Titta

Kvinnors makt i världshistorien

Kvinnors makt i världshistorien

Om Kvinnors makt i världshistorien

Amanda Foreman presenterar kvinnors roll i världshistorien, från civilisationens början till modern tid. Det är en historisk resa där kvinnors inflytande och makt pendlar mellan frihet och förtryck. Vi får följa programledaren till olika platser i världen och får se hur kvinnors rättigheter är starkt kopplade till ekonomisk utveckling.

Till första programmet

Kvinnors makt i världshistorien : RevolutionDela
  1. Det här är Panthéon i Paris.

  2. Ett mausoleum
    för att hedra Frankrikes stora män.

  3. Inskriptionen på fasaden
    säger precis det:

  4. "Till framstående män,
    ett tacksamt fädernesland."

  5. 1700- och 1800-talets hjältar
    är begravda här.

  6. Men inte en enda kvinna
    från den tiden.

  7. Fortfarande i dag är 71 män
    och bara två kvinnor begravda här.

  8. Det är en sak att raderas ur historien,
    en annan när det är ristat i sten.

  9. Problemet jag har
    med historieskrivningen-

  10. -är budskapet
    att det bara är män som räknas.

  11. Vi ska titta på kvinnorna
    som var centrala-

  12. -i revolutionerna
    som skapat den moderna världen.

  13. Modiga visionärer som kämpade för
    förändring och utmanade ordningen.

  14. Deras historia visar
    att revolution ofta innebär-

  15. -att ett maktförhållande
    byts mot ett annat-

  16. -samtidigt som kvinnorna lämnas
    utanför det nya samhälle de skapat.

  17. Vi ska även titta på hur kvinnor
    omdefinierat revolutionens natur-

  18. -när de kämpat för utbildning,
    politisk makt och reproduktiv valfrihet.

  19. Verklig förändring kommer inte
    från människors, utan fördomars, död.

  20. Kvinnorna förändrade världen
    med nya argument.

  21. Våld förändrade inte kvinnohistorien,
    det gjorde kvinnorna själva-

  22. -som inspirerade och
    krävde rätten till sina egna kroppar.

  23. På 2000-talet
    äger en ny revolution rum.

  24. Kvinnor kräver rätten att höras, driver
    kampanjer och ifrågasätter orättvisor.

  25. Målet är att bryta mönstret
    av vinnare och förlorare-

  26. -och i stället fokusera på jämlikhet
    för alla.

  27. Är man kvinnlig politiker
    kan man kan bryta mallen-

  28. -och visa andra kvinnor
    att vi hör hemma vid makten-

  29. -och kan klara det bättre än många
    av våra manliga motsvarigheter.

  30. Det är den 5 oktober 1789. Det är kallt,
    blött och förtvivlat. Parisarna svälter.

  31. Rasande p.g.a. rykten om brödreserver
    gör kvinnorna uppror.

  32. Det är marknads-,
    stånds- och fiskförsäljerskorna-

  33. -hustrur och mödrar,
    som gör det makarna inte vågar.

  34. De tar saken i egna händer
    på ett våldsamt sätt-

  35. -och går i sex timmar i regn med
    kanoner, musköter, högafflar, knivar.

  36. De stormar Versailles!

  37. Sex på morgonen
    forcerar de grindarna-

  38. -och sliter vakterna i bitar.
    De ville se blod.

  39. Marie-Antoinette sprang för livet
    till kungens sängkammare-

  40. -bankade och skrek för att bli insläppt,
    tills nån äntligen hörde henne.

  41. Kungen och nationalförsamlingen
    tvingades att lämna Versailles.

  42. Upprorsmakarna
    tog dem med sig till Paris.

  43. Det var då allting förändrades. Kungen
    stod i tacksamhetsskuld till folket-

  44. -och en demokratisk framtid
    verkade möjlig.

  45. Kungen hade vägrat signera
    medborgarrättsdeklarationen-

  46. -av rädsla att det skulle leda
    till demokrati i Frankrike.

  47. Det var kvinnornas stormning av
    Versailles som fick honom att ändra sig.

  48. Kungen skrev skyndsamt på
    deklarationen nästföljande dag.

  49. Vem vet om Ludvig XVI hade skrivit på
    deklarationen utan stormningen.

  50. Han letade efter en utväg
    när kvinnorna ställde allt på ända.

  51. Deklarationen är förvånansvärt kort
    för att vara ett så radikalt dokument.

  52. I sjutton artiklar
    gavs en ny vision för Frankrike-

  53. -med fulla
    medborgerliga och politiska rättigheter.

  54. Men djävulen fanns i detaljerna.

  55. Kvinnorna upptäckte att en citoyenne,
    en kvinnlig medborgare-

  56. -inte var en jämlik medborgare
    i lagens ögon.

  57. Det visade sig att friheten, jämlikheten
    och broderskapet bara gällde männen.

  58. Men alltfler kvinnor ville engagera sig.

  59. De startade diskussionsklubbar
    och revolutionskommittéer.

  60. Bara en kvinna hade modet att skriva
    att deklarationen var ofullständig-

  61. -utan kvinnors rättigheter.
    Det var Olympe de Gouges.

  62. Hon föddes 1748 som Marie Gouze
    och var dotter till en slaktare.

  63. Efter sin makes död
    flyttade hon till Paris-

  64. -bytte namn och inledde en karriär
    som pjäsförfattare.

  65. Olympe är en av republikens hjältar
    som inte begravts i Panthéon.

  66. Olympe till Panthéon,
    Olympe till Panthéon!

  67. Sen 25 år tillbaka har Frankrikes
    presidenter, den ene efter den andre-

  68. -vägrat att låta
    Olympe de Gouges vila i Panthéon-

  69. -trots att hon
    vunnit erkännande i hela världen-

  70. -för sitt föredömliga försvar
    av de mänskliga rättigheterna.

  71. Olympe till Panthéon!

  72. Varför anser ni att Olympe de Gouges
    bör vila i Panthéon?

  73. Hon är betecknande
    för upplysningstiden-

  74. -då Frankrike och andra länder sökte
    definiera de mänskliga rättigheterna.

