Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Föreläsningar av 2015 års Nobelpristagare i litteratur, medicin, fysik, kemi och ekonomi. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien. Inspelat i december 2015.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015 : Takaaki Kajita, fysikDela
  1. Nobelpristagarna i fysik och kemi-

  2. -pristagare i ekonomisk vetenskap,
    Ers excellenser-

  3. -akademiledamöter, damer och herrar.

  4. De som har förmågan att observera
    det som ingen annan kan se-

  5. -lyser upp världen och frambringar
    kunskap som är människan till nytta.

  6. Arthur Schopenhauer
    uttryckte det så här:

  7. "Begåvningen träffar det mål
    som ingen annan kan träffa."

  8. "Geniet träffar det mål
    som ingen annan kan se.

  9. Vetenskapens roll är att ifrågasätta
    det som anses vara sanning-

  10. -att avtäcka dolda fenomen-

  11. -och se möjligheterna
    som är dunkla för det trånga sinnet-

  12. -som i René Magrittes
    "La Clairvoyance".

  13. Att tänka utanför ramarna,
    som vi skulle säga i dag.

  14. Den passionerade observatören,
    utrustad med fantasi och kreativitet-

  15. -leder oss framåt mot en bättre värld.

  16. Detta kräver hårt arbete
    och emellanåt även mod-

  17. -eftersom det händer
    att de som banar väg-

  18. -bemöts med misstro
    eller till och med motstånd.

  19. Kyrkan bannlyser inte längre
    vetenskapsmän-

  20. -som man gjorde med Galileo-

  21. -men världen är inte beredd på att
    acceptera vetenskapliga landvinningar-

  22. -och till och med forskningsvärlden-

  23. -kan behöva tid
    för att erkänna och acceptera.

  24. Men långsamt accepteras
    nya paradigm-

  25. -och plötsligt framträder
    en ny tolkning av en bild.

  26. Då är det inte möjligt
    att göra den osedd.

  27. För att förstå vår värld-

  28. -måste vi förstå beskaffenheten
    hos de osynliga byggstenar-

  29. -som utgör materien.

  30. Den lilla neutrinon har fascinerat
    inte bara forskarna-

  31. -utan till och med författare
    som John Updike-

  32. -som gjorde poesi av partikeln
    som antogs sakna massa.

  33. Dikten lyder:

  34. "Neutriner, de är mycket små."

  35. "De har varken laddning eller massa"-

  36. -"och växelverkar inte alls."

  37. "Jorden är bara en fånig boll för dem"-

  38. -"genom vilken de passerar som
    dammkvalster i en dragig korridor"-

  39. -"eller fotoner genom en glasskiva."

  40. Nu har dikten blivit förstörd, eftersom
    vi vet att de har en liten massa.

  41. Men i stället har vi fått en djupare
    kunskap om världen som vi lever i.

  42. Trots att våra gener är jättelika
    varelser jämfört med neutrinon-

  43. -reser de outtröttligt
    från generation till generation-

  44. -och tycks stå emot alla angrepp-

  45. -tills det vakna ögat
    avtäcker deras väsen-

  46. -och upptäcker deras sårbarhet
    men också deras förmåga att läka.

  47. Vi lever i en mörk värld
    med terrorism, flyktingar-

  48. -och fattigdom
    bland många människor-

  49. -men nya insikter
    och okonventionella idéer-

  50. -bidrar till att finna sätt
    att förbättra levnadsförhållandena-

  51. -och främja välfärden
    hos dem lider av fattigdom.

  52. Vi måste sätta vår tillit
    till vetenskapen.

  53. Endast kunskap
    kan göra världen bättre.

  54. Alfred Nobel insåg betydelsen
    av vetenskapen-

  55. -och dem som avtäcker
    det som har varit dolt-

  56. -förklarar vår existens,
    förbättrar vår livskvalitet-

  57. -och öppnar dörrar
    till framtida upptäckter.

  58. Den här veckan firar vi vetenskapen-

  59. -och i dag ska vi lyssna
    på några av dem-

  60. -som har ökat vår kunskap
    och förändrat vårt sätt att tänka.

  61. Jag ska nu be professor L'Huillier-

  62. -presentera nobelpriset i fysik.

