Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Utifrån byggherrarnas perpektivDela
  1. Dags för eftermiddagens
    första pecha kucha.

  2. Det är ett format
    där man på 15 bilder-

  3. -berättar med 20 sekunder till varje
    bild och/eller svarar på en fråga.

  4. Vi har valt att kalla pecha kuchan
    "hur skapar vi en bättre arkitektur".

  5. Nu ur byggherrars perspektiv.

  6. De som ska få göra det här är
    Sandra Frank, Magnus Källgren-

  7. -Caroline Arehult, Suzana Bossel
    och Daniel Markström!

  8. Sandra ska få börja.
    Ni som inte ska tala får sitta här.

  9. Det ska gå snabbt och ni kommer inte
    själva att styra era presentationer.

  10. Hur skapar vi en bättre arkitektur
    utifrån perspektivet byggherre?

  11. -Varsågod.
    -Tack.

  12. Det där är Folkhems värld.
    Välkomna till den.

  13. Vi bygger bara hus i trä. Jag hade
    kunnat snacka hur mycket som helst.

  14. Vi har blivit otroligt engagerade
    i klimatfrågan.

  15. Där är vår råvara. Det enda
    förnyelsebara byggmaterial vi har.

  16. Jag tänker visa förslag som vi har
    lagt framför allt i Stockholms stad.

  17. Det här är ett hus i Stadshagen.

  18. Vi har gjort världens första EPD
    på det.

  19. En EPD är
    en fullständig klimatdeklaration.

  20. Här är Utopias hus.
    Husen får prata för sig själva.

  21. Vi bestämde oss för-

  22. -att vi ville jobba med
    de bästa arkitekterna i Sverige-

  23. -och bygga de mest miljövänliga hus
    man kan göra.

  24. Vi kontaktade femton arkitekter,
    ungefär.

  25. I dag har vi lämnat in 25 färdiga
    förslag till Stockholms stad.

  26. "Vi är redo att bygga i morgon."

  27. Man bygger de här husen
    på en tredjedel av tiden-

  28. -p.g.a. att mycket kan snickare göra
    uppe i Bygdsiljum-

  29. -där de här husen produceras.

  30. Vi tycker också att det är viktigt
    att vi bygger en vacker stad.

  31. Men problemen som vi har mött är...

  32. Vi behöver dela med oss av
    vad vi har för förutsättningar.

  33. Vi ska göra nåt tillsammans. Arki-
    tekterna har vi bra samarbete med.

  34. Men vi har insett att det är
    en medspelare till i samma match.

  35. Det krävs en stor kulturskillnad,
    både hos byggherren, men också...

  36. Säkert hos er arkitekter. Att det
    finns mer som vi ifrågasätter.

  37. Men framför allt ifrån stan.

  38. Inget av förslagen som vi lämnat in
    har vi fått nån markanvisning på.

  39. Vi tänker att vi bygger
    de mest miljövänliga förslagen-

  40. -och har valt
    väldigt duktiga arkitekter.

  41. Vi möts av ett par saker.
    Stan säger nej-

  42. -men det här handlar om
    rättviseprincipen.

  43. Då är det så här att alla de stora
    byggbolagen är väldigt stora.

  44. De måste få 1 000 markanvisningar,
    säger vi.

  45. "Folkhem, ni är små. Ni får 15."

  46. "Sen har ni fått er del. Då måste vi
    dela ut 1 000, 1 000, 1 000, 1 000."

  47. "Sen kan ni få 15 igen."
    För rättviseprincipen finns.

  48. Sen finns det en massa tävlingar.

  49. Eller över huvud taget förslag,
    som inte över huvud taget uppföljs.

  50. Man lämnar in förslag
    och bygger nånting annat.

  51. Jag tänker med arkitektur
    och material...

  52. Materialvalen är ofta nånting
    helt annat när det väl byggs.

  53. Och... Det där med tävlingar...

  54. Vi var med i en tävling
    där man skulle tävla om LCA.

  55. De som vann hade 0 poäng i LCA.

  56. Det säger nånting om de här
    kriterierna som vi upprörs över.

  57. Vi fick veta från Boverket härom-
    veckan att de uppdaterat det här.

  58. Det ska byggas massor med bostäder
    i Sverige.

  59. 705 000 bostäder fram till 2025 upp-
    daterades det till för nån vecka sen.

  60. Det var Boverkets rapport som kom
    i mars. Redan var man tvungen-

  61. -att uppdatera 100 000 bostäder till.