  75. Hon var för frigivandet av slavar,
    försvarade misshandlade kvinnor-

  76. -barn, och gamla
    som fängslats p.g.a. skuldsättning.

  77. Det är en stor tänkare som borde vila
    i Panthéon invid andra stora tänkare.

  78. De har rätt att vara arga.
    Med den här takten-

  79. -tar det 200 år
    innan kvinnorna kommer ikapp.

  80. De vill är att Panthéon
    speglar Frankrikes verkliga historia.

  81. Bredvid männen
    ska revolutionens kvinnor ta plats.

  82. Det här var under upplysningstiden
    då förnuftet-

  83. -sades ha besegrat
    vidskeplighet och fördomar.

  84. Men filosofen Jean-Jacques Rousseau,
    vars skrifter inspirerat revolutionen-

  85. -såg inget ologiskt i att hävda-

  86. -att mannen skulle vara stark och aktiv,
    kvinnan svag och passiv.

  87. 1791 visade Olympe den partiskhet
    som underbyggde männens deklaration-

  88. -genom att publicera
    en deklaration för kvinnors rättigheter.

  89. Hon säger att kvinnors rättigheter
    ska baseras-

  90. -på naturen och förnuftet. Det är
    två centrala begrepp på 1700-talet.

  91. Den franska revolutionen
    vänder ryggen åt despotismen-

  92. -och även religionen på sätt och vis-

  93. -genom att ta förnuftet och naturen
    som utgångspunkt.

  94. I de Gouges verk, särskilt det om
    kvinnans rättigheter, finner man alltid-

  95. -ett rättfärdigande av de här kraven.

  96. Hon kräver både politiska
    och medborgerliga rättigheter.

  97. Hon anser att kvinnor ska få utöva
    yrken som förbehållits männen.

  98. Hon anser till exempel att kvinnor
    kan vara advokater och ambassadörer.

  99. Hon ansåg att det skulle vara legitimt-

  100. -att ha en kärleksrelation
    och få barn utanför äktenskapet.

  101. Hon ansåg även att frihet och rättvisa-

  102. -var drivkraften
    bakom kvinnors rättigheter.

  103. Olympe de Gouges
    framhöll flera viktiga punkter.

  104. Hon ansåg att kvinnan skulle ha
    rättigheter, men även skyldigheter.

  105. Hon ville att de skulle vara
    exakt desamma som männens.

  106. Hon ställer upp den här
    berömda antitesen i artikel tio:

  107. "En kvinna har rätt
    att bestiga schavotten."

  108. "Hon måste få
    samma rätt att bestiga talarstolen."

  109. Vad fick dokumentet för effekt?
    Vem läste Olympes deklaration?

  110. Hon skickade sina politiska texter
    till medlemmar i nationalförsamlingen-

  111. -till tidningsdirektörer
    och olika politiska sammanslutningar.

  112. Hon förstod vikten av kommunikation-

  113. -och såg till att texterna
    fick stor uppmärksamhet.

  114. -Och reaktionen?
    -Det blev ingen debatt.

  115. Hon ville ha en debatt
    i nationalförsamlingen-

  116. -om kvinnans rättigheter, men punkten
    skrevs aldrig upp på dagordningen.

  117. Debatterna försvann snart helt
    under jakobinernas skräckvälde.

  118. Av rädsla för nya upplopp, likt dem i
    Versailles, tog de till extrema åtgärder.

  119. I oktober förbjöd de kvinnor
    att träffas i grupper om fler än fyra.

  120. Revolutionen vände från att ha varit
    ett redskap för kvinnlig frigörelse-

  121. -till ett redskap att förtrycka dem med.

  122. Inom ett år
    hade den politiska trenden bytt riktning.

  123. När jakobinerna
    förbjöd avvikande åsikter-

  124. -vägrade Olympe att vara tyst,
    inte ens för att rädda sitt liv.

  125. Olympe uppmanade fransmännen
    att vägra våld.

  126. Hon spred en provocerande affisch,
    "Les trois urnes"-

  127. -som uppmanade folket att själva
    bestämma hur landet skulle styras.

  128. Hon greps och hölls fängslad här
    i La Conciergerie.

  129. Det här är akten
    från Olympe de Gouges rättegång.

  130. Hon dömdes till döden av revolutions-
    tribunalen, inte en opartisk domstol.

  131. I akten kan man se
    att den bara innehåller anklagelser.

  132. Inget vittne försvarar henne,
    utan alla vittnen anklagar henne.

  133. Det här är det sista brevet hon skrev.
    Hon väntar på bödeln-

  134. -och skriver till sin son:

  135. "Jag dör, älskade son, som offer för
    min dyrkan av fosterlandet och folket."

  136. Det är undertecknat av henne själv:
    "Olympe de Gouge".

  137. Olympe dömdes till döden
    kvällen den 2 november 1793.

  138. Vilken ironi att en av
    1700-talets vältaliga revolutionärer-

  139. -avrättades här på Place de la
    Concorde som revolutionens förrädare.

  140. Men varför? Som kvinna gav hon
    sig in i den manliga politiska sfären-

  141. -och som kvinna
    använde hon manliga redskap-

  142. -som förnuft och logik
    för att föra fram en feministisk agenda.

  143. Olympes avrättning markerar början
    på en politisk motreaktion mot kvinnor.

  144. 1795 bannlystes de
    från nationalförsamlingen.

  145. De befalldes att stanna hemma
    och sluta ha egna åsikter.

  146. Det fortsatte under Napoleon
    som instiftade lagen Code Napoléon-

  147. -som var hårdare än nåt kvinnorna
    upplevt under de gångna tjugo åren.

  148. 1804 var kvinnorna lika maktlösa,
    om inte mer-

  149. -än kvinnorna som marscherade
    mot Versailles 1789.

  150. Lagen var en katastrof för kvinnor.

  151. Fäder och makar fick makten
    över sina döttrar och fruar.

  152. I äktenskapet
    tilldelades makarna olika status.

  153. Otrohet var bara ett brott för fruarna.
    De fick inte köpa eller sälja egendom-

  154. -och missgynnades
    vid skilsmässa och arv.

