Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : En ny politik för arkitektur, form och designDela
  1. För några veckor sen presenterades en
    ny utredning, "Gestaltad livsmiljö"-

  2. -som bl.a. föreslog hur en ny politik
    för arkitektur, form och design-

  3. -ska kunna utformas utifrån
    en bedömning av framtida utmaningar.

  4. Den som ligger bakom utredningen
    är er särskilda utredare:

  5. Malmös stadsbyggnadsdirektör
    Christer Larsson.

  6. Han är här för att berätta för oss om
    utredningen. Ge honom en stor applåd!

  7. Ni kan ställa frågor under tiden,
    så tar vi dem efteråt.

  8. Jag hoppas att ni applåderar efteråt
    också. Annars får jag försöka dansa.

  9. Tack för att jag fick komma hit igen.
    Nu är den ju klar.

  10. Det har varit
    ett superintensivt år för mig.

  11. Medarbetarna har fått köra kontoret,
    och det har de gjort jättebra-

  12. -och sekreterarna
    har kört utredningarna jättebra.

  13. Nu ska jag försöka berätta
    om ett års arbete på tolv minuter.

  14. Det kommer att bli jättesvårt.

  15. Jag fick det här uppdraget
    av den gamla regeringen.

  16. När det blev regeringsskifte fick jag
    tilläggsdirektiv, och det var bra.

  17. Det innebär att det finns nåt som är
    blocköverskridande inom vårt område.

  18. Det finns ett stort intresse. Vissa
    utredningar lades ner, men inte vår.

  19. Det är positivt för oss alla,
    tänker jag.

  20. Och så frågan. Den här Atlas-gubben
    visade jag förra året också.

  21. Klotet är kvar. Nu är vi ju spända på
    att se vad detta kommer att sluta i.

  22. Jag skriver i förordet och kan
    säga generellt: "Läs utredningen."

  23. Det är bra att ha gjort det,
    så kan vi snacka sen.

  24. Jag har skrivit ett förord som ni
    kan läsa, som är lite personligt.

  25. Jag har jobbat med det här i ett år
    och med Malmökommissionen i flera år-

  26. -och jag har jobbat
    med stadsutveckling i jättemånga år.

  27. Jag tror på det här området.
    Jag tror på att vi kan göra skillnad.

  28. Så mitt svar är:
    "Så klart har det stor betydelse."

  29. Men samtidigt måste man säga
    att det är ett nytt läge.

  30. Det handlar om processer
    och hur vi arbetar.

  31. Förmodligen handlar det ganska mycket
    om att avstå makt-

  32. -och om hur vi involverar medborgarna
    i de här processerna.

  33. Bara under året som gått... Ni kan
    se på stationen, vilken förändring.

  34. Klimatfrågan har fått ny aktualitet,
    vi har en bostadskris-

  35. -och skillnader i välfärd bara ökar.

  36. Vi har ett val här. Vill vi verka
    i det nya läget eller inte?

  37. Utredningen har varit en process.
    Jag har träffat ungefär 600 personer.

  38. Då har det vuxit fram en bild.

  39. Vi hade ett bra möte på ArkDes
    för ungefär ett år sen-

  40. -som handlade mycket om
    att ta plats för vårt område.

  41. Det handlade mycket om vad det som
    vi är så bra på gör med våra liv.

  42. Det är den viktiga frågan. Om vi ser
    arkitektur som att det ÄR nånting-

  43. -kommer vi aldrig tillbaka
    på marknaden.

  44. Men om vi kan hävda att vi GÖR nåt
    kan vi vara en del av en lösning.

  45. Som Alice Bah säger: då är vi en del
    av att lösa framtidens utmaningar-

  46. -och då kan vi inte väljas bort.
    Det här är jätteviktigt för oss alla.

  47. Utifrån det har vi formulerat ett
    perspektiv som präglar utredningen:

  48. Att vi genererar långsiktiga värden,
    har människan i centrum-

  49. -och står i relation
    till rådande utmaningar.

  50. Vi samverkar både
    med andra i branschen och utförare-

  51. -men vi ingår också
    i andra politikområden.

