Titta

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Om UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Linköpings universitet firade 40 år och bjöd in till en jubileumskonferens fylld av vetenskap, nya lärdomar och många möten. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken : Betydelsen av ett framgångsrikt universitetDela
  1. Tack för att jag får komma
    till den här fantastiska årsdagen.

  2. Jag ska säga ett par ord
    om ett väldigt utmanande ämne.

  3. Temat är "Varför utbildning?
    Varför universitet?".

  4. "Varför utbildning?" besvaras rätt ofta.

  5. Men frågan "Varför universitet?"varken
    ställs eller besvaras särskilt ofta.

  6. Därför ska jag fokusera på den frågan.

  7. För frågan om utbildning
    är mycket enklare att besvara.

  8. Utbildning
    är bra för samhället och individen.

  9. Det finns samband mellan
    hög utbildning och god hälsa-

  10. -låg brottslighet, arbetslöshet
    och tillväxt, och så vidare.

  11. Men varför universitet?

  12. Jag vill börja år 2009-

  13. -då Linköpings universitet
    var mycket yngre-

  14. -bara 34 år. Eller 36? Nej, 34.

  15. Då diskuterade jag
    den då rådande finanskrisen-

  16. -med en ledande professor
    inom nationalekonomi.

  17. Professorn förklarade pedagogiskt
    varför finanskrisen hade inträffat.

  18. Han sa att det hade skett banbrytande
    forskning inom tre områden.

  19. Inom nationalekonomi-

  20. -hade man forskat kring uppkomsten
    av bubblor och hur de spricker-

  21. -och att alltför kraftig tillväxt
    kan bli ett problem.

  22. Vad gäller finansiell ekonomi
    kom det banbrytande forskning-

  23. -om hur man skapar
    nya finansiella instrument.

  24. När det gäller redovisning
    kom det ny forskning-

  25. -som visade hur man kan förbättra den
    på ett väldigt innovativt sätt.

  26. Problemet var att alla tre grenar
    inom den klassiska ekonomin-

  27. -gjorde forskningsframsteg
    utan att prata med varandra.

  28. Om de hade gjort det hade bubblan
    aldrig spruckit, enligt professorn-

  29. -åtminstone inte så våldsamt
    som den gjorde.

  30. Jag frågade honom
    varför de inte pratade med varandra.

  31. Han sa att de bara träffade i byggnads-
    och jämställdhetsutskotten.

  32. Så mitt svar på "Varför universitet?"
    har att göra med vad professorn sa.

  33. Orsaken till att vi har universitet
    är inte att olika professorer-

  34. -ska kunna gå på djupet
    i sina egna ämnen.

  35. Orsaken till att vi har universitet
    är att tillåta eller rentav tvinga-

  36. -professor att prata
    med varandra över ämnesgränserna.

  37. Om vi vill ha banbrytande forskning
    kan vi skapa fantastiska institutioner-

  38. -och fantastiska byggnader där
    kollegor kan prata med varandra-

  39. -och tillsammans bli allt visare
    inom sina respektive fält.

  40. Men universitet
    är nåt mycket större och viktigare.

  41. De får professor från olika ämnen
    att prata med varandra.

  42. Och därför har vi universitet.

  43. Ett annat svar på frågan-

  44. -har att göra med vår uppfattning
    om människans frihet.

  45. Jag vill ta ett annat exempel.
    Tänk er en liten grupp flickor-

  46. -som sitter och pratar
    i början på 1900-talet.

  47. Det kan vara min mormor och hennes
    vänner som pratar om sin framtid.

  48. Deras framtidsdrömmar...

  49. ...var mer begränsade än
    vad som är fallet för dagens flickor.

  50. Få yrken var öppna för kvinnor...

  51. ...för 115 år sen.

  52. De här unga kvinnorna
    var välutbildade.

  53. De hade gått i skolan
    och hade bra betyg-

  54. -men i praktiken
    och ibland enligt lagen-

  55. -var deras möjligheter
    kraftigt begränsade.

  56. Vad gjorde de då?
    Jo, kvinnorörelsen uppstod-

  57. -och för den var universiteten viktiga.

  58. Kvinnorörelsen
    tog vägen genom universiteten.

  59. Och den första verkliga kampen
    som den tidiga kvinnorörelsen förde-

  60. -var kvinnors rätt till utbildning
    och att gå på universitet.

  61. Oavsett perspektiv
    har det varit en framgång.

  62. I dag när man ser
    på Linköpings universitet-

  63. -ser man ett universitet som
    nästan helt domineras av kvinnor.

