Titta

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Om UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Föreläsningar om utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande i skolan. Syftet är att belysa begreppet entreprenörskap och dess olika uttryck inom skola och utbildning och vilka konsekvenser det får för samhället och högre utbildning. Medverkar gör forskare och lärarutbildare från flera lärosäten i Sverige. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015 : Entreprenöriellt lärande i dramapedagogikDela
  1. Hej, allihopa! Jag heter Anneli.

  2. Jag ska prata om dramapedagogik,
    eller i dagligt tal "drama".

  3. Teater har väl
    de flesta av oss nån bild av-

  4. -kanske en rätt tydlig bild
    av vad det är.

  5. Ofta när folk frågar mig vad jag är
    och jag svarar dramapedagog-

  6. -så blir den spontana reaktionen:
    "Vad kul och spännande!"

  7. "Men vad är det för nånting?"

  8. Oftast associerar man till teater,
    vilket är naturligt-

  9. -eftersom drama och teater
    är varandras syskon.

  10. Båda orden, "drama" och "teater",
    kommer från grekiskan.

  11. "Drama" betyder ungefär handling
    eller att handla och agera-

  12. -och "teater"
    betyder ungefär åskådarplats.

  13. Man kan säga att dramapedagogiken-

  14. -fokuserar på eller prioriterar
    lite andra saker än teaterarbete.

  15. Det finns ingen motsättning
    mellan dramapedagogik och teater-

  16. -och båda är lika viktiga. Båda är
    viktiga i skolan och i utbildning.

  17. Så vad har dramapedagogik med
    entreprenöriellt lärande att göra?

  18. Jag tycker att det finns många
    beröringspunkter och paralleller.

  19. Dramapedagogik är
    till sin natur utmaningsbaserat.

  20. Det är också multimodalt. I drama
    och teater finns det naturligt-

  21. -väldigt många olika uttryck:
    röst, kropp, rummet är viktigt.

  22. Man kan väldigt lätt blanda in
    musik, bild, föremål-

  23. -allt möjligt, och på det viset är
    dramapedagogiken alltid multimodal.

  24. I drama
    jobbar man också gruppbaserat.

  25. Man jobbar alltid i grupp,
    helt enkelt.

  26. Man inbjuder också alltid
    till kreativa grupprocesser.

  27. Man startar nånstans, man startar
    en grupp och påbörjar nånting-

  28. -och sen får gruppen
    väldigt mycket själv-

  29. -bestämma vart lärandet tar vägen.

  30. Inom entreprenöriellt lärande pratar
    man ofta om förmågor och kompetenser.

  31. Jag har bland annat läst
    en bok av Westlund och Westlund.

  32. "Så tänds eldsjälar" heter den.
    Där räknar de upp olika förmågor-

  33. -som de tycker är tecken
    på entreprenöriellt lärande-

  34. -eller entreprenöriellt kunskapande,
    kanske man kan säga.

  35. En av de förmågor eller kvaliteter
    som man brukar nämna-

  36. -är att det ska vara på riktigt.

  37. Man ska ge eleverna
    autentiska uppgifter.

  38. Det här är väldigt intressant
    i förhållande till drama och teater-

  39. -och på ett sätt också paradoxalt-

  40. -för en av de saker som är specifika,
    karakteristiska för drama och teater-

  41. -är ju att vi skapar fiktiva världar.

  42. Vi går in tillsammans
    i olika typer av låtsasvärldar-

  43. -där vi agerar i olika roller
    och så vidare.

  44. Det kan verka lite konstigt att påstå
    att det skulle vara på riktigt.

  45. Men det finns ett begrepp inom
    dramapedagogik och teater - metaxis.

  46. Det handlar om den här växlingen
    mellan den fiktiva världen-

  47. -den fiktiva, imaginära dimensionen,
    och verkligheten.

  48. Vi menar inom dramapedagogiken
    att i och med att vi-

  49. -provar olika roller, leker-

  50. -undersöker hur man skulle kunna
    agera i en viss situation-

  51. -eller fantiserar helt fritt
    vad som skulle hända om vi-

  52. -byggde upp en ny by,
    ett nytt samhälle här...

  53. Hur skulle vi vilja att det såg ut?
    Vi fantiserar helt fritt kring det.

  54. I och med att vi kan vara
    i den här fiktiva världen-

  55. -så kan vi faktiskt öva oss inför och
    få erfarenheter som vi har nytta av-

  56. -när vi går ut i "den verkliga"
    världen och i vardagen.

  57. Då vi har jobbat med drama
    i många år-

  58. -har jag och mina kolleger ofta
    fått höra:

  59. "Det här som vi gjorde på drama"-

  60. -"gav mig erfarenheter
    och stärkte mig på de här sätten."

  61. "Sen när jag mötte
    den här situationen i verkligheten"-

  62. -"så hade jag en helt annan styrka"-

  63. -"därför att jag kom ihåg,
    jag kände i kroppen"-

  64. -"det vi hade jobbat med på dramat."