  52. Det här perspektivet går igenom hela
    det betänkande som vi jobbat fram.

  53. Vad är det vi ska möta? Hållbar
    utveckling. Det är inga kioskvältare-

  54. -utan ett sätt
    att organisera diskussionen-

  55. -och hur vi diskuterar dessa frågor
    i förhållande till perspektivet.

  56. Hållbar utveckling är ju grunden.
    Nu får vi sjutton nya mål att pröva.

  57. Klimat och resurser är påtagligt.
    Vi förbrukar för mycket resurser.

  58. Den tekniska utvecklingen
    har vi nog bara sett början på.

  59. Det är spännande. Vi kan nog inte
    föreställa oss hur det ska sluta.

  60. Urbaniseringen måste perspektiveras.
    Alla ska inte självklart bo i städer.

  61. Jag ser redan nu andra diskussioner,
    bl.a. en mellan stad och land.

  62. Bostadsfrågan, så klart.

  63. Men om vi ska göra nytta nånstans nu,
    när vi arbetar med de städer vi har-

  64. -måste vi ha perspektivet livsmiljö
    i allt vi gör.

  65. Att slå fast att vi bidrar till
    samhällets utmaningar är viktigt.

  66. Om vi tittar på förslagen till mål...

  67. Mål skrivna i betänkanden är allmänt
    vackra och processade med experter.

  68. Men detta är det övergripande målet.
    Sen finns det fyra andra mål.

  69. De handlar om helhetssyn
    och betydelsen av det gemensamma-

  70. -inte minst det gemensamma rummet,
    det offentliga rummet.

  71. Att låta det vara
    en mötesplats för medborgarna.

  72. Det handlar om
    statens ansvar att vara förebildlig-

  73. -och om en breddad kompetens
    i alla våra utvecklingar.

  74. Ni får läsa mer i betänkandet,
    för nu har jag bara sex minuter kvar.

  75. Vi har gått igenom
    vad som hände efter "Framtidsformer".

  76. Det hände jättemycket,
    men det avklingade snabbt.

  77. Behovet av nån som håller
    politikområdet i gång är viktigt.

  78. Det är därför jag föreslår
    en ombildning av ArkDes.

  79. Det behöver vara nån som hela tiden
    spanar och gör nyttigheter.

  80. Vi har tittat på andra länder.

  81. Övriga nordiska länders regeringar
    har ställt sina politiker på vänt.

  82. Danmark och Norge
    har i dag ingen aktuell politik.

  83. Här ska vi vara väldigt rädda om att
    vår politik är tagen av riksdagen.

  84. Utifrån detta
    har vi tittat på ett antal behov.

  85. Som jag sa behövs det nån som spanar
    - en framtidskikare för regeringen-

  86. -för att se vilka mål
    som det här området ska möta.

  87. Vi måste samlas i diskussionen - inte
    bara de frälsta, utan hela branschen.

  88. Jag föreslår
    att man ombildar myndigheten ArkDes.

  89. Man ska inte förledas av "myndighet".
    Många som vi gillar är myndigheter.

  90. Moderna museet och Statens konstråd
    är också myndigheter.

  91. Det här är nog ett tillfälle
    som inte kommer tillbaka.

  92. ArkDes har ju länge varit på tapeten.

  93. Det cirkulerade ett pm om att
    slå ihop ArkDes med Moderna museet.

  94. Men jag tror att vi ska ha en egen
    organisation som sköter våra frågor-

  95. -ställer ut dem,
    debatterar, beforskar och så vidare.

  96. Så det är viktigt
    att ta den här möjligheten.

  97. ArkDes hette Arkitekturmuseet, fick
    sen nya uppdrag, bytte namn 2013-

  98. -och fick då ett bredare uppdrag -
    en början på det jag vill fortsätta.

  99. Jag tycker att vi ska bygga
    regionala strukturer-

  100. -så att den här organisationen
    arbetar över hela landet.