  62. Ganska många av dem kommer att
    byggas i Stockholm.

  63. Vi tycker att det är superviktigt
    med arkitektur och materialval-

  64. -och att vi bygger miljövänligt.

  65. En annan sak med de här husen där vi
    står inför en massa situationer...

  66. Vi bygger på nya ställen. Mark som
    man tidigare inte kunnat bygga på.

  67. En gigantisk överdäckning.

  68. De här husen väger en tredjedel
    och är lättare än det.

  69. Man kan flytta in folk snabbare
    och bygga dubbelt så snabbt.

  70. Vi behöver en kulturförändring.

  71. Hos byggherren, hos byggbolagen,
    hos arkitekterna och hos stan. Tack!

  72. Jag är här för att tala om
    hur vi skapar bättre arkitektur.

  73. Utifrån fastighetsägares perspektiv.

  74. Jag har inte tänkt visa fasader,
    planlösningar, framtida projekt.

  75. Jag tänker visa människor. Människan
    utgör grunden för det vi står för.

  76. Vi måste bli bättre på att se
    människor och se deras behov-

  77. -för att förstå vår omvärld.
    Hur kan vi sätta människan i centrum?

  78. Hur kan vi skapa platser
    där människor trivs?

  79. Vi tror att det handlar om
    människors välbefinnande.

  80. Det jobbar vi starkt med och tror på
    när vi försöker mäta-

  81. -hur platser kan bidra till
    att våra städer blir bättre.

  82. Vi tror att välbefinnande skapas
    utifrån stadsrum.

  83. Tror ni att grönområden kan bidra
    till att man ökar välbefinnandet?

  84. Att restauranger och caféer gör det?
    Möjligheter till träning?

  85. Jag tror det. Det påverkar platser
    där vi bor och oss när vi jobbar.

  86. Då handlar det om att vi tillsammans
    kan skapa de här platserna.

  87. Det kanske är det
    som är bättre arkitektur.

  88. Men det finns andra saker än bara
    individens välbefinnande som styr.

  89. Det finns trender som påverkar oss.

  90. Dels har vi globaliseringen. Länder
    och kulturer kommer närmare varandra.

  91. Vi förändrar våra sätt att vara.

  92. 2014 var 54 procent av jordens
    befolkning boende i städer.

  93. FN har presenterat att fram till 2030
    sker världens befolkningsökning-

  94. -enbart i städer. Det sätter press på
    hur vi utformar dem.

  95. Sen har vi digitaliseringen.
    Den växer exponentiellt.

  96. Den påverkar hur vi rör oss, arbetar,
    umgås, hur vi träffar vår partner.

  97. Då inser man att spelplanen för oss
    förändras väldigt fort just nu.

  98. Hur vi planerar våra områden
    i dag blir intressant-

  99. -med tanke på att de står klara
    om kanske fem år.

  100. För fem år sen fanns inte Uber,
    Instagram.

  101. Man hade precis skapat airbnb.
    Andra saker som påverkar oss-

  102. -när vi snackar kontor och retail
    är...Storefront eller ShareDesk-

  103. -som utmanar
    våra traditionella platser.

  104. Dessutom har vi en ny generation-

  105. -som börjar komma ut, synas och
    höras: nittiotalister, millenniells-

  106. -som ser världen
    på ett helt annat sätt.

  107. Emotionella värden styr dem i högre
    grad än tidigare generationer.

  108. För dem handlar det om balans
    i livet, man drivs av ideal.

  109. Man vill ha sammanhang
    och kunna påverka.

  110. Man behöver kanske rätt förutsätt-
    ningar för att kunna prestera.

  111. Där närmar jag mig det jag tror
    kan leda till bättre arkitektur:

  112. Mer samarbete.
    I vårt senaste projekt-

  113. -har vi jobbat med
    att samarbeta med olika aktörer.

  114. Det handlar om stan, framtida
    hyresgäster men också om medborgare.

  115. Senast kunde barn och ungdomar
    skapa kvarteret utanför Minecraft.

  116. Självklart samarbetar vi med arki-
    tekter. I det fallet Lene Tranberg.

  117. Vi vill inte utgå ifrån kvadratmeter,
    hyror och produktionskostnader.

  118. Vi tycker att brukaren, individen
    och behoven ska styra det vi skapar.

  119. Vi har tillåtit oss att tänka nytt
    när vi skapar platserna.

  120. Vi inser att samarbeten kräver att vi
    vågar leverera på de samarbetena.

  121. Jag tror att vi måste
    sätta människan i centrum.

  122. Vi måste skapa platser
    där människor trivs och vill vara.

  123. Det är mitt perspektiv på
    bättre arkitektur.

  124. Det måste vi göra tillsammans.

  125. Vi som fastighetsägare och ni
    som arkitekter. Tack så mycket!

  126. Fel bolag.

  127. Så där. Vi har gjort
    en Sifo-undersökning som visar-

  128. -att sex av tio kreatörer får
    sina bästa idéer utanför kontoret.