  155. För kvinnor var Code Napoléon det
    mest långlivade av revolutionens arv.

  156. Deras liv formades utifrån den
    fram till mitten av 1900-talet.

  157. Först 1946
    fick franska kvinnor rösträtt.

  158. Tjugo år senare fick de arbeta
    utan makens tillåtelse.

  159. Men kampen under revolutionen hade
    betydelse. Kvinnor som de Gouges-

  160. -tände den moderna feminismen
    fackla, därefter fanns ingen återvändo.

  161. En revolution
    som sviker löftet om jämlikhet-

  162. -och bara byter ut
    en mansstruktur mot en annan-

  163. -är knappast en seger för kvinnan.

  164. Ändå fortsatte kvinnor att delta
    i revolutioner runt om i världen-

  165. -i tron att det var
    deras enda hopp om förändring.

  166. Frigörelse, republikanism
    och självbestämmande, politiska idéer-

  167. -som föll i bördig jord
    i Sydamerika och Europa.

  168. I början av 1800-talet
    kämpade sydamerikanska länder-

  169. -för självständighet.
    Kvinnor och män stred sida vid sida.

  170. På 1800-talet
    revolterade sydamerikanska kolonier-

  171. -mot Spanien
    och krävde självständighet.

  172. I Ecuador kämpade
    revolutionären Manuela Saenz-

  173. -vid Simon Bolivars sida
    under sex länders frigörelse.

  174. I Grekland bedrev Evanthia Kairi
    en kampanj mot det turkiska styret.

  175. I Polen slogs Emilia Plater
    mot ockupationsmakten Ryssland.

  176. Kathinka Zitz-Halein grundade-

  177. -den största kvinnoorganisationen
    under marsrevolutionen 1848.

  178. Alla revolutioner började inte
    med torgmöten eller på slagfältet.

  179. 1800-talets största revolution
    skedde i hemmet-

  180. -med flickors utbildning.
    När man väl börjat prata om-

  181. -kvinnors rätt till lika utbildning
    var anden ute ur flaskan.

  182. Vad var det för skillnad på flickors
    och pojkars utbildning på 1800-talet?

  183. Man hade inga förväntningar på flickor.

  184. De kunde undervisas av sin mor,
    skickas till en mindre internatskola-

  185. -eller ha guvernant,
    men de var inte välutbildade-

  186. -och kunde inte bedriva undervisning
    av hög kvalitet.

  187. De fick ingen högre utbildning, utan
    slutade studera vid 14-16 års ålder.

  188. De hade bara att stanna hemma
    och hoppas på giftermål.

  189. De första feministerna
    krävde lika rätt till egendom-

  190. -tillgång till yrkesliv
    och politisk representation.

  191. Likt Mary Wollstonecraft
    förstod de även-

  192. -att inget skulle ändras för kvinnor
    utan lika utbildning.

  193. Med så många olika saker på agendan
    krävdes en stark kampanjledare.

  194. Millicent Fawcett
    såg samhällets orättvisor:

  195. Kvinnor fick inte rösta,
    äga egendom, få skilsmässa.

  196. Hon ville förändra kvinnorna
    så att de kunde konfrontera orättvisan.

  197. Hon kunde inte se varför det skulle
    vara nån skillnad på hur könen-

  198. -behandlades ekonomiskt,
    utbildningsmässigt eller politiskt.

  199. Hon gifte sig vid nitton års ålder
    med Henry Fawcett-

  200. -professor i politisk ekonomi
    och liberal politiker.

  201. Hon ansåg att kvinnor
    behövde universitetsutbildning-

  202. -på samma nivå
    som den som män fick.

  203. Hon ville att kvinnor
    skulle göra nåt med sina liv.

  204. Hur drog hon uppmärksamhet
    till frågan om kvinnors utbildning?

  205. Man ville hålla en föreläsningsserie
    för kvinnor vid Cambridge-

  206. -inom olika ämnen som intresserade
    kvinnor och få dem att börja tänka.

  207. Eftersom så många kvinnor ville
    komma från olika delar av landet-

  208. -måste man ordna boende. Man
    beslutade att bygga ett studenthem-

  209. -och i den första byggnaden
    inhystes 30 kvinnor.

  210. Därefter fortsatte Newnham att växa.

  211. Den första fasen i Millicent Fawcetts
    kampanj uppnåddes 1871-

  212. -då hon medfinansierade Newnham
    College for Women i Cambridge.

  213. Men det räckte inte, utbildning
    var ett medel för att uppnå målet.

  214. Millicent var engagerad
    i flera olika saker-

  215. -i dag är hon känd
    som ledare för suffragettrörelsen.

  216. Det var hon som drev kampanjen
    i allt väsentligt från 1866 till 1928-

  217. -när kvinnor fick rösträtt
    på samma villkor som män.

  218. Hon dog 1929
    när arbetet var fullbordat.

  219. Fawcett var en lågmäld revolutionär
    och taktiken att kombinera-

  220. -aktivism och lobbyism användes sen
    i andra medborgarrättsrörelser.

  221. Hon var inte den första
    att utnyttja kraften i samhällskritik-

  222. -men det geniala i hennes strategi-

  223. -var angreppssättet
    i kampen mot kvinnoförtrycket.

  224. Hon ville stärka kvinnors position
    först genom utbildning-

  225. -därefter genom rösträtt.
    I slutet av sitt liv kunde Millicent säga-

  226. -att segern låg i
    att de inte längre kunde behandlas-

  227. -vare sig socialt eller rättsligt
    som hjälplösa barn.

  228. Jag beundrar att Millicent
    inte bara kämpade för förändring-

  229. -utan gav kvinnor redskapen
    att föra sin egen kamp.

  230. Fler länder än Storbritannien
    var emot kvinnlig rösträtt.

  231. Det första landet som införde det
    var Nya Zeeland, 1893.

  232. I Europa var det bara Norge 1913-

  233. -och Danmark 1915, som gav kvinnor
    fulla demokratiska rättigheter.