  64. På alla fakulteter förutom den tekniska
    är studenterna främst kvinnor-

  65. -och även forskarna är främst kvinnor,
    åtminstone bland nya forskare.

  66. Om man i dag går in på en förskola-

  67. -och frågar en grupp flickor
    vad de vill bli-

  68. -så får man inte samma svar
    som min mormor hade gett.

  69. De säger
    att de vill bli sjuksköterskor, lärare-

  70. -forskare, astronauter,
    balettdansöser eller presidenter.

  71. Världen är öppen
    för en ung kvinna i dag.

  72. Och oavsett
    vad hon vill göra med sitt liv-

  73. -gör svaret aldrig att nån
    ifrågasätter hennes kvinnlighet.

  74. Ingen ifrågasätter henne som kvinna-

  75. -om hon säger
    att hon vill bli lastbilschaufför.

  76. Jämför det med de drömmar
    som min morfar och farfar hade.

  77. De hade också ambitioner,
    och ofta gick de via universiteten.

  78. Och min morfar och farfar
    tog också universitetsexamina.

  79. Men om man går in
    på samma förskola-

  80. -som jag nämnde tidigare
    och frågar pojkarna-

  81. -vilka drömmar de har för framtiden-

  82. -skulle de nog svara på samma sätt
    som min morfar och farfar gjorde.

  83. De skulle prata om att bli
    lastbilschaufförer eller ingenjörer.

  84. De kanske vill bli astronaut
    eller president, men helt säkert inte-

  85. -balettdansare,
    lärare eller sjuksköterska.

  86. Pojkar i dag
    har lika begränsade ambitioner-

  87. -som min morfar och farfar hade.

  88. Så varför tar inte unga män i dag-

  89. -samma väg som unga kvinnor gjorde
    för hundra år sen?

  90. Om svaret på "Varför universitet?"
    är att universitet är platser-

  91. -där drömmar förverkligas
    och individens potential likaså-

  92. -så kanske
    det är dags för universiteten-

  93. -att vara de platser där inte bara
    unga kvinnor kan uppnå frigörelse-

  94. -och utmana de förväntningar
    som vi har på könen.

  95. Kanske ska universitet vara platser-

  96. -där unga män
    kan förverkliga sina drömmar-

  97. -oavsett vad traditionen bjuder.

  98. Så mitt svar på frågan
    "Varför universitet?"-

  99. -är också att universitetet är den plats
    där människors potential uppfylls-

  100. -vilket både
    individen och samhället tjänar på.

  101. Min dröm är att unga kvinnor
    på Linköpings universitet-

  102. -kan utmana sina föräldrars
    förväntningar och bli vad de vill-

  103. -och förverkliga sina drömmar
    i högre utsträckning än förväntat.

  104. Och detsamma
    hoppas jag ska gälla för unga män.

  105. Min dröm är att universitetet
    ska locka unga män till utbildningar-

  106. -som inte setts
    som såna som män ska välja.

  107. Alla människor ska känna att de kan bli
    förskollärare eller sjuksköterskor.

  108. Det tredje svaret på frågan
    "Varför universitet?"-

  109. -är väldigt annorlunda
    än vad det skulle vara-

  110. -om man frågade "Varför utbildning?".

  111. Universitet har alltid varit
    en gammaldags företeelse-

  112. -men samtidigt också
    en väldigt modern.

  113. Ta Linköpings universitet, som är 40 år.

  114. Vissa skulle säga
    att det är väldigt nytt och modernt.

  115. Och jag håller med om
    att Linköpings universitet är modernt.

  116. Men inom universitetet
    finner man ideal och traditioner-

  117. -som är hundratals
    och rentav tusentals år gamla.

  118. Bra traditioner
    som vi måste se till att värna om.

  119. Det kan handla om att söka sanningen
    eller våga uttrycka den-

  120. -även i tider
    när det är farligt eller obehagligt.

  121. Faktum är att jag gärna ser universitet
    som lobbyister för framtiden.

  122. Det förflutna har många lobbyister,
    och på olika institutioner-

  123. -kommer det
    att finnas lobbyister för det förflutna.

  124. Men universitetet som helhet
    borde alltid vara-

  125. -den främsta lobbyisten för framtiden.

  126. Inte bara när det handlar om
    studenternas potential-

  127. -att gå ut och bygga samhället-

  128. -utan även när det gäller forskningen
    och spridningen av dess resultat-

  129. -och den ibland otrevliga
    eller rentav farliga förpliktelsen-

  130. -att alltid säga sanningen.

