Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Föreläsningar av 2015 års Nobelpristagare i litteratur, medicin, fysik, kemi och ekonomi. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien. Inspelat i december 2015.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015 : Angus Deaton, ekonomiDela
  1. Mitt herrskap, jag bjuder er härmed
    välkomna till ekonomiföreläsningen-

  2. -som hålls av årets ekonomipristagare-

  3. -professor Angus Deaton,
    som ni ska få träffa alldeles strax.

  4. Här ser ni en teckning av honom där
    han studerar jorden i ett mikroskop-

  5. -vilket ska förmedla
    en bild av att han har studerat-

  6. -konsumtion i olika perspektiv.

  7. Den väldigt övergripande,
    makroekonomiska konsumtionen-

  8. -men även
    enskilda konsumenters beslut.

  9. Enskilda hushålls konsumtionsbeslut.
    De får ni nog höra mer om snart.

  10. Låt oss ta en titt
    på den officiella prismotiveringen.

  11. "För hans analys av konsumtion,
    fattigdom och välfärd.”

  12. Några få, biografiska detaljer:

  13. Han växte upp i Edinburgh i Skottland.

  14. Han tog sin doktorsexamen
    i Cambridge, England-

  15. -och bor nu i Princeton i USA.

  16. Nu ska jag vara tyst. - Välkommen
    upp på scenen, professor Deaton.

  17. Tack så mycket.

  18. Tack ska ni ha. Det är verkligen
    fantastiskt att få vara här-

  19. -och jag är oerhört tacksam
    för det här priset.

  20. Jag ska prata lite
    om en del av arbetet jag gjorde-

  21. -som nämndes i prismotiveringen.

  22. Jag ska prata om beteende,
    välfärd och fattigdom.

  23. Det finns vissa teman som jag
    vill lyfta fram redan från början.

  24. Ett dominerande sådant-

  25. -som har väglett en stor del
    av mitt arbete genom åren-

  26. -har varit att forska kring politik
    som gör att folk får det bättre.

  27. Politik som kan öka välståndet.

  28. Om man ser till
    den globala fattigdomen-

  29. -så är problemet inte
    att det saknas verktyg eller politik.

  30. Det finns gott om politik
    som folk tror kan göra världen bättre.

  31. Men nyckeln är att använda mätningar
    som ett ärligt resultatmätningssystem-

  32. -för att ta reda på om nånting fungerar
    eller inte fungerar alls.

  33. Jag kommer att betona hur oerhört
    viktigt det är att göra dessa mätningar.

  34. Sant, utan teori
    blir det inga mätningar-

  35. -men det är sannare
    att mätningar är oerhört viktiga.

  36. Detta glöms ofta borta inom ekonomin.

  37. Ett annat tema är individer kontra
    aggregerad data eller genomsnitt.

  38. Om man som inom makroekonomin
    bara arbetar med genomsnittsvärden-

  39. -går det inte att uttyda
    saker som ojämlikhet och fattigdom-

  40. -om man inte går ner på individnivå.

  41. Även om man bara är intresserad
    av aggregerade data-

  42. -så är frågan om fördelning
    ändå viktig-

  43. -särskilt om man
    vill analysera välfärd.

  44. Det finns en koppling mellan beteende
    och välfärd på individnivå-

  45. -men inte på aggregerad nivå, så
    makroekonomin avslöjar kanske inte-

  46. -huruvida folk
    har fått det bättre eller sämre.

  47. Ett tema i mitt arbete bestrids nu,
    och det har jag förståelse för.

  48. Om folk i allmänhet
    agerar i eget intresse-

  49. -så kan deras välfärd avläsas
    genom studier av deras beteende.

  50. Det kallas
    för avslöjad preferens-analys-

  51. -och har länge varit standard
    inom ekonomiämnet.

  52. Jag ska börja med äldre forskning och
    fortsätta fram till ganska färska saker-

  53. -för att sen backa mer kronologiskt.

  54. Undersökningar som kretsade
    kring människors levnadsstandard-

  55. -började i slutet på 1700-talet-

  56. -och har alltid använts-

  57. -som ett instrument för
    social övervakning och aktivism.

