Titta

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Om UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Linköpings universitet firade 40 år och bjöd in till en jubileumskonferens fylld av vetenskap, nya lärdomar och många möten. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken : Hur känner vi kroppen i en teknisk världDela
  1. Välkommen hit, Ericka Johnson.

  2. Det handlar om vad vi
    egentligen vet om våra kroppar.

  3. Du ska förklara
    hur kunskapen konstrueras kulturellt.

  4. Ericka Johnson är lektor
    i teknik och social förändring-

  5. -med sin grund i medicinsk sociologi
    och feministiska vetenskapsstudier.

  6. -Tack.
    -En applåd.

  7. Okej... Jag ska flytta samtalet-

  8. -från större sociala strukturer
    och frågor i den intima sfären-

  9. -till att tänka på kroppen
    och hur vi känner den inom medicinen.

  10. Jag har en bakgrund inom arbete
    med medicinska simulatorer.

  11. Jag vill prata om det
    och den forskning jag gjort-

  12. -i grupper med läkare, sociologer
    och filosofer, här i Linköping.

  13. Först vill jag se till
    att vi alla är inne på samma spår-

  14. -genom att prata om kroppen
    och den medicinska synen på den.

  15. Den bygger på en syn
    på människokroppen...

  16. ...som något som är individuellt,
    men som ändå har någon form av ...

  17. ..."normal", fysisk karaktär.

  18. Det betyder att en kropp i USA
    liknar en i Sverige, ur läkarens syn-

  19. -och att en patient i USA
    kan undersökas av en läkare-

  20. -på samma sätt som i Sverige.

  21. På samma sätt
    skulle eventuell sjukdomsbehandling-

  22. -kunna vara densamma
    i USA och i Sverige.

  23. Denna syn på kroppen är det
    som västerländsk medicin bygger på.

  24. Den är också vad vi behöver-

  25. -för att kunna återskapa en kropp
    i en medicinsk simulator-

  26. -och använda simulatorn
    för att lära läkare göra sitt arbete-

  27. -eller för att lära folk om kroppen,
    som anatomiskt verktyg.

  28. Simulatorer används till mycket.

  29. Jag har främst tittat på hur de
    används för att lära nya läkare-

  30. -både kroppens anatomiska struktur
    och hur man gör saker med kroppen.

  31. Det är bra för patienter och läkare.

  32. Som patienter vill vi inte
    träffa läkare som inte har övat.

  33. Vi vill att de ska vara trygga
    och veta vad de gör.

  34. Även för läkarstudenter är det bra.

  35. Det kan vara nervöst att testa
    en ny metod på en ny patient.

  36. Det är inte etiskt lyckat
    att göra det på nya patienter.

  37. Det finns de som anser
    att vi borde överväga-

  38. -om vi ska göra såna experiment
    på djur, exempelvis grisar.

  39. Jag ska inte diskutera det här.

  40. Det var skälen till
    att vi har medicinska simulatorer.

  41. För några år sen bjöds jag in
    till en tvärvetenskaplig grupp.

  42. Det var några gynekologer,
    några genusvetare-

  43. -och så jag,
    från teknik och social förändring.

  44. Målet var att studera införande av
    en gynekologisk simulator.

  45. Den såg ut så här.
    Bli inte för rädda.

  46. Somliga här har nog aldrig genomgått
    en gynekologisk undersökning-

  47. -och därför vill jag berätta om
    gynekologiska undersökningar-

  48. -varför de är svåra att lära ut och
    varför en simulator kan underlätta.

  49. Vi som har genomgått
    en undersökning-

  50. -vet att man går till gynekologen,
    lägger sig i stolen-

  51. -och så vill gynekologen känna
    att inget är fel på insidan.

  52. Att det inte finns cystor,
    utan allt är som det ska.

  53. Gynekologen för in två fingrar-

  54. -och lägger andra handen,
    som ni ser, på buken.

  55. Gynekologen känner först
    om livmoderhalsen är på rätt ställe-

  56. -och känns frisk.
    De brukar titta på den innan.

  57. Sen flyttar gynekologen sina händer-

  58. -för att hitta äggstockarna
    på ömse sidor av buken.

  59. Det är rätt svårt.
    Många gynekologer medger-

  60. -att de inte är säkra på den biten,
    särskilt i början av karriären.

