Titta

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Om UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Linköpings universitet firade 40 år och bjöd in till en jubileumskonferens fylld av vetenskap, nya lärdomar och många möten. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken : Sensorer ger norhörningar en ny chansDela
  1. Nästa ämne handlar om
    hur en grupp forskare i Linköping-

  2. -kan övervaka
    ett vattenhål i ett reservat i Kenya-

  3. -och hur det motverkar
    tjuvjakt på noshörning.

  4. En applåd för Fredrik Gustafsson-

  5. -som är professor i sensorinformatik
    vid Linköpings universitet.

  6. Han är forskare och entreprenör-

  7. -och grundade för två år sen
    Wildlife Security-

  8. -som nyligen antogs som en plan för
    handling på Clinton Global Initiative.

  9. En applåd för honom.

  10. Tack. Nu kanske ni tror
    att jag bara ska prata om noshörningar-

  11. -men det handlar om internationell
    säkerhet och tillväxt också.

  12. Men främst handlar det om
    hur man använder teknik-

  13. -och avancerade forskningsalgoritmer-

  14. -för att skydda noshörningar
    och på andra sätt bidra.

  15. Innan vi börjar
    vill jag visa er savannen.

  16. Projektet började för fem år sen
    och handlade då om gränssäkerhet.

  17. För två år sen inledde Kenya ett pilot-
    projekt i noshörningsreservatet Ngulia-

  18. -i södra Kenya
    i närheten av Kilimanjaro.

  19. Nu, två år efter att jag gick med
    i projektet, har vi kommit långt.

  20. Jag vill börja med
    att berätta om parken.

  21. Här finns alla djur som lever på
    savannen förutom flodhästar.

  22. Den vackra parken är omgiven av berg.

  23. I parken jobbar sextio parkvakter
    som skyddar noshörningarna.

  24. De har ett huvudkvarter precis utanför
    huvudingången, en spårhund-

  25. -och en sambandscentral. Det är
    i princip vad de har att jobba med.

  26. En typisk månad
    för parkvakterna ser ut så här.

  27. De bor på en station
    och patrullerar morgon och kväll.

  28. Efter en månad
    flyttar de till nästa station.

  29. Främst handlade det om
    att hålla koll på noshörningarna-

  30. -och se till så
    att det finns vatten i vattenhålen-

  31. -övervaka grinden
    när turister kommer och åker-

  32. -och laga solpaneler för att kunna
    ladda kommunikationsenheter.

  33. Men nyligen har de börjat
    övervaka parkgränsen allt mer.

  34. De sopar vägarna
    med hjälp av ett däck.

  35. Varför, jo för att upptäcka
    om inkräktare går där-

  36. -innan det går så här långt.

  37. Det här är
    en allt vanligare syn i parkerna.

  38. När vakterna
    patrullerar hittar de kadaver-

  39. -som har fått hornen avskurna.

  40. Här är några foton från parken.
    Ruttna kadaver.

  41. Man läser om det här hela tiden,
    men vilka åtgärder vidtas?

  42. Problemet diskuteras.

  43. Hillary Clinton påpekade sambandet
    mellan tjuvjakt, handeln med bytena-

  44. -och organiserad brottslighet,
    som Al-Shabaab i Kenya.

  45. När det blev tydligt
    blev frågan mycket viktigare-

  46. -för regeringar runtom i världen.

  47. Nu ser vi många åtgärder
    för att lösa problemet.

  48. Men visst är det en biologisk kris,
    för noshörningar är akut hotade-

  49. -och vissa arter är utdöda.

  50. Jakten är även en säkerhetsrisk.

  51. Tusen parkvakter har dödats
    under de senaste tio åren-

  52. -och dessutom finansierar handeln
    organiserad brottslighet.

  53. Kenyas instabilitet
    skrämmer bort turister-

  54. -och turismen utgör
    femton procent av Kenyas BNP.

  55. Länge ökade andelen,
    men nu minskar den.

  56. På anläggningen där vi brukar bo-

  57. -har man sparkat
    70 procent av personalen.

