Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Arkitektursverige visar breddDela
  1. Vi ska flyga över
    från Storbritannien till Sverige.

  2. Nu blir det
    ett smörgåsbord av svensk arkitektur.

  3. Arkitekturkontoren
    har fått skicka in bidrag-

  4. -som visar bredden av det som hänt
    det senaste året i Arkitektursverige.

  5. Fram till lunch
    ska vi titta på årets projekt.

  6. Vår guide genom detta
    är Julia Svensson-

  7. -från tidskriften Arkitektur.
    En stor applåd!

  8. Hej!

  9. Hej! Vad många ni är!
    Vad roligt att ni har kommit hit.

  10. Jag är tillförordnad chefredaktör
    på Arkitektur.

  11. Arkitektur är
    Sveriges äldsta arkitekturtidskrift-

  12. -och vi har funnits sen 1901.

  13. Vårt uppdrag är
    att bevaka och analysera-

  14. -ny svensk arkitektur
    och sätta in den i ett sammanhang.

  15. Tanken är att jag ska prata
    om tendenser i svensk arkitektur-

  16. -och vilka utmaningar den står inför.

  17. Vi har satt ihop ett bildspel,
    som kommer att visas här-

  18. -tillsammans med Paulina Jaén Nilsson
    på Sveriges Arkitekter.

  19. Vi ska visa bilder av nya projekt
    som arkitektkontor har skickat in.

  20. Det har kommit 350 bilder,
    det är många.

  21. Här har vi valt 150 av dem
    som kommer att visas ganska snabbt.

  22. Ute i foajén visas ett bildspel
    med resten av bilderna.

  23. Som ni säkert vet är det bra tider
    att vara arkitekt i Sverige just nu.

  24. Sysselsättningen bland arkitekter
    är nästan hundraprocentig.

  25. Det kan man jämföra
    med ett världsgenomsnitt:

  26. Bara 5 procent av alla byggprojekt
    är arkitektritade.

  27. 95 procent av allt som byggs
    har ingen arkitekt varit inblandad i.

  28. Så liten roll spelar arkitektyrket
    i ett stort perspektiv.

  29. I till exempel länder i Asien,
    som urbaniseras snabbt-

  30. -byggs det mesta
    enligt ekonomiska kalkyler-

  31. -och få hus ritas av arkitekter.

  32. En del analytiker menar
    att den här modellen-

  33. -kommer att påverka även europeiska
    arkitektkontor så småningom.

  34. När ekonomin blir allt mer slimmad
    och byggbolagens vinstkrav ökar-

  35. -är arkitekten den
    som möjligen kan prioriteras bort.

  36. Det är ett dystert scenario
    för oss inom arkitektur.

  37. Vi tror ju på att arkitektur
    kan göra livet bättre för människor.

  38. Å andra sidan
    kan arkitekturbranschen fråga sig-

  39. -om den svenska arkitekturen
    utmärker sig så mycket som den borde-

  40. -med tanke på
    vilka förutsättningar som finns här.

  41. I Sverige kan man säga att den
    allmänna arkitekturdiskussionen nu-

  42. -handlar om bostadsfrågor allra mest.

  43. Vi ser en kraftig urbanisering
    och tilltagande migrationsströmmar-

  44. -vilka ställer höga krav.

  45. Vi har en bostadsmarknad som kokar-

  46. -och Stockholm är en av
    Europas snabbast växande regioner.

  47. Bland de projekt som skickats in
    märks detta-

  48. -för den största andelen
    är faktiskt bostadsprojekt.

  49. Läget för bostadsmarknaden,
    särskilt i storstadsregionerna-

  50. -liknar hur det såg ut innan
    allmännyttan började bygga bostäder.

  51. En del områden blir mer trångbodda
    medan hemmen blir större i andra.

  52. För den som vill ha en lägenhet
    att hyra blir det allt svårare.

  53. Den som har en lägenhet att hyra ut
    kan ta ut hur hög hyra som helst.

  54. Arkitekturen
    svarar mot det här behovet-

  55. -genom att nästan inte svara alls.