  101. ArkDes har blivit en angelägenhet
    för Stockholm i första hand.

  102. Det måste ut i landet, med samverkan
    kring Umeå, som har en bra hubb-

  103. -Göteborg, som har Röhsska, Malmö...

  104. Ta vara på de strukturerna
    - i ett samarbetsperspektiv.

  105. Inget ska läggas ner.
    Jag tänker inte lägga ner nånting.

  106. Men det är svårt att kombinera
    ett uppdrag som framtidskikare-

  107. -med ett museiuppdrag.
    Då är det bättre för alla parter-

  108. -att samlingarna går nånstans
    där de kan få stor påverkan.

  109. Jag kan ha fel,
    men det får remissrundan visa.

  110. Sen är det staten,
    och vi har hittat förebilder i det.

  111. Att hitta nån som kan
    ta hand om statens förebildlighet...

  112. Vi kallar det riksarkitekt. Holland
    har haft en riksbyggmästare i 200 år.

  113. Det blir en symbol
    för statens ambitioner inom området.

  114. Samverkansforum och Statens
    fastighetsverk är lämpade för detta.

  115. En motsvarande designfunktion behövs-

  116. -som handlar om tjänstedesign och hur
    folk möter våra myndigheter och verk.

  117. Vi ser också ett behov av en bransch-
    utveckling, stimulans av branschen.

  118. Jag tänker på Realdania, Guds gåva
    till de danska arkitekterna.

  119. Vilket stöd de har
    när de vill göra nåt innovativt.

  120. När vi gjorde Hammarby sjöstad och
    Bo01 hade vi fonder som tog risken-

  121. -och vi behöver en utvecklingsfond.
    Jag har räknat lite på det-

  122. -och det finns nog utrymme för det.

  123. Jag tänker detta som ett system
    där vi har en organisation...

  124. Gestaltad livsmiljö är arbetsnamnet.

  125. Den ska arbeta med hela området:
    spana efter vilka utmaningar vi har-

  126. -och vilka mål regeringen ska ha
    i ett rullande perspektiv.

  127. Sen ska det vara
    möjligheter för det offentliga.

  128. Då har vi vår riksarkitekt och de
    arkitekturprogram som ska tas fram.

  129. Sen är det möjligheterna att verka,
    och att stimulera det.

  130. Då är det fonden, men också LOU -
    den viktigaste frågan för branschen.

  131. Hur kan stora företag gå in och
    offerera arkitekter för 560 kr/tim?

  132. Skärpning!

  133. Det här är jätteviktigt.
    Saker går helt fel inom LOU-

  134. -mer i Sverige än i andra länder.
    Sen behöver vi möta upp med kunskap-

  135. -och titta på breddad kompetens-
    försörjning i våra utbildningar t.ex.

  136. Sen finns det massor med
    andra bedömningar och förslag.

  137. Men i systemtänket stöttar alla
    de andra förslagen de hörnstenarna.

  138. Den nya politiken handlar om detta:

  139. Och tänk livsmiljö! Om vi gör det
    kommer andra bilder upp på näthinnan.

  140. Då kommer barnperspektivet, t.ex.

  141. Jag undrar ofta det när jag ser
    nya projekt: "Var ska barnen leka?"

  142. Nu går det ut på remiss
    - till 300, tror jag.

  143. Det finns inget alternativ,
    och det kan ju vara bra...

  144. Men bär fram detta nu,
    så att det blir en stark politik.

  145. Se det som nåt som går att bearbeta.
    Jag har gjort ett tydligt förslag-

  146. -men det finns naturligtvis nyanser.
    Många frågor ska bearbetas vidare.

  147. Ni får ta vid och göra det nu.
    Lycka till med det, och tack för mig.

  148. Tack, Christer. Du ska få slå dig ner
    i min lilla tv-studio.

  149. -Kändes det nervöst?
    -Skitnervöst.

  150. Jag vaknade fem i morse och var
    tvungen att springa på löpbandet.

  151. -Det låter hemskt.
    -Det var härligt.

  152. Alice ville gärna ge svar, men kunde
    inte - eftersom det är pågående nu.

  153. Ändå finns det nåt man kan göra här,
    som du sa.

