Titta

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Om UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Linköpings universitet firade 40 år och bjöd in till en jubileumskonferens fylld av vetenskap, nya lärdomar och många möten. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken : Kan datorer minska segregation?Dela
  1. Temat är sociala utmaningar.

  2. Vi ska få höra om utmaningar
    som segregation, mobbning-

  3. -och vad vi inte vet om kroppen.
    Det är också en social utmaning.

  4. Vår första föreläsning handlar
    om segregation - ett hett ämne just nu.

  5. Vad menar vi med segregation?

  6. Hur har det förändrats,
    och varför är det viktigt?

  7. Vi välkomnar Peter Hedström.

  8. Han är professor och föreståndare
    vid Institutet för analytisk sociologi-

  9. -och forskare
    vid Nuffield College i Oxford.

  10. Välkommen.

  11. Tack. Det är ett nöje att vara här
    på den här stora dagen.

  12. Som Sharon sa ska jag fokusera
    på de här tre frågorna.

  13. Varför är segregation viktigt,
    och hur har den förändrats?

  14. Varför är det en utmaning?

  15. Det är en uppenbar utmaning
    för samhället-

  16. -men också för oss som studerar det.
    Jag ska försöka förklara varför.

  17. Sen ska jag ge exempel
    från vår forskning på institutet och...

  18. ...berätta lite om hur big data
    och kraftfulla datorer kan hjälpa oss-

  19. -att ta oss an de här utmaningarna.
    Både de intellektuella och de sociala.

  20. Det ska nämnas
    att med tanke på den korta tiden-

  21. -så skyndar jag mig igenom
    de här stora ämnena.

  22. Jag ger en överblick
    och går inte in på detaljer.

  23. Först några ord om varför segregation
    är en viktig social fråga.

  24. Det finns förstås många orsaker.
    Här är några av dem.

  25. En är förstås att om befolkningen
    segregeras till olika miljöer-

  26. -så isoleras grupper från varandra.

  27. Det kan få konsekvenser för...

  28. ...hur nya grupper i Sverige
    lär sig att manövrera i samhället.

  29. Hur de hittar jobb och hur de...

  30. I vilken utsträckning de blir isolerade
    från majoritetsbefolkningen.

  31. Dessutom har många studier visat
    att barn som växer upp i...

  32. ...eftersatta eller segregerade områden
    har sämre chanser i livet.

  33. Det påverkar förstås
    även majoritetsbefolkningen.

  34. Att aldrig komma i kontakt
    med andra grupper-

  35. -innebär att många fördomar
    om andra grupper i samhället-

  36. -inte utmanas och därför lever vidare.

  37. Det finns många anledningar
    till varför segregation-

  38. -verkligen är en viktig utmaning
    för samhällen som det svenska.

  39. Och...

  40. För att visa lite grann...
    Jag ska inte gå in på detaljer-

  41. -men här är några indikatorer-

  42. -som visar hur boendesegregationen
    har förändrats i större svenska städer-

  43. -från och med 1990.

  44. Som ni ser finns det
    en ökande trend i alla städer-

  45. -inklusive Norrköping och Linköping.

  46. Skillnaden mellan
    de blåa och röda linjerna är-

  47. -huruvida vi skiljer på första
    och andra generationens invandrare.

  48. De blåa linjerna skiljer inte på första
    och andra generationens invandrare-

  49. -medan de röda gör det.

  50. Det jag vill illustrera-

  51. -är att segregationen ökar
    i svenska samhällen.

  52. Det gäller de flesta stadsområdena,
    så det finns anledning till oro.

  53. Varför är det här då...utmanande?

  54. Inte bara socialt, men även
    intellektuellt för oss som studerar det.

  55. Den främsta anledningen är att de
    här processerna är oerhört komplexa.

  56. Förändringar i segregationsnivåer
    över tid beror förstås på-

  57. -att hundratals, tusentals
    eller hundratusentals individer flyttar.

  58. De byter skolor, bostadsområden
    och så vidare.

  59. Segregationen som uppstår är
    förstås inte de här individernas avsikt.

  60. Fenomenet blir än mer komplext-

  61. -av att människor inte fattar beslut
    oberoende av alla andra.