  61. Sen lyfter gynekologen livmodern
    mot bukens ovansida-

  62. -och känner på fundus,
    livmoderns översta spets.

  63. Förhoppningsvis tänker de på
    att notera var livmodern sitter.

  64. Lutar den framåt eller bakåt?
    De känner efter cystor på ovansidan-

  65. -och sen vänder gynekologen
    livmodern nedåt, mot benen-

  66. -och trycker nedåt, för att känna
    efter cystor på livmoderns baksida.

  67. Det är inte så behagligt.

  68. Det är inte heller behagligt för
    en läkarstudent att lära sig göra detta.

  69. Det är dessutom inte lätt
    för den som lär upp eleven-

  70. -att veta om eleven faktiskt har känt
    äggstockarna eller livmodern.

  71. Dessutom måste man
    handskas med patienten samtidigt.

  72. Därför är det bra att öva,
    många gånger, även med simulator.

  73. Gruppen jag arbetade
    köpte in den här simulatorn-

  74. -som kom från USA.

  75. Den byggde på en silikonmodell-

  76. -som kom från Storbritannien
    och hade anpassats till simulatorn.

  77. Den validerades
    och används nu för att testa elever-

  78. -som har lärt sig metoden.

  79. Som ni ser registrerar datorn
    vilka delar fingrarna vidrör-

  80. -och hur mycket tryck de utövar
    på de olika delarna.

  81. Om äggstockarna har vidrörts.

  82. Om livmodern utsatts för hårt tryck,
    som skulle ge patienten smärta.

  83. Men när läkarna jag jobbade med
    tog med simulatorn till USA-

  84. -tog fram den och datorn
    och lät läkare utföra undersökningen-

  85. -tittade de på oss och sa:
    "Vi kan inte göra undersökningen."

  86. Det är en standardiserad metod
    och en validerad simulator.

  87. Deras reaktion var ologisk.
    Därför tog man in mig i gruppen.

  88. Jag kom in och pratade med dem.

  89. Sen åkte jag till USA
    och pratade med simulatorskaparen.

  90. Jag åkte till Storbritannien
    och pratade med modellskaparen.

  91. I USA fick jag chansen att filma-

  92. -när skaparen och en annan läkare
    visade simulatorn för studenter.

  93. Jag såg dem göra undersökningen.

  94. Det jag såg var
    att de gjorde undersökningen-

  95. -bortsett från det sista steget,
    när man vänder livmodern.

  96. Om man tittar på simulatorn
    utan huden-

  97. -inser man
    att man inte kan vända livmodern-

  98. -eftersom alla sladdar
    sitter fast i de olika delarna-

  99. -och sen går genom blygdbenet,
    till datorn.

  100. Det håller livmodern på plats,
    så den inte går att vända.

  101. Det ingår dessutom inte
    i undersökningen i USA.

  102. Även om simulatorn bygger på
    "validerade modeller"-

  103. -av kvinnans inre
    och yttre könsorgan-

  104. -som har validerats till storlek
    och jämförts med bilder på dem-

  105. -så har sättet man använder dem på
    förändrat deras roll i simulatorn.

  106. Vi kunde förklara problemet
    och jag fick en grund för att prata-

  107. -om ontologi och epistemologi
    och hur vi vet vad kroppen är.

  108. Jag tänker inte gå in på det här,
    men ni kan läsa mina artiklar.

  109. Det fick mig att fundera över att
    kroppen är mer än bara en kropp.

  110. Som om kroppen var
    en entitet för sig-

  111. -frikopplad från vårt sätt
    att känna den.

  112. Vi känner kroppen
    genom undersökningar-

  113. -och de återskapades i simulatorn.

  114. Det fanns
    andra kulturella skillnader-

  115. -som var väldigt uppenbara.
    Ett exempel var-

  116. -att lådan kom med en sorts blå filt.

  117. När mina läkare i Sverige
    öppnade lådan-

  118. -tog ut simulatorn
    och hittade filten-

  119. -så lade de tillbaka den i lådan
    utan att göra nåt med den.

  120. När jag såg undersökningen i USA
    dök filten upp hela tiden.

  121. Den var central i undersökningen.

  122. När studenten kommer in
    har patienten filten över kroppen.

  123. Det är så vi gör i USA.
    Vi är lite mer pryda.

  124. Gång på gång under undersökningen
    sa läraren till studenterna-

  125. -att se till att filten inte föll av,
    utan att den täckte hela området-

  126. -så att patienten kände sig bekväm.

