterad till
    400 f.Kr. som hon kallade "isjungfrun".

  360. Där fanns även sex hästar som offrats
    för hennes resa i livet efter detta-

  361. -bärbara bord och altare med koriander-
    frön, samt en sista måltid på lamm.

  362. Där fanns även en pung
    med en värdefull silverspegel-

  363. -vilket visar hennes status
    som vördad religiös ledare i stammen.

  364. Hon flögs till Moskva för att studeras
    och har sen blivit en symbol-

  365. -för nationell stolthet för folket i Altaj,
    efter år av Sovjetstyre.

  366. För människorna som lever i Altaj-

  367. -har de framgrävda artefakterna
    och kurganerna stor betydelse.

  368. Människorna i Altaj talar om dem
    med stor övertygelse.

  369. De tror att hon var vår khan,
    vår prinsessa.

  370. Hon hittades iklädd de bäst bevarade
    nomadkläderna man nånsin funnit.

  371. Ridstövlar i filt,
    en lång särk av dyrt indiskt siden.

  372. Runt hennes hals fanns ett välgjort
    halsband bestående av åtta kattdjur.

  373. Hon bar en peruk av hästtagel och
    en huvudbonad på nästan en meter-

  374. -täckt med symboliska djur
    vilket visar kopplingen-

  375. -mellan kvinnan
    och naturen i forna kulturer.

  376. När jag såg det här mästerverket
    blev jag hänförd.

  377. De här fåglarna är symboliska hästar-

  378. -himmelshästar,
    mellan de övre och nedre världarna.

  379. Under dem finns en hjort.
    En hjort som står på ett klot.

  380. Klotet är en symbol för makt.

  381. Genom att ta fåglarna och djurens
    själar övertar hon deras makt-

  382. -och jag tror
    att hon var en mycket mäktig person.

  383. Nu finns hon
    på Nationalmuseet i Gorno-Altajsk.

  384. Mumien har gjort en känslosam resa
    hem efter nitton år.

  385. Och hennes kropp visar
    det kanske viktigaste fyndet av alla:

  386. Ett antal djurtatueringar som avslöjar
    hennes speciella status i gruppen.

  387. Hon är täckt i gåtfulla varelser
    längs båda armarna ned till fingrarna.

  388. På vänstra axeln finns en tatuering av
    en hjort vars horn förvandlas till gripar.

  389. Under finns en panter intill en vädur
    - rov och rovdjur i samma bild.

  390. Hjorten var helig och kunde röra sig
    mellan jorden och andevärlden.

  391. Den hade även regenerativ kraft.

  392. I dag tror folket i Altaj att tatueringarna
    innehåller ett kodat meddelande.

  393. Om hon var shaman och hade
    en viktig roll i pazyrykfolkets kultur-

  394. -så har hon det än i dag
    för folket i Altaj.

  395. Nomaderna exkluderas ofta i historien,
    de är analfabeter och anses oviktiga.

  396. Men jag anser att arvet efter dem
    visat sig mäktigt och långlivat.

  397. Det första var
    handelsvägen mellan öst och väst-

  398. -som kom att bli känd
    som "Sidenvägen".

  399. Det andra, minst lika viktiga,
    var kvinnornas aktiva roll-

  400. -som gjorde nomaderna
    till den mäktiga Andre i äldre kulturer.

  401. Det kulminerade när Djingis khan lät
    döttrarna styra historiens största rike.

  402. Av alla symboler
    som visar nomadkvinnornas status-

  403. -är huvudbonaden en av de mäktigaste.

  404. Lämningar har återfunnits
    i hundratals nomadgravar.

  405. De pryds av guld och ädla stenar och
    används fortfarande på stäppen i dag.

  406. Ett bärbart bankkonto som kontrolleras
    av kvinnor och ärvs från mor till dotter.

  407. Det är mer än lite tyg. Den har stor
    makt - liksom slöjan visar den status.

  408. Men det handlar inte om kyskhet, utan
    om kvinnans makt och initiativförmåga.

  409. Det handlar om hur man såg på
    kvinnan, och hur hon såg på sig själv.

  410. Som så ofta är fallet
    ledde en reaktion på nomadlivet-

  411. -till en radikal omvärdering
    av kvinnors plats i världen.