  63. Kära pristagare,
    mina damer och herrar:

  64. Det är ett nöje för mig
    att få presentera nobelpriset i fysik.

  65. Vi talar om neutriner.

  66. Neutriner har
    mycket fascinerande egenskaper.

  67. De är väldigt talrika,
    nästan lika talrika som fotoner.

  68. Det finns många miljarder neutriner
    här i rummet i detta ögonblick.

  69. De rör sig nästan i ljusets hastighet.

  70. Neutriner är väldigt svårfångade.

  71. De växelverkar genom den svaga
    växelverkan med väldigt kort räckvidd.

  72. De rör sig opåverkade
    genom det här rummet.

  73. De rör sig genom jorden utan att
    absorberas. De bara passerar igenom.

  74. Neutriner har tre "aromer".

  75. De kan vara elektron-,
    myon eller tauneutriner.

  76. De kan byta arom.

  77. Detta är upptäckten bakom
    detta års nobelpris: De oscillerar.

  78. Man talar om neutrinooscillation.

  79. Neutriner har massa.

  80. Det vet vi tack vare
    upptäckterna bakom årets pris.

  81. Förut antogs de sakna massa,
    men nu vet vi att de har massa.

  82. Den är väldigt liten, men eftersom de
    är så många blir det en stor massa.

  83. Detta förändrar
    vår förståelse av universum.

  84. Upptäckten gjordes
    i två vetenskapliga samarbeten.

  85. Ett var i Japan, med den framstående
    forskaren professor Takaaki Kajita.

  86. Det hette Super-Kamiokande.

  87. De tittade på atmosfäriska neutriner-

  88. -som skapas när kosmisk strålning
    växelverkar med molekyler i luften.

  89. Det andra samarbetet är i Kanada:

  90. Sudbury Neutrino Observatory-

  91. -lett av professor Arthur MacDonald.

  92. Nu ska jag presentera
    den förste nobelpristagaren-

  93. -professor Takaaki Kajita.

  94. Han föddes i mars 1959-

  95. -i Higashimatsuyama i Japan.

  96. Han studerade först
    vid Saitama University-

  97. -och sen vid Tokyos universitet,
    där han tog sin doktorsexamen 1986.

  98. Sen 1988 har han varit vid Institute
    for Cosmic Radiation Research.

  99. 1999 blev han professor
    vid Tokyos universitet-

  100. -och han är chef för
    Institute for Cosmic Ray Research.

  101. Så professor Kajita, varsågod.

  102. God morgon.

  103. Först vill jag tacka
    för den vänliga presentationen.

  104. Jag vill också nämna-

  105. -att det är en stor ära för mig
    att hålla den här föreläsningen.

  106. I dag tänker jag prata om upptäckten
    av atmosfäriska neutriner.

  107. Här är en översikt över föreläsningen.

  108. Jag börjar med en introduktion
    om Kamiokande-experimentet.

  109. Det var startpunkten för min forskning.

  110. Sen vill jag prata om underskottet
    av atmosfäriska neutriner.

  111. Sen upptäckten
    av neutrinooscillationer-

  112. -nyare forskning och framtiden.

  113. Efter en sammanfattning tackar jag
    slutligen dem som har bidragit.

  114. Jag börjar med introduktionen.

  115. I slutet av 1970-talet
    framlades nya teorier-

  116. -som förenade stark, svag
    och elektromagnetisk växelverkan.

  117. Teorierna förutsade att protoner
    och neutroner, alltså neukloner-

  118. -borde sönderfalla med en livstid-

  119. -på ungefär 10^28 till 10^32 år.

  120. Det kan vara ett verkligt fenomen,
    eftersom tidsspannet är så långt.

  121. Men tidsspannet är också kort nog-

  122. -för att protonsönderfallet
    ska kunna observeras.

  123. Därför inleddes flera experiment
    med protonsönderfall-

  124. -i början av 1980-talet.

  125. Ett av dem
    var Kamiokande-experimentet.

  126. Ingen laser!

  127. Okej... Det här är ett foto
    från Kamiokande-experimentet.

  128. Det är en detektor i form av en tank
    innehållande tre kiloton vatten.

  129. Referensmassan
    för analys av neutrinohändelser-

  130. -eller protonsönderfall
    var ungefär ett kiloton.