  234. För nästa land
    krävdes det en revolution.

  235. Landet med mest utvecklad feministisk
    agenda i början av 1900-talet-

  236. -var det kommunistiska Ryssland.

  237. I spetsen för att skapa det
    sovjetiska jämlika arbetarkollektivet-

  238. -fanns en uppviglare från Sankt
    Petersburg, Aleksandra Kollontaj.

  239. Sexualrevolutionär,
    författare, diplomat, agitator, frisinnad.

  240. Kollontaj var den första kvinnan
    att nå bolsjevikstyrets innersta krets.

  241. Hennes namn är inte synonymt
    med revolutionens hjältar-

  242. -i stället ligger hennes historia här-

  243. -och samlar damm i arkivet
    på det tidigare Marx-Lenin-institutet.

  244. Vissa föds till kämpar,
    och Kollontaj var en av dem.

  245. Hon tillhörde den ryska aristokratin.
    Hennes far var general.

  246. Hon fick en typisk överklassuppfostran
    med brittisk barnflicka och allt.

  247. Hon ville bort därifrån och gifte sig med
    en utfattig släkting, Vladimir Kollontaj.

  248. Flyktvägen blev snart till ett fängelse,
    hon avskydde familjelivet.

  249. Hon var intresserad av politik
    och ville delta i revolutionen.

  250. Saken ställdes på sin spets när hon
    besökte fabriken maken skulle driva.

  251. Hon blev rasande när hon såg
    arbeterskornas inhumana villkor-

  252. -och lämnade sin make för att ägna
    sitt liv åt de kvinnliga arbetarnas sak.

  253. Kollontaj organiserade strejker och till
    stöd för kvinnornas jämställdhetskamp.

  254. Man förstår varför Kollontaj,
    motiverad, frustrerad och arg-

  255. -drogs till Marx och Engels filosofi.

  256. Engels menade
    att patriarkatet uppstod ur-

  257. -ett begär att äga,
    från egendom till kvinnors kroppar.

  258. Bara en fullständig arbetarrevolution
    där allt enskilt ägande upphör-

  259. -kan leda till en omstrukturering
    av könsrelationerna-

  260. -baserad på ömsesidiga behov,
    respekt och jämställdhet.

  261. Hon landsförvisades av tsaren 1908
    på grund av sin aktivism-

  262. -men skulle återvända för att se till
    att kvinnornas rättigheter prioriterades.

  263. Precis som i Frankrike
    skapade kvinnorna förändringen.

  264. Den 23 februari 1917,
    den internationella kvinnodagen-

  265. -vällde kvinnorna ut på gatorna
    och demonstrerade.

  266. Bland dem fanns textilarbetarna
    som Kollontaj organiserat.

  267. Rörelsen de startade var omöjlig
    att stoppa. En vecka senare föll tsaren.

  268. Kollontaj återvände till Ryssland och
    blev en ledande bolsjevikförespråkare.

  269. Hon belönades av Lenin genom
    att få ansvar för sociala frågor.

  270. 1920 blev hon chef för Zjenotdel-

  271. -en avdelning som skulle förbättra
    kvinnors situation.

  272. I denna position
    kunde Kollontaj omvandla-

  273. -sina bolsjevikiska feministiska ideal
    till verklighet.

  274. Hur viktig var Kollontaj
    för kvinnors rättigheter?

  275. Hon drog upp riktlinjerna
    för den allmänna förlossningsvården.

  276. Hon gick i spetsen
    för att skapa jämställd utbildning.

  277. Hon gick i spetsen för att kvinnlig
    arbetskraft skulle ha samma villkor.

  278. Hon var talesperson för hur män och
    kvinnor skulle behandla varandra lika.

  279. Det är särskilt anmärkningsvärt
    att hon inte varit medlem i partiet.

  280. Hon stod inte nära ledningen.
    Ändå lyckades hon övertyga dem-

  281. -om att lyssna på henne
    och ge henne stor frihet.

  282. Zjenotdel förespråkade
    det vi kallar positiv särbehandling.

  283. Att ge kvinnor chefspositioner
    i exempelvis fackföreningar.

  284. De påbörjade
    ett program för kvinnors rättigheter-

  285. -som innebar
    stora förändringar i Sovjetunionen.

  286. Eftersom kommunismen
    spreds över världen-

  287. -antogs det av kommunistpartier
    överallt, från Nicaragua till Kina.

  288. Kollontaj skapade förändring
    i miljontals människors liv.

  289. Bolsjevikerna
    genomförde flera radikala reformer.

  290. Alla fick rösträtt, homosexualitet
    och abort avkriminaliserades-

  291. -och alla garanterades gratis sjukvård.

  292. Reformer som inte infördes i resten
    av Europa på ytterligare femtio år.

  293. Det var inte tillräckligt revolutionärt
    för Kollontaj.

  294. Hon ville befria kvinnorna
    från familjebördan.

  295. Barnomsorg skulle vara samhällets,
    inte individens, ansvar.

  296. Kvinnor skulle ha samma jämvikt
    mellan liv och arbete som männen.

  297. Aleksandra Kollontaj
    ville avskaffa hemlivet av principskäl.

  298. Sovjeterna ville samma sak
    av praktiska skäl.

  299. Staten skulle moderniseras snabbt
    så arbetskraften måste dubblas.

  300. Det var det verkliga skälet
    till den nya sovjetkvinnan.

  301. Det var den nya sovjetiska livsstilen.

  302. Kvinnorna skulle vara med
    och bygga vägen till utopin-

  303. -och med entusiasm delta
    i det offentliga livet.

  304. Lenin förutspådde 1919-

  305. -att "kvinnans verkliga frigörelse,
    den verkliga kommunismen, börjar"-

  306. -"bara där och när en masskamp
    mot småhushållning börjar."

  307. Om kvinnorna skulle bli jämställda
    måste de arbeta utanför hemmet-

  308. -och propaganda användes för att
    lansera den nya sovjetiska drömmen.

