Titta

UR Samtiden - Sekter och livet efter

UR Samtiden - Sekter och livet efter

Om UR Samtiden - Sekter och livet efter

Föreläsningar och paneldiskussioner om sekter och sektavhoppares hjälpbehov. De medverkande arbetar professionellt inom området men har även själva personliga erfarenheter av medlemskap i sekter och sektliknande miljöer. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Till första programmet

UR Samtiden - Sekter och livet efter: Barn i sekterDela
  1. Jag tänkte prata om risk som är ett
    viktigt begrepp inom socialtjänsten-

  2. -och i synnerhet när det kommer
    till barn och deras miljöer.

  3. Jag tänkte i föreläsningen gå in kort
    på vad den juridiska grunden-

  4. -för var begreppet risk är, och sen
    se huruvida det passar in på sekter.

  5. Jag kommer att exemplifiera
    utifrån Jehovas vittnen.

  6. Jag kommer även
    att belysa det sociologiskt.

  7. Sociologi är väldigt kul,
    det tycker åtminstone jag.

  8. Ni får er beskärda del av det.

  9. Det kan vara viktigt
    att först se vad vi pratar om.

  10. I Sverige beräknas cirka 20 000 barn
    växa upp i religiösa sekter.

  11. Det motsvarar ungefär
    Visbys befolkning.

  12. Så det är en ganska stor grupp
    vi pratar om-

  13. -och det är därför den här frågan
    blir angelägen överhuvudtaget.

  14. Frågan är då så klart: Vad är risk?

  15. Kort uttryckt kan man säga att det
    är en miljö, grupp eller sammanhang-

  16. -som kan skada antingen barnets
    fysiska hälsa eller dess utveckling.

  17. Det är i synnerhet ordet "utveckling"
    som blir väsentligt här.

  18. Även om fysisk hälsa också går att
    argumentera för på olika sätt.

  19. Jag lägger dock fokus
    på just utveckling.

  20. Anledningen är att såna här miljöer
    kan leda till-

  21. -depression, allvarlig stress
    och uppförandestörningar.

  22. Med uppförandestörning avses
    aggressivitet, antisocialitet-

  23. -och skolsvårigheter på olika sätt.

  24. Det här är nånting som även
    uppmärksammats inom folkrätten.

  25. Det här är
    ett utdrag ur barnkonventionen-

  26. -där man pratar
    om att barn inte får diskrimineras-

  27. -och att barnets bästa
    ska komma i främsta rummet-

  28. -när det har med åtgärder
    som har med barn att göra.

  29. Men framförallt så är det sexan
    som är intressant:

  30. Varje barn har rätt att överleva,
    leva och utvecklas.

  31. Artikeln handlar både om barnets
    fysiska hälsa och den andliga-

  32. -moraliska, psykiska
    och sociala utvecklingen.

  33. Egentligen är utvecklingen
    det centrala...

  34. ...i alla delar och perspektiv
    på barnets liv.

  35. Vidare i artikel 12 sägs att barnet
    har rätt att uttrycka sina åsikter.

  36. I artikel 13-15 har barnet rätt-

  37. -till yttrande-, tanke-,
    religions- och föreningsfrihet.

  38. Så egentligen har barn
    samma rättigheter som vuxna-

  39. -men det behövs en egen konvention
    för att vara säker på den saken.

  40. I svensk lag är det lagen om vård
    av unga och socialtjänstlagen-

  41. -som är aktuella för socialarbetare.

  42. I SoL står samma
    som i barnkonventionen:

  43. Vid åtgärder som rör barn
    ska barnets bästa beaktas.

  44. Men i lagen om vård av unga,
    som blir extra intressant här...

  45. Det ska tilläggas att det är den lag-

  46. -som ligger till grund för
    tvångsomhändertagande av barn.

  47. Där sägs att vård ska beslutas
    om fysisk eller psykisk misshandel-

  48. -otillbörligt utnyttjande, bristande
    omsorg eller annat i hemmet-

  49. -utgör påtaglig risk för att skada
    den unges hälsa eller utveckling.