  154. När jag pratade med Alice sakkunniga
    på Kulturdepartementet, sa han:

  155. "Säg att den här möjligheten inte
    kommer tillbaka inom vår livstid."

  156. -Ingen här får den chansen igen.
    -Det gäller två möjligheter:

  157. Att skapa en organisation
    som jobbar med våra frågor-

  158. -och det omfattande bostadsbyggandet.

  159. Tänker vi inte livsmiljö där
    kan den frågan aldrig återställas.

  160. Vi har jättemånga frågor, Cecilia.
    Vad frågar man mest om?

  161. ArkDes. Publiken oroar sig
    för vad som händer med samlingarna.

  162. Man vill veta hur man ska fortsätta
    kunna dra lärdomar av historien-

  163. -och man undrar över den verksamhet
    man har kring pedagogisk verksamhet-

  164. -som sköts både lokalt
    och nationellt. Vad händer med den?

  165. Det är några av frågorna.
    Vi kan väl börja där.

  166. ArkDes är en utmärkt grund
    att jobba vidare på.

  167. De har så skickliga pedagoger. Den
    verksamheten ska så klart vara kvar.

  168. Jag ser bara två saker
    som ska förändras:

  169. Jag tror att samlingarna ska
    byta plats. Ni kan tycka annorlunda.

  170. Samlingarna perspektiverar definitivt
    en historia-

  171. -men det är arkitektursamlingar...
    Jag vet inte hur nära i tid de går.

  172. Och det är ju en bred organisation.
    Det är arkitektur, form och design-

  173. -så det är många samlingar
    som ska vara i spel.

  174. Jag tror att det är svårt
    att leda en framtidskikare-

  175. -och samtidigt ha ett museiuppdrag.

  176. Med så mycket som händer och är
    i rörelse kring vår yrkesutövning-

  177. -måste vi satsa på framtiden och
    bereda mark för kommande arkitekter.

  178. De måste ges möjligheter att verka.

  179. Alla unga arkitekter som ska in
    på banan måste få en plattform.

  180. Det här kommer inte tillbaka.

  181. Alternativet är man lägger in det i
    Moderna museet, och så upphör det.

  182. En annan viktig sak
    är utställningarna.

  183. Man ska fortsätta att ställa ut,
    men i en annan form.

  184. Man ska ställa ut ute i landet,
    i staden, ute i landskapet.

  185. En utställningsverksamhet är viktig,
    men kanske inte i en så stor form.

  186. Det är fler än publiken
    som vill säga nånting via Cecilia.

  187. Karin Ahlzén, fastighetsutvecklare
    på Akademiska hus-

  188. -Gert Wingårdh, vd på Wingårdhs-

  189. -och Monica von Schmalensee, vd
    på White. Ni kan väl komma upp hit?

  190. -Hallå.
    -Den kommer snart i gång.

  191. Var har vi... Vi saknar en, va?

  192. -Jag går den rätta vägen.
    -Du glider in på hörnet.

  193. Gå där och var tyst, så kan vi
    fortsätta här. Vi har ont om tid.

  194. -Gert kan konsten att göra entré.
    -En applåd till, då!

  195. Gert har suttit på första raden och
    ägt byggnaden. Du har ju gjort den!

  196. Vad kände du
    när du hörde det som nyss sas här?

  197. Jag kastade mig över utredningen. Den
    är tjock, så jag har inte läst hela.

  198. Jag rekommenderar alla att läsa
    förordet och sammanfattningen.

  199. Christer,
    jag älskar den första meningen.

  200. Vilken var det?

  201. Jag älskade också rubriken,
    "Gestaltad livsmiljö".

  202. Jag försöker använda det begreppet-

  203. -och försöker tänka på våra
    campusmiljöer som livsmiljöer.

  204. Kan vi använda det på kontoret?
    Det tror jag.

  205. Men vad skriver du i första meningen?
    "I detta betänkande"-

  206. -"presenterar jag min syn på
    vad arkitektur, form och design GÖR."

