Titta

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Om UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Föreläsningar om utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande i skolan. Syftet är att belysa begreppet entreprenörskap och dess olika uttryck inom skola och utbildning och vilka konsekvenser det får för samhället och högre utbildning. Medverkar gör forskare och lärarutbildare från flera lärosäten i Sverige. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015 : Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärandeDela
  1. Välkomna hit och välkomna tillbaka.

  2. Jag heter Jonas Christensen, lektor.

  3. Min forskningsinriktning är
    lärande och organisation.

  4. Här har vi vår panel.
    Den är kvalificerad i dag.

  5. Den består av Johan Risborn-

  6. -rektor på Ängsdalsskolan i Malmö.
    Du får presentera dig lite mer sen.

  7. Sen har vi regionchef för
    Ung företagsamhet: Susan Wahlgren.

  8. Sen har vi vd:n för Drivhuset:
    Magnus Carstam.

  9. Vi har vd Olof Eriksson
    från Coompanion.

  10. Avslutningsvis har vi Pär Widén,
    prefekt på lärarutbildningen.

  11. Jag kommer att vara hård med tiden.
    När det gått två minuter är det slut.

  12. Då börjar vi med frågor. Okej?

  13. Pär, skulle du vilja inleda
    dina två minuter-

  14. -med att presentera en bild-

  15. -eller en föreställning du har
    utifrån din position i samhället-

  16. -i relation till
    den vi har pratat om i dag?

  17. Jag ska försöka på två minuter
    sammanfatta det.

  18. Jag är här i egenskap av chef och
    ledningsfunktion på fakulteten-

  19. -som jobbar huvudsakligen med lärar-
    utbildning. Jag har erfarenhet av-

  20. -att jobba med skola, ledarskap där
    och att jobba mot lärarutbildning-

  21. -för att åstadkomma
    det vi har pratat om i dag:

  22. Förändringsagenter. Att jobba med
    studenter och deras lärande.

  23. Med sikte på skolans utveckling.

  24. Jag skulle vilja ställa frågan vad
    utmaningsbaserat lärande kan vara.

  25. Jag hade tänkt visa en bild. Ni får
    leva med den bild jag ger med ord.

  26. Skoldebatt och ibland även forskning
    hamnar lite i ett dike av-

  27. -de rätta svarens pedagogik.

  28. Vi pratar ofta om reproduktion av
    den kända kunskapen.

  29. Jag skulle vilja ställa det mot
    konsten att ställa bra frågor.

  30. Jag ser att det är forskningens
    och allt kunskapandes motor.

  31. Ni har hört Per prata om
    att utveckla nån slags frågesmarthet.

  32. Det har vi försökt jobba med i
    kulturorganisationer, skolor och så.

  33. Ett sätt att göra det på...
    Vi har försökt göra en lös modell.

  34. En viktig faktor i den
    handlar om frågesmartheten-

  35. -och att sätta begrepp i spel. Jobba
    med begrepp för att förstå saker.

  36. Sätta i gång en lärprocess.
    Jag ger er tre korta begrepp.

  37. När man pratar om vad
    utmaningsbaserat lärande kan vara-

  38. -måste man ringa in nån slags
    utmaning. Det är nummer ett.

  39. Nästa fråga: Vilka frågor
    bär vi med oss in i ett sånt arbete?

  40. Det handlar om att ta till vara på
    studenters eller mina kunskaper.

  41. Utifrån det skapar vi en utbildnings-
    situation eller lärandemiljö-

  42. -som erbjuder nån slags upplevelse
    för studenter och lärare.

  43. Då funderar vi över
    vilka nya frågor som formuleras där.

  44. Det utmaningsbaserade lärandet
    handlar om-

  45. -att ta vara på den erfarenhet
    och kunskap som finns-

  46. -och utsätta oss alla
    för nya upplevelser-

  47. -för att nå nån slags utmaning.

  48. Det var ingången för dig.
    Då går vi vidare till Olof Eriksson.

  49. Jag kommer från Coompanion Skåne.
    En kooperativ företagsutvecklare.

  50. Vår enda uppgift som våra
    66 kooperativa ägare har gett oss-

  51. -är att det startas fler kooperativa
    företag och utveckla dem som finns.

  52. Kooperation handlar om att hjälpa
    folk att lösa gemensamma problem-

  53. -med en ekonomisk, ekologisk
    och social hållbarhet.