  50. Det här är grunden
    för hela den här föreläsningen.

  51. Frågan som uppstår är
    om det föreligger en påtaglig risk-

  52. -för att
    den unges utveckling skadas.

  53. Då tänkte jag helt sonika
    göra så här:

  54. Eftersom vi ändå är inne på lagar,
    regler och artiklar och så-

  55. -så tänkte jag att jag skulle börja
    med att läsa upp en radda regler-

  56. -som jag tog mig tid att komma på
    när jag förberedde föreläsningen.

  57. Jag tog fem minuter på mig
    och försökte komma på regler-

  58. -som fanns i Jehovas vittnen
    när jag växte upp.

  59. Det här var de regler som jag kom på:

  60. Till exempel får ett Jehovas vittne-

  61. -inte titta på olämpliga filmer,
    lyssna på olämplig musik-

  62. -läsa olämplig litteratur, äta blod
    eller ta emot blodtransfusion.

  63. Man får inte klä sig olämpligt,
    svära-

  64. -inte utöva andra religiösa seder,
    fira jul, påsk, födelsedagar-

  65. -nationaldagen, midsommar,
    halloween eller nyår.

  66. Inte dricka mycket alkohol,
    bruka tobak, ha sex före äktenskapet.

  67. Man får inte ha partner
    av annan tro eller av samma kön-

  68. -inte ha könsöverskridande identitet,
    inte umgås med nån utanför samfundet.

  69. Man ska inte delta i den
    civila arenan, föreningslivet.

  70. Inte engagera sig politiskt,
    rösta eller ägna sig åt filosofi-

  71. -ockultism, spiritism
    eller kultur som innehåller det.

  72. Man ska inte högutbilda sig,
    umgås med de som lämnat församlingen-

  73. -inte umgås ensam med nån av motsatt
    kön, som Marianne var inne på.

  74. Inte lita på sin egen tankeförmåga
    eller ifrågasätta samfundet.

  75. Det här inte allt, utan bara
    en liten del som jag kunde komma på.

  76. Väldigt mycket av det här-

  77. -blir väldigt hämmande för den unges
    personliga utveckling och identitet.

  78. Bara en sån sak
    att inte få lyssna på olämplig musik.

  79. När jag själv var ung tyckte jag
    mycket om Metallica, rock och metal.

  80. Men det var inte lämpligt för mig
    att lyssna på.

  81. Det var ett stort avkall för mig-

  82. -en sån liten sak, att inte ens
    få lyssna på det man själv vill.

  83. Problemet är att med reglerna
    kommer dels ett hot om uteslutning.

  84. Allt det här skulle du kanske inte
    bli utesluten för-

  85. -men risken att bli utesluten
    ur församlingen finns.

  86. Då blir du socialt utfryst.

  87. Men det är inte det enda problemet.
    Det finns också ett latent dödshot.

  88. Följer man inte reglerna
    så kommer du som "de världsliga"-

  89. -att dö på Guds domedag, Harmagedon.

  90. Det är inte säkert att allt skulle
    leda till döden vid Harmagedon-

  91. -men frågan är vad som gör det
    och inte. Vissa dör man solklart av-

  92. -men hur många olämpliga filmer
    kan man se innan man blir dödsdömd?

  93. Det är en ganska intressant fråga,
    faktiskt.

  94. Det blir mer tyngd bakom reglerna.
    Förutom att de är reglerande-

  95. -så finns det även en hotbild,
    så att säga.

  96. När man pratar om risk pratar man-

  97. -om hur familjesituationen
    ser ut och om familjestress.

  98. En bra familj som inte är
    en riskmiljö för barnet...

  99. ...kan sägas präglas av tillgivenhet,
    närhet och så vidare.

  100. I en familj med familjestress finns
    konflikter, skilsmässa och uppbrott.

  101. Inget säger
    att en familj i Jehovas vittnen-

  102. -inte kan vara en bra familj.
    Det kan de definitivt vara.

  103. Men frågan är vad som händer
    om en förälder lämnar samfundet-

  104. -eller om barnet till exempel
    är homosexuellt. Vad händer då?