  131. Jag vill berätta
    om grunderna för experimentet.

  132. Om en relativistisk laddad partikel
    rör sig genom vatten-

  133. -då utsänds tjerenkovljus.

  134. Tjerenkovljusets fotoner
    registreras av fotodetektorer-

  135. -som placeras på detektorns vägg.

  136. De här punkterna
    är faktiskt fotodetektorer.

  137. Jag vill nämna att från början
    var Kamiokande ett litet experiment.

  138. Det här var bygglaget, så att säga-

  139. -våren 1983.

  140. Här har vi professor Koshiba-

  141. -som vann nobelpriset i fysik 2002.

  142. Här ser man också professor Totsuka
    och professor Kifune.

  143. Man ser också några studenter-

  144. -kanske två, tre meter
    bakom professor Koshiba.

  145. Och en av dem var jag.

  146. Neutriner har redan förklarats
    i presentationen-

  147. -så jag skulle kunna ta det kort,
    men låt mig upprepa:

  148. Neutriner är elementarpartiklar,
    liksom elektroner eller kvarkar.

  149. De har ingen laddning,
    och det finns tre typer, eller "aromer":

  150. Elektronneutriner, myonneutriner
    och tauneutriner.

  151. De uppstår på olika ställen-

  152. -som i jordens atmosfär
    eller i solens inre.

  153. De kan lätt tränga igenom jorden
    eller kanske till och med solen.

  154. Om neutriner uppstår här-

  155. -kan de utan problem
    röra sig genom jorden-

  156. -och tyvärr också genom detektorn
    och försvinna ut i rymden.

  157. Men de kan också växelverka
    med materia, vilket sker väldigt sällan.

  158. Vid växelverkan ger myonneutrinon
    upphov till en myon-

  159. -och elektronneutronen
    ger upphov till en elektron.

  160. Jag vill nämna att i den framgångsrika
    standardmodellen för partikelfysik-

  161. -antas neutriner sakna massa-

  162. -men fysiker har frågat sig
    om neutriner verkligen saknar massa.

  163. Nu vill jag gå vidare till
    underskottet av neutriner i atmosfären.

  164. Jag vill förklara lite.

  165. Kosmisk partikelstrålning
    som når atmosfären-

  166. -växelverkar med atomkärnor i luften.

  167. Denna växelverkan
    ger vanligtvis upphov till pioner-

  168. -som i sin tur sönderfaller
    till myoner och sen elektroner.

  169. I sönderfallskedjan uppstår
    två myon- och en elektronneutrino.

  170. Dessa kan observeras
    i underjordiska detektorer.

  171. Nu vill jag prata lite
    om min tidiga forskning.

  172. Jag mottog min doktorsexamen
    i mars 1986-

  173. -då jag forskade om protonsönderfall.

  174. Jag hittade förstås
    inget protonsönderfall.

  175. Hur som helst ansåg jag att
    analysmjukvaran inte var bra nog-

  176. -för att urskilja signalen,
    alltså protonsönderfallet-

  177. -från bakgrunden, alltså neutrinernas
    växelverkan i atmosfären-

  178. -så effektivt som var möjligt.

  179. När jag hade lämnat in min avhandling
    började jag förbättra mjukvaran.

  180. Bland annat var det analysmjukvaran
    som identifierade partikeltyper-

  181. -för multipla tjerenkovring-händelser.
    Jag ville nämligen kunna avgöra-

  182. -om varje tjerenkovring
    i en händelse med flera ringar-

  183. -alstrades av en elektron
    eller en myon.

  184. Det här är till exempel
    en observerad händelse i Kamiokande.

  185. Här ser ni tre tjerenkovringar.

  186. Jag ville veta om de alstrades
    av en myon eller en elektron.

  187. Den nya mjukvaran tillämpades
    på händelser med enstaka ringar-

  188. -vilka var lättast att analysera.

  189. Det är naturligt
    att man börjar med det lättaste.

  190. Sen studerade vi neutrinoaromen-

  191. -vid de atmosfäriska
    neutrinohändelserna.