  56. De flesta som flyttar till storstäder
    är inte tjänstemän-

  57. -med en portfölj full med pengar,
    som man skulle önska sig.

  58. Det är unga, studenter
    och låginkomsttagare.

  59. Den största delen
    av dem som saknar bostad i dag-

  60. -har inte råd att köpa
    till nuvarande prisläge.

  61. Ändå kan man säga att det som byggs
    är lite som ett andra miljonprogram.

  62. Så mycket byggs det i dag.
    Det är stor aktivitet.

  63. Men bostäderna
    består av lägenheter och radhus-

  64. -som mest riktas
    till en hårt belånad medelklass-

  65. -så de som huvudsakligen tjänar
    på utvecklingen, förutom bankerna-

  66. -är byggbolagen,
    som gör allt större vinster.

  67. Det här visar på en bostadspolitik
    som lagt över ansvaret på marknaden-

  68. -och det kan ju arkitektkåren
    fundera över sin roll i.

  69. Ska man rita åt byggherrar
    som pressar priser så mycket-

  70. -att kvaliteten på projekten
    blir lidande?

  71. Man kan säga att urbaniseringen
    i samband med höga bostadspriser-

  72. -gör att de allra flesta bostäder
    som byggs i Sverige-

  73. -byggs i kommuner
    med längre pendlingsavstånd.

  74. Platser som Upplands Väsby växer,
    och även Mölnlycke och Kungsbacka.

  75. Här växer det fram nya stadsdelar
    med både villor, småhus och radhus.

  76. Ofta bygger man, vilket man ju också
    kan ifrågasätta, på odlingsbar mark.

  77. Det kan man också resonera kring.
    Ska utvecklingen fortsätta så?

  78. Det som är positivt
    är att man under de senaste åren-

  79. -har fått upp ögonen för
    ojämlikheten i bostadssituationen.

  80. Man bygger till exempel om äldre
    kontorshus till studentbostäder.

  81. Marknaden ser att man kan tjäna på
    att bygga billigare bostäder.

  82. Det arbetar man med på många håll
    på arkitektfirmorna i Sverige.

  83. Man bygger med tillfälligt bygglov.
    Man bygger modulhus.

  84. Bullerkraven har sänkts,
    så man kan bygga på billigare mark.

  85. Ett annat tydligt tecken
    är loftgångarnas återkomst.

  86. De ger färre trapphus och hissar
    och mer bostadsyta.

  87. Man kan fråga sig: Är det hållbart
    eller är det resursslöseri-

  88. -att bygga billigare
    för dem som har mindre resurser?

  89. Man skulle också kunna göra
    en ny modell-

  90. -där man tänker sig att man kräver-

  91. -att alla projekt, även de finare,
    har en andel billigare hyresbostäder-

  92. -som blir en sorts sociala bostäder.
    Den diskussionen har kommit upp igen.

  93. På de nybyggda bostadshusen ser man
    många variationer i fasaderna.

  94. Man ser stora balkonger
    med uppseendeväckande färg och form.

  95. När man tittar inuti dem
    ser man en ganska liten flexibilitet.

  96. Insidan är oftast planerad för ett
    enda sorts liv - kärnfamiljslivet-

  97. -vilket naturligtvis
    är ett resultat av både prisläget-

  98. -och att det inte görs lika mycket
    bostadsforskning i dag som förr.

  99. På Arkitektur har vi gjort ett nummer
    som handlar om just planlösningar-

  100. -och när vi letade efter
    nyskapande planer var urvalet litet.

  101. Det är paradoxalt eftersom vi ser
    ett mer diversifierat samhälle.

  102. Familjebildningen ser annorlunda ut.
    Många som gifter sig skiljer sig.

  103. Vissa familjer
    får barnkullar varannan vecka.

  104. Nån skaffar barn med ett samkönat par
    och vill kunna leva ihop med dem.

  105. Dessutom har Stockholm
    flest ensamhushåll i världen.

  106. Det livet skulle genom arkitektur
    kunna arrangeras på andra sätt.

  107. Så fler flexibla planlösningar är en
    viktig utmaning i bostadsarkitektur.

  108. Det är en utmaning
    som också kan hjälpa bostadsbristen.

  109. Vad som känns uppfriskande är
    att det nu-

  110. -byggs många nya
    olika typer av kollektivhus.

