Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Se stadens bortglömda potentialerDela
  1. Nu kör vi i gång.
    - Är du beredd?

  2. Är ni beredda med frågor, hjärnor
    och hjärtan?

  3. De första talarna kommer från London.

  4. De har tagit medborgardialogen
    till en helt ny nivå.

  5. Välkomna upp på scenen, Fran Edgerley
    och Lewis Jones från Assemble.

  6. Först vill jag tacka för inbjudan.
    Det är en ära att vara här.

  7. Jag heter Fran, och det här är Lewis.

  8. Vi är med i kollektivet Assemble-

  9. -som arbetar över gränserna
    mellan arkitektur, konst och design.

  10. Vi gillar att sudda ut gränserna.

  11. Vår arbetsroll är flexibel och
    utgår från situationen och projektet.

  12. De flesta har en bakgrund
    inom arkitektur, men ingen är arkitekt.

  13. Organisationen är platt
    och icke-hierarkisk.

  14. Alla femton sitter i styrelsen.

  15. Jag arbetar med sociala aktiviteter.
    Vi stöttar och utmanar varandra.

  16. Vi har samarbetat i fem år,
    så vi kommer att täcka in fyra...

  17. Vi pratar om olika projekt
    från den tiden.

  18. I vårt arbete intresserar vi oss för-

  19. -glappet mellan invånarna i en stad och
    processerna som formar deras miljö.

  20. Vårt första projekt startade vi själva,
    så allmänheten blev vår standardkund.

  21. Det är ganska abstrakt,
    men det formade vårt arbetssätt:

  22. Ömsesidigt beroende, samarbete
    och involverande av allmänheten.

  23. Inte bara som deltagare,
    utan som aktivt medverkande i arbetet.

  24. Vi har olika strategier
    för att komma åt-

  25. -glappet mellan invånare
    och hur miljön runt dem skapas.

  26. Från att designa offentliga byggnader-

  27. -bygga dem och bjuda in allmänheten
    till processen-

  28. -till evenemang som att testa
    att använda ställen på olika sätt.

  29. Utveckling av webbsajter
    för att stödja företagande och nätverk.

  30. Möbeltillverkning.

  31. Vi erbjuder lekfulla möjligheter för
    människor att engagera sig i utrymmet.

  32. De senaste åren har vi också
    startat oberoende företag-

  33. -som en viktig del av projekten,
    som inte bara är fysiska och materiella.

  34. Det handlar också
    om organisation, kultur-

  35. -och att möjliggöra olika aktiviteter.

  36. Det effektivaste sättet vi har hittat
    är att lära genom att göra.

  37. Vi utvecklade projekt, agerade
    och lärde oss genom att prova.

  38. Det var en följd av vårt första projekt:
    The Cineroleum.

  39. Det var en tillfällig förvandling av en
    övergiven bensinmack till en biograf.

  40. Projektet hade ingen kund eller budget.
    Vi ville bara göra något tillsammans.

  41. Det var ett experiment och ett äventyr.

  42. Processen var väldigt direkt,
    och vi testade oss fram på plats.

  43. Byggnadsprocessen förenklades
    till grundläggande moment.

  44. Det var lätt för människor
    utan erfarenhet att ansluta sig.

  45. De uppenbart handgjorda föremålen
    utgjorde en kontrast till byggnaden.

  46. Den väldigt konkreta bensinmacken
    blev till något mer improviserat.

  47. Den här hantverkskänslan-

  48. -som speglar arbetet som lagts ner,
    är viktig för oss.

  49. Handgjorda föremål i större skala
    får en att uppfatta staden annorlunda.

  50. Den blir inte längre en avlägsen,
    dunkel och opåverkbar miljö-

  51. -utan en som är full av möjligheter.

  52. Nästa projekt, Folly for a Flyover-

  53. -skapade en alternativ, offentlig plats
    under en motorvägsbro-

  54. -genom att vi byggde en fåfänga
    av 12 000 träplattor.

  55. Det är märkbart ofullkomligt
    och lekfullt surrealistiskt.

  56. Poängen är att allmänheten
    ska tänka om angående staden-

  57. -och ändra sin uppfattning
    om en perifer plats.

  58. Tanken är att man ska förlänga det
    tänkandet till andra delar av staden.

  59. Så...
    Det är otroligt dyrt att bo i London.

  60. Det är ont om billiga arbetsutrymmen,
    så vi ville göra något åt den bristen-

  61. -och stödja en mer gemensam modell-

  62. -som reflekterade våra erfarenheter
    av arbete i kollektiv.