  129. Arbetsplatsen är i förändring.
    Det ställer nya krav-

  130. -på byggherrar och arkitekter.

  131. Bortsett från hyresgästens krav
    är vi beroende av andra parametrar.

  132. Stans önskemål, ekonomiska förut-
    sättningar och tomtens utformning.

  133. Ändras nån av de här parametrarna
    måste arkitekturen hänga med.

  134. Det kan finnas motsättningar
    mellan parametrarna.

  135. Bl.a. mellan de ekonomiska ramarna
    och det konstnärliga uttrycket.

  136. Vi måste vara lyhörda för arkitek-
    ternas sätt att lösa uppgiften på.

  137. Arkitekterna måste också hålla sig
    inom de givna ramarna.

  138. Just nu jobbar vi med ett nytt
    kontorsområde i Hammarby Sjöstad.

  139. Redan tidigt såg vi
    att läget intill Skanstullsbroarna-

  140. -nästan krävde ett högt hus.
    Nåt som även stan var positiva till.

  141. Vi jobbar med flera arkitektkontor.

  142. Skrapan ligger på det Berlin-baserade
    kontoret Sauerbruch Hutton.

  143. De har gjort flera höga hus-

  144. -och jobbar ofta med det här färgrika
    och levande fasaduttrycket.

  145. För att skapa en gemensam målbild-

  146. -inledde vi med att inte bara berätta
    om de vanliga förutsättningarna.

  147. Vi presenterade även konceptet.

  148. Det innehöll vår tänkta målgrupp
    men även områdets profil.

  149. Sauerbruch presenterade sin lösning
    i form av en vasformad skrapa-

  150. -som till skillnad från många höga
    hus ökade omfånget ju högre det blev.

  151. Vi tyckte att lösningen var spännande
    och blev väldigt entusiastiska.

  152. Samtidigt förstod vi att skrapans
    utformning var utmanande-

  153. -byggtekniskt men också ekonomiskt.

  154. Våra byggare var inte lika
    entusiastiska. Förtvivlat utbrast de:

  155. "Det finns inte en enda rak linje,
    allting lutar!"

  156. Var huset bara en vacker idé
    som inte gick att realisera?

  157. Var vår målbild om vacker arkitektur
    och hållbar ekonomi-

  158. -en omöjlig ekvation?
    Vi sa till arkitekten:

  159. "Skrapan går inte att bygga. Det blir
    för dyrt. Ni måste tänka om."

  160. Arkitekten ställde många frågor-

  161. -för att förstå vad det var som
    gjorde att skrapan blev för dyr.

  162. Vi förklarade att eftersom varje del
    är böjd och unik-

  163. -blir det väldigt dyrt att producera.
    Det här projektet tål inte det.

  164. För att få huset byggbart
    lade arkitekten stor möda på-

  165. -att bearbeta skisserna utan att vi
    byggherrar lade oss i detaljerna.

  166. De tog fram alternativa lösningar,
    vilket gjorde att den unika formen-

  167. -fortfarande skulle gå
    att förverkliga.

  168. 100 procent lutande väggar
    gjordes om.

  169. Nu var det 80 procent av
    de vertikala väggarna som var raka.

  170. Nu var det bara spetsarna som lutade.
    Men trots den omarbetade formen-

  171. -fanns den här grundidén kvar,
    men med en annan och ny lösning.

  172. Att på det här viset tänka om
    inom givna ramar är en konst.

  173. Det kräver både kreativitet och driv.

  174. Man ska inte nöja sig med
    en sämre lösning-

  175. -utan tänka om och leta
    tills man hittar en annan lösning.

  176. Bra arkitektur kräver bra samarbete
    mellan byggherrar och arkitekter.

  177. Det får man genom en gemensam
    målbild, ömsesidig respekt-

  178. -kreativitet, driv-

  179. -och en öppenhet att pröva nya idéer
    från bådas håll.