  58. Tanken var att man
    genom att ta reda på hur folk levde-

  59. -kunde upplysa de styrande om detta,
    ofta för att chockera dem-

  60. -med de fattigas hemska levnads-
    standard, för att få dem att göra nåt.

  61. Så mätningarna
    var en viktig del av aktivismen.

  62. I dag används "en dollar om dagen"-
    måttet samt data om barnadödlighet-

  63. -och hämmad tillväxt hos barn.

  64. Och det här gör man inte bara i fattiga
    länder, utan även i dagens rika länder.

  65. Vi känner alla till fallande
    realinkomster i USA och andra länder-

  66. -en enorm ökning av inkomstskillnader
    i många rika länder-

  67. -och fall av höjda mortalitetssiffror,
    där dessa används som en nyckel-

  68. -till vad som händer
    med befolkningen.

  69. I jordbrukshushåll i fattiga länder-

  70. -dokumenterar man om de är
    nettokonsumenter eller -producenter-

  71. -av stapelvaror som ris eller vete.
    Det avslöjar mycket-

  72. -om huruvida de skadas av en viss
    jordbrukspolitik eller olika taxor.

  73. Det är ett exempel på mätningar
    som är oerhört viktiga-

  74. -och som ger mycket
    i studiet av den ekonomiska politiken.

  75. Ett av de mest kända exemplen
    är analysen av hushållens budget.

  76. Ernst Engel studerade andelen
    av inkomsten som gick till mat-

  77. -och såg att de rika lade en mindre
    andel av sina pengar på mat än fattiga.

  78. Det har man sedan dess försökt
    använda som ett välfärdsmått.

  79. Ett annat tema är hur barn förändrar
    hushållens konsumtionsmönster.

  80. Man har försökt mäta vad barn kostar,
    vad det nu betyder.

  81. Det har varit väldigt svårt.
    En fråga som jag har studerat-

  82. -är huruvida budgeten ser annorlunda
    ut om barnen är flickor eller pojkar.

  83. Jag och flera andra
    har haft förvånansvärt svårt-

  84. -att påvisa en sådan skillnad-

  85. -även om man kan se
    skillnaden i samhället i stort.

  86. En annan viktig fråga,
    som har varit aktuell på sistone-

  87. -är varför kalorikonsumtionen i Indien
    sjunker, trots ekonomisk tillväxt.

  88. Detta trots en utbredd undernäring,
    särskilt bland barn.

  89. I en växande ekonomi borde
    kalorikonsumtionen öka snabbt-

  90. -men i stället minskar den.
    Vi vet inte riktigt varför det är så.

  91. Hur förändras budgetmönstren
    i takt med att hushållen blir större?

  92. Där har vi också gåtor att lösa.

  93. Jag vill belysa Indien. Många av dessa
    frågor har stor betydelse för Indien-

  94. -och man har ofta använt indiska data.

  95. Det var i Indien som man började
    med sannolikhetsurval-

  96. -i och med Mahalanobis skörde-
    undersökningar på 30- och 40-talet.

  97. Han startade en organisation för
    urvalsundersökningar som varit viktig-

  98. -inte minst i mitt eget arbete.

  99. En sak som man vill undersöka
    är hur folk reagerar på priser-

  100. -och det ska jag prata mycket om.

  101. Vissa undersökningar samlar in data
    om både kvantiteter och utgifter-

  102. -så man vet att ett hushåll köpte tre
    kilo ris, och betalade si och så mycket.

  103. Då anar man vad de betalade per kilo-

  104. -och kan analysera olika typer
    av spatiala prisreaktioner.

  105. Intressant nog tenderar dessa spatiala
    prisreaktionerna att bli ganska stora-

  106. -vilket antyder
    att reaktioner på lång sikt-

  107. -är större än reaktioner på kort sikt.
    Det är viktigt, för det antyder-

  108. -att prisreaktionerna på kort sikt
    som vi vanligtvis använder oss av-

  109. -kan underskatta störningarna som
    en viss ekonomisk politik kan orsaka.

  110. Ett par saker, bara. Kvaliteten
    på datan i hushållsundersökningarna-

  111. -är ofta inte tillfredställande.