  412. På 500-talet f.Kr. var den främsta
    makten i Främre Orienten-

  413. -Persien
    och stadsstaterna i antikens Grekland.

  414. Persien införlivade både assyriska
    och nomadiska influenser i riket.

  415. Men grekerna definierade
    sin identitet som motsatsen-

  416. -till de barbariska grannarna, med
    förödande konsekvenser för kvinnan.

  417. I Atens centrum står symbolen
    för allt staden stod för:

  418. Dess mest berömda byggnad,
    Parthenon.

  419. Den uppfördes av Perikles
    för att fira segern över perserna-

  420. -och skulle påminna atenarna om
    vilka de var, och varför de var speciella.

  421. Varje sida berättar
    en grundläggande myt om staden.

  422. Bakom mig, på den östra sidan,
    bekämpar Olympens tolv gudar jättar.

  423. En gång för alla befästs
    anspråket på makten.

  424. På södra sidan visas hur Theseus-

  425. -slåss mot kentaurer,
    en mytisk hästmänniska.

  426. Kentaurerna representerar barbarerna
    som levde norr om Svarta havet.

  427. Men det i mitt tycke intressantaste
    och avslöjande om atenarna-

  428. -är det som beskrivs på västsidan,
    sidan som möter den nedgående solen.

  429. För här slåss grekerna
    mot vilda krigarkvinnor: amazonerna.

  430. Striden är våldsam, men det är tydligt-

  431. -att amazonerna inte är nån match
    för den grekiske mannen.

  432. Fascinationen över amazonerna,
    inspirerade av stäppens kvinnor-

  433. -avslöjar det grekiska samhällets
    djupa paranoia.

  434. De fria och oberoende amazonerna
    var antitesen-

  435. -till den grekiska idén
    om social ordning och medborgarskap.

  436. Dräpta och underkuvade
    symboliserar de civilisationens triumf.

  437. Den här gången segrar grekisk
    civilisation över barbariska styggelser.

  438. I dag står Parthenon för demokrati.
    Men Atens demokrati var inte allmän.

  439. Den var bara för män. Bara de
    kunde vara medborgare i polis, staten.

  440. Kvinnorna fick i stället
    tjäna oikos, hushållet.

  441. De stängdes ute
    från juridik, ekonomi och politik-

  442. -även från att vistas på platser
    där medborgare idkade handel.

  443. De kunde inte köpas eller säljas-

  444. -men hela livet var deras närmaste
    manlige släkting deras förmyndare.

  445. Förmyndarskapet
    gick från fadern till maken-

  446. -den ende som kunde representera
    dem i offentligheten.

  447. Men vad ansåg kvinnorna själva
    om sin status?

  448. Var de glada? Var de arga?
    Var de föraktade-

  449. -eller var de hedrade
    som mödrar och hustrur?

  450. Jag anser att svaret helt enkelt
    ligger i deras tystnad.

  451. Atenarnas inåtvända kultur
    och fixering vid mannens heder-

  452. -och renrasighet, innebar att kvinnorna
    var så kontrollerade-

  453. -att de är nästan helt frånvarande
    i arkiven.

  454. Den frånvaron framhäver
    en tydlig paradox i grekisk kultur:

  455. Från Atena till Afrodite - det finns
    ingen annan kultur i den antika världen-

  456. -som givit bilden av
    den kvinnliga makten en så central roll.

  457. Samtidigt har de så hänsynslöst
    exkluderat kvinnor från offentligheten.

  458. Gravstenarnas klichémässiga bilder
    av kvinnlig blygsamhet visar-

  459. -att det som begärdes
    av Atens kvinnor var lydnad, kyskhet-

  460. -och framför allt söner,
    som skulle säkra familjens fortlevnad.

  461. Om det är svårt
    att hitta riktiga kvinnor här-

  462. -så är det för att vi inte ska det.
    Gravstenarna syftade inte till det.

  463. De skulle visa vissa ideal
    som välstånd, status och heder.

  464. Det handlade om medborgarskap
    och familjen med stort F.

  465. Atens kvinnor hade en kollektiv röst
    i stadens religiösa riter.

  466. Från bröllop och födslar
    till begravningar och fester.

  467. Man kan nog påstå
    att viktigast var thesmoforier-

  468. -festen för Demeter,
    fruktbarhetens och jordbrukets gudinna.