  131. Mitt svar på frågan
    "Varför universitet?" är tredelad.

  132. Vi vill inte bara göra det möjligt-

  133. -utan obligatoriskt att diskutera
    forskning över ämnesgränserna.

  134. Vi vill frigöra unga människor-

  135. -och låta dem förverkliga sin potential-

  136. -och söka efter sin framtid inom
    alla de fält som universiteten erbjuder.

  137. Och vi i samhället behöver-

  138. -en plats och pelare-

  139. -som alltid förespråkar framtiden,
    och det borde vara universitetet.

  140. Jag är glad över att kunna stå här
    och bidra till-

  141. -utvecklingen av Linköpings universitet-

  142. -så att det kan bidra till
    de här tre svaren blir verklighet.

  143. Det är glädjande
    att få jobba för universitetet-

  144. -när vi har lyckats kombinera
    gamla traditioner-

  145. -med ett modernt och framsynt
    lobbyperspektiv för framtiden.

  146. Tack så mycket.

  147. Tack,
    styrelseordförande Anna Ekström.

  148. Du kommer strax tillbaka.

  149. Under tiden vill jag välkomna
    Helen Dannetun, vår rektor-

  150. -som ska tala om det förflutna.
    - Välkommen.

  151. Tack.
    Det är trevligt att få prata lite om-

  152. -hur vi växte och ur vad
    Linköpings universitet utvecklades.

  153. För att förstå varför vi är vad vi är
    i dag måste vi känna till vår historia.

  154. Jag vill...

  155. Linköpings universitet är fyrtio år nu-

  156. -och vi invigdes 1975 av konungen.

  157. Det skedde förstås saker även tidigare.

  158. Vi dök inte bara upp 1975.

  159. Och eftersom
    vi är här på campus i Norrköping-

  160. -skulle jag vilja säga nåt
    om universitetets förhistoria.

  161. Vi måste gå tillbaka
    till 1600-talets första hälft.

  162. På den tiden låg Sverige precis
    som många länder i Europa i krig.

  163. Kriget var dyrt och långt.

  164. Vi ska se... Ja.

  165. Vi hade en kung
    som ledde trupperna i krig-

  166. -och vi behövde kanoner.
    Men de gick inte att ordna fram.

  167. Vi hade råmaterialet-

  168. -men behövde förbättra
    själva tillverkningsprocessen.

  169. Därför beslöt man
    att göra som vi gör i dag.

  170. Det här är en internationell konferens,
    och även då blickade man utåt.

  171. Vi beslöt oss för att importera
    Louis De Geer från Nederländerna.

  172. Han hade en ny teknik...

  173. ...som förbättrade
    produktionen av metallmateriel.

  174. Så han importerades till Sverige...
    Så kanske man inte ska säga:

  175. Vi bjöd in honom, och han kom-

  176. -och han kom
    hit till Norrköping och Finspång-

  177. -och började tillverka vapen här.

  178. Han utnyttjade kraften från strömmen
    utanför byggnaden vi befinner oss i.

  179. Eftersom vi började producera här-

  180. -insåg man
    att man behövde utbildad arbetskraft-

  181. -och därför
    föreslog man den svenska riksdagen-

  182. -att grunda ett universitet i Götaland.

  183. Riksdagen tog det under övervägande.
    Men nåt kom emellan-

  184. -och det var
    ett fredsavtal med Danmark.

  185. Vi har krigat mot danskarna många
    gånger, även om vi numera är vänner.

  186. Men ett fredsavtal slöts i Roskilde.

  187. I och med det avträdde
    Danmark landområden till oss.

  188. Det är de gula
    längst ner, Skåne och Blekinge.

  189. Och innehavarna av dem
    kontrollerade mynningen till Östersjön-

  190. -och man kunde kräva tull
    av skepp som passerade.

  191. Därför behövde vi snabbt
    försvenska de här landområdena.

  192. Och hur gör man det?
    Jo, med hjälp av utbildning.

  193. Så i stället för i Östergötland-

  194. -hamnade det nya universitetet i Lund.
    För om de inte grundade ett i Lund-

  195. -fanns risken att de lärda i Skåne sökte
    sig till universitetet i Köpenhamn-

  196. -vilket vore negativt
    för försvenskningen.

  197. Så vi fick inget universitet-

  198. -utan fick vänta i 300 år
    innan frågan blev aktuell igen.