  112. Det gäller särskilt Afrika,
    men inte bara där.

  113. Dessutom är det vanligt, men kanske
    är det värst i Indien, med en konflikt-

  114. -mellan datan från nationalräkenskap-
    erna och datan från undersökningarna.

  115. Den stora ökningen av BNP per capita
    som alla är så stolta över i Indien-

  116. -syns inte alls på samma sätt
    i hushållsundersökningarna.

  117. Så man kan inte diskutera välstånd,
    ojämlikhet och fattigdom i Indien-

  118. -för de två källorna som ger kopplingen
    mellan tillväxt och fattigdom-

  119. -är helt motstridiga,
    och kan inte förlikas med varandra.

  120. Varje politisk sida väljer sin egen
    databas och för ett meningslöst krig-

  121. -och datan förbättras aldrig.

  122. Indien är nog värst här, men dessa
    problem förekommer i hela världen.

  123. Nu lite om internationella jämförelser.
    Om man ska studera global fattigdom-

  124. -så måste man kunna göra jämförbara
    mätningar i olika länder-

  125. -med olika valutor
    och olika konsumtionsmönster.

  126. En av de största framgångarna
    de senaste 50 åren-

  127. -är International Comparison Program,
    som startades på Penn-

  128. -av Kravis, Summers och Heston
    1968. Alan Heston är med här i dag.

  129. Det är en enorm bedrift
    som dessvärre aldrig har hedrats här.

  130. ICP används fortfarande till mätningar
    och begreppsliga framsteg-

  131. -och fortfarande kvarstår
    väldigt stora utmaningar.

  132. Det är synd
    att så få ekonomer jobbar med det här-

  133. -trots de enorma intellektuella
    utmaningarna som finns där.

  134. Tidigt under min karriär analyserade
    jag konsumtionsmönster.

  135. På 1960- och 70-talen
    var denna efterfrågeanalys-

  136. -beroende av aggregerad data för att
    passa ihop konsumerad kvantitet-

  137. -med data om priser och inkomst.

  138. Jag kom till Cambridge som
    forskningsassistent på 60-talets slut-

  139. -och fick studera efterfrågesystemet
    samt konsumtion och sparande.

  140. Det var ett projekt lett av Richard
    Stone, 1984 års Nobelpristagare.

  141. Det inspirerade
    mycket av min senare forskning.

  142. Eller så kan man säga att jag fick
    en uppgift som forskarassistent-

  143. -och jag jobbar fortfarande på den
    50 år senare, i brist på bättre.

  144. Eller så finner jag
    bara arbetet fascinerande.

  145. När jag kom dit 1969 använde man sig
    av Stones linjära utgiftssystem.

  146. Det är ett enkelt fall
    av additiva preferenser-

  147. -som ger en väldigt tajt koppling-

  148. -mellan hur efterfrågan svarar på
    inkomst och hur den svarar på priser.

  149. Tiden var 1969-1970, och vi arbetade
    med cirka arton årliga observationer-

  150. -i stället för
    dagens miljontals observationer.

  151. Att ha en sån begränsad specifikation
    var väldigt användbart-

  152. -och nåt annat gick inte på den tiden.

  153. Men, och jag minns att det här
    bekymrade mig redan från början-

  154. -vi gjorde antaganden i stället för
    att mäta oss fram till svaren.

  155. Det störde mig nåt enormt-

  156. -så vi behövde fler generella,
    men ändå lätthanterliga, modeller.

  157. Jag oroade mig även för antagandet
    med en representativ konsument-

  158. -som var inbyggd i dessa modeller.
    Vi låtsades att en enda person-

  159. -representerade hela ekonomin.
    Hur blev det så?

  160. Jo, många av resultaten
    var faktiskt kända då.

  161. Terence Gorman, en viktig person för
    mig, hade verifierat resultaten-

  162. -från aggregerade data
    gällande varor och människor.

  163. Han verifierade resultaten
    i artiklar på 50- och 60-talet.

  164. Problemet var han använde en dubbel
    representation av preferenser-

  165. -där välfärd definieras av priser
    och inkomst, och inte av kvantiteter.

  166. Om man hade läst
    konventionell ekonomi-

  167. -så var artiklarna oerhört svårlästa.
    Nu för tiden är de inte lika svåra.