  469. Den ägde rum varje höst,
    vid tiden för sådden.

  470. Platsen var ytterst betydelsefull.
    Liksom karnevalen i dag-

  471. -ställdes världen på ända: Aten
    lånade ut folkförsamlingens mötesplats-

  472. -den manliga maktens säte,
    till kvinnorna under tre dagar.

  473. Bästa sättet att beskriva thesmoforier
    är "kontrollerad galenskap".

  474. Den första dagen, anodos,
    som betyder "väg upp"-

  475. -gick de upp för trapporna
    från agora upp till Pnyx-

  476. -där de reste sina tält över klippan.
    Sen valde de två kvinnor till ledare-

  477. -en chockerande handling, eftersom
    de skapade en stat åt sig själva.

  478. På den andra dagen, nesteia, "fastan"-
    gick särskilt utsedda kvinnor, öserskor-

  479. -ned i de underjordiska
    grottorna och hämtade döda kultingar-

  480. -vars kroppar
    symboliserade kvinnans könsorgan.

  481. De hämtade även
    fallos- och ormformade kakor.

  482. Senare skrek de obsceniteter
    och allt oförskämt de kom på.

  483. Den tredje dagen, kalligeneia,
    "vacker födelse"-

  484. -bad kvinnorna för barn och grödor.

  485. Det här har en dubbel innebörd.
    Det var en tusenårig fruktbarhetsrit-

  486. -som kopplade ihop
    fruktbarhet med gudomlig galenskap.

  487. Men förutom det
    finns det ett kontrollelement.

  488. För här utnyttjades kvinnors sexualitet
    av staten - den tjänade staten.

  489. Och fastän kvinnorna släpptes lösa
    och skulle agera fritt-

  490. -så agerade de
    i enighet med statens önskningar.

  491. Den synligaste symbolen för manlig
    kontroll var än en gång en bit tyg.

  492. Överraskande nog upptog Aten
    traditionen att bära slöja från Assyrien-

  493. -och det var härifrån som den sen
    kom till Rom, Bysans och kristendomen.

  494. Tidigare var det en kunglig rättighet,
    men 400 f.Kr.-

  495. -bar nästan alla gifta kvinnor slöja.
    Det var återigen ett sätt-

  496. -att göra kvinnors status mer urskiljbar
    för att bättre kunna reglera dem.

  497. Det fanns ingen jämställdhet mellan
    könen. Kvinnan stod under mannen.

  498. Kvinnan var mannens egendom. Han
    ville ha henne för sig själv i hemmet.

  499. Han kunde gå ut klädd som han var,
    men det kunde inte en kvinna göra.

  500. Det är förvånande
    att vi är i landet där demokratin föddes-

  501. -för kvinnorna i Grekland
    fick inte möjlighet att rösta förrän 1952.

  502. Det var först då de fick rösträtt.

  503. Det främsta belägget för hur spridd
    slöjan var i det antika Grekland-

  504. -är en samling votivstatyetter,
    "tanagra"-

  505. -som i dag finns på Louvren i Paris.

  506. De fanns vid altaren och
    föreställer kvinnor i vardagsklädnad-

  507. -och visar vilken mångfald det fanns
    på slöjor som bars utanför hemmet.

  508. Den vanligaste var "himation"
    som kunde dras upp för att täcka håret.

  509. Där finns "pharos" som täcker
    håret och nedre delen av ansiktet.

  510. Men mest slående är "tegidion", en
    heltäckande slöja med hål för ögonen.

  511. Namnet betyder "litet tak".

  512. En symbol för mannens hus
    som beskyddade hustrur och döttrar.

  513. Liksom i Assyrien
    var slöjan en klassmarkör-

  514. -men i Grekland
    innefattade det något mörkare:

  515. En djup sträck för kvinnokroppen
    och idén att kvinnors underlägsenhet-

  516. -inte var skapad av människan,
    utan naturen.

  517. Atens kvinnor levde
    under de sämsta förhållanden-

  518. -av alla kvinnor i den antika världen.

  519. Jag anser att kvinnornas lott
    i det antika Aten-

  520. -snarast ligger närmast kvinnornas lott
    under ett talibanstyrt Afghanistan.