  65. Det är ju faktiskt så att
    vår nuvarande läroplan föreskriver-

  66. -att alla elever ska få tillgång
    till bland annat drama.

  67. Läroplanen pratar
    om olika typer av kunskaper.

  68. Läroplanen pratar
    om varierade arbetsformer.

  69. Och läroplanen räknar upp
    en massa uttrycksformer-

  70. -som alla elever
    ska få tillgång till:

  71. Musik, bild, drama, dans
    och så vidare.

  72. Om vi ska kunna erbjuda eleverna det
    i skolan...

  73. Tyvärr är det ju inte alla elever
    som får tillgång till allt det här.

  74. Men om vi ska kunna göra det
    i framtiden måste ju också lärare-

  75. -få lov att utforska det här
    i sin utbildning.

  76. Vi hörde om KME-lärarutbildningen,
    som vi hade på Malmö högskola-

  77. -där man satsade mycket på det här.
    Tyvärr finns den inte kvar i dag.

  78. Vi försöker se hur vi kan få in
    t.ex. drama i lärarutbildningen.

  79. Det här är alltför underutvecklat.

  80. Det är verkligen nåt
    som vi behöver fortsätta undersöka.

  81. Hur kan vi förbättra det?

  82. Om man ska relatera det här
    till nåt teoretiskt perspektiv-

  83. -så brukar jag prata
    om divergent och konvergent lärande.

  84. Divergent lärande handlar om
    att man startar upp en process.

  85. Man vet att man kommer att
    lära sig nåt och få erfarenheter-

  86. -men man vet kanske inte exakt vad.

  87. Det handlar om att just se-

  88. -att vi kan belysa
    ett problem eller en frågeställning-

  89. -ur många olika perspektiv,
    olika aspekter-

  90. -men det behöver inte bara finnas
    ett rätt svar på frågan.

  91. Ett konvergent lärande
    har ett tydligt kunskapsmål.

  92. Logiken är ofta i centrum, och
    det finns oftast ett svar på frågan.

  93. Båda de här lärandeformerna
    eller kunskapsformerna behövs ju.

  94. Vi behöver, som nån sa här, våra
    generiska kunskaper och kompetenser.

  95. Men jag vill nog påstå att
    det konvergenta lärandet dominerar-

  96. -både i skolan och i utbildningen.

  97. Här behövs det en större balans.
    Vi behöver mer divergent lärande.

  98. Jag har haft ett forskningsprojekt-

  99. -2013 till 2014
    på en grundskola i norra Sverige-

  100. -och följt en skola under ett år-

  101. -när man samarbetade
    med professionella dramapedagoger-

  102. -för att man ville
    börja använda drama i skolan.

  103. Det här var en skola som fanns i
    ett så kallat socialt utsatt område.

  104. Majoriteten, nästan alla elever,
    har inte svenska som modersmål.

  105. Man kände att man ville ha
    fler redskap i sitt sätt att arbeta.

  106. Det är inte så ovanligt med skolor
    som har väldigt stora utmaningar-

  107. -att man då satsar mer
    på de estetiska ämnena.

  108. Det tycker jag är ganska intressant.
    Hur kommer det sig att det är så?

  109. De arbetade med nånting
    som kallas för processdrama-

  110. -som handlar just om
    divergent lärande.

  111. Ofta jobbar man med berättelser-

  112. -eller erbjuder eleverna ett problem,
    ett tema eller en frågeställning.

  113. Man jobbar mycket med improvisation
    där eleverna får föra in saker-

  114. -som de vill ska vara med
    i den här berättelsen.

  115. En annan typisk sak för processdrama
    är att använda lärare-i-roll.

  116. Det är
    att läraren ikläder sig olika roller-

  117. -för att utmana och stödja eleverna-

  118. -eller för att tillföra nya problem,
    till exempel.

  119. I ett av de här processdramerna
    vi jobbade med-

  120. -så fick eleverna i uppgift-

  121. -att skapa ett nytt samhälle-

  122. -där man tillsammans började med
    att rita upp en jättestor karta.

  123. Vad ska finnas i det här samhället?
    Vad finns det för byggnader här?

  124. Vad finns det i ett samhälle?
    Vad behövs det?

  125. Vad kan man jobba med? Och så vidare.

  126. När eleverna höll på med det här-

  127. -ville nån elev
    att det skulle finnas en kyrka-

  128. -och en annan ville
    att det skulle finnas en moské.

  129. Då sa läraren:

  130. "Det blir för mycket att ha båda två
    i den här byn. Kan vi inte lösa det?"

  131. Det blev jättestora diskussioner,
    och till slut enades eleverna om-

  132. -att slå samman det här
    och göra en kyrkmoské-

  133. -så att kristna och muslimer
    kan få använda byggnaden tillsammans.

  134. Det var ett exempel
    på situationer som kan uppstå.

  135. Här är lite citat
    från två pojkar i årskurs fyra.

  136. Jag intervjuade
    rätt många av eleverna där-

  137. -och började alltid med att fråga:
    "Vad tänker ni när ni hör 'drama'?"