  180. Som vår undersökning tyder på arbetar
    man framöver inte bara på kontoret.

  181. Det ställer nya krav på
    vad som blir bra arkitektur.

  182. Jag är övertygad om att processen dit
    bygger på ett harmoniskt samarbete-

  183. -mellan arkitekt och byggherre.

  184. Hej! Jag heter Suzana Bossel
    och kommer från Magnolia bostad.

  185. Vi utvecklar hyresrätter
    och bostadsrätter-

  186. -där tyngdpunkten ligger på
    just hyresrätter.

  187. Vi finns på flera platser. I stor-
    stadsområden och tillväxtregioner.

  188. Där utvecklar vi oftast stadsdelar
    och större projekt.

  189. Så man har en del hyresrätter
    och en del bostadsrätter.

  190. Det gör att vi har mycket samarbete
    med kommunerna.

  191. Samarbete är en av nycklarna
    när man pratar om arkitektur-

  192. -och hur vi skapar en produkt
    för människor att trivas i.

  193. I dagsläget har vi
    nästan 5 000 lägenheter i portföljen-

  194. -fördelat över landet.
    Ungefär 1 000 är i produktion.

  195. Där har vi samarbete med många
    arkitekter. Vad är god arkitektur?

  196. En spännande fråga att stå inför
    så många arkitekter och svara på.

  197. Utifrån vårt perspektiv ska vi skapa
    en produkt som folk ska trivas i-

  198. -och bo i under lång tid.

  199. Oftast ska de här husen stå i 100 år.

  200. Hur gör vi det?
    Jag tror att vi gör det tillsammans-

  201. -och tittar utifrån en helhet.
    Ett område är inte bara arkitekturen.

  202. Det är handel, service, skolor och
    kommunikationer. Allt ska samspela.

  203. Arkitekturen måste finnas med
    som en röd tråd i hela sammanhanget.

  204. Utifrån vår del börjar vi
    väldigt tidigt i projekten-

  205. -att koppla in
    alla de parter som finns med.

  206. "100" är en symbol för att husen
    ska stå under väldigt lång tid.

  207. Om man tittar på ett område tidigt
    är det som den här bilden visar.

  208. Den är från ett projekt i Uppsala
    där vi bygger en helt ny stadsdel.

  209. Hur får man människor att trivas här?

  210. Det gör man via kommunikationer
    och platser att vistas på.

  211. När man kommer in i våra lägenheter,
    är det yteffektiva bostäder.

  212. Ett rum och kök på 25 kvadrat.
    Tvåor på 40 kvadrat.

  213. Treor på 55-60 kvadrat.
    Fyror på 70-75 kvadratmeter.

  214. Vi ska fortfarande få in
    alla boendekvaliteter.

  215. Två badrum i de större lägenheterna-

  216. -garderober, förråd
    och fina, öppna ytor.

  217. Utvändigt pratar vi om
    gemensamhetsanläggningar-

  218. -trädgårdar, platser att mötas på.

  219. Det är viktigt för att få människor
    att finnas och bo här.

  220. När vi tittar på miljöaspekten tänker
    jag inte gå in på certifieringar.

  221. Där har arkitekturen en stor roll.
    Både byggherren och från er sida.

  222. Vi skapar lösningar för dem som bor
    här att kunna leva miljömässigt.

  223. Att bygga in det tidigt.
    Vi har ett projekt-

  224. -där vi har displayer på busstider
    i trapphusen.

  225. Vi måste tillsammans kunna hjälpa
    människor att leva miljömässigt.

  226. Det gör vi genom gemensamma visioner
    och att börja tidigt tillsammans.

  227. När vi jobbar finns det saker där man
    jobbar parallellt med projekten.

  228. Vi måste få en förståelse för
    vad byggherrar är bra på-

  229. -och vad ni arkitekter är bra på.
    Där blir vi bättre och bättre.

  230. Så att vi tillsammans kan utveckla
    koncepten och ta dem vidare.

  231. Också involvera arkitekterna mer
    i det material vi tar fram.

  232. När vi jobbar med hyres- och bostads-
    rätter konceptualiserar vi dem.

  233. Där vill vi använda er kunskap
    och era erfarenheter i det.

  234. Det är felen som kostar,
    så uppföljning, uppföljning.

  235. Här måste vi tillsammans
    se till att återkoppla-

  236. -och se till att vi är med
    under hela resan.