  521. Lloyd Llewellyn-Jones
    är specialiserad på det antika Grekland.

  522. Han anser att grekernas idéer
    om kvinnans natur-

  523. -var centrala i myterna
    som förstärkte den grekiska identiteten.

  524. Här är en text av Hesiodus
    som var verksam på 600-talet f.Kr.

  525. "Theogonin" och "Verk och dagar"
    behandlar samma myt:

  526. Skapelsen av den första kvinnan,
    grekernas motsvarighet till Eva.

  527. Det är Pandora, som vi ju känner till
    eftersom hon skulle straffa människan.

  528. Vi kan titta på vad för intressanta saker
    Hesiodus försöker berätta för oss.

  529. Det första är vad han kallar Pandora.

  530. Han kallar henne "genos gynaikon",
    "den första av arten kvinnor".

  531. Det vi har här, i en text från 600 f.Kr.,
    vilket säkert speglar en äldre tanke-

  532. -är idén att kvinnor och män
    inte är samma art.

  533. I vår brittiska version av myten
    så kommer hon med en låda.

  534. -Men det är ingen låda.
    -Exakt. Hon kommer med en pithos.

  535. Det är det grekiska ordet för kruka.

  536. Grekerna trodde att kvinnans livmoder
    var formad som en kruka.

  537. Så det Hesiodus talar om
    är att Pandora-

  538. -den första kvinnan,
    kommer med den första livmodern.

  539. När livmodern sen oundvikligen
    öppnas, vilket sker genom samlag-

  540. -flödar världens ondska ut.

  541. Hennes sexualitet är väldigt bunden
    till öppnanden och slutanden.

  542. Ja. Och läckage - idén att kvinnan är
    smittoförande under menstruationen.

  543. Så den här ohämmade kvinnan-

  544. -med sina begär och sin sexualitet
    måste tyglas.

  545. Det synliggörs
    i slöjbruket i antikens Grekland.

  546. Om slöjan användes för att dölja
    det grekerna fann motbjudande-

  547. -så var det Aristoteles som skapade
    den destruktiva logiken för det.

  548. Förutom att lägga grunden
    till västerländsk filosofi hade han-

  549. -helt osanna idéer om kvinnokroppen
    som skulle bli lika inflytelserika.

  550. Han ansåg att kvinnor var annorlunda,
    men inte en annan art.

  551. -De var halva män.
    -Precis, så man kan säga att de var...

  552. ...ofullständiga män.
    De är inte fulländade än-

  553. -eftersom de inte har nån säd, vilket
    är det som skapar mannens väsen.

  554. Det är den mest inflytelserika tanken
    som utvecklas i den grekiska världen.

  555. Den sprids till
    den klassiska arabiska traditionen-

  556. -samt senare till den kristna
    och medeltida traditionen.

  557. Den verkar även rättfärdiga tanken
    att kvinnan saknar förnuft.

  558. Definitivt. De grekiska männen
    hade sofrosyne-

  559. -vilket innebar att de var måttfulla,
    och förnuftiga.

  560. Kvinnorna saknade det
    och måste kontrolleras.

  561. Det rättfärdigar även våld i hemmet. De
    ska tuktas, det är det enda de förstår.

  562. Det hänger ihop med idén om
    heder och skam, som är mycket viktig.

  563. En familjs heder
    är belägen i kvinnokroppen.

  564. Så all överträdelse från kvinnans sida
    - att prata för högt, skratta för mycket-

  565. -eller att exponera kroppen,
    är en överträdelse av familjens heder.

  566. Därmed är överträdelsen riktad
    direkt mot mannen i familjen.

  567. Det må vara en av de minst erkända
    av grekernas arv till eftervärlden-

  568. -men kvinnor uteslöts inte
    från samhällslivet överallt.

  569. De här porträtten gjordes i det romerska
    Egypten under första århundradet e.Kr.

  570. En period av omfattande kulturellt
    utbyte mellan de två utåtriktade rikena.

  571. Den personlighet de uttrycker-

  572. -vittnar om kvinnors sociala
    och rättsliga frigörelse i romarriket.

  573. De skiljer sig helt
    från de täckta kvinnorna i Grekland.

  574. Hon är av kött och blod. Hon bär
    inte slöja, är sinnlig och trygg i sig själv.

  575. De berättar att även om det tidiga Rom
    tog till sig idéer om kvinnlig dygd-

  576. -så blickade det mot andra kulturer
    allteftersom det växte till en stormakt.