  192. Det här var de typiska händelserna
    som observerades i Kamiokande.

  193. Det här är det typiska mönstret
    för elektronneutriners växelverkan.

  194. Det här är det typiska mönstret
    för myonneutriners växelverkan.

  195. Och vi fann omedelbart
    att resultatet var märkligt.

  196. Antalet myonneutriner
    var mycket färre än väntat.

  197. Först trodde jag att jag
    hade begått ett allvarligt misstag.

  198. För att identifiera misstaget beslöt
    jag mig för att granska händelserna.

  199. Jag insåg omedelbart
    att mjukvaran hade rätt.

  200. Men jag var ännu inte optimistisk.

  201. Jag såg det som mycket sannolikt-

  202. -att det hade skett
    misstag någonstans-

  203. -i simuleringen, dataanalysen
    eller rekonstruktionen av händelserna.

  204. Så vi, alltså främst Takita och jag-

  205. -gjorde diverse studier för att hitta
    misstagen i slutet av 1986.

  206. Efter mer än ett år av studier
    kom vi fram till-

  207. -att underskottet av myonneutriner
    inte kunde bero på problem-

  208. -med dataanalysen eller simuleringen.

  209. Därför beslöt sig Kamiokande
    för att publicera resultatet.

  210. I den här artikeln-

  211. -rapporterade vi följande siffror:

  212. Antalet observerade elektronneutrino-
    händelser var 93-

  213. -och det förutsagda antalet 88,5.
    De stämde alltså överens.

  214. Men antalet observerade myon-
    neutrinohändelser i datan var 85-

  215. -medan förutsägelsen var 144.

  216. Det var tydligt
    att det fanns ett underskott-

  217. -av myonneutriner.

  218. I artikeln konkluderade vi
    att datan inte kunde förklaras-

  219. -med effekter i detektorsystemet-

  220. -eller osäkerheter
    i flödet av atmosfäriska neutriner.

  221. Men något än så länge
    okänt fysiskt fenomen-

  222. -såsom neutrinooscillationer
    kunde kanske förklara datan.

  223. I det här stadiet
    var det ännu "kanske"-

  224. -men jag blev väldigt entusiastisk.

  225. Jag vill nämna mitt personliga minne.

  226. Jag var entusiastisk över möjligheten
    att det förekom neutrinooscillationer-

  227. -med en stor blandningsvinkel.

  228. Myonneutriner verkar kunna förvandlas
    helt till den andra neutrinosorten-

  229. -och denna maximala oscillation
    var oväntad.

  230. Därför blev jag entusiastisk-

  231. -och det gav mig en stark motivation
    att fortsätta forskningen.

  232. Jag nämnde neutrinooscillationer
    så jag vill förklara lite om det.

  233. Det nämndes också i början
    så jag ska inte vara så detaljerad.

  234. Om neutriner har massa
    byter de sin "arom", eller sort-

  235. -från en arom till en annan.

  236. Till exempel kan oscillationer
    ske mellan myon- och tauneutriner.

  237. Och om myonneutriner uppstår här-

  238. -och rör sig över långa avstånd,
    då försvinner de.

  239. Om de rör sig ännu längre
    dyker de upp igen.

  240. De fortsätter att försvinna
    och dyka upp så länge de rör sig.

  241. Och när myonneutriner försvinner
    dyker tauneutriner upp.

  242. Detta är neutrinooscillation.

  243. En viktig sak är:

  244. Om neutrinons massa är mindre,
    då blir oscillationslängden...

  245. I den här figuren är det sträckan här.
    Den blir längre.

  246. Så för att studera
    små neutrinomassor-

  247. -måste man studera neutriner
    som rör sig över långa sträckor.

  248. Jag vill också nämna
    att de är teoretiskt förutsagda-

  249. -av Maki, Nakagawa, Sakata
    och Pontecorvo.

  250. Än så länge har jag pratat
    om Kamiokande-resultatet-

  251. -men det gjordes
    ett annat experiment, som hette IMB.

  252. Det var också en stor,
    vattenbaserad tjerenkovdetektor.

  253. De rapporterade också
    ett underskott av myonneutriner.

  254. Det var uppmuntrande.

  255. Vi trodde emellertid-

  256. -att underskottet av myonneutriner-

  257. -inte räcker till för att fastställa att
    det rör sig om neutrinooscillationer.