  58. Så ser trenden ut nu.

  59. Den brittiska kungafamiljen verkar för
    att olika länder ska skriva på avtal-

  60. -som ökar insatserna
    mot handeln med hotade arter-

  61. -och Obama, EU och andra stora
    organisationer har vidtagit åtgärder.

  62. Men å andra sidan har vi teknikföretag-

  63. -som i Afrika visar upp sina produkter
    på ett icke hållbart vis.

  64. Man bidrar med en lösning
    i en park under några veckor-

  65. -och får fina filmer som
    man kan lägga upp på sin hemsida.

  66. Men de erbjuder inte
    långsiktiga lösningar.

  67. Vårt mål är
    att utveckla kostnadseffektiv teknik-

  68. -som hjälper parkvakterna
    att skydda parken.

  69. Vårt mål är att Ngulia om ett par år
    ska vara ett tekniskt föredöme-

  70. -varefter systemet kan börja
    användas även i andra parker-

  71. -eller för att förhindra illegal
    avverkning av träd eller tjuvfiske.

  72. Så här ser systemet ut.

  73. Den smarta telefonen
    är navet i projektet.

  74. Alla parkvakter i Ngulia
    har en smart telefon med vår app.

  75. I den kan de skriva rapporter-

  76. -och cheferna kan se både rapporterna
    och var vakterna befinner sig.

  77. Vi vill även koppla
    sensorer till appen-

  78. -till exempel kameror och radar.
    Jag ska säga ett par ord om det.

  79. Man ska kunna behärska situationen,
    styra och kommunicera...

  80. ...och så förbättra
    informationsutbytet mellan...

  81. ...parkvakterna ute på fältet
    och cheferna.

  82. Vi har låtit slutanvändarna vara med
    och utveckla systemet åt oss.

  83. Vi låter lokala programmerare
    utforma programmet-

  84. -installera systemet
    och sköta supporten.

  85. Här ser ni film från ett av våra besök.

  86. Vi har ett team från Kenya-

  87. -som sköter mycket av
    utformningen och installationen.

  88. De lägger mycket tid på att
    visa prototyper och ta emot feedback.

  89. Så i mångt och mycket
    är det ett lokalt projekt.

  90. Kommunikation är väldigt viktigt.

  91. Vi har GSM-nät i delar av parken.

  92. Vi installerar just nu
    en 3G-basstation i närheten-

  93. -så om några veckor
    får vi bra bandbredd.

  94. Värmekameror är bra, för de
    erbjuder övervakning även i mörker.

  95. Den här videon är från vattenhålet
    tidigare i somras, på natten.

  96. Kameror vid vattenhålen och parkens
    gränser och kanske på drönare-

  97. -kommer
    att hjälpa parkvakterna mycket.

  98. Men viktigast blir radarn,
    för den kan övervaka stora områden.

  99. Här ser ni en karta över Ngulia. Det är
    ungefär lika stort som Norrköping.

  100. Radarn ser människor fem kilometer
    bort - de små cirklarna.

  101. Den ser fordon tio kilometer bort.
    Det är den stora röda cirkeln.

  102. Tjuvskyttarna kommer oftast
    från Mombasa-motorvägen.

  103. Sen färdas de sju kilometer
    längs djurens stigar till parken.

  104. Med radarn
    kan man tidigt se tjuvskyttarna-

  105. -och skicka ut parkvakter till platsen.
    Eller så skickar man en drönare-

  106. -som skrämmer bort tjuvskyttarna
    eller åtminstone djuren i närheten.

  107. Radarn jobbar vi på nu.

  108. Här är några exempel på
    hur vi jobbar utåt.

  109. Tidigare i somras demonstrerade
    vi programmet för kungen.

  110. Förra veckan
    hade vi en workshop i Kolmården.

  111. Här ser vi våra två rådgivare:
    ambassadör Joe Sang från Kenya-

  112. -och Gunilla Carlsson,
    före detta biståndsminister.