  577. Det gällde bl.a. Egypten, vars idéer om
    medborgarskap alltid inkluderat kvinnor.

  578. I den här världen
    som utvecklats parallellt-

  579. -med kulturen i Mesopotamien
    och dess könsreglerade lagar-

  580. -hade kvinnorna nästan
    samma juridiska status som män.

  581. I konsten, som är fylld av kärleksfulla,
    likadant klädda par, ser man-

  582. -att det antika Egypten
    omfattar både manligt och kvinnligt.

  583. Samlevnad, snarare än barnaalstrande,
    var äktenskapets syfte-

  584. -och kvinnor hade stort
    självbestämmande över sina egna liv.

  585. Det innebar att i oerhört sällsynta fall
    kunde möjligen en kvinna regera.

  586. Den främsta av Egyptens kända
    kvinnliga regenter var Hatschepsut.

  587. Hon fick makten på 1400-talet f.Kr.
    i sin styvsons ställe-

  588. -Thutmosis III, som bara var ett barn.

  589. Men det var hur hon regerade i över
    tjugo år som visar hur skicklig hon var.

  590. Hon använde religiösa symboler
    som tillhörde kungaämbetet.

  591. Det är välkänt att hon avbildas
    med faraos gudomliga skägg.

  592. Men lika viktigt är fokuset på Egyptens
    styrkor: byggverksamhet och handel.

  593. Hon organiserade landets största
    handelsexpeditionen till riket Punt.

  594. Hennes arv var fred och välstånd.

  595. Men även i Egypten
    väcker hennes välde irritation.

  596. Efter hennes död utplånade
    näste farao hennes namn ur arkiven.

  597. På sätt och vis representerar hon
    många kvinnor genom historien.

  598. Civilisationens historia
    har skrivits som mänsklighetens seger.

  599. Det har inneburit enorma framsteg:
    lagar, handel, vetenskap och konst.

  600. Men om kvinnornas berättelse
    inkluderas i historien-

  601. -är den obekväma sanningen
    att det inte bara inneburit fördelar.

  602. Jag tror att en del
    av att vara "civiliserad"-

  603. -innebar reglering och kontroll av
    kvinnor, i varierande grad över världen.

  604. Kvinnors olika erfarenheter
    i den antika världen-

  605. -från det stränga Assyrien via jäm-
    ställda nomader till det antika Grekland-

  606. -visar att kvinnohistorien inte är en
    berättelse som går från mörker till ljus.

  607. Civilisation och patriarkat
    gick hand i hand-

  608. -men det var inget hugget i sten.
    Det fanns mäktiga kvinnor-

  609. -som hade en röst
    och påverkade samhället.

  610. Men särskilt grekerna skapade även
    djupt nedsättande idéer-

  611. -om kvinnans natur, sexualitet, förnuft
    och förmågor som lever kvar än i dag.

  612. Ett regelverk skapades för män,
    ett annat för kvinnor som förvägrades-

  613. -att bestämma över sina kroppar,
    att agera och att fatta egna beslut.

  614. Samma ojämställdhet kom att forma
    kvinnors liv i nästa kapitel i historien.

  615. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Civilisation

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Ämnen:
Historia > Forntid och medeltid > Antiken, Historia > Forntid och medeltid > Högkulturer, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Forntiden, Genusfrågor, Historia, Kvinnofrågor, Kvinnor, Könsmaktsordning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Kvinnors makt i världshistorien

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Civilisation

Avsnitt 1 av 4

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Separation

Avsnitt 2 av 4

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Kapacitet

Avsnitt 3 av 4

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Revolution

Avsnitt 4 av 4

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem skämtade man om på 1800-talet?

Konstvetaren Elisa Rossholm har undersökt skämtteckningens roll i den offentliga debatten för perioden 1870-1900 i svensk press. Denna period beskrivs som skämtteckningarnas uppkomst och storhetstid och utgjorde en viktig röst i den offentliga debatten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Orienten - vad var det som lockade?

I det industrialiserade Europa under 1800-talet var intresset för Orienten enormt. Konsthistorikern Karin Ådahl berättar om den spektakulära Orientalistkongressen som ägde rum i Stockholm år 1889.