  207. Det vill säga att arkitekturen
    är aktiv, och inte passiv.

  208. Vi måste alla tro på
    att vi kan påverka.

  209. Var det Olof Palme som sa
    att politik är att vilja?

  210. Det här förslaget till arkitektur-
    politik pekar på en stark vilja-

  211. -till aktivitet och utveckling.

  212. -Var det medvetet att skriva just så?
    -Ja, så klart.

  213. Det här är en diskussion som vi har
    haft med sekreterarna väldigt mycket.

  214. Jag skriver också att jag tror
    att man kan rädda världen.

  215. I alla fall vardagsmiljön.

  216. Det är här det stora skiftet ligger:

  217. Att vi betraktar arkitektur
    som ett aktivt instrument.

  218. Jag känner
    att det pågår en diskussion-

  219. -där folk i utförarledet vill
    förflytta arkitektur till fasaden.

  220. Det är en farlig utveckling, och tar
    vi inte plats kommer det att fortgå.

  221. Det är jätteskönt att det inte är
    vad arkitektur ÄR, utan vad den GÖR.

  222. Gert ska få mikrofonen nu, och...

  223. Det är roligt att få fotografera
    publik i ett hus man har ritat.

  224. Jag blir alltid jätterädd
    när det är bråttom.

  225. "Nu har vi ett ögonblick."
    Jag anar att man...

  226. Christers utredning
    är fantastiskt bra.

  227. Ordet riksarkitekt
    känner jag lite oro för bara.

  228. Men jag tror
    att politiken vill vara lite smart.

  229. Vi vill spara in 50 miljoner,
    eller vad ArkDes drar-

  230. -och då tar vi bort
    nåt väldigt viktigt.

  231. Jag tror
    att arkitektur är nåt komplicerat.

  232. Det är lite som opera - nånting man
    lär sig tycka om. Det är nåt svårt.

  233. Det byggs underifrån och upp,
    och där är ett museum värdefullt.

  234. Jag har varit på ArkDes flera gånger
    och sett att det är för lite publik.

  235. Jag har också sett att det är för
    mycket barn - och det är fantastiskt.

  236. Nu kanske resultatet av museets
    arbete kommer att göra sig gällande-

  237. -i form av kvalificerad efterfrågan
    på vad arkitekturtjänsten är.

  238. Det vore tragiskt att demontera det.
    Det behövs bara 50 miljoner till-

  239. -så att vi har ett arkitekturmuseum
    och Christers vision.

  240. I dag stod det i DN-

  241. -att 3 % av Sveriges arkitekter
    tycker att svensk arkitektur är bäst.

  242. Vi arkitekter ritar den ju.

  243. Jag tror inte det är nånting i alla
    de goda egenskaper som räknades upp-

  244. -som är annorlunda i Danmark. Kanske
    är kvaliteten lägre i vissa aspekter.

  245. Men det finns nåt magiskt där, ett
    mervärde. Arkitekturen smakar bättre.

  246. Det tycker vi i kåren,
    enligt Dagens Nyheter.

  247. Det är det där mervärdet,
    att jaga det-

  248. -där tror jag att arkitekturmuseet
    har en viktig roll.

  249. Vi behöver ett arkitekturmuseum,
    inget ArkDes - och Christers vision-

  250. -och så
    beskattar vi byggbolagen lite mer.

  251. -Monica?
    -Jag håller med Gert på många sätt.

  252. Jag tycker att det är väldigt tråkigt
    att svenska arkitekter är missnöjda.

  253. Man är ju... Man blir ju
    vad man är och vad man gör.

  254. Vi har aldrig haft
    så många begåvade arkitekter nånsin-

  255. -och utredningen är efterlängtad.
    Jag har suttit med i referensgruppen-

  256. -och Christer har fått sammanställa
    alla dessa komplexa frågor.

  257. Vikten av att lyfta arkitekturen-

  258. -och vikten av kvalitet, process och
    metod är kanske viktigare än nånsin-

  259. -och nu har vi
    möjlighet att lyfta frågan.

  260. Jag är glad att diskussionen
    runt ArkDes har kommit upp-

  261. -för innan det blev hot
    om nedläggning och prat om myndighet-

  262. -var vi många som klagade på ArkDes.