  62. De reagerar på andras beslut.

  63. När det gäller skolor gör de kanske
    samma skolval som sina vänner.

  64. De kanske reagerar
    på skolans sammansättning där de bor.

  65. De lämnar skolor som de inte
    uppfattar som bra och så vidare.

  66. Det viktiga är att människors beslut
    är beroende av varandra.

  67. Därför är det svårt
    att veta vad som händer.

  68. För att ni ska få en överblick:

  69. Det här är rörligheten mellan
    arbetsplatser i Norrköping 2011-2012.

  70. Noderna är arbetsplatser.

  71. De röda är den offentliga sektorn
    och de gula är den privata.

  72. Prickarnas storlek visar andelen
    anställda med icke-svensk bakgrund.

  73. Det jag vill visa...

  74. Ni kan se pilarna mellan dem
    i nätverkets kärna.

  75. Pilarna betyder att människor
    har flyttat mellan arbetsplatserna.

  76. Förändringen i segregationsnivåer
    på Norrköpings arbetsmarknad-

  77. -beror förstås på hur mycket
    människor flyttar mellan arbetsplatser-

  78. -och om de flyttar från arbetsplatser
    där få har invandrarbakgrund-

  79. -till stora arbetsplatser.

  80. Annan forskning
    har visat på fler komplikationer.

  81. Om några har flyttat
    från en arbetsplats till en annan-

  82. -så följer andra efter.

  83. De här sakerna förstärker varandra-

  84. -så att de här nätverken
    tenderar att reproduceras över tid.

  85. Jag ska lite snabbt
    visa en liknande graf-

  86. -för grundskolor i Norrköping.

  87. De små gula prickarna är friskolor.

  88. Många flyttar dit från statliga skolor,
    men inte så många åt andra hållet.

  89. Friskolorna tenderar också
    att ha en mycket lägre andel-

  90. -av barn med invandrarbakgrund
    jämfört med de statliga skolorna.

  91. Poängen är att rörligheten vi ser-

  92. -beror på de existerande stigar
    som har trampats upp mellan skolorna-

  93. -skolornas sammansättning
    och individerna själva.

  94. Det här är ganska tydligt,
    men vi tar ett steg till.

  95. Det här är arbetsmarknaden
    i Stockholm under två år.

  96. I Stockholms län
    finns det 15 000-20 000 arbetsplatser.

  97. Varje nod är en arbetsplats,
    och linjerna representerar rörlighet.

  98. Än en gång kan vi se
    att förändringar i segregationen-

  99. -beror på varifrån människor kommer
    och vart de flyttar.

  100. Nätverken drar eller knuffar människor
    åt olika håll.

  101. Det här, och det är nog
    min huvudsakliga poäng...

  102. Det här är oerhört komplexa fenomen.

  103. Många människor är involverade,
    och de påverkar varandra över tid.

  104. Därför är många
    av samhällsvetenskapens verktyg-

  105. -inte särskilt väl lämpade
    för den här sortens frågor.

  106. Arbetshästen som mycket av...

  107. Jag ska bara kolla tiden.

  108. I samhällsvetenskapen
    använder man ofta enkäter.

  109. Man gör en enkät
    och samlar in data om individer.

  110. Då missar man förstås
    alla nätverk och allt samspel.

  111. Sådant är i princip omöjligt
    att få med i den sortens enkäter.

  112. Samhällsvetenskapens andra stora del-

  113. -har varit etnografiska,
    djupgående studier.

  114. De fokuserar ofta på en eller två noder
    i de här stora nätverken.

  115. När man inte kan generalisera
    är det svårt-

  116. -att med sådana studier
    få den kunskap vi behöver-

  117. -för att förstå hur de här interaktiva
    systemen utvecklas över tid.

  118. Samhällsvetenskapen är dock
    inne i en väldigt spännande tid.

  119. Vi börjar få tillgång
    till enorma datamängder - big data.

  120. Framför allt börjar vi få tillgång
    till tillräckligt mycket datorkraft-

  121. -för att kunna analysera big data.

  122. Den här sortens processer
    är kollektiva fenomen.

  123. Det kan vara tusentals inblandade.

  124. För att kunna greppa det som sker-

  125. -måste vi kunna processa data som
    involverar alla inblandade individer.