  237. Så jag tror att det som
    avslutningsvis är nyckeln-

  238. -är relationen och förståelsen för
    vad vi och ni är bra på-

  239. -och ta det vidare i de produkter
    som finns-

  240. -så att de som bor
    i våra hyres- och bostadsrätter-

  241. -faktiskt trivs och kommer att bo där
    under lång tid. Tack.

  242. Jag hade avslutat min presentation av
    skisserna på ett nytt bostadsprojekt.

  243. Min beställare, en medelålders man
    klädd i rutig, udda kavaj-

  244. -något för högt uppdragna byxor
    och fotriktiga skor-

  245. -lutade sig tillbaka i sin stol
    och funderade eftertänksamt.

  246. "Daniel, den där fasaden mot gatan"-

  247. -"den kommer att kräva
    riktigt mycket arkitektur."

  248. "Huston, we have a problem", tänkte
    jag, men log och nickade instämmande.

  249. God arkitektur kräver en skicklig
    arkitekt och en duktig beställare.

  250. I samspelet finns förutsättningarna
    att skapa nånting riktigt bra.

  251. Hur skapar vi bättre arkitektur?
    Genom att respektive part-

  252. -blir så bra som möjligt, men att
    samarbetet fördjupas mellan dem.

  253. Jag ska dela med mig av
    mina viktigaste insikter-

  254. -om vad som krävs
    för att det ska bli bra.

  255. På Humlegården har det handlat om
    att definiera vad arkitektur är.

  256. På ett sätt som alla våra medarbetare
    förstår och kan ta till sig.

  257. Förstå att arkitektur är ett samspel
    av flera samverkande delar.

  258. Det är inte ett exklusivt ytskikt,
    många fönsterlittera-

  259. -smala stålpelare eller möjligtvis
    ett smäckert skärmtak.

  260. Det handlar också om att uppleva
    och prata om arkitektur-

  261. -och se hur det påverkar oss.

  262. T.ex. genom att låta våra
    fastighetstekniker åka till Berlin-

  263. -besöka Neues Museum
    och Judiska museet-

  264. -och prata om sina upplevelser.

  265. När jag lade ut den här bilden
    fick jag frågan-

  266. -om vi på Humlegården alltid åker
    svartklädda på arkitekturstudieresor.

  267. Det handlar också om att ha insett-

  268. -värdet i att låta de bärande idéerna
    i projektet-

  269. -det som ska bilda tråden som löper
    genom, vara med hela vägen.

  270. För hur bra organisation du än har
    och hur vältränad den än är-

  271. -finns alltid risken-

  272. -att tankar, idéer och ambitioner
    tappas bort eller förvrängs-

  273. -om processen är upplagd
    som ett stafettlopp.

  274. En central del i samarbetet
    mellan arkitekt och beställare-

  275. -innebär att samma arkitekt
    är med i projektets alla faser.

  276. Inte minst det viktiga bygghandlings-
    skedet och produktionsfasen.

  277. För i interaktionen
    mellan professioner-

  278. -utvecklar vi inte bara oss själva-

  279. -utan skapar även respekt och
    förståelse för andras kompetenser.

  280. I slutet kokar det ner till några
    saker som måste finnas i samarbetet.

  281. Engagemang.

  282. Och viljan att vilja anstränga sig
    för att göra nånting extra bra.

  283. Det har sällan arkitekten brist på.

  284. Men en del arkitekter har säkert
    upplevt det hos beställaren.

  285. Om inte annat är engagemanget
    kanske fokuserat på olika saker-

  286. -vilket kan vara
    ett problem stort nog.

  287. Kunskap om arkitekturens
    beståndsdelar och komplexitet-

  288. -vilket i vår värld
    även innefattar ekonomi.

  289. Insikten att man inte kan allt själv.

  290. Utan att det alltid handlar om
    ett lagarbete.

  291. Ansvar. Att tänka långsiktigt
    och hållbart.

  292. Och förstå att varje projekt
    är en del av vår livsmiljö.

  293. För oss byggherrar även mod att våga
    tänka lite mer utanför boxen-

  294. -och inte alltid gå
    i väl invanda fotspår.

  295. Tack för uppmärksamheten.

  296. -Frågor på det, Andreas?
    -Nu är det jättemycket frågor.

  297. Vad det gäller byggherrarna:

  298. "Hur gör ni trovärdigt att era vackra
    ord om människors värde..."

  299. "Hur gör ni det trovärdigt?
    De stora byggbolagen"-

  300. -"talar i vardagsprojekten
    ett annat språk."