  168. Jag låste in mig i ett rum
    med artiklarna i en vecka-

  169. -och tänkte inte komma ut
    förrän jag hade förstått dem totalt.

  170. När jag kom ut efter en vecka visste jag
    inte mer än i början av veckan-

  171. -men så sakteliga
    började jag förstå dem.

  172. Dan McFadden hade samtidigt insett...
    De här resultaten var kända av många-

  173. -men det var ganska få, varav Gorman
    och McFadden var de mest kända-

  174. -som insåg att dubbel representation
    gav en konsekvent efterfrågan-

  175. -som gick att anpassa
    och studera datan med.

  176. Det var det stora genombrottet
    som dessa två hade förstått-

  177. -till skillnad från
    de flesta andra på den tiden.

  178. Jag ska prata lite John Muellbauer.

  179. Han återvände till Storbritannien 1969
    efter en doktorsexamen i Berkeley.

  180. Han hade haft Bob Hall
    som vägledare-

  181. -som sa att han stal sina föreläsnings-
    anteckningar av Dan McFadden.

  182. Dan McFadden låg bakom
    mycket av det här-

  183. -och hade fantastiska anteckningar
    om konsument- och producentteori-

  184. -som blev ett slags bibel för oss.

  185. I dag är det svårt att tänka sig
    hur världen såg ut före internet.

  186. Folk skrev viktiga artiklar
    utan att publicera dem-

  187. -så det var otroligt svårt
    att få tag på dem.

  188. Man fick nästan skicka ut sökpatruller
    för att hitta och stjäla artiklarna.

  189. Men när jag och John träffades insåg vi
    att vi hade läst samma saker-

  190. -material som annars var rätt okänt,
    så vi beslöt att samla våra kunskaper-

  191. -och försöka förklara
    våra nya kunskaper för världen.

  192. En väldigt arrogant plan
    av ett par killar i tjugoårsåldern.

  193. Det ledde till vår bok om national-
    ekonomi och konsumentbeteende.

  194. Vi ville slippa problemen med modeller
    som Stones linjära utgiftssystem-

  195. -och bygga ett bättre verktyg
    för att analysera efterfrågan.

  196. Vi pysslade med det här
    i ungefär ett och ett halvt år-

  197. -och försökte hitta
    ett perfekt efterfrågesystem.

  198. Mycket byggde på Johns arbete om
    aggregering på en funktionell form.

  199. En annan viktig del var Erwin Diewerts
    arbete om flexibla funktionella former-

  200. -som tillät att man lämnade den snäva
    ramen och kunde använda nåt-

  201. -som var väldigt generellt,
    men ändå hanterbart.

  202. Så vi jobbade på med det här att få till
    ett lätthanterligt efterfrågesystem.

  203. Vi fick med nästan allt, därav namnet
    "Det nästan ideala efterfrågesystemet".

  204. Det används fortfarande
    ganska mycket.

  205. Det är inte en perfekt modell,
    men nåt som inte hade gjorts tidigare-

  206. -var att slopa den representativa
    konsumenten så pass-

  207. -att ojämlikhet hade en större påverkan
    på efterfrågan.

  208. Och det var så Johns arbete
    kring aggregering-

  209. -realiserades
    i detta vårt gemensamma verk.

  210. Jag ska gå vidare
    till intertemporala val-

  211. -som var det tredje området
    som priskommittén satte fingret på.

  212. Jag ska prata om sparande först.

  213. Två berömda artiklar av Franco
    Modigliani och Richard Brumberg-

  214. -som då var doktorand,
    skrevs på 1950-talet.

  215. Bara en av dem publicerades,
    men även den andra fanns att tillgå.

  216. Jag läste den som student på
    Cambridges universitetsbibliotek.

  217. Brumberg dog väldigt ung,
    och jag tror att Franco Modigliani-

  218. -inte hade hjärta
    att publicera artikeln-

  219. -så den förblev
    ett slags hemligt dokument.

  220. När jag läste artiklarna insåg jag
    vad jag ville göra inom ekonomifältet-

  221. -och det formade mycket
    av mitt fortsatta arbete.