  309. Den här affischen trycktes 1920.

  310. På den övre delen finns det gamla livet.

  311. Här nedanför finns det nya livet.

  312. De äter lunch i den statliga matsalen.

  313. -Vad står det?
    -Det är lustigt.

  314. "Kvinnliga arbetare, kooperativet
    frigör er från kökets och spisens makt."

  315. Nästa affisch visar en kvinna
    som redan arbetar i fabriken.

  316. Hon är mycket glad.
    Man ser de stigande siffrorna.

  317. En ökande andel kvinnor
    sitter i ledningen inom industrin.

  318. Det är precis
    Aleksandra Kollontajs idéer-

  319. -om att kvinnan ska bli
    absolut jämställd med mannen.

  320. Det är otroligt modernt budskap,
    eller hur?

  321. Att kvinnans deltagande
    som arbetskraft skapar välstånd.

  322. Ja. Det var
    ett av de viktigaste ämnena-

  323. -i hela Sovjetregeringens politik.
    Och de lyckades.

  324. Kollontaj ansåg att kvinnors frigörelse
    även skulle omfatta sexualiteten.

  325. Äktenskap var en onaturlig inskränkning
    av människans beteende.

  326. Kollontaj gick ännu längre.
    Hon ville avskaffa familjen-

  327. -och sa att barnen borde stå
    under statligt förmynderskap.

  328. Först då kunde kvinnan vara sig själv.
    Det var uppenbart inte Sovjetideologi.

  329. Det var Kollontajs desperata reaktion
    på historiskt förtryck.

  330. Det hon egentligen säger är-

  331. -att kvinnor bara kan bli riktiga kvinnor
    när de slutar vara hustrur och mödrar.

  332. Många bolsjeviker
    ogillade prat om fri kärlek-

  333. -och att man kunde ha ihop det
    och lämna varandra som man ville-

  334. -vilket bokstavligen är
    vad hon skrev om 1923.

  335. De tyckte det var
    om inte motbjudande-

  336. -så åtminstone en prioritering som
    en småborgerlig feminist skulle göra.

  337. Hon var suspekt eftersom hon pratade
    om saker som var politiskt oviktiga.

  338. Liksom för de Gouges ledde Kollontajs
    radikala agenda till elitens fördömelse.

  339. 1922 fråntar Lenin henne
    positionen som chef för Zjenotdel.

  340. 1924 antog hon erbjudandet
    om en utlandsplacering-

  341. -och tillbringade de kommande åren
    som Sovjets ambassadör i Sverige.

  342. Aleksandra Kollontajs sista år
    var bittra.

  343. I slutet av 40-talet hade Stalin
    gjort inskränkningar i alla reformer.

  344. Skilsmässa, abort, preventivmedel
    blev svåra, om inte omöjliga.

  345. Arbetarparadiset
    hade gett plats för Gulag.

  346. I ett land i kris är kvinnors rättigheter
    det första som försvinner.

  347. Så även i Sovjetunionen.

  348. Sovjetunionens kollaps 1991 har inte
    förbättrat situationen för ryska kvinnor.

  349. Vissa politiska reformer till trots, får
    kvinnor mindre betalt, sämre sjukvård-

  350. -och är underrepresenterade
    i alla högre positioner i samhället.

  351. Men jämställdheten Kollontaj
    kämpade för har inte glömts bort.

  352. I dag driver det
    feministiska punkbandet Pussy Riot-

  353. -en kamp för jämlikhet för vilket de blivit
    trakasserade, slagna och fängslade.

  354. Nadja, vad betyder Kollontaj för dig?

  355. Kollontaj, och de kvinnor
    hon arbetade med-

  356. -för feminismen
    uppnådde fantastiska saker.

  357. I dagens Ryssland är
    det politiska läget generellt bedrövligt-

  358. -men det är värst med kvinnorna.

  359. Alla kvinnliga ledamöter
    i statsduman till exempel-

  360. -har bara en agenda, och den
    är full av extrem konservatism.

  361. Hon måste vare emot abort
    och för familjens bevarande.

  362. Kan Kollontaj vara en förebild
    för kvinnor i dag?

  363. Ska hon bli en förebild
    måste folk känna till henne.

  364. Ska folk känna till henne måste man
    berätta om henne i skolorna.

  365. Det sker inte, eftersom staten inte är
    intresserad av att utbilda människor.

  366. De utbildade har inget behov.
    Men vad det gäller oss-

  367. -och våra aktiviteter, så gör vi
    vårt bästa för att höja medvetandet.

  368. Vi tror att det ryska sinnet
    och mentaliteten-

  369. -kan komma
    på nåt nytt, starkt och utmanande.

  370. Vi tror att en kvinna som Kollontaj
    kan dyka upp bland oss-

  371. -och vi ser fram emot det.

  372. Medan Kollontaj hävdade att socialism
    skulle ge kvinnor sexuell frihet-

  373. -ville amerikanska kvinnor att
    kapitalismen skulle göra detsamma.

  374. Även här ville man få kontroll-

  375. -över sitt liv och sin kropp
    och uppnå självbestämmande.

  376. En av de senaste 2 000 årens
    största revolution för kvinnor-

  377. -uppstod ur ett förbund mellan en
    rik arvtagerska och en radikal socialist.

  378. Margaret Sanger
    tillhörde en syskonskara på elva barn.

  379. Hon hade sett hur de många
    graviditeterna förstört moderns hälsa-

  380. -och gjorde till sin livsuppgift att ge
    kvinnor tillgång till preventivmedel.

  381. Det var den sak som män
    krävt kontroll över i tusentals år-

  382. -och Sanger tänkte ge tillbaka
    den kontrollen till kvinnorna.

  383. Hennes kamp för kvinnlig frigörelse-

  384. -började med rätt till sexual-
    undervisning och slutade med p-pillret.

  385. Hon var sjuksköterska
    i Lower East Side-

  386. -och träffade många kvinnor
    som höll på att dö på grund av abort-

  387. -och som bad om råd
    för hur man undviker graviditet.