  113. Gunilla är väldigt aktiv-

  114. -både ur ett regionalt
    och utvecklingsmässigt perspektiv.

  115. Johan Bergenäs
    startade projektet för fem år sen.

  116. Han jobbar på tankesmedjan
    Stimson Center i Washington.

  117. Han var den som fick med projektet
    i Clinton Global Initiative.

  118. Här presenterade han det
    inför bland annat familjen Clinton.

  119. Chelsea, Hillary och Bill Clinton
    var där ihop med sextio gäster.

  120. Senator Chris Coons skrev
    med Johans hjälp-

  121. -ett lagförslag
    mot handel med hotade arter-

  122. -och lagförslaget röstades igenom
    av USA:s kongress i måndags.

  123. Så nu är all handel
    med exempelvis elfenben förbjuden.

  124. Det här är en artikel som Johan
    skrev för Washington Post-

  125. -för att öka medvetenheten
    om problemet.

  126. Kolmården är vårt provningsområde
    eftersom Ngulia ligger långt bort.

  127. Det krävs tio timmar på ett plan
    och sen tio i bil.

  128. Kolmården
    som miljö påminner om Ngulia.

  129. Här prövar vi systemen
    och testar sensorerna-

  130. -och integrerar
    sensorinformationen med appen.

  131. Vi kan till exempel
    se resultaten i 3D-modeller-

  132. -vilket nog
    datorspelsgenerationen uppskattar.

  133. Vi vill gärna involvera allmänheten,
    och då är det här ett bra sätt.

  134. Vi har utfört experiment med drönare.

  135. Här är en kombination av
    elektrooptisk kamera och värmebilder.

  136. Man ser de varma föremålen
    tillagda på videon här-

  137. -vilket gör det lätt att upptäcka till
    exempel noshörningarna på natten.

  138. Vi har också gjort tester med radar.

  139. Här ser ni vad radarn bidrar med.

  140. Här jobbar mina doktorander
    vid muren.

  141. Det ska finnas
    en noshörning här nånstans.

  142. Här ser man vad radarn upptäcker.

  143. Radarn ser fem kilometer bort-

  144. -och upptäcker alla stora djur
    och människor inom det området-

  145. -så det är ett väldigt användbart
    komplement till parkvakterna.

  146. Radarn kan också se
    djurens rörelsemönster.

  147. Olika arter rör sig på olika sätt-

  148. -och radarn kan utifrån det
    avgöra vilket djur det är-

  149. -och följaktligen även om det är
    en tjuvskytt och inte ett djur.

  150. Vi har en liten utställning
    på Kolmårdens djurpark-

  151. -där vi har bildskärmar
    och interaktiv utrustning.

  152. Det här var
    vår 3D-modell av utställningen-

  153. -och så här blev den. Den blev
    lika bra som vi hade hoppats på.

  154. Utställningen har varit öppen
    sen i början av augusti.

  155. Det här har en av våra studenter gjort.

  156. Vi försöker involvera våra studenter,
    och han gjorde ett program-

  157. -som skiljer på noshörningar,
    människor och övriga djur.

  158. De blåa rektanglarna är noshörningar
    och de röda är andra djur.

  159. Det här sker automatiskt.

  160. För att sammanfatta
    är den här tekniken-

  161. -ett bra sätt för oss att testa våra
    algoritmer och hitta forskningsämnen-

  162. -och att få riktiga data att jobba med.

  163. Jag vill understryka
    att vi gör det här på riktigt.

  164. Det här är inte en tillfällig lekplats,
    utan vi fokuserar på slutanvändarna.

  165. Vi vill hitta en långsiktig lösning
    på deras problem.

  166. Därmed tackar jag för mig.

  167. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sensorer ger norhörningar en ny chans

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Industri, Jakt, Kommunikationer, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Tjuvjakt, Utrotningshotade djur
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

När mobbning plötsligt verkar ok

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.

Fråga oss