  263. Det är intressant att man är rädd
    för det nya som kommer.

  264. Jag tror att man ska stärka
    mycket mer än det dubbla, som du sa.

  265. Vi önskar oss fina utställningar
    som dem vi ser ute i Europa-

  266. -men också en myndighet
    som tar till vara våra önskemål-

  267. -och som värdesätter
    kvalitet i det offentliga byggandet.

  268. Det kanske är det vi ska diskutera
    - att det här öppnar för debatt.

  269. Det har aldrig debatterats så mycket
    om våra villkor som just nu-

  270. -och det vore synd om debatten bara
    handlade om ArkDes och dess framtid-

  271. -och inte om själva innehållet
    i utredningen.

  272. Vad säger du om det...? En applåd
    var på gång. - Håll inte tillbaka!

  273. Det är fantastiskt bra om utredningen
    kan generera en sund debatt.

  274. Det är ju alltid jättebra.

  275. Men man ska undvika det här "monteras
    ner". Det är inte det som är frågan.

  276. Det ska omformas. Hur det uppstår sen
    - i två myndigheter eller fyra...

  277. Men det är viktigt att det finns
    en del som arbetar med vårt fält.

  278. Då är det inte bara arkitektur,
    utan även form och design.

  279. Ett arkitekturmuseum gillar ju vi-

  280. -men även andra yrkesgrupper bidrar
    till den gestaltade livsmiljön.

  281. Det speciella med oss är att vi
    samlar det i ett politikområde.

  282. Danmark har en enskild designpolitik.
    Men jag tycker att det hör ihop-

  283. -för i den gestaltade livsmiljön
    är det fler professioner som verkar.

  284. Där finns det en stor utmaning -
    att angripa detta på ett annat sätt.

  285. Det finns ingen motsättning i detta,
    men läs betänkandet och prata sen.

  286. Läs först, prata sen. Det är som
    att man ska tänka innan man pratar.

  287. Cecilia,
    hinner vi med några fler frågor?

  288. Det kommer fler frågor om ArkDes, men
    vi ska ta några om riksarkitekten.

  289. Några tänker att det känns som en
    centralstyrning, att det låter tyskt.

  290. Sen har vi också reflektioner
    över hur den här personen ska utses-

  291. -och vilket mandat personen ska ha.

  292. Lite kring mandat,
    befogenheter och roll.

  293. Det är holländskt, om det gör det
    bättre. Det finns många bra exempel.

  294. Det är inte nån som ska
    ligga som ett dasslock över kåren.

  295. Det är nån
    som ska vara nyttig för kåren-

  296. -och se kopplingen
    mellan politikområdet och staten.

  297. Staten kan ju via sina regleringsbrev
    styra sina verksamheter.

  298. Där kan en sån här funktion komma in
    och se till att det blir gjort-

  299. -och att bolagen, vilka det än är,
    sköter sig.

  300. Jag tror att det är en viktig person.
    Det ska vara en ett stort mandat.

  301. Det finns en grund i Samverkansforum,
    där de statliga bolagen är med.

  302. Det är två stora som inte är med-

  303. -men de kanske tycker att det här
    är så intressant att de går med sen.

  304. Vi måste knyta ihop påsen nu.
    Stannar du kvar?

  305. -Har det varit ett roligt jobb?
    -Jättekul, men jättesvårt.

  306. Jag tycker att arkitektambassadör
    är ett mycket bättre namn.

  307. Ni skickar ut det här
    till 300 remissinstanser.

  308. Vårt kontor kommer att ge remissvar,
    och det borde alla kontor göra.

  309. Vi är ytterst berörda av detta,
    och det tas ju upp.

  310. -Läs, prata och var aktiva.
    -Och ta hand om remissandet.

  311. Gör det på ett bra sätt,
    för det är nu eller aldrig.

  312. "Once in a lifetime." Tack, Christer
    och ni andra. - En stor applåd!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En ny politik för arkitektur, form och design

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Arkitektur och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.