  222. Dessa modeller har en väldigt klar
    och enkel teoretisk struktur-

  223. -i vilken livscykeln tar form.

  224. De ger oss ett sätt
    att tänka på en enormt viktig fråga-

  225. -när det gäller att förstå
    folks välfärd och politisk styrning.

  226. Så här måste man tänka när det gäller
    alla former av sparande och pensioner.

  227. En annan sak var att många hade
    studerat sparande och konsumtion-

  228. -och det var en enda röra
    av motstridiga resultat-

  229. -från tvärsnittstudier, tidsserier -
    massor med olika saker.

  230. Ingen förstod hur allt hängde samman
    och de här två artiklarna gav oss-

  231. -en historia som kunde förlika
    en stor del av dessa resultat.

  232. Plötsligt såg vi klart på allting, och
    vi kunde se vad det var som pågick.

  233. En annan sak
    som fortfarande tilltalar mig...

  234. Jag brukar berätta det här
    för icke-ekonomer-

  235. -när de klagar
    på ekonomins brist på originalitet.

  236. I livscykelhypotesen sparar ingen
    nånting under sin livscykel.

  237. De tjänar pengar som unga
    och gör av med dem som gamla-

  238. -så deras nettosparande är noll.

  239. Hur förklarar det en ekonomi med
    nettosparande? Modigliani insåg-

  240. -att i en växande ekonomi så sparar
    unga mer än de gamla spenderar.

  241. Så på en aggregerad nivå får man ett
    helt annat resultat än på individnivå.

  242. Tillväxttakten skapar sparandet.

  243. Raka motsatsen
    till den representativa konsumenten.

  244. Så aggregering är inte ett otyg-

  245. -utan ett kraftfullt verktyg
    för att förstå världen.

  246. Det här var en aha-upplevelse för mig.

  247. En lite tristare sak var arbetet
    som Chris Paxson och jag gjorde-

  248. -där vi dessvärre
    lyckades övertyga oss själva om-

  249. -att den historien inte stämmer.

  250. Bevisen kan vara grymma,
    även mot väldigt vackra teorier.

  251. Även på 70-talet
    skedde några stora upptäckter-

  252. -och jag har försökt
    sammanställa dem.

  253. En simultan teori om arbetskraftsut-
    budets och varuefterfrågans livscykel.

  254. Jim Heckmans doktorsavhandling
    från 1971 var en viktig del av detta.

  255. Sen kom viktiga arbeten av Becker,
    Gilbert Ghez, Heckman-

  256. -och senare en berömd artikel
    av Tom MaCurdy.

  257. Nu har man insett att
    intertemporala additiva preferenser-

  258. -kan ge oss efterfrågesystem inom
    varje period som de vi alltid använt.

  259. I stället för av inkomst kopplades de
    samman av pengars marginalnytta-

  260. -nåt som gjorde gällande
    livscykelns förmögenhetsrestriktion.

  261. Det fina med den formuleringen
    var att man även fick in osäkerheter-

  262. -vilket många av oss kämpade med
    i empiriska studier.

  263. Förmögenhetens marginalnytta
    utvecklas som en martingal-

  264. -förutsatt
    att modellen fungerar som den ska.

  265. Jag utvecklade en metod
    för att följa födelsekohorter-

  266. -genom successiva,
    oberoende hushållsundersökningar.

  267. Helst ville man ha paneldata,
    som MaCurdy använde-

  268. -men det var svårt, så jag utvecklade
    ett verktyg som i vissa fall-

  269. -inte var ett sämre alternativ, utan
    erbjöd ett annat sätt att använda data-

  270. -som var mycket mer tillgängligt-

  271. -för att följa vad som hände.
    Jag ska återkomma till det.

  272. I artikeln, med Martin Browning och
    Margaret Irish, var vi lite skeptiska-

  273. -till huruvida modellen
    förklarade nånting.

  274. Löner har en puckel under livscykeln -
    de ökar under medelådern.

  275. Konsumtionen borde vara plattare,
    men även där finns en puckel.

  276. Och konjunkturcyklerna och konsum-
    tionens och sparandets livscykler-

  277. -var svåra att få ihop.