  301. Den typen av frågor har det kommit.
    De var lite på er.

  302. Jag måste säga att jag känner igen
    mig lite där ibland också.

  303. Det är lätt i dag att ha vackra ord,
    kanske svårare på projekteringsmötet.

  304. Om vi ska sammanfatta din...
    Titta här!

  305. -Är det nån som vill svara?
    -Det är en svår fråga.

  306. -Förstår ni vad de menar?
    -Ja, definitivt.

  307. Frågan kring offentliga platser
    blir bara mer och mer viktig.

  308. Fastighetsbolag har historiskt
    kanske inte varit bra på att se det.

  309. Man har hållit sig
    inom sina fyra väggar.

  310. Vi inom AMF,
    och andra fastighetsbolag-

  311. -inser nu att vi måste samarbeta.

  312. Lite som jag var inne på
    med flera aktörer.

  313. Vi är också intresserade av
    att investera i offentliga utrymmen.

  314. Vi är på väg mot ett bättre håll.
    Frågan är jätteviktig.

  315. Uppenbarligen har vi ett glapp mellan
    era visioner och hur det blir sen.

  316. Vad kan ni göra för att bli bättre?

  317. Jag var inne på samma sak.
    Stan borde ta större ansvar i det.

  318. T.ex. säga att det ska vara
    lokal i bottenvåningen, torg här.

  319. Så alla har samma förutsättningar.
    I dag tar vissa större ansvar.

  320. Och det premieras inte
    när man gör nånting bättre.

  321. Det måste finnas ett incitament,
    alltså?

  322. Nej, stan måste ta ansvar.
    Det är våra barns stad vi bygger.

  323. Stockholms stad har sjunkit i värde
    på rankingen.

  324. Jag tror att vi har byggt sönder den.
    Vi har byggt på fel sätt.

  325. -Nån av er som vill kommentera?
    -Det finns en massa motsättningar.

  326. Det gäller att få med allting.
    Du har ekonomiska förutsättningar.

  327. Det är tråkigt, men det sätts
    av hyror och markpriser.

  328. Sen har arkitektur många parametrar.
    Det finns en motsättning.

  329. Förhoppningsvis skapar det kreati-
    vitet i stället för frustration.

  330. Motsättningar kan göra nånting gott
    också, att man anstränger sig.

  331. Sen förstår jag
    att det är lätt att tappa bort.

  332. Där får väl alla parter hjälpas åt,
    för det krävs ett engagemang.

  333. Vi jobbar i flera kommuner. Jag måste
    ge en eloge till många kommuner.

  334. Just det här med gemensam vision och
    att man tidigt bjuder in byggherrar-

  335. -långt innan detaljplaner finns.

  336. Det är ett sätt att jobba på
    med arkitekter och andra inblandade.

  337. Så jag tycker att det finns
    många goda exempel på det också.

  338. -Vad säger du? Var det ett svar?
    -Det var väl några olika svar.

  339. Jag skulle vilja informera
    om en sak.

  340. Vi behöver utbyta kunskap.

  341. I Norra Djurgårdsstaden nu kostar
    en lägenhet 30 000 per kvadrat.

  342. En lägenhet på 100 kvadrat
    kostar 3 miljoner-

  343. -innan en arkitekt har dragit
    ett enda streck.

  344. Jag tycker inte att det är hållbart.

  345. Vad jag kan känna är
    att er relation...

  346. Det är kanske mer kommunikation
    som behövs er emellan.

  347. Det är jätteviktigt...
    Det jag försökte få fram...

  348. Det är för många bygg- och
    fastighetsbolag som jobbar-

  349. -med stafettloppsprincipen.

  350. Det är två parter
    som måste vara med hela vägen.

  351. Det måste vara nån från beställaren
    och arkitekten-

  352. -från första skiss hela vägen i mål.
    Det blir inte lika bra annars.

  353. Hur bra är ni som beställare om ni
    skulle sätta betyg 1-5 på er själva?

  354. Det finns väl alltid utrymme
    att förbättras.

  355. 3,5 där, kanske.

  356. Jag skulle säga 4. Vi kan bli bättre.

  357. Jag skulle säga att vi har
    en uppåtgående kurva.

  358. Jag tycker också
    att vår kurva pekar uppåt.

  359. Det är jättesvårt att sätta betyg
    på oss själva, men vi jobbar.

  360. Det första är att inse att man har
    brister och göra nånting åt det.

  361. Det måste jag säga att det har ni.
    En stor applåd och tack snälla!

  362. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Byggherrar, Byggnadsproduktion, Byggnadsteknik, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.