  199. Och på 1960-talet
    var universiteten fulla.

  200. Kunskap var eftertraktat, både
    i samhället i stort och bland unga.

  201. De ville läsa på universitet. Den här
    bilden från 60-talet symboliserar det.

  202. Och hur skulle det här genomföras?

  203. För att grunda universitet
    är ju en viktig investering.

  204. De fyra gamla universiteten fick
    nya filialer i olika svenska städer.

  205. Och Stockholms nya campus
    hamnade i Linköping.

  206. Vi fick humaniora, samhällsvetenskap,
    naturvetenskap och matematik.

  207. Men det var bara undervisning.

  208. Forskningen skedde i Stockholm.

  209. Men samtidigt behövdes
    en fjärde teknisk högskola.

  210. Man diskuterade var den skulle hamna.
    Man behövde en ny medicinsk fakultet-

  211. -där man kunde
    utbilda läkare och dessutom forska.

  212. Många städer ville gärna ha
    de här nya institutionerna.

  213. Linköping var en kandidat-

  214. -både till en teknisk högskola,
    med tanke på Saab-

  215. -men även till medicinen,
    med tanke på det stora sjukhuset.

  216. Linköping var en av många kandidater,
    men sen insåg man-

  217. -att man i framtiden måste kombinera
    ämnen som teknik och medicin.

  218. Därför hamnade
    båda fakulteter i Linköping.

  219. Vi började som en högskola 1970-

  220. -och 1975 blev vi-

  221. -det sjätte universitetet i Sverige.

  222. Bara två år senare...
    Det här skedde 1975...

  223. ...och bara två år senare...

  224. ...tillkom utbildningsvetenskapen.

  225. Så från och med 1975
    hade vi fyra fakulteter.

  226. Det fanns ett stort behov
    av utbildningsplatser-

  227. -men budgeten blev inte jättestor.

  228. Vi fick några professurer-

  229. -även om de var färre
    än på de gamla universiteten.

  230. Men sen bestämde man att Linköping
    och Umeå universitet, som var tio år-

  231. -skulle finansieras med externa medel.

  232. Och de unga professorer
    som kom till Linköping-

  233. -blev tvungna
    att motivera och beskriva sin forskning.

  234. De fick avgöra om deras forskning
    behövdes när de ansökte om medel.

  235. De blev väldigt skickliga på
    att skaffa extern finansiering.

  236. Det här är en förmåga eller kompetens-

  237. -som vi har bevarat sen dess.

  238. Nuförtiden
    måste ju alla ansöka om medel-

  239. -men vi lärde oss det redan tidigt.

  240. Vi har det i blodet,
    skulle jag vilja säga.

  241. Det gäller även det tvärvetenskapliga.

  242. Vi fick nya ämnen
    som medicinsk teknik-

  243. -och miljöämnen
    där olika fält kombinerades.

  244. De nya professorerna var unga
    och upplevde...

  245. De uppskattade att universitetet
    inte var fullt av gamla traditioner.

  246. De kunde gå egna vägar
    och ställa nya frågor-

  247. -och hade inga äldre kollegor som
    berättade för dem vad som var rätt.

  248. Det var särskilt utmanande för
    samhällsvetenskap och humaniora-

  249. -för de kom som
    en gren av Stockholms universitet-

  250. -och hade ingen forskningsbudget.

  251. Så vi försökte om och om igen
    att ansöka-

  252. -om medel till humaniora och
    samhällsvetenskap men fick alltid nej.

  253. Det kan ha att göra med
    att Umeå universitet grundades-

  254. -i mitten av 60-talet,
    då man diskuterade-

  255. -behovet av mer forskning
    inom just de här områdena.

  256. Då fick de mycket pengar,
    men tio år senare, där vi var-

  257. -hade tyngdpunkten
    förflyttats mot teknik och medicin.

  258. Men vi fortsatte försöka,
    och till slut...

  259. ...föreslog vi nåt
    som de inte kunde motstå.

  260. Vi föreslog tematiska och
    tvärvetenskapliga forskningsprogram-

  261. -som kombinerade olika ämnen.

  262. Det här accepterades-

  263. -och så fick vi medel även till
    humaniora och samhällsvetenskap.

  264. Det tvärvetenskapliga arbetet
    har blivit en succé-

  265. -och det var under den perioden
    som vi fick forskarskolor-

  266. -som har blivit en stor framgång.

  267. Så vårt innovativa sinnelag gjorde
    att en förändring kom till stånd.

  268. Vi har förnyat tänkandet
    inom många områden.

  269. Om man tittar på teknik... Det kanske
    också berodde på bristen på medel-

  270. -men man införde
    nya pedagogiska metoder.

  271. Det var en tidig form av MOOC -
    Massive Online Open Courses.

  272. Det fanns
    nästan inga datorer på den tiden-

  273. -men man valde att via tv sända
    väldigt bra föreläsningar-

  274. -med olika labbexperiment.