  278. Senare arbeten
    har använt samma kohortmetoder-

  279. -och de har haft en positiv inställning,
    men jag är inte helt övertygad-

  280. -kanske för att man
    har förenklat för mycket.

  281. Det kan även vara så att dessa enkla
    livscykelmodeller inte stämmer-

  282. -och att människor inte har så lätt för
    att låna och spendera som man antar.

  283. Efter det började jag fundera kring-

  284. -det som kom att kallas
    för sparande i buffertlager.

  285. Här kan folk inte låna
    för att konsumera-

  286. -utan de kan bara lagra sina egna
    tillgångar och spendera dem.

  287. Det kändes relevant
    för utvecklingsländer-

  288. -där kreditmarknaderna
    var undermåliga och räntorna höga.

  289. Guy Laroque och jag
    hade börjat arbeta ungefär samtidigt-

  290. -på en modell för varupriser-

  291. -som togs fram av Gustafson på
    Chicagos universitet på 1930-talet.

  292. Med hjälp av Guy arbetade jag på den
    i en konsumtionskontext-

  293. -och det är ett av väldigt få arbeten-

  294. -där jag har använt en dynamisk
    strukturell infallsvinkel på datan.

  295. Jag lärde mig mycket av det, vilket är
    orsaken till att jag alltid har gillat-

  296. -den här infallsvinkeln.

  297. Ett resultat man får
    är att folk inte lever ur hand i mun.

  298. De spenderar inte sin inkomst
    varje period.

  299. Även om de sällan slår i lånetaket-

  300. -så beter de sig väldigt annorlunda
    på grund av att detta finns.

  301. Det är magin med den här modellen.
    Man slänger in ett potentiellt hot-

  302. -vilket helt ändrar folks beteende,
    trots att hotet aldrig förverkligas.

  303. Det var nåt helt nytt
    som jag lärde mig från det arbetet.

  304. Folk sparar och spenderar
    för att skydda sig-

  305. -mot fluktuationerna i deras inkomster.

  306. Den och liknande modeller
    tillhör nu grunderna-

  307. -när det gäller
    sparande och konsumtion.

  308. En annan stor innovation
    på 70-talet var Bob Halls arbete.

  309. Jag minns när John Muellbauer
    gav mig artikeln när vi var i Bristol-

  310. -och sa: "Läs den här."

  311. Bob hade omarbetat Friedmans
    permanenta inkomsthypotes-

  312. -med idéer om rationella förväntningar,
    som var väldigt nytt på den tiden.

  313. Hans
    "random walk theory of consumtion"-

  314. -ledde till en strid ström av forskning.

  315. En användbar sak för mig
    var att det i väldigt enkla fall-

  316. -gick att härleda formler
    som avslöjade-

  317. -vad förändringen i konsumtion
    borde bli vid en inkomstförändring.

  318. Modeller för stokastiska processer
    bakom inkomster gav exakta besked-

  319. -om vad som borde hända med
    konsumtionen. En empirikers dröm.

  320. Men jag blev förbryllad när jag höll på
    - jag trodde att jag hade blivit galen.

  321. Jag fick väldigt motstridiga resultat,
    och det visade sig-

  322. -att om man tog den då populäraste
    stokastiska processen för inkomster-

  323. -så antydde den att den permanenta
    inkomst-hypotesen gav motsatta svar-

  324. -jämfört med
    anledningen till dess varande.

  325. Den spådde att konsumtionen inte
    skulle vara jämnare än inkomst-

  326. -utan mindre jämn. Så här hade vi
    en grundläggande teori-

  327. -och så gav den motsatt resultat
    jämfört med vad folk hade trott.

  328. Folk blev arga på mig för att jag skrev
    den artikeln. De skrek åt mig-

  329. -att sa åt mig att syssla med flugfiske
    om jag inte kunde bättre än så.

  330. Men jag fick även
    ett uppskattat brev-

  331. -från Bob Solow, där han skrev:
    "Det här är ett beundrarbrev."

  332. Han berättade hur mycket han gillade
    artikeln, så nån var på min sida.

  333. Det finns många sätt att lösa
    denna paradox, och ett av dem-

  334. -är att arbeta med individuella data
    i stället för aggregerade data.