  388. Hon hade en spalt i New York Call,
    den gavs senare ut som pamflett.

  389. Hon visade prov på stort mod
    när staten försökte förbjuda spalten.

  390. Hon lät dem i stället skriva:
    "Inget! På befallning av Postverket"

  391. -Ansågs preventivmedel oanständigt?
    -Ja.

  392. Ihop med abort
    och annan form av "pornografi".

  393. Comstock-lagen antogs 1873
    för att bekämpa oanständigheter-

  394. -genom att förbjuda försäljning,
    postdistribution och reklam-

  395. -av flera olika saker,
    inklusive preventivmedel.

  396. Den lagen hindrade Sanger varje gång
    hon ville förespråka födelsekontroll-

  397. -i publikationer
    eller sprida det på en mottagning.

  398. Sanger inledde ett korståg.

  399. Hon myntade
    begreppet "födelsekontroll" 1914.

  400. Nästföljande år bröt hon lagen
    genom att skicka pessar med post.

  401. Hon förstod att nåt måste göras
    för att skapa uppmärksamhet-

  402. -och valde att öppna en mottagning.
    Den förlades i Brownsville, Brooklyn-

  403. -eftersom det bodde
    många fattiga immigranter där.

  404. Hon öppnade mottagningen i november
    1916. Hon satte upp affischer-

  405. -på engelska, jiddisch och italienska
    för att nå ut till de grupperna.

  406. Det intressanta är att hon kopplar ihop
    födelsekontroll med fattigdom...

  407. -...eller bristen på det.
    -Hon ansåg att billiga preventivmedel...

  408. ...var vägen ut ur fattigdomen.
    Hon skrev på affischen:

  409. "Mödrar, har ni råd med en stor familj?"

  410. "Vill ni ha fler barn?
    Om inte, varför skaffar ni det?"

  411. "Döda inte, ta inte liv, utan förebygg."

  412. Ett par dagar senare
    gjorde polisen en razzia-

  413. -och grep Sanger
    för att ha brutit mot delstatens lagar.

  414. Hon öppnade mottagningen på nytt
    och greps igen-

  415. -för att ha varit
    en olägenhet för allmänheten.

  416. Hon ställdes inför rätta 1917,
    och det fick enorm uppmärksamhet.

  417. Sanger gav förstås intervjuer
    om mottagningen så ofta som möjligt.

  418. Hon bedömdes skyldig och skulle
    antingen tillbringa 30 dagar i fängelse-

  419. -eller betala böter. Hon valde fängelse.

  420. I fängelset fortsatte hon att ge
    internerna preventivmedelsrådgivning.

  421. Gripandet och rättegången gav Sanger
    den publicitet hon eftersträvat.

  422. Under ett anförande i Boston 1929-

  423. -var hon försedd med munkavle
    medan hennes tal lästes upp.

  424. "Jag ser stora fördelar
    i att förses med munkavle."

  425. "Det tystar mig, men får miljontals andra
    att tala om och tänka på det jag för."

  426. Sanger sökte efter stöd överallt
    och gick även med-

  427. -i tidens populära eugenikrörelser
    som ville införa selektiv barnalstring.

  428. Dessa åsikter skulle senare
    användas för att svärta hennes rykte.

  429. Turligt nog var Sanger bra på att
    attrahera rika filantroper till sin sak.

  430. En av dem var suffragetten tillika rika
    arvtagerskan Katharine McCormick.

  431. Med hennes pengar
    kunde Sangers dröm besannas.

  432. Din farmor Margaret Sanger
    och Katharine McCormick-

  433. -verkar ha haft en unik relation.

  434. Farmor hade god kontakt
    med kvinnor med pengar.

  435. Hon var bra på att få dem
    att ge pengar till hennes sak.

  436. I början av 50-talet fick farmor
    idén till p-pillret.

  437. Pessaret var
    den vanligaste metoden då-

  438. -och farmor ville ha nåt
    som gav ett hundraprocentigt skydd-

  439. -och var säkert för kvinnor.

  440. Gregory Pincus på Worcester Institute
    of Technology skulle utveckla det.

  441. Farmor förde samman honom och
    McCormick under en lunch i New York-

  442. -och frågade
    hur mycket pengar han behövde.

  443. Han sa att de kunde börja med 40 000
    dollar, men att det skulle kosta mer.

  444. McCormick tog fram checkhäftet
    och skrev ut en check på 40 000 dollar.

  445. McCormick donerade totalt en miljon
    dollar till utvecklingen av p-pillret.

  446. Det är otroligt att det viktigaste
    läkemedlet i kvinnans frigörelse-

  447. -bygger på en idé från en kvinna
    och är finansierat av en kvinna-

  448. -utan några statliga medel.

  449. Sanger och McCormick
    ville ha ett p-piller-

  450. -som var säkert, billigt
    och tillgängligt för alla kvinnor.

  451. I dag används det av mer än
    100 miljoner kvinnor över hela världen.

  452. Men efter lunchen
    med vetenskapsmannen Pincus 1951-

  453. -dröjde det tio år
    innan p-pillret blev tillgängligt.

  454. Det är ingen högtidsdag och den
    omnämns knappt i historieböckerna-

  455. -men den 9 maj 1960
    förändrades kvinnors liv för alltid.

  456. Då godkände det amerikanska
    läkemedelsverket det första p-pillret.

  457. Margaret Sanger, 80 år gammal
    och med sviktande hälsa-

  458. -läste om beslutet i tidningen.
    När hon fick veta att idén förverkligats-

  459. -ska Sanger ha suckat och sagt:
    "Det var på tiden."

  460. Vad hände mot slutet? Hon gjorde
    så mycket för p-pillrets utveckling-

  461. -så varför exkluderades hon?

  462. I slutet av sitt liv kände
    hon sig bortglömd, och det stämde.

  463. Hon hade en stark personlighet
    och irriterade många.

  464. Hon hade bestämda åsikter
    om saker och ting.

  465. Läkarna som gjorde all forskning
    och alla kliniska tester av p-pillret-

  466. -ville inte höra från nån odiplomerad
    sköterska hur de skulle sköta sitt jobb.