  275. I salar som den här
    hängde det tv-skärmar-

  276. -precis som i mindre rum.

  277. Man tittade på tv i tio minuter,
    och sen kom man ner i tio minuter-

  278. -för att utföra nån uppgift,
    och sen fortsatte man titta.

  279. Kvaliteten var hög,
    men interaktiviteten var lika med noll.

  280. Så det fungerade inte,
    eftersom det var så frustrerande.

  281. Efter ett tag
    övergav man tv-skärmarna-

  282. -men det var ett intressant
    nytt sätt att jobba på-

  283. -som tyvärr inte fungerade då.
    Men nu kan vi bygga vidare på det där.

  284. Även den medicinska fakulteten
    använde en ny pedagogisk metod.

  285. Det var problembaserat lärande
    inspirerat av McMaster-universitetet.

  286. Det här gör vi än i dag.

  287. Även om studenterna ibland
    har svårt för det till en början-

  288. -så ser vi när de utexamineras-

  289. -och de får utvärdera utbildningen-

  290. -ligger vi främst
    vad gäller nöjdheten med utbildningen.

  291. Och dessutom - vilket är viktigt...

  292. ...när man testar...

  293. ...vilken kompetens studenterna har...

  294. ...som läkare hamnar vi etta.

  295. Det var en artikel i Läkartidningen om-

  296. -att Linköpings universitet hade nästan
    perfekta medicinska utbildningar.

  297. Så vi har varit nytänkande.

  298. Även inom utbildningsvetenskap
    har vi varit framgångsrika.

  299. Vi har en bred acceptans
    för olika sorters lärare-

  300. -och vi har många gånger varit bäst-

  301. -vad gäller de medel vi lyckas få
    för forskning inom området.

  302. Så vi har växt avsevärt.

  303. Om man ser tillbaka på 1975
    hade vi 900 anställda.

  304. I dag har vi 4 000 anställda,
    om man räknar in all personal.

  305. Det är drygt fyra gånger så många.

  306. Om tittar på studenterna
    var de 5 000 1975.

  307. I dag har vi 27 000 studenter,
    alltså fem gånger så många.

  308. Om man tittar på extern finansiering,
    och vi var duktiga tidigt här-

  309. -så fick vi 1975
    3,5 miljoner kronor i externa medel.

  310. I fjol blev det
    nästan en miljard svenska kronor.

  311. Det är ökning på 300 gånger.

  312. Det är en stor framgång.

  313. Vi är alltså både större och äldre-

  314. -och vi har genom åren bevarat-

  315. -vår medvetenhet
    om den hårda konkurrensen.

  316. Vi är fortfarande innovativa-

  317. -och har en tradition av
    att tänka utanför ramarna.

  318. Det gäller
    både för utbildning och forskning.

  319. Och även relevansen för samhället
    har varit väldigt mycket i fokus.

  320. Det gäller bland annat utbildning.
    Vi har verkligen...

  321. ...bevarat vår medvetenhet
    om konkurrensen.

  322. Och vi har understrukit
    vilka resultat vi kan nå-

  323. -med djup kunskap i kombination
    med kompetens och förmåga.

  324. Som jag sa tidigare har vi det i blodet.

  325. Nu ska vi se...

  326. Det här är ett foto
    från en professorsinstallation-

  327. -och studenterna kom in med en tv-

  328. -för att visa
    att de såg den som deras lärare.

  329. De kom in med den
    och satte en doktorshatt på den.

  330. Jag ska försöka sammanfatta.

  331. I dag har vi fyra campus.
    Det här är ett.

  332. Vi har två i Linköping -
    ett på Valla och ett på sjukhuset.

  333. Vi har ett campus i Stockholm,
    Carl Malmsten Furniture Studies-

  334. -och så det här i Norrköping.

  335. Jag vet att solen inte skiner
    lika mycket i dag som i går-

  336. -men jag brukar alltid säga
    om vårt campus här-

  337. -att det är Sveriges
    vackraste universitetscampus.

  338. Vi har
    en massa gamla industribyggnader-

  339. -och Sveriges industrialisering
    inleddes ju här.

  340. Industrierna har avlöst varandra här
    under årens lopp.

  341. De sista industrierna försvann
    på 1980-talet.

  342. Då visste man inte
    vad man skulle göra med byggnaderna.

  343. De har upprustats på ett fint sätt-

  344. -och inrymmer nu museer,
    universitetsinstitutioner och företag.

  345. Vi utvinner fortfarande kraft
    ur strömmen-

  346. -men nu gör vi det även
    rent känslomässigt.