  54. Så dagens tema - samhällsutmaningar
    i entreprenöriellt lärande-

  55. -är fullständigt klockrent för oss.
    Vi försöker alltid i allt vi gör-

  56. -att titta på
    hur det här löser samhällsproblem.

  57. När man tittar på lärandet
    hos de entreprenörer vi hjälper-

  58. -är det inte alltid de som har högst
    betyg i skolan som kommer till oss.

  59. Man har aldrig känt sig motiverad
    där. Utan man behöver motivationen:

  60. "Nu ska jag lösa det här problemet.
    Då måste jag söka kunskap."

  61. Det vill säga,
    det är lära genom att göra-pedagogik-

  62. -vi i alla lägen håller på med.

  63. Vad behöver vi göra nu? Och så
    tittar man på hur man löser det.

  64. Och att ta hänsyn till omvärlden
    runt omkring, helt enkelt.

  65. Måste man prata i två minuter?
    Jag är mer nyfiken på samtalet.

  66. Vi går vidare.
    Drivhusets Magnus Carstam.

  67. Tack så mycket. Återigen, tack.

  68. Drivhuset hjälper
    studenter och entreprenörer-

  69. -att starta och driva företag.

  70. Jag företräder Drivhuset Sverige.

  71. Jag vill backa bak. Varför har vi
    det entreprenöriella lärandet?

  72. En snabb, historisk kontext.
    Vi började med kunskapsskolan.

  73. Vi skulle lära oss kunskaper.
    Sen började hjulen snurra snabbare.

  74. Vi insåg att det vi lär oss
    i grundskolan-

  75. -t.ex. Östberlin och Västberlin -
    inte är aktuellt längre.

  76. Vi behövde lära oss att lära:
    uppdatera vår kunskap.

  77. Det livslånga lärandet. Sen har vi
    insett att det inte heller räcker.

  78. Jag behöver lära mig att göra nytta.

  79. Att omsätta det jag lärt mig till nåt
    som är till nytta för nån annan.

  80. Där kommer
    det entreprenöriella lärandet in.

  81. Det handlar inte bara om att bli rik.
    Det handlar om att göra nytta.

  82. Och att vi lär oss mycket bättre.

  83. Så...jag vill ha det här i skolan
    för att jag vill skapa utväxling-

  84. -på allt vi lär oss. - Det du och du
    lär dig ska komma nån till nytta.

  85. Det är ingen vits
    att vi sitter med det själva.

  86. Genom att lära sig
    att växla om sina kunskaper-

  87. -och lösa andras problem, det är då
    vi får utväxling på det vi lär oss.

  88. Jag läste nån liten fråga i texten
    också.

  89. Är det förenligt med akademisk sed?

  90. Du var inne på att det handlar om
    vilken grundfråga vi har.

  91. För mig är det i sin grund ja.

  92. Därför att det vi jobbar med...
    Vi börjar med en hypotes om-

  93. -att mina kunder vill ha nåt.
    Det försöker jag validera-

  94. -genom att gå ut och lära,
    undersöka och beforska.

  95. Samma sak som vi sysslar med
    i den akademiska forskningen-

  96. -fast tillämpat på att skapa nytta.
    Så det går att kombinera.

  97. Tack så mycket. - Susan Wahlgren.

  98. Tack så mycket. Regionchef
    för Ung företagsamhet Skåne.

  99. Vi är en ideell organisation
    som utbildar i entreprenörskap.

  100. Vi gör det på olika sätt. Mest kända
    är vi för att vi varit i gymnasiet.

  101. Man startar, driver och avvecklar
    ett företag under ett läsår.

  102. På riktigt startar man ett företag.

  103. Vi jobbar för att skapa samverkan
    mellan skola och arbetsliv.

  104. Vi har kommit med läromedel
    för grundskolan.

  105. Vi försöker hitta en röd tråd från
    nedre delen till efter gymnasiet.

  106. Jag fick ett mejl precis
    från min kollega.

  107. En f.d. UF-elev satt nere i Venedig
    med ett startup-företag.

  108. Han tänkte på sitt UF-företag
    som han drev-

  109. -och kände: "Vad jag lärde mig mycket
    under UF-året."

  110. "Jag vill göra nånting tillbaka,
    göra nytta."