  111. Kollektivboende är i dag ett mindre
    politiskt alternativ än på 70-talet.

  112. Snarare är det ett sätt
    att få social samvaro och mer plats-

  113. -och att kunna bo i staden
    till en mindre kostnad.

  114. Länge har man sett att den ekonomiska
    konkurrensen mellan städer-

  115. -syns mycket på vad som byggs.

  116. Arkitektur används
    för att sätta platser på kartan.

  117. Kommuner
    satsar på spektakulära byggnader-

  118. -och väljer kanske bort
    andra delar av välfärden.

  119. Arkitekturen
    ska förkroppsliga platsen.

  120. Genom de hus och stadsdelar som
    växer fram ser man att nåt utvecklas.

  121. Många av de här bilderna
    handlar om just stadsutveckling.

  122. Det kan vara allt ifrån mindre
    offentliga konstverk och kallbadhus-

  123. -till hela stadsplaner.

  124. De nya stadsdelarna har ofta
    den så kallade blandstaden som tema-

  125. -och innehåller både villor, småhus,
    radhus och flerfamiljshus.

  126. På de här platserna,
    fast de är pendlingsorter-

  127. -har utvecklingen ofta inspirerats
    av storstadens stadskärnor.

  128. I stadsutvecklingen
    satsar man på hållbarhet.

  129. Det manifesteras
    i gröna och vattennära miljöer-

  130. -och i materialval, som trä och...
    Ja, hus helt i massivt trä, kanske.

  131. Man satsar på landskapsarkitektur
    och platser utomhus för rekreation-

  132. -så att stadsdelen
    upplevs som generös.

  133. Vi ser många nya torg och parker här-

  134. -och det finns inslag av
    lek, upplevelser, broar och kullar.

  135. Att satsning på infrastruktur
    gör städer mer attraktiva syns-

  136. -då det har kommit in bilder
    på flera nya buss- och tågterminaler.

  137. En annan tendens
    är att det finns många områden-

  138. -där man konverterar äldre byggnader
    till nya användningsområden.

  139. Men risken när man utvecklar
    redan befintliga stadsdelar-

  140. -är att de som bor på platsen
    trängs bort när bostäder blir dyrare.

  141. En annan viktig del
    i stadsutvecklingen är-

  142. -offentliga byggnader,
    som vård och skolor.

  143. Liksom bostadsbristen
    är det skolbrist på många håll.

  144. Där man bygger nya bostadsområden
    måste man bygga nya skolor också.

  145. Det syns att det finns en
    allt större tendens på en del håll:

  146. Där det är stor skolbrist
    har man tillfälliga lösningar-

  147. -som baracker.

  148. Risken finns ju att barackerna
    blir permanenta lösningar.

  149. Men de skolor vi har fått in
    är alla ambitiösa föredömen.

  150. Trenden är att hela byggnaden ses
    som ett redskap för undervisningen.

  151. Man ser flexibla miljöer
    som kan omvandlas till andra saker.

  152. I interiören i skolorna
    är det mycket glas och transparens-

  153. -så att man kan se
    vad som pågår i olika rum.

  154. Trä är ett populärt material,
    både exteriört men också på insidan.

  155. I skolor för yngre barn kan man se-

  156. -att inredningstrenden med mycket
    färg, form och värme håller i sig.

  157. I många städer som växer...

  158. Många städer som växer är ofta
    universitets- och högskolestäder.

  159. Anledningen är att högre utbildningar
    lockar yngre och människor utifrån.

  160. Man vill få en del av studenterna-

  161. -att stanna kvar där efter studierna.

  162. Högskole- och universitetsbyggnader
    blir ofta stora-

  163. -och de får
    ett uttryck av landmärke för staden.

  164. En tendens man kan se
    på insidan av byggnaderna-

  165. -är att trappor
    används som en mötesplats.

  166. I stället för att vara enbart-

  167. -en infrastrukturell komponent
    i byggnaderna-

  168. -ska man nu sitta i trappan,
    dricka kaffe i trappan och umgås.