  347. Det här är ett foto
    taget utanför byggnaden.

  348. Vi får energi av omgivningen och
    kommer att fortsätta vara nyskapande-

  349. -och värna om
    såväl samhället som forskningen.

  350. Tack så mycket.

  351. Välkomna tillbaka, och tack för...

  352. Vilka fantastiska bilder. Det var
    intressant att höra om universitetet.

  353. Om jag frågar er båda,
    vilka fördelar finns det i dag-

  354. -med att vara ett ungt universitet?

  355. Det gör att man får möjlighet-

  356. -att gå sin egen väg och inte
    behöva utgå från gamla traditioner.

  357. Vi är innovativa,
    och vi vet att vi är utmanade.

  358. Vi vet att...

  359. Man måste ha högkvalitativ utbildning
    och forskning för att konkurrera.

  360. -Vi vet att vi är utmanade.
    -Vilka är det som utmanar er?

  361. Vi utmanas förstås av...

  362. ...de utmaningar som
    samhället och näringslivet står inför...

  363. ...men också av
    många andra universitet.

  364. Därför måste vi fortsätta
    ligga i framkanten.

  365. Ung och på topp. - Anna?

  366. En av de bästa sakerna
    med Linköpings universitet-

  367. -är att man fokuserar på studenterna.
    Alla universitet pratar om studenterna-

  368. -men i Linköping fokuserar
    man verkligen på studenterna-

  369. -och jobbar hårt
    för att locka studenter.

  370. Attityden är att man måste se till
    att studenterna ska vilja komma.

  371. Jag har inte träffat nån som tar det för
    självklart att alla ska söka sig hit-

  372. -utan man vill hitta nya sätt
    att locka hit studenter.

  373. Hur gör man det?

  374. En sak är vi väldigt stolta över.
    Vi har 27 000 studenter-

  375. -och av dessa kommer 70 procent
    från orter utanför Östergötland.

  376. Och det är vi väldigt stolta över,
    för det visar att Linköping lockar.

  377. Men det innebär också en utmaning
    att behålla den höga kvaliteten.

  378. För om vi inte hade
    en massa studenter utifrån-

  379. -vore vi
    ett mycket, mycket mindre universitet.

  380. Vad lockar ni med
    förutom den faktiska utbildningen?

  381. Vi är väldigt engagerade-

  382. -och försöker fokusera på
    slutresultatet vad gäller lärandet.

  383. Hög kvalitet vad gäller kurserna-

  384. -men även en kombination av kunskap-

  385. -och den kompetens
    som behövs för att lösa ett problem.

  386. Man kan ha en massa kunskap-

  387. -men den är oanvändbar om
    man inte kan samarbeta med andra.

  388. Jag vet
    att vi alla jobbar med just det här:

  389. Att fokusera på
    hög kvalitet i vad man gör-

  390. -och att det ska vara relevant
    för forskningen och samhället.

  391. Vi tänker på det
    när vi planerar utbildningsprogrammen-

  392. -för vi fokuserar väldigt mycket på det.

  393. Vi konsulterar professorer, men även
    näringsliv och offentliga institutioner.

  394. Och vi har ett väldigt fint samarbete
    med olika studentkårer.

  395. Du verkar nöjd med det. - Vilka
    utmaningar möter ett nytt universitet-

  396. -som de gamla universiteten slipper?

  397. Jag skulle kunna nämna...

  398. Vissa finansiella frågor skulle vi
    vilja lösa, men det tar vi i morgon.

  399. -Spelar universitetens ålder roll där?
    -Ibland, men vi går inte in på det nu.

  400. Men Cato brukade alltid säga:

  401. "För övrigt
    anser jag att Karthago bör förstöras."

  402. Helen brukar gå in på hur
    medlen fördelas, men vi undviker det.

  403. Jag tror att det finns en... Det är
    viktigt att fokusera på kvaliteten.

  404. Ibland försöker universitet
    locka till sig studenter-

  405. -med hjälp av olika jippon,
    men det är kvaliteten som räknas.

  406. När studenter kommer hit
    ger de oss många år av sina liv.

  407. De ger oss en stor del
    av sin framtida inkomst-

  408. -i form av studielån
    medan de utbildar sig.

  409. Och vad vi måste ge dem
    är förstås en väldigt bra utbildning.

  410. -Och det räcker.
    -Och hur är det med utmaningarna...

  411. ...förutom de ekonomiska,
    som vi inte nämner?