  111. "Hur kan jag engagera mig i UF och
    återkoppla till eleverna?" Häftigt.

  112. Vi finns i hela Sverige,
    eller egentligen hela världen-

  113. -för vi kom från USA, men vi tillhör
    den europeiska organisationen.

  114. Vi är inte de enda i Sverige som
    jobbar med entreprenöriellt lärande.

  115. Hinder eller utmaningar som vi ser-

  116. -är att lärarna kanske känner sig
    obekväma med entreprenörskap.

  117. De drar paralleller till företagande
    och tror att alla ska starta företag.

  118. Men det är en företagsamhet. Om man
    frågar den svenska befolkningen-

  119. -hur många som vill starta företag
    är det mer än hälften.

  120. Men mindre än 1 procent
    startar företag.

  121. Då har det kanske att göra med
    det här att man vågar ta för sig.

  122. Lite mer att räcka upp handen. Vi har
    rapporter också som visar det.

  123. Tack så mycket. - Johan Risborn
    från Ängsdalsskolan. Rektor där.

  124. Ja, det stämmer.
    Varför sitter jag här?

  125. Anledningen till att jag sitter här
    är för att vi sen några år tillbaka-

  126. -driver ett fokuserat utvecklings...

  127. Vi har stort utvecklingsfokus
    på det entreprenöriella lärandet.

  128. Det är en liten, fristående skola
    från förskoleklass till nian.

  129. Men i företaget finns det också
    tre stycken förskolor.

  130. Det hela började med att det var
    kurser på Malmö högskola.

  131. Det söktes ett utvecklingsbidrag
    från Skolverket.

  132. Vår ingång var att titta på vad det
    är för färdigheter och förmågor-

  133. -som vi vill packa
    i våra elevers ryggsäckar.

  134. Vi har dem från de är ett år
    till de är sexton år.

  135. Nån nytta och nån "impact" ska vi väl
    ha på våra elever under de åren.

  136. Så vi har haft ett utvecklingsprojekt
    i gång med Malmö högskola-

  137. -där vi har lagt fokus på vad som
    händer från ett år till sexton år.

  138. Hela vägen från förskolan till nian.
    Vi har kommit en bit på väg.

  139. Vi ska kvalitetssäkra det
    detta läsår-

  140. -där forskare kommer och observerar
    och intervjuar lärare och elever-

  141. -lektioner och vårdnadshavare o.s.v.
    så att vi vet-

  142. -om vi har gjort nåt rätt.

  143. Vi talar om kunskapsbildning.

  144. Vi talar om kunskapsbildning utifrån
    såväl individer som organisationer.

  145. Vad skulle ni säga är de främsta
    drivkrafterna i kunskapsbildning-

  146. -kring utmaningsbaserat lärande
    och entreprenöriellt lärande?

  147. -Bara ta micken.
    -Jag har micken.

  148. Så jag behåller den en liten stund.

  149. Jag tänker att drivkraften måste ha
    nån form av samhällsnytta.

  150. Vi har varit inne på det under dagen.
    Vad vi har kommit fram till är-

  151. -att vi har en framtid
    som vi inte alltid vet så mycket om.

  152. Den är diffus och oförutsägbar
    och i ständig förändring.

  153. Då måste vi rusta medborgare för
    ett samhälle i ständig förändring.

  154. D.v.s. ska kunna ställa om, observera
    att de här behoven finns nu-

  155. -det är jag som måste lösa dem
    eller tillsammans med andra.

  156. Den reproduktiva skolan
    kanske är lite passé.

  157. Vi måste ha nåt annat. Då gäller det
    att utbilda elever i den andan.

  158. Så tänker jag.

  159. Jag tror att det handlar om två
    saker. Dels en genuin nyfikenhet.

  160. Men också "jag vill lösa det här".
    Vi får in människor-

  161. -som för det mesta har enkla mål
    som att rädda världen-

  162. -kunna försörja sig
    och ha roligt under tiden.

  163. Man har en idé om
    att "jag vill göra detta".

  164. Det är där resan till mer kunskap
    börjar. Börjar man undersöka-

  165. -"vad behöver jag lära mig"
    och lär sig utifrån det...

  166. Det är sällan nån vill lära sig allt
    om momsredovisning bara för att.

  167. Givetvis finns de också, men till
    syvende och sist handlar det om-

  168. -att man vill lära sig nånting
    för att man har nytta av det.