  126. Tack var den här utvecklingen kan vi nu
    analysera de här processerna-

  127. -på ett mycket mer rigoröst sätt
    än vad som tidigare varit möjligt.

  128. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv
    är det spännande-

  129. -att vi äntligen
    börjar kunna inkludera data-

  130. -för alla individer i processerna.

  131. Vi har inte bara valt ut
    några slumpmässiga individer.

  132. Vi har verkligen massiv data
    om alla som deltar i processen.

  133. Vi kan också inkludera data om till
    exempel lärare, som förstås är viktiga.

  134. Med sådan data
    kan vi kartlägga sociala nätverk.

  135. Vi kan se hur människor
    ömsesidigt påverkar varandra.

  136. Vi tror att det är viktigt för
    hur de här sakerna förändras över tid.

  137. Jag ska visa några exempel
    på det också.

  138. Med ökad datorkraft kan vi
    lära oss mer av datan än tidigare.

  139. Vi kan genomföra virtuella experiment
    som inte är möjliga i verkligheten.

  140. Jag ska ge några exempel
    från vårt institut.

  141. Det ligger på andra sidan vattnet,
    var det nu är. På andra sidan.

  142. Mycket av vår forskning fokuserar på-

  143. -segregation i skolor, på arbetsplatser
    och i bostadsområden.

  144. Vi fokuserar på att försöka förstå-

  145. -nätverken
    och socialt, ömsesidigt beroende.

  146. Delvis eftersom vi tror
    att det är väldigt viktigt-

  147. -och delvis eftersom det ofta
    har förbisetts i tidigare forskning.

  148. Vi har data
    om Sveriges hela befolkning-

  149. -från 1990 till 2012.
    Vi kan följa varenda individ över tid:

  150. Skolor, arbetsplatser och boende.

  151. Vi har en enorm mängd information
    om alla individer från den här tiden.

  152. Vårt arbete är en kombination-

  153. -av statistisk analys
    och virtuella experiment.

  154. Ett par ord så att ni förstår
    de kommande graferna.

  155. Det här är World Values Survey.

  156. Man har mätt människors värderingar
    i hundratals länder.

  157. En vanlig svaghet i forskning om
    invandring är förenklade dikotomier.

  158. "Invandrare eller icke-invandrare."

  159. Vi har försökt att få till
    lite mer nyanserade alternativ-

  160. -till sådana förenklade dikotomier.

  161. I stället för att Sverige får en
    koordinat utifrån geografisk position-

  162. -så blir det här en punkt på kartan
    baserad på värderingar ur två aspekter.

  163. En är hur viktigt religion anses vara.

  164. Den andra är
    hur viktigt det är självförverkligande.

  165. Alla länder placeras på kartan,
    och Sverige sticker verkligen ut.

  166. Forskarna har tydligen
    fått flytta gränserna flera gånger-

  167. -för att Sverige avviker från resten.

  168. Det i sig antyder
    att Sverige är svårt att flytta till.

  169. Vi avviker och är annorlunda
    jämfört med andra länder.

  170. Hur som helst...
    Vi utgår från exempelvis en skolklass.

  171. Vi sätter ut barnens föräldrar
    på kartan utifrån var de är födda.

  172. Sen ritar vi linjer.

  173. Från Norge, Danmark och Spanien
    till Sverige.

  174. Sen räknar vi ut linjernas medellängd.

  175. Det visar skolans sammansättning.

  176. Det blir åtminstone lite mer nyanserat
    än att bara ha andelen...

  177. ...barn med icke-svensk bakgrund.
    Mer om det sen.

  178. Här kan ni se vad vi mäter.

  179. Vi har...en, två, tre, fyra, fem, sex-

  180. -sju, åtta slumpmässigt utvalda skolor.

  181. Vi tittar på hur de utvecklas utifrån
    avståndet till Sverige på kartan-

  182. -och andelen elever
    med svensk bakgrund.