  412. Jag tror att för ett universitet som
    påstår att man inte har traditioner...

  413. "Innovation är vår enda tradition"
    är fint-

  414. -men om man
    går på campus i Linköping-

  415. -när det är dags
    för studentorkestrarna att spela-

  416. -eller om man tittar på
    den fantastiska miljön här i Norrköping-

  417. -så ser man att vi är bra på att
    kombinera innovation och tradition.

  418. Att vi är
    ett ungt universitet gör det lättare.

  419. En sak som slår mig när jag kommer
    till Linköpings universitet är att...

  420. Självklart grälar man och diskuterar-

  421. -resursfördelning, men
    samtidigt finns det en samarbetsvilja.

  422. Den finns kvar efter fyrtio år. Och
    den andan måste vi vara rädda om.

  423. Vi får inte göra oss av med...

  424. ...vitaliserande diskussioner
    om resurser...

  425. ...men vi måste även framgent
    samarbeta för Linköping.

  426. Och den här viljan är lättare
    att hitta hos nya universitet.

  427. Så förutom det ekonomiska
    finns bara fördelar?

  428. Om vi talar om framtiden
    befinner vi oss mitt i...

  429. ...eller, vi är på väg in i en mer
    globaliserad och digital värld.

  430. Vad ser ni som bra kunskap-

  431. -eller bra verktyg att ta till sig
    på universitetet i framtiden?

  432. En bra balans är viktig.

  433. Ska vi bara
    lära ut dagens teknik och system...

  434. ...och vilken applicerbar kunskap
    har man med sig från universitetet?

  435. Och där måste man vara noggrann.

  436. Man måste se till att stimulera
    och uppmuntra till studier-

  437. -men det vi kan erbjuda
    - åtminstone inom många ämnen-

  438. -är långsiktigt aktuell kunskap-

  439. -som man kan anpassa
    beroende på sammanhanget.

  440. Men vi befinner oss i början av
    den digitala revolutionen-

  441. -och den kommer att revolutionera
    samhället fullständigt-

  442. -och hur vi tar hand om
    våra gamla och sjuka-

  443. -och industrin, och så vidare.
    Det är mycket som sker nu.

  444. Så vad måste vi lära oss på
    universiteten? Händer det nåt nytt där?

  445. Om man går tillbaka till 1975
    då Linköpings universitet grundades-

  446. -läste 20 eller 25 procent av unga-

  447. -åtminstone en väldigt mycket
    mindre andel, på universitet.

  448. En universitetsutbildning
    var nåt exklusivt.

  449. I dag har vi en situation
    där nästan hälften av alla unga-

  450. -läser vidare på universitet.

  451. Och det är förstås nåt helt annat.

  452. Det är viktigt för universitet,
    särskilt för Linköping-

  453. -som har ett nationellt
    såväl som regionalt ansvar-

  454. -att man klarar av
    att erbjuda fortbildning.

  455. Lärare är ett exempel där.
    I vardagen jobbar jag med lärare-

  456. -och vi har ett enormt behov
    av fortbildning av lärare i Sverige.

  457. Både för
    att man ska kunna lära ut ett ämne-

  458. -men också för att man sen ska
    kunna bli ännu bättre som lärare.

  459. Och jag menar
    att universitetet borde vara...

  460. ...redo att se till att
    den utbildningen finns tillgänglig...

  461. ...och att den finns tillgänglig så att
    de som behöver den kan ta del av den.

  462. -På nätet, med flexibilitet...
    -På engelska?

  463. Absolut.

  464. Om man ser på den nuvarande
    situationen med migration till Sverige-

  465. -så har vi en enorm möjlighet
    om vi på universitet kan vara flexibla-

  466. -att se till att de invandrare
    som har en universitetsutbildning-

  467. -kan använda den utbildningen på
    arbetsmarknaden eller inom forskning.

  468. Men om vi inte är flexibla nog
    att möte invandrarnas behov-

  469. -kommer både de och Sverige
    som samhälle att bli fattigare.

  470. -Ser du nån ny...
    -Om man går tillbaka tusen år...

  471. ...kan man se att universitet historiskt
    sett har varit stängda institutioner...

  472. ...ur vilka
    kunskap ibland sipprade ut.

  473. Men interaktionen med samhället
    är omfattande i dag-

  474. -och tillhör kärnan i det vi gör.

  475. Det är viktigt för oss
    att leda utvecklingen.

  476. Vi måste se till att vi är-

  477. -öppna och flexibla
    och kan tillgodose samhällets behov-

  478. -samtidigt som vi ser till
    att vi har utmärkt forskning.

  479. Och även där
    har nya universitet ett försprång:

  480. Vi kan samla ihop resurser...

  481. ...och anstränga oss för att sätta ihop
    grupper av skickliga forskare.

  482. Det finns fördelar för unga universitet-

  483. -där de har möjlighet
    att vara lite mer flexibla.

  484. Och lite modigare. Unga universitet
    vågar ta risker i större utsträckning.

  485. -På gott och ont.
    -Att ta risker är ofta viktigt.

  486. Du nämnde migrationen-

  487. -och att vetenskapen måste hitta
    nya lösningar på dagens utmaningar.

  488. Hur mycket av sin kraft
    bör universiteten lägga på det här-

  489. -och hur mycket kraft ska man
    i stället lägga på grundforskning?

  490. Det är en väldigt viktig fråga,
    för vi måste stå på bägge ben.

  491. Ibland har vi forskning...

  492. Vi säger att vi ska hålla oss
    till grundläggande nyfikenhet-

  493. -och att det ger
    en förbättrad forskning.

  494. Men grundläggande forskning
    ger också...

  495. ...ny kunskap som kan vara
    till stor nytta för samhället.

  496. Å andra sidan...

  497. ...påpekas det ofta att vi måste
    ha utvecklingsdriven forskning...

  498. ...och det skulle förstås
    lösa problem...

  499. ...men det hade också gett ny kunskap.

  500. Både för vetenskapen
    och för samhället-

  501. -är det bästa att balansera dem.

  502. Omständigheterna spelar roll,
    men man måste alltid akta sig för...

  503. ...att vara för snobbig och bara rikta
    in sig på vetenskapliga utmaningar...

  504. ...eller att bara forska kring vad
    samhället efterfrågar. Både och krävs.

  505. Man måste också inse att det är
    omöjligt att helt skilja mellan-

  506. -forskning som är lönsam
    och forskning som inte är det.

  507. -Det är omöjligt att avgöra.
    -Varför?

  508. Om man ser på säkerhetssituationen
    i världen så finns det...

  509. Om nån hade frågat för tjugo år sen-

  510. -om jämförande forskning
    kring religion-

  511. -kan gynna tillväxt
    hade jag nog sagt nej.

  512. Men i dagens värld ser jag ingen
    forskning som gynnar tillväxt-

  513. -än forskning som ger insikt i hur folk
    interagerar i religiösa sammanhang.

  514. Det är omöjligt att göra en uppdelning
    mellan lönsam och olönsam forskning.

  515. Jag gör hellre en uppdelning
    mellan bra och dålig forskning.

  516. -Det måste vara fokus.
    -Och så får man ta risker.

  517. Självklart,
    men kvaliteten är det viktiga.

  518. Du nämnde hur kvinnorna
    tog sig in på universiteten-

  519. -och ni är två kvinnor
    i höga positioner.

  520. Varje år när Nobelprisen delas ut
    återkommer samma fråga:

  521. Varför är kvinnorna så få?

  522. Hur ser framtiden ut vad gäller
    kvinnor och till exempel Nobelpriset?

  523. Andelen
    kvinnliga Nobelpristagare är liten.

  524. Det kommer att förändras,
    även om det lär ta tid.

  525. Ett mer jämställt samhälle skulle ge
    bättre karriärer för kvinnor-

  526. -men det skulle innebära
    en frigörelse för män-

  527. -och de skulle få fler möjligheter.

  528. Så både män och kvinnor
    skulle tjäna på ökad jämställdhet.

  529. Jag är säker på
    att det kommer att förändras-

  530. -även om det är sorgligt
    att utvecklingen är så långsam.

  531. För att åtgärda det här
    måste vi vara medvetna om problemet.

  532. Vi måste vara medvetna om fördomar
    och om vad som pågår.

  533. Nåt som jag har pratat mycket om,
    vilket många av er vet-

  534. -är att studenterna
    själva väljer vad de vill studera.

  535. Vi måste få dem att se alla möjligheter.

  536. Man kan inte bara kasta
    hälften av katalogen-

  537. -utan man bör titta på alla utbildningar
    och överväga allt.

  538. Unga kvinnor gör redan det, bortsett
    från inom den tekniska fakulteten.

  539. Men unga kvinnor gör det här.
    Mina döttrar har lyssnat på mig.

  540. -Bra gjort av dem.
    -Men unga män begränsar sig.

  541. -Det måste vi ändra på.
    -De ska lyssna på sina mammor.

  542. Tack, Anna och Helen.

  543. Vi träffar er igen senare.
    - Ge dem en applåd.

  544. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Utbildnings- och yrkesval
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Högskolan, Högskoleutbildning, Högskolor, Undervisning, Utbildning, Yrkesval
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

När mobbning plötsligt verkar ok

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.