  105. Jag tänkte läsa ett citat
    ur Jehovas vittnens egen litteratur-

  106. -som besvarar den frågan.
    De säger så här:

  107. "Enligt vad som sägs i Guds ord
    ska vi inte ens äta med en sådan."

  108. Alltså en person som blivit utesluten
    till exempel.

  109. "Det utesluter att vi förenar oss
    med honom på utflykt"-

  110. -"bjudning, bollspel,
    besök på köpcentrum eller biograf"-

  111. -"eller att äta ett mål mat med honom
    hemma eller på restaurang."

  112. De säger även att "bandet mellan
    familjemedlemmar kan vara starkt."

  113. "Det medför en provsättning
    för en kristen när en nära släkting"-

  114. -"blir utesluten, eller själv
    har tagit avstånd från församlingen."

  115. Tänk er utifrån
    ett familjeperspektiv-

  116. -och utifrån den tillgivna familjen-

  117. -som är bra för barnets utveckling-

  118. -vad det här skapar för situation för
    barnet och dess hälsa och utveckling.

  119. Man ska alltså helst inte äta
    med personen.

  120. Återigen, när man pratar om risk
    så brukar man nämna skyddsfaktorer.

  121. Det finns barn som klarar att vara
    i riskmiljöer förvånansvärt bra.

  122. Medan barn i samma riskmiljö
    klarar sig förvånansvärt dåligt.

  123. Det finns skyddsfaktorer som påverkar
    hur barn hanterar situationerna.

  124. Det finns flera,
    men några av de viktigaste-

  125. -är att barnet själv kan tänka,
    reflektera och tolka sin omvärld.

  126. Då kan det ha ett perspektiv
    och förstå sin situation.

  127. "Nu befinner jag mig i en udda miljö,
    inte konstigt att jag mår dåligt."

  128. Det är mycket viktiga skyddsfaktorer.

  129. Problemet är att Jehovas vittnen,
    till exempel, föregår det här lite.

  130. Ett annat intressant citat
    från Jehovas vittnen säger att...

  131. Det här är från en ungdomsbok,
    och den riktar sig till ungdomar.

  132. "Bör det vara upp till var och en att
    avgöra vad som är rätt och orätt?"

  133. "Det sägs i Bibeln 'stöd dig inte
    på ditt eget förstånd'."

  134. "Varför ska man inte det?
    Alla människor har ärvt"-

  135. -"en grundläggande svaghet
    som kan påverka omdömet."

  136. "När Adam och Eva gjorde uppror
    mot Gud följde de"-

  137. -"den själviske Satans normer och
    valde honom som sin andlige fader."

  138. "De förde vidare ett släktdrag
    till sina avkomlingar"-

  139. -"ett bedrägligt hjärta med förmåga
    att urskilja vad som är rätt"-

  140. -"men med en benägenhet
    att dras till det som är orätt."

  141. Man uppmuntrar alltså inte barn till
    att tänka, reflektera och analysera.

  142. Tvärtom - det ska man inte göra.
    Det är farligt.

  143. Det förknippas med Satan
    och Adam och Eva.

  144. Man vill inte att barnet ska ha
    ett kritiskt, reflekterande tänkande.

  145. Så man motverkar således också
    några av skyddsfaktorerna...

  146. ...på det här viset.

  147. Men det finns de som säger:
    "Visst, absolut"-

  148. -"men ett barn är ändå alltid fritt
    i tanken att kunna ifrågasätta."

  149. "Det är ju svårt
    att kontrollera tanken".

  150. Om det ändå vore så väl. Nu kommer vi
    in på sociologin: Michel Foucault.

  151. Jag blir alltid glad när jag hör
    det namnet, jag vet inte varför.

  152. Han var fransk sociolog som...
    Han var...

  153. ...nästan sociologins urfader.
    Han hade mycket vettigt att säga.

  154. En sak som är väsentlig
    för det här sammanhanget-

  155. -är de studier han gjorde
    på en typ av fängelser.