  63. Ett av de stora problemen i London
    är markpriset.

  64. Tanken var att under 5-10 år-

  65. -kunna använda mark
    i väntan på att den ska bebyggas.

  66. Det här är Yardhouse. Byggnaden
    ska vara lätt att ta isär och resa igen.

  67. Det är en enkel ritning med
    en stor mittgång och plats för studior.

  68. Den skulle vara billig, så vi använde
    standardmått och färdiga komponenter.

  69. Vi skulle kunna bygga den själva.

  70. Vi räknade ut att den skulle behöva
    kosta 300 pund per kvadratmeter-

  71. -för att betala för sig själv
    och ändå ha en rimlig hyra.

  72. Vi satsade
    på gemensamma utrymmen:

  73. En stor samlingsplats
    och trappor som delar på sig i mitten.

  74. Det finns utrymme för expansioner,
    större projekt och samarbete.

  75. När stommen var klar fick
    hyresgästerna göra sina egna studior.

  76. De fick ta del i projektet.

  77. Projektets andra del-

  78. -var de här dekorativa
    betongplattorna till fasaden.

  79. Det skänker verkligen karaktär
    och blir en fond till området utanför.

  80. Det utrymmet delas av vår studio
    till höger och Yardhouse-byggnaden.

  81. Genom en kombination
    av pragmatism och excentricitet-

  82. -blev projektet både ekonomiskt
    hållbart och något som skänkte glädje.

  83. Okej.

  84. Vi vill stödja en skapande kultur
    och att lära sig genom att göra.

  85. Antingen i form av barnlek,
    ökat självbestämmande för människor-

  86. -eller genom nöjet i att lära sig.

  87. Det här är Black Horse Workshop
    i norra London.

  88. Man slog upp dörrarna 2013.

  89. På ett bibliotek
    lär man sig genom att läsa.

  90. På Black Horse Workshop
    lär man sig genom att göra.

  91. Man har workshoppar, tävlingar
    och evenemang.

  92. Det finns tre olika medlemskap-

  93. -så proffs, studenter och amatörer
    kan jobba sida vid sida.

  94. Det finns ett kafé och ett bageri-

  95. -så nyfikna medlemmar av allmänheten
    kan komma in-

  96. -och arbeta eller vara i en miljö med
    skapande och överlappande aktiviteter.

  97. En annan oberoende organisation
    som vi startade-

  98. -var Baltic Street Adventure
    Playground, en lekplats från 2013.

  99. Det var en reaktion på den bristande
    satsningen på barn i östra Glasgow.

  100. I en eftersatt och sårbar miljö-

  101. -var målet att skapa en miljö där barn
    kan utveckla sin känsla för deltagande.

  102. Vi inspirerades av äventyrslekplatser.

  103. Den här delen av östra Glasgow
    är väldigt dyster.

  104. De här barnen har varit omgivna
    av toppstyrd planeringspolitik-

  105. -rivningar och infrastrukturprojekt.

  106. Det var viktigt att de kunde ta och dela
    ansvar och agera utifrån sina idéer.

  107. Lekplatsen styrs demokratiskt
    och barnen uppmuntras att ta beslut-

  108. -vad gäller lekplatsmiljön
    och hur den styrs.

  109. Vi ville skapa genuint delat ägarskap
    och delat ansvar.

  110. Barnen har varit med från början.

  111. De har varit på olika ställen
    under byggandet-

  112. -för att de hela tiden
    skulle kunna förstå vad som hände.

  113. Vi har väldigt
    grundläggande landskapsutformning-

  114. -och infrastruktur för lek kvällstid.
    Vi installerade belysning-

  115. -och den infrastruktur personalen
    behövde för att sköta organisationen.

  116. Bara sådant som barnen inte
    skulle kunna göra själva.

  117. Det mesta av jobbet var att utveckla
    organisationen och utbilda personal.

  118. Vad som byggs är upp till barnen.

  119. Personalen hjälper till om barnen vill,
    men styr inte aktiviteterna.

  120. Barnen kan skapa, förbättra,
    plocka isär och förändra som de vill.

  121. Det är öppet sex dagar i veckan
    och har tre deltidsanställda.

  122. Okej!

  123. Vi vill gå in på ett projekt
    mer i detalj.

  124. Vi har varit involverade i flera år.

  125. Vi har använt flera olika strategier-

  126. -för att tackla problemen
    med brist på självbestämmande.