  169. Vi hör nytta, vi hör förändring.

  170. Jag är polemisk med dig med skolan.

  171. Jag tror
    att skolan alltid har handlat om...

  172. Inte bara, men delvis handlat om
    att det finns en motivation-

  173. -en strävan, en lust att lära sig-

  174. -för att lära sig ett hantverk
    eller nånting annat.

  175. Man har lärt sig för en framtid
    som man inte riktigt känner till.

  176. Det har nog funnits med hela skolans
    historia. Men motivationen, lusten...

  177. Vi hörde i förmiddags
    att små barn ofta har mycket frågor.

  178. När vi tittar i skolsystemet längre
    fram blir frågorna färre och färre.

  179. Det är beklämmande. Jag tror
    att vi alla drivs av nyfikenhet-

  180. -vi har intressen och sånt som
    motiverar oss till att lära oss.

  181. Det tror jag är en av de
    absolut främsta drivkrafterna.

  182. Jag skulle vilja följa på med
    nyttan och motivationen.

  183. Men också helheten.

  184. Om vi utgår ifrån de referenser
    vi får från eleverna-

  185. -är det att de ser sammanhanget.

  186. Nyttan med att lära sig
    och använda det ute.

  187. De får en aha-upplevelse när man får
    omsätta i praktiken det man lärt sig.

  188. Man förstår hur saker hänger ihop i
    samband med motivationen och nyttan.

  189. Det är en stor del av många
    som har drivit UF-

  190. -att de ser när matten hänger ihop
    med att de räknat på sina produkter.

  191. Så nytta, nyfikenhet
    och sammanhanget.

  192. Det vi hör är nytta, förändring-

  193. -drivkraften och känslan av
    att vilja kanske ha en tillhörighet-

  194. -och bidra till mer än den egna
    drivkraften att vilja skapa nånting.

  195. Motivation, lust.

  196. Får jag lägga till en sak?
    Tillbaka till det här med skolan.

  197. Människan strävar alltid efter
    kunskap som mental beredskap.

  198. Att möta nån slags framtid
    som vi inte känner till.

  199. Där drivs vi till att söka kunskap
    och skapa sammanhang.

  200. Lägga det här pusslet,
    som vi hörde om förut.

  201. I din sammanfattning
    vill jag lägga till sammanhanget.

  202. Jag ser det i våra aktiviteter eller
    när studenter får träffa näringsliv-

  203. -och jobba med konkreta problem-

  204. -att det blir verkligare
    och mer motiverande.

  205. Jag kan använda det jag lärt mig och
    har med mig erfarenheten in i skolan.

  206. "Jag har nytta av det här", som man
    kanske inte upplevde på högstadiet.

  207. Det gäller inte er,
    men det gällde mig. Sammanhanget.

  208. Om jag får sammanfatta-

  209. -är mötet mellan egennytta och
    samhällsnytta nånting som förenar?

  210. -Det kan du säga.
    -Då tackar vi för det. - Balli?

  211. Ni pratar om nyttoaspekter
    och meningsfullheten.

  212. Men om vi tittar på begreppet
    entreprenöriellt lärande-

  213. -hur kan det tänket bidra till
    hållbar samhällsutveckling?

  214. Det finns många aspekter.

  215. Vi har faktiskt tittat lite på det.

  216. En docent från Handelshögskolan
    i Stockholm har tittat på-

  217. -vad som händer när man får lära sig
    entreprenörskap i skolan.

  218. Man har följt f.d. UF-företagare
    under en tioårsperiod-

  219. -och jämfört dem med dem
    som inte har drivit UF-företag.

  220. Från en tjock lunta av forskning
    har jag sammanfattat det.

  221. Det är mest att det startas fler
    företag av de f.d. UF-eleverna.

  222. De som blir anställda är också intra-
    prenörer. Inte bara entreprenörer.

  223. De har mer lön. Det visar sig också
    att man är mindre sjukskriven-

  224. -mindre arbetslös, ser kanske
    möjligheter i stället för hinder-

  225. -man tar för sig på ett annat sätt,
    som också gör att man drivs framåt.

  226. Det kan ses som en god medborgare.

  227. Vi brukar säga att vi knådar eleverna
    och ger dem verktyg-

  228. -men sen saknar man lite
    när de ska omsätta teori i praktik-

  229. -vad kommun och näringsliv kan göra.
    Ta hand om de här goda medborgarna.