  156. De var uppbyggda utifrån ett
    visst ljusfenomen, ett "panoptikon".

  157. Om ni tänker er ett fängelse som
    är byggt runt så här, som en cirkel.

  158. I väggarna satt fängelsecellerna.

  159. Alla fängelseceller hade ett stort
    fönster som ger ett ljusinsläpp.

  160. I mitten av fängelset,
    i mitten av cirkeln-

  161. -stod ett fyrtorn,
    och där var väktarna.

  162. Uppifrån taket släppte man också ned
    ljus på fyrtornet.

  163. Det kanske inte låter märkvärdigt,
    men det fick en omfattande effekt.

  164. För i och med att man släppte in
    ljuset på det här sättet-

  165. -så kunde fångarna inte se väktarna,
    men väktarna kunde se fångarna.

  166. Hur påverkade det fångarna?

  167. Fångarna var alltid tvungna att agera
    som om de var sedda av väktarna.

  168. Väktarna kanske var på semester,
    fångarna hade ingen aning.

  169. Men de var alltid tvungna
    att uppföra sig som om de var sedda.

  170. Det här skapar så klart
    en oerhörd stress.

  171. Vad har det med det här att göra?
    Vi ska läsa det här Bibelstället.

  172. Jesus säger: "Det har sagts att
    du ska inte begå äktenskapsbrott."

  173. "Men den som ser på en kvinna
    med åtrå"-

  174. -"har redan i sitt hjärta
    brutit hennes äktenskap."

  175. Om man tolkar det extensivt
    innebär det-

  176. -att Gud vet vad du känner
    och vad du tänker.

  177. Man uppmuntras ju också
    att be en tyst bön i huvudet.

  178. Det innebär att Gud måste förstå
    vad jag tänker.

  179. Jag är alltså inte fri i tanken.

  180. Jag får inte heller synda
    i hjärtat, i tanken.

  181. Så man är inte riktigt fri
    där heller.

  182. Man har på det här sättet
    skapat en tankepolis-

  183. -för att prata i termer av "1984".
    Boken.

  184. Men det finns
    ännu härligare sociologer.

  185. Emile Durkheim var en annan sociolog
    som...älskade höll jag på att säga...

  186. Han var väldigt intresserad
    av självmord.

  187. Han undersökte när självmord ökar
    i ett samhälle-

  188. -och när de minskar.

  189. Han kom fram till
    att det finns två faktorer-

  190. -som han kunde se
    påverkade extra mycket.

  191. Den ena handlade om reglering,
    den andra om integrering.

  192. Han upptäckte att om man är
    extremt integrerad i ett samhälle-

  193. -ökar självmorden.

  194. Är man väldigt ointegrerad
    minskar självmorden.

  195. Det kallades för de egoistiska
    och de altruistiska självmorden.

  196. Samma sak gällde för reglering. Är
    man väldigt reglerad i ett samhälle-

  197. -ökar självmorden. Är man
    väldigt oreglerad ökar de också.

  198. Det kallar han för de anomiska
    och de fatalistiska självmorden.

  199. Om vi börjar med reglering.

  200. Om man tänker tillbaka på listan
    jag läste upp initialt-

  201. -och ställer sig frågan om man
    som sektmedlem är mycket reglerad.

  202. De flesta som har erfarenhet av
    sekterism skulle säga att man är det-

  203. -till nästan extrem grad. På så sätt
    skulle man i det här perspektivet-

  204. -säga att det blir tal om
    ett fatalistiskt "självmord".

  205. Samma sak med integrering.
    Är man väldigt integrerad i en sekt?

  206. Det skulle nog de flesta
    som varit med i en sekt också tycka.

  207. Man är extremt integrerad. Då blir
    det även ett altruistiskt självmord-

  208. -utifrån Emile Durkheims perspektiv.

  209. Tilläggas kan att när man lämnar
    en sekt och dess reglerade miljö-

  210. -för ett samhälle
    där man får göra vad man vill-

  211. -kan nog många uppleva anomi
    där också, för övrigt.