  127. Det här är en del av Granby.
    Det är ett område i södra Liverpool-

  128. -som råkade ut
    för årtionden av misslyckad planering.

  129. Det finns en rad svåra ekonomiska
    och sociala omständigheter.

  130. Det är en krympande stad med
    hög arbetslöshet och rasdiskriminering.

  131. Man försökte åtgärda det med den
    enklaste sortens toppstyrd planering.

  132. Folk flyttades och byggnader revs.

  133. Problemen utplånades,
    och området fick börja om.

  134. Det blev en förskjutningsprocess.

  135. Folk i området värderade
    andra saker än myndigheterna.

  136. Byggnaderna berättade om ett mer
    blomstrande förflutet och gemenskap.

  137. Området är en symbol för en av
    Europas äldsta svarta befolkningar.

  138. Folk i Granby
    motsatte sig hela tiden rivningarna.

  139. Det sågs som ytterligare övergrepp
    på ett redan försummat område.

  140. Man bjöd motstånd
    på offentliga möten-

  141. -i domstolar
    och på andra ställen för dialog.

  142. Man vann några små segrar-

  143. -men planerna fortskred långsamt.

  144. Av fjorton ursprungliga gator revs tio,
    så att bara fyra fanns kvar.

  145. Det här är de fyra gatorna.

  146. På grund av pengabrist till följd
    av recessionen och regeringsbytet-

  147. -revs de sista gatorna inte.
    De bara övergavs.

  148. Vissa hus hade stått tomma
    och igenbommade i upp till tjugo år.

  149. Samma sak hände på fler platser
    i Liverpool och nordvästra England.

  150. Man drabbades av samma politik.

  151. Bland Granbys tomma hus
    bor det kvar en hårdnackad kärna.

  152. Det var de som kämpade mest envist
    mot rivningarna och vägrade flytta.

  153. Stegvis och gemensamt
    tog de tillbaka kontrollen över gatorna.

  154. Det började med aktiviteter i hushållet-

  155. -som sen sträckte sig ut på gatan
    och till offentligheten.

  156. De röjde upp, planterade växter
    och målade hus.

  157. I det här tomrummet,
    som uppstått efter så mycket skada-

  158. -lyckades folk ändå kontroll
    över området med väldigt mycket frihet.

  159. Ingen övervakade dem. De bad inte
    om lov, och ingen brydde sig.

  160. Det är ett sådant där ställe där
    samhällets regler inte gäller längre.

  161. Det blev lättare för alternativ
    att uppstå.

  162. Gatorna blev mer som trädgårdar.

  163. De anordnade en marknad
    för att ersätta huvudgatan, som revs.

  164. De formade en förvaltningsgrupp för att
    renovera husen, återbefolka området-

  165. -och erbjuda gemensamt ägt boende
    till rimligt pris.

  166. De ville inte gå vidare
    med en fastställd plan eller vision-

  167. -utan med en process i vilken
    många olika parter kunde medverka.

  168. Vi hjälpte dem att lägga fram sin idé
    för de lokala myndigheterna.

  169. Först och främst hjälpte vi dem att få
    ett erkännande för det de redan gjort.

  170. Vi skänkte legitimitet till en
    mer storskalig utveckling av området.

  171. Den här ihärdiga, påhittiga
    gör-det-själv-andan-

  172. -kunde ligga till grund
    för områdets utveckling.

  173. Vi utvecklade ett nätverk med små
    projekt som utgick från husbyggandet.

  174. Vi började med tio hus.

  175. Vi köpte dem av lokala myndigheter
    för det facila priset 1 pund.

  176. Målet var inte att renovera husen-

  177. -utan en process med
    stegvis reparation och anpassning-

  178. -som utgick från de
    specifika förhållandena i varje hus.

  179. Ibland fick spår
    av tidigare skador vara kvar-

  180. -om de kunde anpassas
    för att skapa bättre utrymmen.

  181. I mindre skala kunde det handla om
    ett tak som hade rasat in.

  182. Det kunde få bli ett välvt tak-

  183. -i stället
    för att vi återskapade originaltaket.

  184. I större skala
    hade vi sådana här projekt.

  185. Vi ska göra om de två hus
    som är i sämst skick.

  186. Det är inte ekonomisk möjligt-

  187. -att göra dem beboeliga igen
    utan betydande bidrag.