  127. En annan sak som låg i lådan
    som förvirrade mig i början-

  128. -var en fettdyna.

  129. Den såg ut som en musmatta,
    ungefär så här tjock.

  130. Man kunde lägga den över organen
    och sen lägga på huden-

  131. -så man kunde göra undersökningen
    på en överviktig patient.

  132. Jag tyckte inte det var
    en realistisk simulering av fettet-

  133. -som gör undersökningen svårare.
    Jag ska prata om det.

  134. Men för att göra det
    ska jag läsa en dikt för er.

  135. Med tanke på helgerna som kommer...

  136. Minst hälften av er har säkert hört
    "Twas the night before Christmas..."

  137. Sex veckor till jul
    och mörkaste natt

  138. här uppe i Sverige, där jag är bosatt

  139. Jag var ute och spånade fritt

  140. över en medicinsk simulator
    och dess "intra-snitt"

  141. Ett verktyg för att lära upp elever

  142. med organ och dioder,
    men ingen lever

  143. Jag studerade slika

  144. och såg inlägg för alla olika
    livmödrar och äggstockar

  145. men också en grej
    som skulle efterlikna en fetare tjej

  146. man placerade alltså ut detta block
    under huden, så hon blev "tjock"

  147. det liknade en musmatta,
    gjord av skum

  148. men var centimetertjock,
    alltså knappt en halv tum

  149. för att likna riktigt tjocka kvinns
    får man hoppas nåt större finns

  150. som kan simulera deras bukar,
    så undersökningen är som den brukar

  151. Jag frågade designern om denna plätt
    kunde representera så mycket fett

  152. Hennes svar var koncist:
    fettets läge är oprecist

  153. När fett hålls varmt i en kropp
    rör det sig fritt och utan stopp

  154. Så fettet på en liggande kvinnas buk
    hänger ner på sidan...

  155. Förlåt.

  156. Så fettet på en liggande kvinnas buk
    hänger ner på sidan, som en linneduk

  157. Fettdynan är en lyckad modell
    för den situation som är reell

  158. Dynan visar inte kroppen på stranden
    utan hur den känns, under handen

  159. Den visar inte allt som kan hända,
    simulatorn redovisar bara det kända

  160. För att samla tankar läser jag i
    en bok om feministisk vetenskapsteori

  161. Karen Barad myntade termen

  162. "intra-aktion"
    för kunskap som visas på skärmen

  163. det handlar om "hur"
    kombinerat med "vad"

  164. genom verktygen får vi kunskap,
    till en viss grad

  165. modellen är inte kroppen per se
    eller helt utan medicinsk kliché

  166. Ty kroppen kan bara kännas av oss
    genom teknik och metoder, förstås

  167. Och när man gör simulatormodeller,
    är råvaran kunskap, inte celler

  168. min poäng är alltså denna:
    i simulatorer till för att känna

  169. är kroppen ett kunskapsfenomen
    som bygger på erfarenheten allen

  170. det är inte fettet vi återskapar
    utan hur det känns när det skakar

  171. och hur det beter sig vid beröring:
    det är relevant kunskapsöverföring

  172. Kroppen, läkaren och detta fett

  173. smälter alla samman till ett

  174. Ser man modellen som representativ
    glömmer man lätt att den är relativ

  175. I stället för gränssnitt,
    som antyder gränser

  176. och objektifieringstendenser

  177. föreslår jag ordet "intra-snitt"
    för avsedd effekt:

  178. att känna kroppen i denna kontext

  179. det som denna insikt innebär
    är att modellen visar hur kroppen är

  180. att inse hur läkare känner en kropp
    kräver en filosofisk knopp

  181. begreppet "validitet" bör vi frångå
    och konceptet "realistisk" likaså

  182. åtminstone till dess vi har vett

  183. att använda begreppen
    på ett mer stringent sätt

  184. En simulator är en kunskapsmiljö
    den är ett intra-snitt för oss

  185. och jag hoppas på snö

  186. Tack ska ni ha.

  187. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Samhällskunskap
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Industri, Kommunikationer, Medicin, Medicinsk teknik, Sjukvårdsutrustning, Teknik, Teknik och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

När mobbning plötsligt verkar ok

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.