  335. För en sak som är sann-

  336. -är att den stokastiska processen
    för individer, när den aggregeras-

  337. -får helt förändrade egenskaper,
    så det handlar om en falsk dikotomi.

  338. Men det stärker tanken att vi
    borde jobba på mikronivå i stället.

  339. Det sista jag vill prata om
    är konsumtionsojämlikheten.

  340. Ett arbete
    jag gjorde med Chris Paxson.

  341. "Random walk theory of consumtion"
    har en annan förbluffande innebörd.

  342. Om man tar en skock människor
    och ställer dem utanför Aula Magna...

  343. Om man ber dem gå i väg
    slumpmässigt, i olika riktningar-

  344. -så kommer de att vara spridda över
    hela Stockholm efter ett par dagar.

  345. Trots att de startade på samma ställe.

  346. Så även om deras beteende
    ökar i styrka vid varje givet tillfälle-

  347. -så skapar den stationära stokastiska
    processen ett icke-stationärt beteende.

  348. Ta en grupp runt ett rouletthjul -
    de börjar med samma antal marker-

  349. -men lite senare har några många
    marker och andra färre marker.

  350. Den här risken...
    Även stationär risk kan ackumuleras-

  351. -och förmögenhetsojämlikheten ökar
    snabbare än konsumtionsojämlikheten-

  352. -såvida det inte finns
    nån sorts statlig försäkringslösning-

  353. -som kopplar ihop folks inkomster, eller
    konsumtion, oberoende av inkomst.

  354. Man kan sen använda konsumtions-
    spridningen för att bedöma-

  355. -i vilken grad
    samhället försäkrar sina medlemmar.

  356. En viktig fråga inom ekonomin är hur
    samhället försäkrar sina medlemmar-

  357. -mot slumpens härjningar.

  358. Chris Paxson och jag fann att datan
    betedde sig som vi hade förutspått.

  359. Vilket utsätter resultatet
    för nåt jag kallar Poppers förbannelse.

  360. Popper sa att man lär sig nåt
    om man förkastar en hypotes.

  361. Det är så klart roligare
    att kunna bekräfta sin hypotes-

  362. -men Poppers förbannelse är att nån
    annan kommer på en annan förklaring-

  363. -så det bevisar inte
    att ens teori stämmer.

  364. Idéerna om ökande ojämlikhet-

  365. -och matchandet av dessa högre
    konsumtionspunkter med datan-

  366. -har blivit centrala för makroekonomi
    med heterogena konsumenter.

  367. Även modellerandet av inkomsternas
    stokastiska process är centralt.

  368. Jag ombads prata om mina upptäckter,
    men de skickar nog samma text till alla.

  369. Frågan är om ekonomer
    ens gör några upptäckter.

  370. Jag ser upptäckter
    som äpplen som man får i huvudet-

  371. -men de äpplena skapar bara bra idéer
    om nån har förberett ens huvud för det.

  372. Så det är en gemensam insats. Jag
    skrev ner några saker jag är stolt över.

  373. Jag minns en sak
    från början av min karriär-

  374. -när Ted Heath var premiärminister
    och inflationen skenade i väg.

  375. Jag gick till affären och såg att
    alla individuella relativa priser steg-

  376. -på grund av en oväntad inflation.

  377. Jag spådde att inflationen omedvetet
    skulle öka sparandet hos folk.

  378. Jag tyckte att lät befängt,
    och det tyckte även alla andra-

  379. -och man skrattade åt mig
    ända tills datan bevisade min teori.

  380. Men då slog Poppers förbannelse till,
    för det fanns ju andra förklaringar.

  381. Men för mig var det första gången jag
    kom med en befängd förutsägelse-

  382. -som sen visade sig vara rätt.

  383. Jag har pratat lite om att skapa panel-
    data från en tidsserie med tvärsnitt.

  384. Det är mer ett verktyg, men det har
    hjälpt till att undersöka många frågor-

  385. -och är nu en standardteknik,
    främst inom makroekonomin.

  386. Jag insåg att den permanenta
    inkomsthypotesen var motsägelsefull-

  387. -vilket också har varit produktivt.