  230. Bli goda ambassadörer för dem som
    är i skolans värld fortfarande.

  231. Att träna entreprenörskap ger effekt
    och tillväxt för Sverige.

  232. -Tack så mycket.
    -För mig är det väldigt enkelt.

  233. Vi säger att vi behöver skapa mer
    samhällsnytta och lösa fler problem.

  234. Entreprenöriella förhållningssättet
    skapar fler problemlösare-

  235. -av de kunskaper vi ger våra elever
    i skolan.

  236. Det är inte så att vi har för många
    handlingskraftiga politiker.

  237. Så världen består av alla små bidrag
    vi gör.

  238. På det stora planet
    och på det individuella planet.

  239. Alla problem jag ser, ekologiska,
    etiska eller nånting annat-

  240. -det jag kan göra, den största
    skillnaden jag kan göra-

  241. -det är att jag gör nånting.
    Att jag är företagsam.

  242. Det är en stor del i det
    entreprenöriella förhållningssättet.

  243. Jag skulle vilja lägga till
    ansvarsaspekten.

  244. Entreprenöriellt lärande bygger på
    att man i skolan t.ex.-

  245. -låter eleverna
    ta väldigt mycket ansvar.

  246. Då hamnar man i början att man ska
    ta ansvar för sina studier.

  247. Men nån som är ansvarsfull
    tar inte bara ansvar för sig själv-

  248. -utan även för dem runt omkring.
    Omgivningen och samhället.

  249. Det måste vara en grundförutsättning
    i ett hållbart samhälle.

  250. Tar man inte ansvar för det,
    har vi inte samhället kvar.

  251. Ansvarsbiten, kan man lägga
    den aspekten i lärandet-

  252. -och ha elever och studenter som går
    vidare med det, kommer man en bit.

  253. Vi pratar om hållbar utveckling.

  254. Ni längst fram kommer inte ihåg
    PG Gyllenhammar-

  255. -vd på Volvo i många år och
    väldigt... - Där har vi nån. Tack!

  256. Hållbarhet handlar om
    att nånting håller över tid.

  257. Sen har vi plussat på med ekonomisk,
    ekologisk och social hållbarhet.

  258. PG Gyllenhammar sa alltid:
    "Fackförbundet är mina bästa vänner."

  259. Aktieägarna var ofta ute efter
    att det skulle gå lite fortare.

  260. Medan fackförbunden såg att vi ska ha
    ett Volvo om tio och tjugo år.

  261. Vi på Coompanion sysslar med
    demokratiskt företagande.

  262. Just den här demokratiaspekten...

  263. Att dem som företagen är till för
    får vara med och bestämma-

  264. -gör att det blir
    en hållbar utveckling.

  265. Då tar man inte bara beslutet.
    Ska en människa bestämma-

  266. -är risken stor att den vill nånting
    som inte är nyttigt för alla andra.

  267. Får alla bestämma, är jag övertygad
    om att det tas klokare beslut.

  268. Därmed är det spridda ägandet
    och inflytandet och...

  269. Jag är inte motståndare till att äga
    sina företag, men var transparent-

  270. -så att den som konsumerar
    produkterna kan se:

  271. "De här är tillverkade på det viset.
    Jag vill köpa det här i stället."

  272. Så vi får hållbar utveckling
    i företaget.

  273. Jag tänker på två saker
    om nån slags social hållbarhet.

  274. När jag tänker på lärarutbildning
    och Malmö högskola-

  275. -gentemot omgivande samhället...

  276. Entreprenöriellt lärande handlar
    mycket om att kunskapa tillsammans-

  277. -och ta vara på
    den kunskap som finns.

  278. Det finns en hållbarhetstanke där.
    Ta vara på de olika perspektiven-

  279. -och våga tänka en gång till
    innan man har snabba lösningar.

  280. Det finns en klokskap
    och nåt socialt hållbart i det.

  281. Det har pratats om det förut i dag.

  282. Sen tänker jag på individnivå...
    Skola och utbildning-

  283. -utgör en väsentlig del
    av var svensks liv.

  284. Det är viktigt att se varje individ
    och fundera över-

  285. -vad det är för kompetens
    och erfarenheter den personen har.