  467. I stället för att hyllas
    för sin kamp för kvinnor-

  468. -blir Sanger ofta smädad
    för sina tidiga åsikter om eugenik.

  469. De används för att misskreditera henne
    och dagens kvinnorättsförespråkare.

  470. Jag har faktiskt läst flera av Sangers
    verk. Hon var uttalad eugeniker.

  471. Sanger förespråkade
    diskriminering och rasism.

  472. Jag vill säga med avseende på era
    kommentarer om Margaret Sanger:

  473. Jag beundrar Thomas Jefferson,
    hans ord och ledarskap-

  474. -och beklagar djupt
    hans obotfärdiga ägande av slavar.

  475. Jag beundrar Margaret Sanger
    och hennes kamp-

  476. -för kvinnors självbestämmande
    över sina kroppar-

  477. -och jag beklagar de saker ni nämnde.

  478. Det har kommit
    en kraftig motreaktion från män-

  479. -från konservativa som inte vill
    att kvinnor ska kontrollera sin framtid-

  480. -och som vill att männen fortsatt
    kontrollerar samhället och har makten.

  481. Det gäller inte bara USA
    utan även utvecklingsländer-

  482. -där krafter försöker införa abortförbud.

  483. Den här striden har upprepats
    i Västvärlden och fattiga länder i Afrika.

  484. Farmor skulle bli bestört
    över att det pågår ännu. Det är jag!

  485. Den här striden
    borde ha avgjorts för länge sen.

  486. Sangers avsikt till trots så begränsade
    amerikansk lag tillgången på p-piller.

  487. Ogifta kvinnor nekades fortfarande
    sina sexuella rättigheter.

  488. P-pillret var revolutionerande, men
    det löste inte alla problem i kvinnors liv.

  489. Det väckte fler frågor
    än det besvarade-

  490. -om tillgänglighet, bieffekter
    och sexuellt ansvar.

  491. Det gav kvinnor frihet, men kunde inte
    utkämpa striden åt dem.

  492. Könsdiskriminering, våld och bristande
    möjligheter återstod att slåss mot.

  493. De här frågorna började kvinnor driva
    på 60- och 70-talet.

  494. Den långsamma samhällsförändringen-

  495. -gav upphov till den rörelse
    som kallas feminismens andra våg.

  496. Konstnärer som Judy Chicago skapade
    kraftfulla uttryck för rörelsens ideologi.

  497. Installationen "The Dinner Party"
    är en inbjudan att träffa-

  498. -alla kvinnor som saknas i historien.

  499. Feminismens andra våg strävade
    efter mer än politisk förändring.

  500. De ville att kvinnorna
    ökade medvetandet.

  501. 1800-talets feminister
    hade uppnått rösträtten-

  502. -men inte kvinnornas plats vid bordet.

  503. Andra vågens feminister
    krävde gehör för kvinnofrågor-

  504. -som lika lön för lika arbete,
    samma möjligheter-

  505. -och att få tillbaka sin plats i historien.

  506. Den här historien skrivs nu.

  507. I vad som kallats "den arabiska våren"-

  508. -deltog kvinnor i demonstrationer
    över hela Mellanöstern.

  509. Från Tunisien, Egypten, Yemen, Libyen
    till Syrien-

  510. -deltog de i explosionen av protester
    mot tyranni och korruption.

  511. Kvinnorna trotsade
    den traditionella könsnormen-

  512. -gick till de offentliga torgen och höjde
    sina röster för att kräva förändring.

  513. Både kvinnor och män engagerade sig
    och utmanade diktatorerna i regionen.

  514. I Egypten under
    de arton dagarna på Tahrirtorget-

  515. -fanns kvinnor som före upproret
    inte varit politiskt engagerade blev det.

  516. Vi kände att vi måste gå hit
    och göra vad vi kan.

  517. Vi tog papper och penna och gick hit.

  518. Egyptiska kvinnor som var med
    har berättat-

  519. -att kön upphävdes
    och att de inte var där som kvinnor-

  520. -utan som egyptier, som medborgare,
    som motståndare till Mubarak.

  521. Jag tror att problemen började-

  522. -när kvinnorna började kräva
    rättigheter för kvinnor.

  523. När de sa att de var där
    som medborgare-

  524. -men även kvinnor
    som vill ha rättigheter.

  525. Samme man som tidigare stöttat dem
    kände sig då hotad.

  526. Kvinnan har inte fått rättigheter,
    tvärtom är livet hårdare.

  527. I Libyen finns det ledamöter
    i parlamentet som är kvinnor.

  528. Men enligt libyska kvinnorättsaktivister-

  529. -blir de ofta hotade, skrämda
    och tystade.

  530. Vissa kvinnor som deltog i upproret
    2011 skulle inte göra det i dag-

  531. -men de gör annat. De gör filmer,
    graffiti, musik och håller föredrag.

  532. Kvinnor är bra på att hitta former för
    motståndet som inte är våldsamma.

  533. Hur har den arabiska våren påverkat
    diskussionen om kvinnors rättigheter?

  534. Jag tycker inte om
    uttrycket "arabiska våren"-

  535. -för det indikerar nåt positivt, och
    många saker har utvecklats negativt.

  536. Men den källa till hopp
    som man kan finna i området-

  537. -är det faktum att alltfler unga män,
    och även några äldre-

  538. -inser att kampen för jämställdhet
    även är deras kamp.

  539. Om de vill förändra samhället så att
    det blir mer demokratiskt och rättvist-

  540. -måste de slåss vid kvinnornas sida
    för kvinnans rättigheter.

  541. Kvinnans politiska röst
    växer fram i Afrika.

  542. Trots ett inrotat förtryck tar kvinnor
    initiativ och bedriver gräsrotskampanjer.

  543. Striderna i Liberia tog slut 2003 efter
    att kvinnor ockuperat en fiskmarknad-

  544. -där de sjöng och bad för fred.
    Rörelsen växte i omfattning-

  545. -och ledde till att Ellen Johnson Sirleaf-

  546. -valdes till Afrikas
    första postkoloniala kvinnliga president.