  169. Inom kategorin kultur och fritid-

  170. -kan man allra mest se
    att det har byggts nya badhus.

  171. Det är den tydligaste tendensen
    bland bilderna vi har fått in.

  172. Många av de svenska badhusen
    byggdes under 50- och 60-talet-

  173. -och det gör att alla badhus står
    inför ett renoveringsbehov samtidigt.

  174. Men på femtio år har tekniken hunnit
    springa ifrån de gamla byggnaderna-

  175. -så på många ställen har man valt
    att bygga helt nya badhus.

  176. En tydlig tendens är att badet i dag-

  177. -handlar om mer
    än bara motion eller hygien.

  178. Man kan nästan säga att vi
    är tillbaka i det antika Rom-

  179. -då badplatsen var en mötesplats.

  180. Det ser man också på de nya badhusen.
    De har äventyrsbad och kaféer-

  181. -på ett helt annat sätt än tidigare.

  182. Uppstickaren på badtemat är
    utan tvekan det lilla kallbadhuset.

  183. Det har kommit in flera kallbadhus,
    och populariteten-

  184. -visar på ett behov
    av aktiviteter i städer-

  185. -som inte kostar så mycket.
    Man vill träffas mer avslappnat.

  186. Men kallbadhusen
    visar också på att man nu-

  187. -tar vattennära lägen i anspråk.

  188. Vattnet är inte bara
    en fond för aktiviteter.

  189. Det är inte bara en strandpromenad,
    utan vattnet är själva aktiviteten.

  190. Man vill vara i vattnet, på flottar-

  191. -och man vill bada inuti staden.

  192. En tydlig tendens i många typer
    av offentliga byggnader-

  193. -är att de allt mer
    går mot flexibla lösningar-

  194. -delvis för att byggnaderna ska kunna
    byta användningsområde i framtiden.

  195. Men detta gör också
    att många offentliga byggnader får-

  196. -nåt slags uttryck av hotellobby.

  197. Det kan vara en reaktion
    på den digitala utvecklingen.

  198. Man utgår ifrån, när man bygger-

  199. -att många studerar och arbetar
    ensamma med en laptop-

  200. -och att man därför vill vara omgiven
    av andra som arbetar ensamma.

  201. Den här utvecklingen är inte klar än,
    men det blir spännande att se-

  202. -om vi kommer att fortsätta
    vilja sitta tillsammans ensamma-

  203. -eller om det kommer
    nåt slags motreaktion.

  204. En intressant detalj är att vi har
    fått in många renoveringar av kyrkor-

  205. -och även en hel del nya kyrkor.

  206. Detta tyder på att kyrkan ännu är-

  207. -en kraft att räkna med
    när det gäller arkitektur.

  208. Att få rita eller renovera kyrkor
    är en chans för arkitekten.

  209. Det är ett prestigeuppdrag,
    kan man säga.

  210. Man kan se påkostade
    och vackra miljöer här fortfarande.

  211. Här kommer några kyrkor. Så...

  212. Nu väntar jag på de kommersiella
    byggnaderna efter kyrkorna.

  213. Man kan säga
    att i stadsutvecklingsprojekt-

  214. -satsar man på kontor och hotell
    där det finns underlag för det.

  215. Husen är ofta stora volymer som ska
    vara en del i varumärkesbyggandet.

  216. Ofta samarbetar
    kommunerna och näringslivet.

  217. Därför uppskattar kommunerna
    också säkert de spektakulära husen-

  218. -för de blir en signal
    om tillväxt och besöksnäring.

  219. Vi har också fått in projekt
    där handel och kontor-

  220. -kombineras med bostäder
    och offentlig verksamhet.

  221. Gränsen mellan offentligt och privat
    är luddig i den här arkitekturen.

  222. Utsidor är ett sätt att skapa
    monument i kommersiella byggnader-

  223. -men även insidorna blir viktigare-

  224. -för att bygga ett varumärke
    och skilja ut sig från konkurrenter.

  225. Oavsett om det gäller
    handel, hotell eller kontor-

  226. -kan man se att inredningen blir
    en allt viktigare del av upplevelsen.