  286. Hur kan vi tillvarata den människan
    och dess kunnande?

  287. Det finns
    en stark social hållbarhetstanke där.

  288. Tack så mycket. Många kloka ord.

  289. Vi har funderat på en tredje fråga,
    men klockan springer ifrån oss.

  290. Det kan vara intressant att ställa
    frågan till åskådarna i stället.

  291. Två har flaggat
    för att de vill ställa en fråga.

  292. Matilda har första frågan. Därefter
    går frågan till nån av er ungdomar.

  293. Förhoppningsvis finns det plats
    för en till.

  294. Matilda, varsågod.
    Du kanske ska ta micken.

  295. -Till vem? Till alla eller till nån?
    -Det är till alla. Eller er som vill.

  296. Först ett exempel. Jag jobbade
    som konsult för Tetrapack.

  297. Det var ett projekt. Vi tog in
    studenter från Konsthögskolan.

  298. De fick ta en runda
    och se vad företaget står för.

  299. Efter ett tag kom de tillbaka och
    hade skapat bilder och konstverk-

  300. -hur de såg på företaget. Det var
    inte hur företaget såg sig självt.

  301. Det var helt andra bilder.
    Då tänker jag på detta.

  302. Det talas mycket om... Många av oss
    har vuxit upp i en bakgrund-

  303. -där världen såg annorlunda ut
    än i dag.

  304. Vi för vidare de här frågorna
    till ungdomar.

  305. Ibland tänker jag att de inte sitter
    med de bilder som vi sitter med.

  306. Kanske vi förmedlar med våra bilder.

  307. Har ni funderat på
    era egna bilder av entreprenörskap?

  308. För allt jag säger speglar tillbaka
    till det jag tror på-

  309. -och som kan påverka en förändring.
    Era egna bilder.

  310. Vem vill ta tag i den?

  311. Vi diskuterar detta
    ständigt och jämt.

  312. Vi har mycket kostnadsfri rådgivning.
    Entreprenörer kommer till oss.

  313. Vår stora... Det mesta
    som rådgivningen går ut på är-

  314. -att hjälpa människan
    som sitter framför oss-

  315. -att komma fram till: "Vad vill jag
    göra och hur ska jag göra det?"

  316. Det coachande förhållningssättet
    pratar vi jättemycket om.

  317. Vi ska inte komma på vad som är bra.

  318. Det är människan framför oss som vi
    ska hjälpa att förverkliga sin dröm.

  319. Och flagga för risker
    så man inte får gå från hus och hem-

  320. -eller hamnar hos skattemyndigheten
    med detsamma.

  321. -Nån annan av er?
    -Jag tar...

  322. Jag har en annan tanke. Den här
    samverkan som man är ute efter.

  323. Samverkan skola, näringsliv
    och arbetsliv.

  324. Det är en modell att man bjuder in
    skolan även i näringslivet.

  325. För om man tror gott om sig själv
    eller har en viss bild...

  326. Om man hade blandat det...
    T.ex. i framtiden om man sitter...

  327. Företagshus med skolan.

  328. Man fikar och har klass-
    och konferensrum tillsammans.

  329. Att man redan på ett tidigt stadium
    väver ihop bilderna-

  330. -som en ungdom har för framtiden
    och vi som tittar bakåt.

  331. Om man vill väva ihop... Företagare
    har rättigheter och skyldigheter.

  332. Det blir att man har ett åtagande-

  333. -att vara engagerad i
    dem som kommer efter-

  334. -men även för dem som jobbat framåt
    för att få den här samverkan.

  335. Då hade man tagit till vara på
    världen på ett annat sätt.

  336. Det du tillför är attityder
    och förhållningssätt.

  337. Det är en väldigt bra fråga
    och en svår uppgift.

  338. Det är på nåt sätt
    utbildningssamhällets uppdrag-

  339. -att förmedla bilder och kunskap.

  340. Och samtidigt ta vara på barns och
    ungas bilder och ge röst åt dem.

  341. Det är lätt att säga, svårt att göra.

  342. Det är en väldigt svår uppgift.

  343. Men vi försöker driva det med
    utvecklingsprojekt med skolor-

  344. -där forskare jobbar med skolor,
    förskolor och ledningsorganisationer-

  345. -för att möjliggöra att varje individ
    får uttrycka och framställa-

  346. -sina bilder av livet.
    Men det är svårt.