  388. Det jag nog är mest stolt över
    hittills i min karriär-

  389. -är arbetet som Chris Paxson
    och jag gjorde, där vi iakttog-

  390. -olika filtrerande
    eller responsiva beteenden-

  391. -som möjliggjorde
    en stokastisk process-

  392. -med risk helt utan inbördes samband.

  393. Det kan ändå leda till ökad ojämlikhet-

  394. -vilket är väldigt relevant
    för dagens arbete.

  395. Tiden är nästan ute, och jag
    ska avsluta med att visa er bilder-

  396. -på några kollegor genom åren.

  397. Där nere har vi John Muellbauer.
    Guy Laroque.

  398. Chris Paxson kommer i morgon.
    Martin Browning. John Campbell.

  399. Jean Drèze,
    som jag jobbade med i Indien.

  400. Alan Heston och Bettina Atten,
    som sitter längst fram här.

  401. På sistone har jag studerat välfärd med
    Danny Kahneman och Arthur Stone-

  402. -och försökt överbrygga
    det enorma gapet-

  403. -mellan ekonomer och psykologer.

  404. Dessa har jag inte skrivit nåt med-

  405. -men deras arbeten har haft
    stor inverkan på mitt eget arbete.

  406. Richard Stone, min mentor,
    som vann priset 1984.

  407. Som ni ser imiterar jag hans fluga ända
    sen dess.

  408. Fast jag vågar mig nog inte på
    hans kritstrecksrandiga utstyrsel.

  409. För att inte tala om
    den svarta cigaretthållaren av onyx.

  410. Längst upp ser vi Terence Gorman.

  411. Det här var den enda bilden jag hittade.
    Jag var och grävde i arkiven-

  412. -men han hade inte lämnat in sin bild
    som ekonometrisällskapets ordförande.

  413. Ordföranden före och efter honom
    finns med-

  414. -men det finns ingen bild för året 1973.

  415. Franco Modigliani, som fick reda på att
    jag arbetade med en livscykelhypotes-

  416. -långt innan jag visste tillräckligt
    för att våga prata med honom.

  417. Terence Gorman var likadan -
    han antog att man visste mer än han-

  418. -vilket var väldigt förvirrande
    i början.

  419. Längst upp till höger
    ser vi Jim Heckman.

  420. Inte bara inom studiet av livscykler-

  421. -utan även på många andra områden
    har han haft stort inflytande på mig.

  422. Amartya Sen har jag inte pratat om-

  423. -men honom har jag att tacka för
    ett livslångt engagemang-

  424. -i en etisk dimension i mitt arbete.

  425. Att försöka få in
    en etisk dimension i ekonomin.

  426. Dan MacFadden var en pionjär när det
    gäller dualismen inom efterfrågan.

  427. Vi ser Bob Hall längst ner till höger,
    som gjorde ett strålande arbete-

  428. -om konsumtionsfunktioner,
    och förändrade allt kring 1978.

  429. Tack till dem, och till er alla
    för att ni lyssnade. Tack ska ni ha.

  430. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Angus Deaton, ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk teori, Finansväsen, Nationalekonomi, Nobelpristagare, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Svetlana Aleksijevitj, litteratur

Nobelpristagaren i litteratur 2015 Svetlana Aleksijevitj håller tal. Hon berättar om sin bakgrund och läser bitar ur sina böcker som alla består av en mängd röster hon intervjuat. Journalistik och skönlitteratur smälter samman när hon beskriver den ryska historiens mörkaste sidor. Inspelat den 7 december 2015 i Börshuset i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Takaaki Kajita, fysik

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Arthur B McDonald, fysik

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tomas Lindahl, kemi

Tomas Lindahl har fått Nobelpriset i kemi för sin forskning om dna. Här berättar han om sin forskning och vad priset innebär för det fortsatta arbetet. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Paul Modrich, kemi

Paul Modrich är professor i biokemi och har tilldelats 2015 års Nobelpris i kemi. Här berättar han om vad hans forskning tillsammans med kollegerna innebär. Inspelat den 8 december 2015 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Aziz Sancar, kemi

Nobelpristagaren i kemi Aziz Sancar har, tillsammans med två andra kollegor, upptäckt hur celler lagar dna. Här berättar han detaljerna om upptäckten. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.