  138. Då svarade alla elever,
    oavsett ålder, spontant:

  139. "Det är kul." "Det är roligt."
    "Det är spännande."

  140. Då försökte jag få dem
    att förklara lite mer-

  141. -så jag frågade:
    "Vad är det som gör drama spännande?"

  142. Då säger den första pojken:
    "Man kan vara vem som helst."

  143. "Man kan vara vilken ålder som helst
    och jobba var som helst."

  144. "Det händer en massa nya grejer
    hela tiden, och man vet aldrig vad."

  145. Andra pojken: "Man kan göra nåt nytt
    och känna sig som nån annan."

  146. "Man kan vara skurk, polis eller
    vad som helst, och det är roligt."

  147. Det de pratar om här är nånting
    som är väldigt centralt i drama-

  148. -just det här att man kan få lov
    att prova att vara nån annan.

  149. Vad händer om jag får fantisera
    helt fritt och prova att vara-

  150. -en skurk eller en polis
    eller vad som helst i den här byn?

  151. Då kommer vi tillbaka
    till det här metaxisbegreppet.

  152. Man får använda sin
    föreställningsförmåga och fantasi-

  153. -och kan tänka: "Jag skulle
    kunna utbilda mig till det här."

  154. "Jag skulle kunna bo på ett
    helt annat ställe än där jag bor nu."

  155. "Jag skulle kunna resa
    till ett annat land."

  156. Om man kan tänka sig
    och fantisera kring de här sakerna-

  157. -finns det större förutsättningar
    för att man vågar börja ta steg-

  158. -i det verkliga livet
    och vågar prova.

  159. Här är ett citat av en student,
    en blivande...

  160. När han skrev det här
    så var han blivande idrottslärare.

  161. Vi har
    kurser i drama här på högskolan.

  162. Tidigare kunde lärarstudenter
    välja in drama i sin utbildning.

  163. Det kan de inte längre på samma sätt,
    men vi har fristående kurser-

  164. -och det är faktiskt så
    att varje termin-

  165. -har vi blivande förskollärare eller
    lärare som väljer att läsa drama-

  166. -ovanpå sin lärarutbildning
    för att de har behov av nåt mer.

  167. De tycker
    att det här är jätteviktigt.

  168. Niklas säger så här: "Jag har lärt
    mig mycket som jag kan ha nytta av."

  169. "Drama 1 och 2", som är två kurser,
    "borde ingå i all lärarutbildning."

  170. "Det var givande
    att jobba med forumspel"-

  171. -"som ger kunskap om socialisations-
    processer och kommunikationsmönster."

  172. "Jag önskar att andra studenter och
    ledare hade fått se vårt forumspel"-

  173. -"som tar upp konflikter
    som kan uppstå i idrott."

  174. "Forumspel är ett bra sätt att träna
    sig på hur man hanterar situationer"-

  175. -"oavsett problemområde."

  176. Det finns faktiskt mycket
    internationell forskning om drama.

  177. Drama är starkare både i Skandinavien
    och internationellt än i Sverige.

  178. 2013 kom det
    en väldigt intressant rapport-

  179. -av OECD,
    som ju gör PISA-undersökningarna.

  180. Som Per var inne på så hör man
    väldigt mycket om PISA-mätningarna-

  181. -men det finns andra saker som man
    sällan eller aldrig hör nåt om.

  182. De gjorde då en jättestor metastudie.

  183. De gick in och tittade
    på en massa forskning om drama-

  184. -och granskade den
    för att se om det är så-

  185. -att estetiska ämnen har så kallade
    transfereffekter på andra ämnen.

  186. Alltså, blir man bättre i matte
    om man får ha mycket musik och drama?

  187. Ett av de tydligaste exemplen
    i den här metastudien-

  188. -var att drama i språkundervisning
    stärker lärandet-

  189. -och ger tydliga transfereffekter.

  190. Då kan man fråga sig:
    Ska man bara ha estetiska ämnen-

  191. -för att de ska vara nåt slags
    hjälpredskap i de andra ämnena?

  192. Vi inom fältet var väldigt nyfikna på
    vad OECD skulle säga om det här.

  193. -De slår faktiskt fast...
    -Trettio sekunder.

  194. ...att de estetiska ämnena
    är viktiga för sin egen skull.

  195. Rapporten heter
    "Art for Art's Sake?"

  196. Jag har skrivit "Yes!",
    för de säger faktiskt det själva.

  197. Ett citat: "Because they are an arena
    without right and wrong answers"-

  198. -"they free pupils
    to explore and experiment."

  199. Det är synd att det här aldrig
    kommer fram i debatten. Tack!

  200. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande, Entreprenörskap, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogiskt drama, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barns rättigheter och skolans skyldigheter

Enligt en enkätundersökning som Barn- och elevombudet (BEO) har gjort känner sig var tionde elev otrygg i skolan. Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman utreder anmälningar och kräver skadestånd för barn och elever som utsatts för kränkningar. Här talar hon om barns rättigheter och skolans skyldigheter enligt skollagen. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.