  258. Vi ville ha säkrare bevis
    för oscillationer.

  259. Fysiken är faktiskt enkel.

  260. Om neutrinerna uppstår
    i atmosfären ovanför detektorn-

  261. -då är sträckan för kort
    för att de ska hinna oscillera.

  262. Men om neutriner uppstår
    på andra sidan jorden-

  263. -då måste de röra sig en lång sträcka-

  264. -innan de når detektorn.
    Då hinner de oscillera.

  265. Vår slutsats var att vi borde observera-

  266. -ett underskott
    av uppåtgående myonneutriner.

  267. Med Kamiokande
    försökte vi se den här effekten.

  268. Vi kunde observera en viss effekt-

  269. -men det var uppenbart
    att Kamiokande inte var stor nog-

  270. -för att ge ett definitivt svar.

  271. Det stod klart att vi behövde
    en mycket större detektor.

  272. Vi behövde Super-Kamiokande.

  273. Nu vill jag gå vidare till upptäckten
    av neutrinooscillationer.

  274. Upptäckten gjordes förstås
    i Super-Kamiokande-experimentet.

  275. Detektorn är en tank
    med 50 kiloton vatten.

  276. Referensmassan, som används
    för att studera oscillationer-

  277. -är 22,5 kiloton.

  278. Den är över tjugo gånger så stor
    som Kamiokandes referensmassa.

  279. Det är ett stort experiment
    och ett stort internationellt samarbete.

  280. Vi har ungefär 120 medarbetare
    från de här länderna.

  281. Jag sa att det är
    ett internationellt samarbete-

  282. -och det har faktiskt det varit
    sen vi började bygga anläggningen.

  283. Det här fotot
    är från det första samtalet-

  284. -om Super-Kamiokande-samarbetet
    mellan Japan och USA.

  285. Här ser ni professor Totsuka-

  286. -som var talesperson
    för Super-Kamiokande.

  287. På fotot syns också
    diverse nyckelpersoner.

  288. Fotot togs
    vid Institute for Cosmic Ray Research-

  289. -troligtvis 1991 eller 1992.

  290. Det här är ett foto
    av detektorn Super-Kamiokande.

  291. Det togs i januari 1996.

  292. Man ser att den var fylld
    med rent vatten upp till hit.

  293. Man får en känsla för
    hur stor detektorn är-

  294. -om man lägger märke till
    de här tre personerna i gummiflotten.

  295. Hur som helst,
    Super-Kamiokande byggdes-

  296. -och började samla in data i april 1996.

  297. Sen dess har
    Super-Kamiokande observerat-

  298. -många atmosfäriska
    neutrinohändelser.

  299. Det här är en typisk händelse
    med en enstaka tjerenkovring.

  300. Den observerades
    i Super-Kamiokande.

  301. Utöver det har vi de här händelserna,
    och man ser tydligt-

  302. -två tjerenkovringar i händelsen.

  303. Vidare har vi den här sortens händelse.

  304. Här sker en neutrinos växelverkan
    inuti detektorn-

  305. -men den laddade partikeln, en myon,
    tränger ut ur den inre detektorn-

  306. -och man kan se signalen
    i den yttre detektorn.

  307. Utöver det har vi ännu ett exempel,
    nämligen uppåtgående myoner.

  308. Här växelverkar neutrinon
    under detektorn-

  309. -och bara en myon observeras.

  310. Man ser en myon komma in här
    och försvinna ut här.

  311. Myonerna kommer underifrån
    och försvinner ut ovanför.

  312. Jag vill nämna att alla dessa händelser
    används i analysen.

  313. Alla händelserna har olika topologier.

  314. Därför måste vi arbeta organiserat-

  315. -och samarbetet mellan många
    människor - många unga människor-

  316. -var avgörande för upptäckten.

  317. Efter två år, från början
    av Super-Kamiokande-experimentet-

  318. -konkluderade vi att datan tillhandahöll
    evidens för neutrinooscillationer.