  212. Men i en sekt är det framförallt
    fatalism och altruism det handlar om.

  213. Just det med integrationen
    är intressant.

  214. Att gruppens väl alltid är viktigare
    än individens. Oj, det var en sladd.

  215. Kommer ni ihåg pedofilfallen
    som uppmärksammades på 00-talet?

  216. Då var just det
    en viktig del i det här.

  217. Varför ville man inte
    att de skulle gå till polisen?

  218. Det hade inte gett så bra ljus
    på Jehovas vittnen.

  219. Gruppens väl är viktigast.
    Vi kanske tänker oss-

  220. -att de högsta lagarna i samhället
    är svensk grundlag.

  221. Så är det inte heller.
    För dem är Bibeln den högsta lagen-

  222. -sen kommer svensk grundlag.

  223. Det här är en viktig faktor
    när man pratar om integreringsdelen.

  224. Jag skrev för övrigt min uppsats
    om det ämnet, integration.

  225. Sektavhoppare behöver integreras
    i samhället-

  226. -för att man varit ointegrerad
    under tiden i samfundet.

  227. Jag tänkte hinna med
    en sista sociolog, Pierre Bourdieu.

  228. Han pratade å sin sida om
    vad som ger status för en människa.

  229. Han kom fram till att det finns fyra
    typer av kapital som ger status.

  230. Ett är det ekonomiska kapitalet.
    Mer pengar ger mer status.

  231. Han pratade om det kulturella
    kapitalet. Hög utbildning-

  232. -ger mer status än låg utbildning.

  233. Han pratade om ett socialt kapital.
    Beroende på vem man umgås med-

  234. -får man mer status.
    Att hänga med kändisar-

  235. -ger mer status än att hänga med...

  236. ...nån a-lagare
    utanför Systembolaget.

  237. Det här är ganska generellt
    för samhällen i stort.

  238. Det här är nåt återkommande.

  239. Men det finns ytterligare
    ett kapital, det symboliska.

  240. Det är ett relativt kapital som
    beror på vilken grupp det handlar om.

  241. Hade jag hängt i ett kriminellt gäng-

  242. -hade kanske ett knivrån gett status.
    Det hade de tyckt var coolt.

  243. Men här inne hade det inte uppfattats
    som lika coolt.

  244. Det hade kanske gett mig
    mindre status att ha gjort det.

  245. I ett samfund som Jehovas vittnen
    som är ganska asketiskt-

  246. -får det här en intressant twist.
    Det symboliska kapitalet där-

  247. -är att inte ha mycket pengar,
    det är bättre att ha lite pengar.

  248. Det visar
    att du lägger mer tid på Gud.

  249. Ett asketiskt uppoffrande
    ger mer status.

  250. Det generella ekonomiska kapitalet
    ger dålig status där.

  251. Samma gäller kulturellt kapital.
    Hög utbildning-

  252. -ger inte hög status i ett samfund
    som Jehovas vittnen, tvärtom.

  253. För kunskapen man får från skolan
    är ju Satans kunskap, enligt dem.

  254. Ju mindre tid du lagt
    på Satans kunskap, desto bättre.

  255. För därigenom har du påvisat
    vilket värde du sätter på-

  256. -dels Satans kunskap,
    dels Jehovas kunskap.

  257. Och då kan man tänka sig om man
    zoomar ut ytterligare ett steg:

  258. Vilka grupper
    är speciellt utsatta i samhället?

  259. Jo, det är
    de socioekonomiskt utsatta-

  260. -som inte har hög utbildning
    och är låginkomsttagare.

  261. Det är oftast dem man generellt ser-

  262. -i forskning och så vidare,
    som återkommande "problemgrupper".

  263. Det är de socioekonomiskt utsatta,
    lågutbildade låginkomsttagare.

  264. Ja, jag tänkte faktiskt stanna där.

  265. Men jag hoppas att ni under dagen-

  266. -kan ha det här i åtanke.

  267. Barnens situation i sekter
    är onekligen lite av en hjärtefråga.

  268. Just eftersom just riskbegreppet
    är ett väldigt väsentligt begrepp-

  269. -inom socialtjänsten,
    och den hjälp man kan få därigenom.