  188. Vi ska göra om dem
    till en gemensam vinterträdgård.

  189. Vi ska stabilisera byggnaden
    och sätta dit ett lätt tak.

  190. Vi tog oss an designen
    ur infallsvinkeln-

  191. -att den skulle återspegla
    husens uppskattade arv.

  192. Samtidigt skulle framtiden vara öppen.

  193. Budgeten var begränsad
    eftersom boendet skulle bli billigt-

  194. -och många byggnader
    var i dåligt skick.

  195. Generellt förbättrade vi husets stomme
    och värmeegenskaper-

  196. -och åtgärdade trångheten
    och bristen på ljus i vissa rum.

  197. Vi öppnade upp på bottenvåningen.

  198. Vi använde enkla, billiga material,
    som plywoodgolv och färg.

  199. Vissa saker, som köksplattor,
    lyckades vi få tag på gratis.

  200. Det här kombinerades med
    ett mindre antal handgjorda detaljer.

  201. De ersatte sådant som hade tagits bort
    när husen bommades igen.

  202. Spiselkransar, plattor i badrummet,
    dörrhandtag...

  203. De visar det engagemang
    som lagts ner-

  204. -och ger värde till hus
    som länge har setts som värdelösa.

  205. Det samverkar
    med den allmänna öppenheten.

  206. Husen känns som om de kan
    fortsätta att anpassas och förändras.

  207. Vi vill främja tanken-

  208. -att hemmet är en fantastisk plattform
    för kreativitet och gör-det-själv-anda.

  209. I en av projektets faser gjorde vi om
    en bakgård till en minifabrik-

  210. -för att tillverka
    de här spiselkransarna på plats.

  211. Vi samlade in trasiga tegelstenar
    och bråte från husen.

  212. De här nya inslagen kommer tillbaka
    till husen som spiselkransar.

  213. Den här gjordes som en gåva
    till en av de boende.

  214. I all korthet - tiden börjar ta slut -
    ska jag nämna projektets senaste gren:

  215. Granby Workshop är ett socialt företag
    som tillverkar saker till hemmet.

  216. Det växte fram
    ur tillverkningen av saker till husen.

  217. Tanken är
    att återuppbyggnaden av grannskapet-

  218. -ska bli en kraft som skapar
    företagande och möjligheter för andra.

  219. Företaget växer fram ur processen,
    skapar arbete-

  220. -och främjar den kreativa gör-det-själv-
    anda som förvandlat området.

  221. Vi har också kunnat dra nytta
    av den ökade publiciteten-

  222. -som uppstod när projektet
    nominerades till Turner-priset i år.

  223. Folk från hela världen hörde av sig
    och kikade in genom fönstren i Granby.

  224. Vi utvecklade verkstaden
    för att dra nytta av den plattformen-

  225. -och låta det komma Granby till nytta.

  226. Vi tog över en butik
    som stått tom i femton år.

  227. Vi hade en stor grupp
    med boende och medarbetare.

  228. Vi utökade
    det ursprungliga produktutbudet-

  229. -och byggde ett visningsrum
    till Turnerpris-utställningen.

  230. Vi gjorde en hemsida för beställningar
    utifrån en gräsrotsfinansierings-modell.

  231. Man kunde beställa produkter och
    då stödja det som hände i Granby.

  232. Vi utvecklade fler produkter.

  233. De är handgjorda
    och tillverkas förutsättningslöst.

  234. Varje produkt är unik, och
    tillverkningen är en kreativ handling.

  235. Vissa av dem...

  236. De här dörrhandtagen
    bränns på grillen.

  237. Vi gör blocktryck i par.

  238. Keramikföremål
    tillverkade av lerskärvor.

  239. Vi vill etablera verkstaden
    som ett kollektivt företag-

  240. -som kan främja gör-det-själv-andan
    som hjälpt området.

  241. Den kan hjälpa till
    i kampen mot de långvariga problem-

  242. -som uppstått
    efter allt området gått igenom-

  243. -och återskapa infrastruktur
    och ekonomiska möjligheter.

  244. Vi vill också föra vidare kunskapen
    som möjliggjorde återuppbyggnaden-

  245. -och engagera unga människor
    i att förändra sina områden-

  246. -genom ett ungdomsprogram
    som vi bedriver parallellt.