  347. Tack så mycket. - Vi vänder oss till
    ungdomarna med fråga nummer två.

  348. Behöver de en mikrofon?
    - Vem av er ställer frågan?

  349. -Är den till alla eller till nån?
    -Den blir väl för alla, då.

  350. Hur tänker man med utmaningsbaserat
    lärande på Malmö högskola-

  351. -och hur kommer det att bli
    när vi sen blir studenter?

  352. Du förstod frågan? Utmaningsbaserat
    lärande och när de blir studenter...

  353. ...och hur man ska bevara detta.
    - Är det så frågan är?

  354. Du menar
    att jag ska sia om framtiden?

  355. Entrep...
    Jag kan inte riktigt säga det ordet.

  356. -Entreprenöriellt lärande.
    -Ja, hur det blir när vi blir stora?

  357. Hur ni har tänkt
    att det kommer att bli?

  358. Vi har pratat om långsiktighet,
    så han bör ha en fråga som prefekt?

  359. Är du intresserad av att veta-

  360. -att det ska finnas mycket
    entreprenörskap i skolan-

  361. -eller känner du "det var 'scary'"?

  362. Ni har pratat mycket om att det
    ska vara nyare, långsiktiga val-

  363. -eller hur det ska bli med lärandet.

  364. Hur har ni planerat att det ska bli-

  365. -t.ex. när vi börjar på universitet
    och högskolor?

  366. Superbra fråga. Jag får skicka den
    både uppåt och åt sidan.

  367. Men det är ett problem.
    Det är inskrivet-

  368. -i vartenda policydokument för alla
    skolformer att vi ska syssla med-

  369. -entreprenöriellt lärande. Den här
    dagen är väl ett uttryck för-

  370. -att vi jobbar med det. Men vad det
    gäller den reguljära utbildningen-

  371. -pratar vi kanske inte
    så mycket om det.

  372. På lärarutbildningen
    har vi en hel del att göra.

  373. Det är ett utmaningsbaserat lärande
    för oss själva. Det blir mitt svar.

  374. Du som rektor,
    kan du kanske hjälpa högskolan-

  375. -att stimulera den här typen av
    aktiviteter eller synsätt?

  376. Vi kom hit och bad om hjälp.

  377. När vi hade samarbete med högskolan.
    Men... Nu ska vi se.

  378. Poängen tycker jag lite grann är
    att...

  379. ...man vill ha elever
    som står på egna ben.

  380. Som slutar hos oss som stolta
    och självständiga elever.

  381. Det ska förhoppningsvis byggas vidare
    på under gymnasiestudierna.

  382. Att det ska skapas uppgifter för dem
    och sätt att arbeta på-

  383. -på gymnasieskolan som fortsätter
    att främja de förmågorna-

  384. -och att det sen går vidare uppåt
    i utbildningssystemet.

  385. Därför att det är den stolta-

  386. -och självständiga eleven eller vuxna
    som vi vill ha.

  387. Så...man ska börja tidigt.

  388. Vi pratade tidigare om att...

  389. ...de unga ställer
    de mest kreativa frågorna.

  390. Sen blir det fyrkantigare
    ju äldre de blir.

  391. Det handlar väl om att hitta
    det som är unikt när de är små-

  392. -och bibehålla de kvaliteterna
    hela vägen upp.

  393. Tack. - Vi har plats för
    en kort fråga till.

  394. Sen lämnar vi över
    som slutord till er.

  395. Jag har en fråga till rektorn. Hur
    konkret arbetar ni med ert projekt?

  396. Med själva utvecklingsprojektet
    som sådant?

  397. Nu har vi varit i gång ett tag.
    Några år.

  398. I fredags var jag här och berättade
    om det. Då hade jag en timme på mig.

  399. Jag får försöka koka ner det
    på 30 sekunder.

  400. Utvecklingsprojektet
    handlar mycket om-

  401. -att kicka i gång
    entreprenöriellt lärande.

  402. Att hitta arbets- och
    undervisningsformer-

  403. -som stimulerar de här förmågorna
    som vi är och tassar kring.

  404. Ansvarstagande, kreativitet.

  405. Hitta lösningar på problem i stället
    för att leverera färdiga svar.

  406. De första ett och ett halvt åren
    i den här utvecklingsprocessen...

  407. ...handlar mycket om att definiera
    och sätta ord på-

  408. -vad vi menar när vi pratar om
    entreprenöriellt lärande.