  183. Här uppe ser ni en stabil skola,
    som bara förändras lite varje år.

  184. Här ser ni däremot stora förändringar.
    Det börjar här och rör sig hitåt.

  185. Man spårar sådant.
    Det vi gör sen är att vi...

  186. Vi tar datan för alla skolor,
    använder modeller och får resultat.

  187. Det kan vara svårt att förstå
    första gången-

  188. -men det visar att om en skola
    befinner sig här ett år-

  189. -så visar pilen
    var den sannolikt är nästa år.

  190. På den här sidan om den röda linjen-

  191. -rör sig allt uppåt
    mot en högre andel svenska föräldrar.

  192. På den här sidan
    rör det sig åt motsatt håll.

  193. Det är en sorts kritisk punkt.

  194. Har man börjat röra sig hitåt så
    finns det en kraft som knuffar skolan-

  195. -mot en mindre och mindre andel
    av barn med svensk bakgrund.

  196. Det intressanta är att de här
    processerna kan vara endogena.

  197. Inget mer måste hända
    när man väl har korsat linjen.

  198. Är man här-

  199. -så har man ett utflöde
    av barn med svensk bakgrund.

  200. Då förändras skolans position,
    och ännu fler kan lämna den.

  201. Det kan trigga fler och så vidare.

  202. Man kan nå en punkt där det blir-

  203. -ett nästan lavinartat utflöde
    av föräldrar med svensk bakgrund.

  204. Ur ett socialpolitiskt perspektiv kan
    det vara viktigt att veta sådant här.

  205. Det kan vara bättre
    att sätta in åtgärder-

  206. -i det här området
    än när man befinner sig här.

  207. Då kan det vara för sent,
    eller bli för dyrt att göra något.

  208. Det ingår förstås i temat
    med samspelet mellan människor.

  209. I det här fallet rör det samspelet-

  210. -mellan individens beteende
    och "det sociala kollektivets" särdrag.

  211. Skolans sammansättning får dem att
    reagera och förklarar delvis beteendet.

  212. Som sagt... Jag har ingen koll på tiden.

  213. Jag räknar med att Sharon säger till.
    En minut? Då får jag skynda mig.

  214. Vi genomför också virtuella experiment.

  215. Det finns många experiment som man
    vill genomföra för att öka förståelsen-

  216. -men som är ogenomförbara
    av praktiska eller etiska skäl.

  217. Med datorer kan de genomföras.

  218. Sen är frågan om det man gör med
    datorn säger något om verkligheten.

  219. Vi använder all den här datan-

  220. -för att försöka förstå vad som
    påverkar människors beteenden.

  221. Sen bygger vi simuleringsmodeller-

  222. -och återgår till människorna -
    hela den svenska befolkningen.

  223. De behåller sina särdrag men får till
    exempel inte byta arbetsplatser fritt.

  224. De måste flytta på det sätt
    analysen har förutspått att de ska.

  225. Som någon med deras särdrag ska.

  226. Sen...

  227. Det här kan vi hoppa över.
    Den här grafen hade vi problem med.

  228. Vi tittade vi på könssegregationen
    och hur den har utvecklats.

  229. Det såg ut så här i verkligheten.

  230. Sen lät vi folk flytta enligt vår modell
    och fick ett liknande resultat.

  231. Sen ändrade vi nätverkens betydelse
    för vart människor flyttar.

  232. Vi gör justeringar
    och låter folk agera utifrån dem.

  233. Sen ser vi vilka segregationsnivåer
    som uppstår till följd av det.

  234. Det skulle vara nästan omöjligt att göra
    - tio sekunder kvar-

  235. -utan de här metoderna.
    Man vet inte vad som ska hända.

  236. Jag avslutar med att det är spännande
    tider för samhällsvetenskapen.

  237. Vi kan göra saker
    som vi aldrig har kunnat göra tidigare.

  238. Det är en spännande tid
    att vara på en plats som Linköping-

  239. -där det saknas gränser
    mellan disciplinerna.

  240. För en samhällsvetare som vill
    arbeta på gränsen till datavetenskap...

  241. -...är Linköping en fantastisk plats.
    -Tack.

  242. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan datorer minska segregation?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap
Ämnesord:
Big data, Databehandling, Datorer, Minoriteter, Samhällsvetenskap, Segregation, Sociala frågor, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

När mobbning plötsligt verkar ok

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss