Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Föreläsningar av 2015 års Nobelpristagare i litteratur, medicin, fysik, kemi och ekonomi. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien. Inspelat i december 2015.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015 : Arthur B McDonald, fysikDela
  1. Nu är det dags för neutriner från solen-

  2. -och det är ett nöje att få presentera
    professor Arthur McDonald.

  3. Han är född i Sydney i Nova Scotia
    i Kanada 1943.

  4. Han studerade på
    Dalhousie University i Nova Scotia-

  5. -och sen på California
    Institute of Technology i USA-

  6. -där han blev doktor 1969.

  7. Han jobbade på
    Chalk River Laboratories till 1982-

  8. -och gick sen vidare till
    Princeton University i USA-

  9. -och senare till Queen's University
    i Kingston i Kanada.

  10. Han leder just nu arbetet på
    Sudbury Neutrino Observatory, SNO.

  11. Välkommen upp, professor McDonald.

  12. Tack. Det är en stor ära
    för mig och mina kollegor-

  13. -och vi vill tacka Kungliga Vetenskaps-
    akademien och Nobelstiftelsen.

  14. Det är även en ära att få dela priset
    med professor Kajita och hans team-

  15. -för det fina arbete
    som ni nyss fick se.

  16. Min berättelse är lite annorlunda-

  17. -och skedde parallellt
    med den som ni nyss hörde.

  18. Den handlar om neutriner
    som kommer från solen.

  19. Det sågs som en möjlighet-

  20. -att förklaringen till vad som var
    känt som "solneutrinoproblemet"-

  21. -hade att göra med
    aromförändringar hos neutroner.

  22. I det här fallet var det
    elektronneutriner från solens kärna.

  23. Jag ska berätta hur vi forskade
    på Sudbury-observatoriet.

  24. Det ser vi här.

  25. Fotot är taget från botten av sfären,
    som omges av ljussensorer-

  26. -på liknande sätt som vid
    Super-Kamiokandeexperimenten.

  27. Ni har hört om neutriners egenskaper.
    De tar sig genom nästan allt.

  28. De visar lite om
    vad som skedde i solens kärna-

  29. -för åtta minuter sen.

  30. De produceras i massor vid de fusions-
    reaktioner som skapar energi i solen.

  31. De når oss på jorden,
    och når till och med våra detektorer-

  32. -som i vårt fall fanns
    två kilometer ner i marken.

  33. Solens historia är lång, och uttrycket
    om att vi står på jättars axlar stämmer.

  34. Hans Bethe och William Fowler-

  35. -som var chef på labbet
    där jag studerade på Caltech 1969-

  36. -har hjälpt oss att förstå hur
    kärnreaktionerna driver solen.

  37. Och Ray Davis och John Bahcall-

  38. -var pionjärer inom forskningen
    kring neutriner från solen.

  39. Ray Davis hade
    en detektor som använde klor-

  40. -och observerade
    att antalet neutriner som han mätte-

  41. -var tre gånger så få som beräknats
    i avancerade beräkningar-

  42. -utförda av John Bahcall
    och hans medarbetare.

  43. Bruno Pontecorvo nämndes tidigare-

  44. -tillsammans med
    de japanska forskare-

  45. -som lanserade vad vi nu
    kallar MNSP-metoden-

  46. -för att förstå trearomoscillationerna.

  47. När den här neutrinobristen
    observerades av Davis...

  48. ...menade Pontecorvo och Gribov
    att orsaken...

  49. ...till att neutrinerna var för få...

  50. ...kunde vara att elektronneutriner hade
    blivit myonneutriner på väg från solen.

  51. På den tiden visste man förstås inte
    att det finns tre sorters neutriner.

  52. Senare började man misstänka-

  53. -att elektronneutrinerna hade oscillerat
    och blivit nån av de andra två sorterna.

  54. De faktiska reaktioner som sker
    i solen så att neutriner produceras-

  55. -och ni ser neutrinerna i röda cirklar-

  56. -presenteras här.
    Det här är energi som frigörs-

  57. -och processerna här ger upphov
    till solens energiproduktion.

  58. 1984 inleddes SNO-samarbetet...

  59. ...eftersom Herb Chen frågade...

  60. ...om det gick att låna tungt vatten
    från Kanadas lager...

  61. ...och kanske utföra
    ett experiment i Kanada med det...

  62. Det ledde till samtal med George
    Ewan, som vi har med oss här i dag-

  63. -som ville forska
    i underjorden i Kanada-

  64. -och hade hittat en lämplig plats-

  65. -som International Nickel Company
    försåg oss med i Sudbury i Ontario.

  66. Den låg långt ner i marken.
    Den tanke som Herb hade-

  67. -var att om man studerade neutriner
    med mycket energi...

  68. Om man hade tungt vatten
    skulle man kunna mäta-

  69. -vilken sorts neutriner
    som produceras i solens kärna-

  70. -och summan av
    de andra neutrinotyperna.

  71. Så en direkt jämförelse skulle visa
    om elektronneutrinerna förvandlades-

  72. -utan att man behöver beräkna hur
    många som produceras i solens kärna.

  73. 1984 inleddes det här samarbetet så.

  74. Här har vi ett foto
    från Chalk River 1986.

  75. Längst ner nämns en artikel-

  76. -som publicerades vid den tidpunkten
    och där man presenterade projektet.

  77. Talespersonerna då var Herb Chen
    för USA och George Ewan för Kanada.

  78. De fick ett år senare sällskap, när
    Storbritannien gick med i projektet-

  79. -under ledning av Dave Sinclair.

  80. Vi började utveckla
    det här experimentet-

  81. -men ett halvår efter att fotot togs-

  82. -gick Herb Chen tyvärr bort i leukemi,
    alldeles för ung.

  83. Vi saknar honom, och han var väldigt
    viktig för samarbetets tillkomst.

  84. Jag tog över som
    amerikansk talesperson för projektet-

  85. -och 1989 blev jag chef för projektet-

  86. -när vi kämpade för
    att förverkliga det här experimentet.

  87. Vi hade fått sällskap av fler grupper
    i USA och Storbritannien-

  88. -och samarbetet hade utökats
    när vi fick finansiering 1990.

  89. Hur upptäckte vi då
    neutrinerna från solen?

  90. De många miljarder
    som flödar ur solen-

  91. -kräver en stor träffyta
    för att vi ska få statistisk exakthet-

  92. -vad gäller de antal som vi observerar-

  93. -oavsett vilken typ av neutriner det
    gäller. Så vi behövde en stor detektor-

  94. -och vi behövde även de egenskaper
    som tungt vatten besitter.

  95. Ungefär en per 6 400 molekyler
    i vanligt dricksvatten-

  96. -har en extra neutron i vätekärnan-

  97. -vilket förvandlar den till deuterium,
    eller D2O, i stället för H2O.

  98. Vi fick låna tusen ton tungt vatten-

  99. -och det använde vi till detektorn.

  100. Om man har materialet kan
    man observera specifika reaktioner-

  101. -med hjälp av samma
    tjerenkovstrålning-

  102. -som beskrevs för
    Super-Kamiokande-experimentet-

  103. -och med ljussensorer
    runt tanken med tungt vatten.

  104. Den första gäller för elektronneutriner.

  105. Den kallas "charged current"-
    reaktionen och jag använder CC-

  106. -som en benämning på reaktionen som
    bara är känslig för elektronneutriner.

  107. Deuterium har så klart
    en neutron och en proton-

  108. -och en av neutronerna har förvandlats
    till en proton och en elektron-

  109. -som producerar
    tjerenkovljus i detektorn.

  110. Den andra reaktionen
    är unik för deuterium-

  111. -och i den kan alla neutriner
    med likvärdig känslighet-

  112. -slå sönder deuterium
    så att en neutron frigörs.

  113. Vi använde tre olika tekniker
    för att upptäcka neutronerna.

  114. Just det fallet är bara känsligt för...

  115. Det är känsligt för alla neutrinotyper,
    så om man jämför de två kan man se-

  116. -om antalet elektronneutriner är det
    totala antalet, och då har inget hänt-

  117. -men vi såg att elektronneutrinerna
    bara var en tredjedel av totalen-

  118. -vilket visade
    att neutriner hade bytt typ.

  119. Man måste vara försiktig
    när man mäter-

  120. -för radioaktivitet kan slå sönder
    deuterium och frigöra en neutron.

  121. Så fick vi
    hålla koll på radioaktiviteten-

  122. -så att den inte gav oss
    falska signaler.

  123. Därför var vi måna om
    att kontrollera radioaktiviteten.

  124. I en annan reaktion
    träffar neutrinerna elektroner.

  125. Den använde Super-Kamiokande
    för att titta på solneutriner.

  126. Den är framför allt
    känslig för elektronneutriner...

  127. ...men den är lite känslig
    för alla neutrinotyper.

  128. Och när vi hade testat
    de två första reaktionerna-

  129. -kombinerade vi våra data med data
    från Super-Kamiokande och såg-

  130. -att solneutriner faktiskt oscillerade.

  131. De tre teknikerna som vi använde
    för att upptäcka neutroner är komplexa-

  132. -men i den första projektfasen
    tittade vi på en viss gammastråle-

  133. -som produceras när neutronen fångas
    av deuteriumet i detektorn.

  134. Senare lade vi flera ton
    vanligt bordssalt i det tunga vattnet.

  135. Det gjorde det väldigt mycket lättare
    att upptäcka neutronen-

  136. -och skapade en situation
    där vi genom att titta på fördelningen-

  137. -kunde avgöra skillnaden-

  138. -mellan det här fallet,
    med många gammastrålar-

  139. -som var rätt isotropiskt-

  140. -jämfört med den tydliga tjerenkov-
    ringen vid enbart elektronneutriner.

  141. Slutligen satte vi ut fyrahundra meter
    av proportionalräknare-

  142. -som hade helium-3 i sig
    och upptäckte neutroner direkt.

  143. Det var experimentets tredje fas-

  144. -och där mätte man
    de här neutronerna separat.

  145. Hur såg då den här detektorn ut?
    Den var stor som ett tiovåningshus-

  146. -och låg två kilometer under jorden
    i en gruva som fortfarande används.

  147. Den ägs av företaget Vale.

  148. Vi hade tusen ton tungt vatten
    som var värt runt 300 miljoner dollar-

  149. -och som vi fick låna för en dollar på
    tio år, vilket får ses som överkomligt.

  150. Den myndighet som lånade ut
    vattnet till oss hjälpte oss mycket-

  151. -precis som INCO,
    som försåg oss med den här platsen.

  152. Detektorn satt i en genomskinlig sfär-

  153. -som är tolv meter i diameter
    och har en fem centimeter tjock vägg.

  154. Det krävdes mycket för att bygga
    det här och ljussensorsystemet-

  155. -som var riktat mot
    det tunga vattnet i mitten.

  156. Vi förde ner allt i en bur som var
    tre gånger tre gånger fyra meter-

  157. -och därför monterade vi allt
    på plats nere i underjorden.

  158. Med ljussensorerna tittade vi in-

  159. -på de här ljusstrålarna-

  160. -och vi var försiktiga
    vad gäller radioaktiviteten.

  161. Vi omgav allt förutom tungvattnet
    med ultrarent lättvatten-

  162. -som vi hade i en förpackning
    som var vatten- och radongastät.

  163. Vi hade fallande radioaktivitetsgrad.
    Vi hade uran och torium-

  164. -som är ämnena som ger oss problem.
    De är en del på miljonen i berget-

  165. -och i mitten mindre än en på tio
    upphöjt till femton av de ämnena.

  166. Så ett radioaktivt sönderfall
    per dag per ton vatten.

  167. De som utvecklade
    radioaktivitetskontrollsystemen-

  168. -under ledning av Dave Sinclair
    gjorde ett utomordentligt jobb.

  169. Anläggningen ligger alltså
    två kilometer under marken-

  170. -nere i en nickelgruva
    som fortfarande används.

  171. Vi använde schaktet här
    för att transportera ner materiel-

  172. -till vårt underjordiska labb
    som vi har använt i många år.

  173. Jag borde nog
    haft Eiffeltornet på bilden-

  174. -att jämföra med,
    för den här presentationen.

  175. I USA brukar jag säga att jag borde ha
    "Entire State Building" som jämförelse.

  176. Min sjuårige son
    var en gång på besök i New York City-

  177. -och kom hem och berättade
    att han sett "Entire State Building".

  178. Så utifrån de här förutsättningarna
    byggde vi alltså detektorn.

  179. Ni ser att alla på bilden
    har kläder som inte luddar.

  180. Det var avgörande för projektet
    att miljön var ren.

  181. När vi var klara var det
    mindre gruvdamm på hela sfären-

  182. -än man kan samla på sin tumnagel.

  183. Och det var nödvändigt
    för experimentet.

  184. Totalt blev det drygt
    70 000 duschar och ombyten-

  185. -för att upprätthålla
    hygienen under hela projektet.

  186. Vattensystemen blev en stor framgång
    och allt var väldigt rent.

  187. Här ser ni golven.

  188. Min mamma var på besök
    och påpekade hur rent det var-

  189. -och det känns väl-

  190. -som en rätt god indikation
    på att vi skötte oss.

  191. Här ser ni...

  192. ...att vi fick problem
    när Stephen Hawking kom på besök.

  193. Men INCO tog fram en vagn
    som transporterade ner honom.

  194. Det här är data
    från experimentets första fas.

  195. Här fångade
    vi neutronerna i tungt vatten-

  196. -och producerade en gammastråle
    på 6,25 miljoner elektronvolt.

  197. Jag ska strax visa
    hur vi kalibrerade den.

  198. Här ser vi alla neutrinotyper.

  199. Det här var vad vi förväntade oss för
    CC-reaktionen med elektronneutriner.

  200. Vi testade det här,
    och resultaten ser ni här.

  201. Vad vi testade var hypotesen
    om att neutriner inte byter typ.

  202. Det vi fann var-

  203. -att sannolikheten
    var mindre än fem sigma-

  204. -eller en på tio miljoner, att neutriner
    inte bytte typ, utifrån vår data.

  205. Det vanligaste resultatet
    överensstämde väl-

  206. -mellan alla neutriner
    efter att de hade bytt typ-

  207. -och det totala beräknade antalet
    i John Bahcalls solmodell.

  208. Bara en tredjedel
    var fortfarande elektronneutriner.

  209. Två tredjedelar hade förvandlats
    till en av de andra två typerna.

  210. När resultatet kom sa John Bahcall
    att det kändes som om-

  211. -DNA-bevisen som visade
    att han hade rätt äntligen hade kommit.

  212. Så han har spelat
    en väldigt viktig roll-

  213. -vad gäller vår kunskap
    om neutriner från solen.

  214. För att visa hur vi kunde veta
    att det skulle se ut så här-

  215. -hade vi gammastrålar på 6,13 MeV
    snarare än 6,25 MeV-

  216. -som vi flyttade runt i detektorn
    med det här otroliga systemet-

  217. -som har utvecklats
    av en annan kollega-

  218. -och som lät oss placera
    olika former av radioaktivitetskällor-

  219. -och andra gammastrålekällor
    nästan var som helst i detektorn.

  220. Det här var vad vi förväntade oss
    av elektronneutrinoreaktionen.

  221. Det här är kalibreringsdata som vi fick
    med de andra kalibreringskällorna.

  222. Det här fick vi även
    med en neutronkälla.

  223. Så vi visste
    vilka former vi kunde förvänta oss-

  224. -och vi kunde anpassa för att se vad
    det innebar för underliggande fysik.

  225. Vi jobbade också mycket
    för att vara säkra på-

  226. -att antalet gammastrålar
    var tillräckligt stort-

  227. -för att producera fria neutroner
    endast från radioaktivitet.

  228. Vi hade ett mål för hur mycket radio-
    aktivitet vi skulle få från radongas-

  229. -i vattnet från radium-

  230. -en sönderfallsprodukt av torium,
    som i sin tur kommer från uran.

  231. Och ni ser
    att från och med projektets början-

  232. -uppfyllde vi våra mål.

  233. Här gör vi mätningar
    med extern teknik på vattensystemet-

  234. -som vi använde för att rena vattnet.

  235. Vi kunde även titta på
    datan inuti själva detektorn...

  236. ...och vi hade flera sätt
    att särskilja mellan...

  237. ...uran och torium,
    och vi kunde sätta gränser utifrån det.

  238. Summan för händelser med gamma-
    strålar som slog sönder deuterium-

  239. -var mer än tre gånger
    så liten som signalen.

  240. Och vi visste till mer än 30 procent
    vad siffran var-

  241. -vilket gav oss en osäkerhet på
    10 procent och senare ännu mindre.

  242. Det här är datan
    som jag visade er tidigare.

  243. När vi lade salt i vattnet blev
    resultatet likadant för CC-reaktionen-

  244. -och neutroninfångningen
    ökade avsevärt.

  245. Det här är vad vi förutspådde-

  246. -och det här simulerades 1987
    av en kollega som är här i dag.

  247. Och man ser att förhållandet
    mellan de här delarna av datan-

  248. -och vad vi förutspådde
    för bakgrundsstrålningen-

  249. -som stiger kraftigt
    vid samma punkt här till vänster-

  250. -i princip är detsamma.

  251. Så det var vad vi 1987 trodde
    skulle vara möjligt om vi hade tekniken-

  252. -och datan från senare år gav oss rätt.

  253. Ett annat sätt att visa resultaten på-

  254. -är med ett diagram
    över reaktioners känslighet-

  255. -för myon- och tauneutriner ihop
    och elektronneutriner på den här axeln.

  256. Det blå strecket
    visar känslighet för alla neutriner-

  257. -och det röda för reaktionen
    med enbart elektronneutriner.

  258. Där de korsas har vi vårt resultat.

  259. Det svarta strecket
    är från Super-Kamiokande-data-

  260. -och våra egna data från ES-reaktionen
    i grönt stämmer överens med dem.

  261. Osäkerheten för alla
    neutrinotyper visas i siffran här.

  262. Och man kan jämföra
    resultatet på nästan 5-

  263. -med beräkningen på 5,8 +-1,3-

  264. -från Bahcall och Turck-Chieze
    som också gjorde viktiga beräkningar.

  265. Det stämde alltså med solmodellerna.

  266. När vi kom till saltfasen
    hade vi mer än sju standardavvikelser-

  267. -vilket indikerar
    att elektronneutrinerna-

  268. -utgjorde en tredjedel
    av alla neutrinotyper.

  269. Vi gick vidare till en fas
    där vi installerade 400 meter av...

  270. ...detektorer med
    väldigt låg bakgrundsstrålningsnivå.

  271. Det blev en stor framgång för det
    teamet, lett av Hamish Robertson.

  272. För att illustrera att man
    kan stöta på problem i experimenten-

  273. -och måste
    ändra på saker och ting halvvägs-

  274. -har jag här ubåten som vi använde
    när vi installerade neutrondetektorerna.

  275. Så här såg den ut först.
    Om man bygger en ubåt-

  276. -ska den förstås vara gul.

  277. Men just den gula färgen
    var väldigt radioaktiv...

  278. ...så vi fick skrubba av den
    och ha en väldigt...

  279. ...ordinär ubåt
    som skötte installationen.

  280. Om man inkluderar
    andra bra mätningar-

  281. -som Kamiokande och
    Super-Kamiokande om solneutriner-

  282. -så ser man att 1989...

  283. Här har vi Ray Davis
    resultat från 1968-

  284. -där tröskeln ligger här
    när han använder klor.

  285. Här ser vi de olika reaktionerna
    som en funktion av energi.

  286. Alla ovanför tröskeln
    bidrar till resultaten.

  287. 1989 började Kamiokande
    och Super-Kamiokande-

  288. -ge resultat
    som var allt mer träffsäkra-

  289. -för högenergineutriner.

  290. 1992 hade vi
    experimenten med gallium:

  291. SAGE och GALLEX/GNO.
    De var känsliga för pp-neutrinerna.

  292. I samtliga fall var de helt eller främst
    känsliga för elektronneutriner.

  293. Så vi hade inte löst gåtan. 2001
    började vi presentera våra resultat.

  294. Det här hade vi 2000, och det är
    resultaten som en funktion av energi.

  295. Det är olika reaktioner i solen
    som bidrar till resultaten.

  296. Teorin visas här uppe som linjen 1.

  297. Och i samtliga fall
    rådde det ett underskott.

  298. När vi var klara hade vi
    i projektets alla tre faser visat-

  299. -att det totala antalet neutriner
    överensstämde väl med solmodellen-

  300. -och att elektronneutrinerna för bor-8
    observerades på den här nivån-

  301. -och det är den skillnaden vi använder
    för det preliminära resultatet med SK.

  302. Neutrinooscillationer är ett fall-

  303. -där aromförändring
    kan ske genom oscillation.

  304. Inom kvantmekanik talar man
    om så kallade aromtillstånd-

  305. -som är tillstånd som skapas-

  306. -när en neutrino skapas genom
    en elektron-, myon- eller taureaktion.

  307. De är kombinationer
    av massorna 1, 2 och 3.

  308. Och man kan se här hur man tror
    att kombinationerna ser ut.

  309. När neutrinerna färdas genom rymden
    förändras massaandelarna.

  310. När man sen mäter igen för
    att se hur det ser ut-

  311. -för de tre olika neutrinotyperna-

  312. -alltså vilken sannolikheten är
    att man ser de tre olika typerna-

  313. -så har andelarna förändrats.

  314. Vad gäller myonneutriner-

  315. -så beror det på
    hur långt de har färdats-

  316. -och vad gäller solen
    ser vi också en förändring.

  317. Om man kombinerar
    alla de experiment som jag nämnde-

  318. -och senare experiment
    som mäter neutriner från solen-

  319. -ser man att
    ännu ett fenomen har inträffat i solen.

  320. Det presenterades
    av Mikheyev och Smirnov-

  321. -när de jobbade med
    tidigare forskning av Wolfenstein.

  322. De menade att det var möjligt att om
    det finns en signifikant växelverkan-

  323. -mellan elektronneutriner på väg
    genom solen och elektronerna i solen-

  324. -kan det ske en övergång,
    vilket också verkar ske-

  325. -så att elektronneutrinerna
    bara består av massa 2-

  326. -och förblir i det tillståndet
    under färden mot jorden.

  327. Sen dyker de upp i detektorn, och
    då är en tredjedel elektronneutriner.

  328. Och det representerar
    massa 2-tillståndet.

  329. Det vi kan avgöra med oscillations-
    effekterna är massaskillnaderna-

  330. -och blandningsparametern,
    som vi kallar theta 12.

  331. Vi kunde genom
    elektronväxelverkan avgöra-

  332. -att massa 2 är större än massa 1.
    Det kallas "hierarkin".

  333. Vad gäller massa 3
    har vi ännu inte ett svar-

  334. -men vi hoppas där på de experiment-

  335. -som professor Kajita
    nämnde inför framtiden.

  336. Jag ska nämna några andra
    experiment som vi vill genomföra-

  337. -för att lära oss mer om
    neutriner och mörk materia.

  338. Vi vet nu
    att neutrinerna har för lite massa-

  339. -för att vara de partiklar som utgör
    den mörka materian i universum-

  340. -och som är fem gånger
    så vanlig i galaxen-

  341. -som de partiklar som vi består av.

  342. Så vi letar efter partiklar
    som liknar neutriner men är tyngre.

  343. Vi har fått möjlighet
    att bygga ut labbet i Sudbury-

  344. -och skapa ett område
    där vi kan utföra nya experiment.

  345. Vi håller också på att konvertera
    SNO-detektorn till SNO+.

  346. Det som ni ser nu är olika experiment,
    och med SNO+-

  347. -ska vi bland annat studera
    neutrinolöst dubbelt betasönderfall.

  348. Det finns flera experiment
    om mörk materia-

  349. -och ett om supernovor, vilket
    SNO+ också kommer att gå in på.

  350. Det finns mycket man vill åstadkomma
    med såna experiment.

  351. Vad gäller
    neutrinolöst dubbelt betasönderfall-

  352. -omvandlar vi SNO-experimentet
    till ett SNO+-experiment.

  353. Vi har en organisk vätska som ger oss
    hundra gånger så stort ljusflöde.

  354. Och genom
    att i det lösa en tellurförening-

  355. -kan vi använda tellur
    till att potentiellt mäta-

  356. -en sällsynt radioaktiv process-

  357. -med en halveringstid
    på över 10 upphöjt till 25 år.

  358. Så man får ha fler kärnor än så
    för att mäta det.

  359. Men med två ton av tellurföreningen
    får vi hög känslighet.

  360. Om neutrinolöst
    dubbelt betasönderfall inträffar-

  361. -innebär det att neutriner
    är sina egna antipartiklar-

  362. -och då är de känsliga för den absoluta
    massan, som vi vill kombinera-

  363. -med våra uppmätta skillnader, för att
    få massan för alla kända neutrinotyper.

  364. Vi har HALO-detektorn, som
    återanvänder helium-3-detektorerna-

  365. -ihop med bly för att mäta supernovor.

  366. Återvinning är ju viktigt i dessa tider,
    och det tar vi fasta på.

  367. Vi har även nya experiment där vi vill
    observera de här mörka partiklarna-

  368. -som påminner om neutriner i
    att de penetrerar och är svårupptäckta-

  369. -men som är betydligt mer massiva.

  370. Här är ett antal experiment
    som pågår i SNOLAB.

  371. Jag har fokuserat på vad vi gör-

  372. -men det finns många labb runtom i
    världen som utför liknande experiment.

  373. Och vi hoppas att vi med de framsteg
    som har gjorts på senare år-

  374. -och den entusiasm
    som finns inom fältet just nu-

  375. -ska få en fullständigare
    bild av universum.

  376. Det finns teorier
    om att neutriner var viktiga-

  377. -för omvandlingen av antimateria
    till materia efter Big Bang.

  378. Universum domineras av materia-

  379. -men det var ungefär 50-50-

  380. -när de här hade skapats
    ur ren energi vid Big Bang.

  381. Så skillnaden kan bero på
    neutrinoprocesser.

  382. En kombination av
    acceleratorexperiment-

  383. -och en ökad insikt i
    om de är sina egna antipartiklar-

  384. -blir avgörande för förståelsen
    av de här teorierna.

  385. Det här är våra finansiärer, som vi
    är oerhört tacksamma gentemot.

  386. Trots att experimentet
    genomfördes i Kanada-

  387. -har det redan från början
    varit internationellt.

  388. Herb Chen var ju en av grundarna-

  389. -och strax därefter
    kom Dave Sinclair in i bilden.

  390. Här är en lista över institutionerna
    som har deltagit i projektet-

  391. -och här är de 262 personer
    som har publicerat om projektet.

  392. Det är kanske svårt
    att läsa de enskilda namnen-

  393. -men på nätet
    kommer ni att kunna se dem.

  394. Elva personer har gått bort
    sen vi påbörjade projektet.

  395. Jag är oerhört tacksam
    för allt som alla har bidragit med-

  396. -och gentemot alla makar och makor
    som också är här i dag.

  397. Ett stort tack till er alla.

  398. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arthur B McDonald, fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Kärnfysik, Naturvetenskap, Neutriner, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare, Partikelfysik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Svetlana Aleksijevitj, litteratur

Nobelpristagaren i litteratur 2015 Svetlana Aleksijevitj håller tal. Hon berättar om sin bakgrund och läser bitar ur sina böcker som alla består av en mängd röster hon intervjuat. Journalistik och skönlitteratur smälter samman när hon beskriver den ryska historiens mörkaste sidor. Inspelat den 7 december 2015 i Börshuset i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Takaaki Kajita, fysik

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Arthur B McDonald, fysik

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tomas Lindahl, kemi

Tomas Lindahl har fått Nobelpriset i kemi för sin forskning om dna. Här berättar han om sin forskning och vad priset innebär för det fortsatta arbetet. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Paul Modrich, kemi

Paul Modrich är professor i biokemi och har tilldelats 2015 års Nobelpris i kemi. Här berättar han om vad hans forskning tillsammans med kollegerna innebär. Inspelat den 8 december 2015 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Aziz Sancar, kemi

Nobelpristagaren i kemi Aziz Sancar har, tillsammans med två andra kollegor, upptäckt hur celler lagar dna. Här berättar han detaljerna om upptäckten. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdpromenadernas historia och framtid

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jakten på mörk materia

Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar hur fysiker arbetar för att lista ut vad den mörka materian egentligen består av. Mörk materia har fått sitt namn av att den bara kan observeras indirekt, genom hur den påverkar vanlig materia via gravitationen. Med sin forskning har Jan Conrad och hans kollegor kunnat utesluta en del teorier om vad mörk materia består av. Han förutspår att inom ett antal år har fysikerna löst gåtan. Inspelat den 22 april 2015 på Fanfaren i Farsta Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.