  319. Den här bilden användes
    vid neutrinokonferensen 1998.

  320. Det här är det viktigaste diagrammet
    i presentationen.

  321. Låt mig förklara lite. Det här
    är fördelningen av zenitvinklarna.

  322. Cosinus theta = 1 innebär
    att neutrinerna kommer uppifrån.

  323. Cosinus theta = -1 innebär
    att neutrinerna kommer underifrån.

  324. Ni ser att för neutrinerna
    som kommer uppifrån-

  325. -stämmer den observerade datan,
    de svarta punkterna, överens-

  326. -med förutsägelsen,
    som visas av de här fyrkanterna.

  327. Men om vi tittar på neutrinerna
    från andra sidan jorden-

  328. -ser vi tydligt underskottet.

  329. Utifrån detta resultat-

  330. -och de andra datan
    konkluderade Super-Kamiokande-

  331. -att underskottet av neutriner
    som funktion av zenitvinkeln-

  332. -samt övriga stödjande data tillhandhöll
    evidens för neutrinooscillationer.

  333. Än så länge har jag talat om
    resultaten från Super-Kamiokande.

  334. Samtidigt gjordes andra experiment
    med atmosfäriska neutriner.

  335. MACRO i Italien och Soudan-2 i USA.

  336. I dessa experiment
    observerades atmosfäriska neutriner-

  337. -och neutrinooscillationer bekräftades.

  338. På så vis blev neutrinooscillation
    snabbt accepterat av forskare.

  339. Under tiden som är kvar
    vill jag prata lite-

  340. -om nyare resultat och om framtiden.

  341. Som sagt,
    baserat på den här fördelningen-

  342. -drog vi slutsatsen
    att neutriner oscillerar.

  343. Det var trevligt att se-

  344. -att hälften av de myonneutriner
    som rörde sig långa sträckor försvann.

  345. Men ändå kände vi-

  346. -att vi verkligen ville bekräfta
    att det var neutrinooscillationer.

  347. Vi kan titta på förutsägelsen.

  348. Oscillationssannolikheten som funktion
    av logaritmen av sträckan-

  349. -bör se ut på detta sätt.

  350. Vi ville se den här dalen-

  351. -för att bekräfta
    att neutriner oscillerar.

  352. Därför utförde Super-Kamiokande
    en särskild analys-

  353. -och observerade en djup...

  354. Dalen var inte så djup som här,
    men ändå.

  355. Dalens djup stämmer överens
    med förutsägelserna-

  356. -om vi tar hänsyn
    till detektorns upplösning.

  357. Vi är glada över att dalen kunde
    observeras vid den här punkten.

  358. Det talar om för oss
    att neutriner faktiskt oscillerar.

  359. Vi diskuterade upptäckten
    av neutriner 1998.

  360. Super-Kamiokande
    samlar fortfarande in data.

  361. Jag vill jämföra neutrinodatan
    från 1998-

  362. -med datan som har samlats in hittills.

  363. Vid neutrinokonferensen 1998-

  364. -använde vi 531 händelser
    för att ta fram det här diagrammet.

  365. Om vi gör samma sak nu-

  366. -får vi ett diagram
    med 5 485 händelser.

  367. Dataunderlaget är tio gånger större-

  368. -och vi fortsätter göra detaljerade
    studier av neutrinooscillationer.

  369. Här vill jag nämna två huvudresultat.

  370. Först och främst:
    Den tyngsta neutrinomassan-

  371. -är ungefär tio miljoner gånger mindre
    än massan hos elektronen-

  372. -vilket är den näst lättaste partikeln.

  373. Då förstår ni att neutrinernas massa
    verkligen är pytteliten.

  374. Dessutom fann vi att myuonneutriner
    oscillerar maximalt till tauneutriner-

  375. -vilket för mig är mycket förvånande.
    Vi vill verkligen förstå varför.

  376. Nu vill jag säga några ord-

  377. -om den allmänna historien,
    eller utvecklingen-

  378. -av experiment
    med neutrinooscillationer.

  379. Som sagt konkluderade man
    att underskottet av myonneutriner-

  380. -berodde på neutrinooscillationer.

  381. Upptäckten gav upphov till
    acceleratorbaserade experiment-

  382. -för att studera
    oscillationseffekter ytterligare.

  383. Studierna kräver, utöver uppdaterade
    data om atmosfäriska neutriner-

  384. -oscillationer
    mellan alla tre neutrinotyper.

  385. De största effekterna hade redan
    observerats i de här experimenten-

  386. -men berättelsen är ännu inte slut.

  387. Neutrinoforskare
    försöker fördjupa förståelsen-

  388. -om vilken parameter
    som är viktigast att observera.

  389. Jag skulle säga att vår förståelse
    av neutrinooscillationer-

  390. -har förbättrats oerhört mycket-

  391. -men vi har fortfarande mer kvar
    att förstå om neutriner.

  392. Jag sammanfattar: Ett oväntat under-
    skott av myonneutriner i atmosfären-

  393. -observerades i Kamiokande 1988.

  394. Efter tio år, 1998, upptäckte Super-
    Kamiokande neutrinooscillationer-

  395. -vilket visar att neutrinor har massa.

  396. Jag anser att jag har varit
    oerhört lyckligt lottad-

  397. -då jag har fått vara med vid denna
    spännande upptäckt från början.

  398. Upptäckten av neutriners massa
    gjorde det möjligt-

  399. -att studera fysik bortom standard-
    modellen för elementarpartiklar.

  400. Fysiken tillhör antagligen den
    storförenade teorin om växelverkan.

  401. Det finns ännu mycket kvar
    att observera om neutriner-

  402. -och vidare forskning kan kanske
    ge oss grundläggande information-

  403. -för att förstå naturen-

  404. -exempelvis
    materiens ursprung i universum.

  405. Innan jag avslutar vill jag tacka
    dem som har bidragit till upptäckten.

  406. Först vill jag tacka medarbetare vid
    Kamiokande och Super-Kamiokande.

  407. Jag vill särskilt tacka
    Masatoshi Koshiba och Yoji Totsuka-

  408. -för deras stöd för och uppmuntran av
    min forskning under hela min karriär.

  409. Ed Kearns arbetade med mig med
    analysen av atmosfäriska neutriner-

  410. -vid Super-Kamiokande i många år.

  411. Masato Takita och Kenji Kaneyuki
    arbetade med mig vid Kamiokande.

  412. Yoji Totsuka, Yoichiro Suzuki
    och Masayuki Nakahata-

  413. -har lett
    Super-Kamiokande-experimentet.

  414. Hank Sobel och Jim Stone har
    lett arbetet med Super-K i USA.

  415. Kenzo Nakamura och Atsuto Suzuki
    spelade en viktig roll-

  416. -i det tidiga skedet av
    Super-Kamiokande-experimentet.

  417. Och slutligen, kanske det viktigaste:

  418. Hårt arbete av unga medarbetare
    var avgörande för upptäckten.

  419. Jag vill också tacka Morihiro Honda
    för beräkningarna av neutrinoflödet-

  420. -och slutligen vill Super-Kamiokande
    tacka MEXT, DOE-

  421. -och Kamioka Mining
    and Smelting Company.

  422. Tack för att ni lyssnade.

  423. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Takaaki Kajita, fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Kärnfysik, Naturvetenskap, Neutriner, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare, Partikelfysik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Svetlana Aleksijevitj, litteratur

Nobelpristagaren i litteratur 2015 Svetlana Aleksijevitj håller tal. Hon berättar om sin bakgrund och läser bitar ur sina böcker som alla består av en mängd röster hon intervjuat. Journalistik och skönlitteratur smälter samman när hon beskriver den ryska historiens mörkaste sidor. Inspelat den 7 december 2015 i Börshuset i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Takaaki Kajita, fysik

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Arthur B McDonald, fysik

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tomas Lindahl, kemi

Tomas Lindahl har fått Nobelpriset i kemi för sin forskning om dna. Här berättar han om sin forskning och vad priset innebär för det fortsatta arbetet. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Paul Modrich, kemi

Paul Modrich är professor i biokemi och har tilldelats 2015 års Nobelpris i kemi. Här berättar han om vad hans forskning tillsammans med kollegerna innebär. Inspelat den 8 december 2015 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Aziz Sancar, kemi

Nobelpristagaren i kemi Aziz Sancar har, tillsammans med två andra kollegor, upptäckt hur celler lagar dna. Här berättar han detaljerna om upptäckten. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.