  227. Även här påverkas platserna mycket
    av den digitala utvecklingen.

  228. Vissa hus ska vara selfie-vänliga.

  229. Man ska vilja ta en bild i huset
    som man skickar till sina kompisar.

  230. Men det finns också
    ett gäng nya modeller som möjliggör-

  231. -shopping via mobilen
    i större utsträckning.

  232. Det gör att shopping i butiker
    måste bli nånting extra-

  233. -upplevelser utöver det vanliga.

  234. Vad gäller kontor
    kan man också se en ny tendens.

  235. Det är en tendens som går på tvärs
    mot de stora kontorslandskapen.

  236. Genomgående förekommer det
    många draperier, ofta i klara färger-

  237. -men också andra sätt
    att skilja av i de här stora ytorna.

  238. Vi ser också många försök
    till ljuddämpning av olika slag.

  239. Jag tolkar behovet av tystnad-

  240. -som en form av social trötthet
    hos alla som jobbar på kontor.

  241. Under flera år har ju kontorsmiljöer
    ritats som aktivitetsbaserade rum-

  242. -som ska främja möten
    och skapa fler interaktioner.

  243. De anställda sitter vid skrivborden,
    och inte ens då är de ensamma-

  244. -för då sitter de vid datorn
    och har en hel del kanaler-

  245. -där de måste kommunicera:
    mejl, nyheter och sociala medier.

  246. Så utvecklingen går mot
    ett behov av mindre stökiga kontor.

  247. Det har också kommit in
    en hel del innovationsprojekt-

  248. -som kommer att visas efter
    de här inredningarna i bildspelet.

  249. Innovationsprojekten
    har alla gemensamt-

  250. -att de är en reaktion
    på globaliseringen inom byggandet.

  251. De är emot att byggandet i dag-

  252. -är långt mer rationaliserat än när
    det sista miljonprogrammet byggdes.

  253. De här projekten
    handlar om att skapa en bättre värld.

  254. De betonar gemenskap
    och vill skapa fler mötesplatser.

  255. De visar på hållbarhet och miljö.

  256. De visar grannskap med gemensamma
    verkstäder och betonar det lokala.

  257. För att de här goda processerna
    inte bara ska vara fina ord-

  258. -krävs kännedom om energieffektivitet
    och om material och deras härkomst.

  259. Man bör prata om estetik och material
    men också om ekologi och hållbarhet-

  260. -och dessutom ta hänsyn
    till det sociala systemet på platsen.

  261. När man gör stadsutveckling
    och satsningar i nya områden-

  262. -bör man ju involvera
    dem som redan bor på platsen-

  263. -inte bara locka nya invånare
    med större betalningsförmåga.

  264. Arkitekturens dilemma
    i Sverige och över hela världen-

  265. -är att den inte kan genomföras
    utan ekonomiska resurser.

  266. Det som inte är lönsamt blir inte av
    om ingen vill satsa kapital.

  267. Nån som Realdania
    eller nån annan mecenat-

  268. -som vill satsa på särskilda projekt.

  269. Ett tecken på att privatekonomin
    är starkare än den offentliga-

  270. -är att det finns en växande grupp
    som bygger arkitektritade villor.

  271. Det är mest i villaprojekt
    som arkitekter har utrymme-

  272. -att experimentera med material,
    estetik, rum och funktioner.

  273. Det är viktigt att arkitekter
    fortsätter experimentera med det här.

  274. Arkitekturen och arkitekterna
    tycker jag mig se-

  275. -vill i högre grad
    vara med och utveckla samhället-

  276. -vilket märks i Gestaltad livsmiljö,
    som presenterades här innan.

  277. Det diskuteras nu
    hur arkitekturen kan göra skillnad.

  278. Kan den få oss att anpassa oss
    efter jordens ändliga resurser?

  279. Kan den vara till hjälp
    i att minska sociala klyftor?

  280. Det är en av de viktigaste
    och svåraste utmaningarna-

  281. -som arkitekturen nånsin stått inför.

  282. Tack för mig!

  283. Tack, snälla!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arkitektursverige visar bredd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.