  270. Det var vad jag tänkte säga.
    Tack för att ni lyssnade.

  271. Textning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Barn i sekter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De kriterier som används för att fastställa om ett barn tillhör en riskgrupp gäller oftast familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Men hur passar detta in på barn i sekter? Är barn i sekter barn i riskgrupp? Vera Lanängen, socionom och uppvuxen inom en sekt, berättar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Ämnen:
Religionskunskap > Nya religiösa rörelser, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn som far illa, Barn- och ungdomsvård, Religion, Religionspsykologi, Samhällsvetenskap, Sekter, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sekter och livet efter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sektbegreppet

Vad menas med begreppet sekt och varför är det så laddat? Finns det en särskild personlighetstyp som lättare dras in i sekter? Håkan Järvå, legitimerad psykolog och själv sektavhoppare, berättar om vad som lockar och varför det är så svårt att lämna. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sekters psykologiska konsekvenser

Marianne Englund, legitimerad psykolog och före detta Jehovas vittne, berättar om sekters maktmedel. Skam, skuld och heder är centralt för att behålla medlemmarnas lojalitet gentemot gruppen och för att hålla sexualiteten i schack. Språket är ytterligare ett medel för att skapa distans till omvärlden. Vilka diagnoser är vanliga bland avhoppare och hur skiljer de sig från personer som inte varit med i en sekt? Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Med Stalin som Gud

Under sina tonår gick Magnus Utvik med i en kommunistisk sekt som förespråkade väpnad revolution. Gruppen utövade hård kontroll över medlemmarna, med utfrysning som följd för den som inte var renlärig nog. Här berättar Magnus Utvik om hur han först i vuxen ålder kom till insikt om hur medlemskapet påverkat honom. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Livet i och efter hederskultur

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Hjälpbehov hos sektmedlemmar

Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut och har själv varit med i en sekt. Här berättar hon om hur problematiken efter ett avhopp från en sluten grupp eller sekt delvis är beroende på vilken position medlemmen haft i gruppen, och att det ser olika ut för första och andra generationens medlemmar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Barn i sekter

De kriterier som används för att fastställa om ett barn tillhör en riskgrupp gäller oftast familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Men hur passar detta in på barn i sekter? Är barn i sekter barn i riskgrupp? Vera Lanängen, socionom och uppvuxen inom en sekt, berättar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Vård för före detta sektmedlemmar

Panelsamtal där de medverkande berättar om sina upplevelser i sekter och om vården de fick i samband med sina avhopp från Jehovas vittnen och Södermalmskyrkan. Medverkande: Madeleine Brink, Lena-Maria Busk, Susanna Boldizar och Christina Avara. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Avhopp från kriminella gäng

Peter Svensson har lämnat ett mångårigt deltagande i den kriminella världen och arbetar idag med att hjälpa avhoppare och ge stöd åt unga i riskgruppen. Här berättar han om sårbarheten i att lämna det som blivit som en familj, om osäkerheten i att orientera sig i det övriga samhället och om vikten av att hjälpa när motivationen finns. I kriminella grupperingar finns en liknande dynamik som i sekter, och orsakerna till att unga människor går med är ofta desamma. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Strategier för hjälp av avhoppargrupper

Hur kan man hjälpa människor som tidigare levt i sektliknande förhållanden? Hur ska samhället och myndigheter agera? En paneldiskussion med deltagare som själva har erfarenhet från dessa miljöer och idag arbetar professionellt med avhoppare från sekter, kriminella gäng och hederskulturer. Medverkande: Marianne Englund, Helena Löfgren, Håkan Järvå, Zubeyde Demirörs och Peter Svensson. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Vägen till hjälpmedel

Att fundera över hur man bäst hjälper patienten, och att lyssna på patienten på rätt sätt, är exempel på vårdetik. Lars Sandman, professor i vårdetik vid Högskolan i Borås, presenterar en etisk modell som kan ge stöd. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konfucius

Kina har i årtusenden präglats av Konfucius läror. Filosofin avskaffades under Maos tid, men många anser att den mentalitet som konfucianismen skapat var en förutsättning för att hans version av kommunismen skulle kunna genomföras. Si Han, intendent på Östasiatiska museet, som ger sin syn på hur konfucianismen påverkar Kina idag.

Fråga oss