  247. Jag avslutar
    med ett citat av Simon Nicholson.

  248. Det skrevs ursprungligen
    för att främja tanken om fri lek-

  249. -men vi känner att det gäller-

  250. -inte bara lärandemiljöer för barn,
    utan oss alla.

  251. Granby har varit
    ett inspirerande projekt att delta i.

  252. Det visar
    vilken rik kreativitet och potential-

  253. -som kan slå rot om den får chansen.

  254. Tack.

  255. Tack.

  256. Så många bra projekt!

  257. Ni nämnde att myndigheterna
    hade gett upp området.

  258. Hur övertygade ni dem
    att göra det här?

  259. Hur entusiasmerar man dem?

  260. I Granby gjorde de boende slitgörat.

  261. De förändrade uppfattningen
    om området-

  262. -från ett ställe man undviker
    till något som är inbjudande.

  263. Man vill vara där tack vare växterna
    och andra tecken på engagemang.

  264. I det stadiet var vår roll-

  265. -att tydliggöra det
    och ge legitimitet till arbetssättet-

  266. -på ett sätt som var mer bekant
    för de lokala myndigheterna.

  267. -Visst har publiken frågor, Cecilia?
    -Massor.

  268. Många rör era kunder.

  269. Många undrar
    vem som finansierar era projekt.

  270. -Är det kunder eller någon annan?
    -Det är en blandning.

  271. De första två projekten
    initierade vi själva.

  272. De finansierades delvis
    av konststipendier.

  273. Vi investerade själva 100 pund var
    i The Cineroleum.

  274. Biljett- och popcornförsäljningen täckte
    kostnaderna och räckte till en middag.

  275. Nu är vi mer professionella.

  276. Det varierar mellan konstinstitutioner,
    kulturinstitutioner och myndigheter.

  277. Inte så många privata klienter.
    Vi försöker få konstuppdrag.

  278. -Det är en blandning.
    -Något som nog är lite ovanligt...

  279. ...är att vi ofta har många finansiärer.
    Projektförslaget kommer först.

  280. Med verkstaden handlade det om
    att få pengar för att komma i gång.

  281. Sex eller sju olika organisationer
    sköt till lite pengar.

  282. Det innebar att ägarskapet
    och projektets riktning-

  283. -delades upp mer
    än med en enda kund eller myndighet.

  284. Publiken har en fråga om Granby.

  285. Har ni diskuterat
    en eventuell gentrifiering?

  286. Är husen till uthyrning
    eller till salu?

  287. Det där är en del av tanken
    bakom det gemensamma ägandet.

  288. Genom att behålla ägandet av husen
    genom förvaltningsgruppen-

  289. -kan de se till
    att det inte blir för dyrt.

  290. Av de första tio husen
    hyrs fem ut allmännyttigt.

  291. Fem har delat ägarskap, och
    förvaltningen äger 20 % av fastigheten.

  292. De kommer alltså alltid
    att ligga 20 % under marknadsvärdet.

  293. Den sista frågan:
    Ni har olika bakgrund.

  294. Ni har inte många utbildade arkitekter.

  295. Är den blandningen bra?
    Har ni nytta av den i arbetet?

  296. Jag skulle säga det,
    för jag är en av diversearbetarna.

  297. Lewis kanske kan svara mer ärligt,
    eller mer objektivt.

  298. Det är verkligen bra,
    och det har breddat diskussionen-

  299. -vad gäller...

  300. Varje vecka utvärderar vi projekten
    i grupp.

  301. Det är verkligen värdefullt
    att få alla olika perspektiv.

  302. Det är en stor del av fördelarna
    med att jobba tillsammans.

  303. Alla arkitekter är inte likadana, så
    det är en varierad grupp även utan oss.

  304. Publikens tystnad.

  305. Tack för att ni kom ända till Sverige
    och berättade det här.

  306. En stor applåd!

  307. Tack!

  308. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Se stadens bortglömda potentialer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitekter, Arkitektur, Arkitektur och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Dokumentärfilm och samhällsgestaltning

Kunskap eller estetik främst?

Vad händer med historien när den skildras på film? Samtidigt som estetiska ideal alltid är viktiga för filmarna så är de inte det enda som betyder något. Här berättar David Ludvigsson, lektor i historia vid Linköpings universitet, om hur ambitionen att göra en estetiskt tilltalande film ibland kolliderar med andra ambitioner, som den att förmedla kunskap. Inspelat den 16 februari 2016 på Campus Valla, Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.