  409. Så att alla som var involverade
    i verksamheten-

  410. -alla pedagogerna, eleverna,
    elevernas föräldrar-

  411. -hade en bild av vad vi pratade om-

  412. -och implementerar en anda
    och ett arbetssätt på nåt sätt.

  413. Nu handlar det om att stimulera det.

  414. Och få det att genomsyra allt.
    Det är väldigt lätt att...

  415. Ett projekt som Balli presenterade
    tidigare, musikalen...

  416. ...är det lätt att se
    det entreprenöriella lärandet i.

  417. Det handlar också om...
    När man ska lära sig tyska-

  418. -den där helt vanliga torsdagen
    i november-

  419. -så ska det lärandet
    och den undervisningssituationen-

  420. -också innefatta
    alla de entreprenöriella förmågorna.

  421. Det gäller att titta på
    det stora och det lilla-

  422. -och vara medveten om att så här
    jobbar vi, det är nånting vi tror på.

  423. Nånting som gagnar våra elever
    när de blir äldre.

  424. Tack, Johan. - Tiden har sprungit
    ifrån oss. Du ska ge de sista...

  425. Vi tänker så här: Om ni
    avslutningsvis får ange två stycken-

  426. -av de viktigaste nyckelorden
    utifrån den här dagen.

  427. -Johan? Två stycken.
    -Då väljer jag fyra.

  428. Jag väljer fyra.
    Jag gör som jag vill.

  429. När vi kokade ner de här sakerna
    funderade vi på-

  430. -vad våra elever ska känna när de
    lämnar oss. Då ska de känna...

  431. De ska känna det också när de är
    i skolan. De ord som de ska känna-

  432. -är lust, självständighet,
    stolthet och kreativitet.

  433. Okej. Om jag tar det direkt från det
    vi jobbat med under dagen här-

  434. -är det väl mycket att... Samverkan.

  435. Komma ur klassrummet, att företagare
    kanske kommer in i skolan-

  436. -men samverkan vill jag lyfta med.

  437. Många vet att man ska jobba med
    samverkan, men man vet inte hur.

  438. Sociala medier ska alla ha, alla vet
    inte vilka knappar man ska trycka på.

  439. En actionplan som lärare ute
    kan använda direkt i samverkan.

  440. -Och kanske en permanent samverkan.
    -Ett vardagligt kretslopp.

  441. Sammanhang och göra skillnad
    är orden för mig.

  442. Det entreprenöriella förhållnings-
    sättet skapar sammanhang-

  443. -och förbättrar min möjlighet
    att lära mig.

  444. Det är också sammanhanget ni hade.
    Ni spenderade 1,5 år-

  445. -på att få lärarna att ha samma
    definitioner på termerna.

  446. Det ser vi jättemycket bland lärarna.
    Det finns fickor av övertygade-

  447. -och andra fickor
    som är mindre övertygade.

  448. Vad ser man som entreprenörskap?

  449. Vissa ser kapitalistiskt företagande
    som det enda.

  450. Medan en stor del av det vi pratar om
    och det sammanhang vi vill förmedla-

  451. -är företagsamheten,
    att skapa nyttan.

  452. Förbättra och tillämpa kunskap.
    Det sammanhanget är jätteviktigt.

  453. Nu ska vi se. Delaktighet.

  454. Att man verkligen
    är delaktig i det man gör.

  455. Och den här stoltheten. Vi satt
    i förmiddags och diskuterade kring...

  456. Vi kallade inte det stolthet,
    utan vi pratade om-

  457. -att man alltid fått lära sig att man
    ska förbättra det man är dålig på.

  458. Men det jag är dålig på
    är säkert Magnus jättebra på.

  459. Låt honom sköta det, så kan jag hålla
    på med det jag tycker är roligt.

  460. Därmed blir jag stolt över mig själv
    eftersom jag är bra på det jag gör.

  461. I stället för att jag ska harva med
    det jag är dålig på.

  462. Utveckla de kompetenser
    som man är bäst på.

  463. Jag ska sammanfatta kort.
    Om jag kan bidra med ett ord-

  464. -är det just det som jag hört förut
    i dag: frågesmarthet.

  465. Tack.

  466. Tack så mycket säger vi till panelen!

  467. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande, Entreprenörskap, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.