  547. Malawi följde efter 2011,
    då Joyce Banda valdes till president.

  548. I Sydafrika blev Lindiwe Mazibuko
    den första svarta kvinnan-

  549. -att leda oppositionen
    i nationalförsamlingen.

  550. Men det här är isolerade framgångar
    som inte varit utan motgångar.

  551. Hur reagerade folk
    när du blev en kvinnlig makthavare?

  552. Sydafrika är ledande
    när det gäller könsfördelning i politiken.

  553. Nästan 40 % av kabinettsministrarna,
    domarna och ledamöterna är kvinnor.

  554. Det kan ge sken av att kvinnor
    är jämställda med männen i politiken.

  555. Men kvinnliga makthavare är ett
    sånt hot mot den rådande ordningen-

  556. -att folk vill förgöra en.
    De angriper en för alla möjliga saker:

  557. Håret, kläderna, accenten.
    Saker som aldrig skulle hända en man.

  558. Kvinnan ska tillbaka till sin plats,
    det är det jag upplevt.

  559. En ordningsfråga: Kan ledamoten
    förklara vad hon gjort med håret?

  560. NATIONALFÖRSAMLINGEN

  561. Den ärade Mazibuko har förvisso
    stor vikt, men håller hon måttet? Tack.

  562. Den ärade Lindiwe Mazibuko har
    dålig klädsmak och har blivit gripen-

  563. -av modepolisen. Skyll på Zuma,
    så allt ska skyllas på Zuma.

  564. Är man kvinnlig politiker
    kan man kan bryta mallen-

  565. -och visa andra kvinnor
    att vi hör hemma vid makten-

  566. -och kan klara det bättre än många
    av våra manliga motsvarigheter.

  567. Pågår det
    en annorlunda revolution i Afrika?

  568. En revolution som inte drivs av våld
    utan av kvinnor-

  569. -genom påverkan
    och ekonomisk egenmakt.

  570. Vad gäller ekonomisk egenmakt
    pågår en revolution.

  571. Studier visar hur kvinnor blivit familjens
    huvudförsörjare över hela Afrika-

  572. -genom att de tagit små lån
    för att starta företag.

  573. Det är kvinnor
    som småskaligt och stillsamt-

  574. -hittar nya vägar
    för att försörja familjen.

  575. Beror Afrikas framtid
    på kvinnornas framtid?

  576. Afrikas framtid beror på om Afrika
    kan få upp ögonen tillräckligt snabbt-

  577. -för det faktum att vi
    bara lyckas om kvinnorna gör det.

  578. Över hela världen kan vi välja att delta
    i eller iaktta kampen för jämställdhet.

  579. Det handlar om oberoende,
    självbestämmande-

  580. -och initiativförmåga för alla kvinnor.

  581. Radikala förändringar för kvinnor
    sker nu. Det sker inte överallt-

  582. -och på vissa ställen
    går det inte i samma riktning-

  583. -men det är nåt nytt
    med den här revolutionen.

  584. Det är ett uppror utan blodspillan.
    Kvinnor utmanar-

  585. -den rådande ordningen genom
    medvetenhet, dialog och utbildning.

  586. Revolutionerna har gjort oss medvetna
    om hur viktiga kvinnors rättigheter är.

  587. Men vi kan inte låta oss nöja.

  588. FN har, sitt förflutna till trots, en viktig
    roll att spela i jämställdhetsarbetet-

  589. -och dess stadga
    borgar för kvinnors rättigheter.

  590. Phumzile Mlambo-Ngcuka
    leder som chef för UN Women-

  591. -kampen för kvinnors rättigheter.

  592. Vi ska aktivt arbeta för
    att alla delar av samhället-

  593. -engagerar sig
    för att stoppa våldet mot kvinnor.

  594. Jag tror inte kvinnor
    är ute efter att styra över nån.

  595. De vill ha en plats och bli respekterade
    och de vill respektera alla andra.

  596. I många länder är utbildningssystemet
    fullt av könsstereotyper.

  597. Det är ett inlärt beteende
    som kan ändras om vi jobbar hårdare.

  598. Det sker en revolution som rör kvinnors
    jämställdhet och deltagande.

  599. Genom den kommer vi att få
    en tryggare och mer välmående värld.

  600. Utan kvinnorna får vi inget välstånd.

  601. Det är som att spela en match
    med halva laget sittande på bänken.

  602. 2000-talet mest kritiska svårigheter-

  603. -kräver att vi tar itu
    med jämställdhetsfrågan.

  604. Under de gångna tusen åren
    har kvinnor kämpat hela vägen-

  605. -för att få samma grundläggande
    rättigheter som män.

  606. Tillgång till makt, rörelsefrihet
    och självbestämmanderätt.

  607. För många pågår den kampen
    fortfarande i dag.

  608. Jag tror att framtiden är beroende
    av att man inkluderar kvinnorna.

  609. Vi måste bryta oss loss
    från det förflutna-

  610. -och skapa en ny modell
    för samhällsrevolution.

  611. Det är dags att erkänna
    att världen skapats av män och kvinnor.

  612. Även om kvinnors insatser begränsats-

  613. -av politiska, sociala och religiösa
    faktorer som inte fanns för män-

  614. -så minskar det inte värdet
    av deras insatser eller deras påverkan.

  615. En korrekt kunskap om det förflutna
    är nödvändig för vår framtid.

  616. För när vi inser att kvinnohistorien
    inte tar slut, utan fortfarande skrivs-

  617. -kan vi vara stolta, vaksamma
    och tillsammans garantera-

  618. -att nästa revolution
    är jämlikhetens tidevarv.

  619. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Revolution

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Historia > Nya tiden - Europa och världen, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Historia, Kvinnofrågor, Kvinnor, Könsmaktsordning, Revolutioner, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Kvinnors makt i världshistorien

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Civilisation

Avsnitt 1 av 4

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Separation

Avsnitt 2 av 4

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Kapacitet

Avsnitt 3 av 4

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Revolution

Avsnitt 4 av 4

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Darwin eller Gud

Hur mottogs Darwins utvecklingslära i Sverige?