Titta

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Om UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Linköpings universitet firade 40 år och bjöd in till en jubileumskonferens fylld av vetenskap, nya lärdomar och många möten. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken : Att ge av sin kroppDela
  1. Det blir vanligare inom medicinen att
    människors kroppar eller kroppsdelar-

  2. -görs tillgängliga för andra, exempelvis
    genom ägg- eller organdonationer-

  3. -där en ger och en annan tar emot.

  4. I andra fall blir kroppen en plats för
    att testa nya droger och behandlingar-

  5. -för framtida klinisk forskning-

  6. -eller en plats där ett embryo kan växa,
    som i fallet med surrogatmammor.

  7. Programmet "Towards an ethics of
    bodily giving and sharing in medicine"-

  8. -utforskar etiska, filosofiska och
    sociokulturella aspekter kring detta.

  9. Genom samla dessa företeelser-

  10. -som tidigare har analyserats separat,
    men som ändå delar viktiga drag-

  11. -kan programmet ådagalägga tidigare
    outforskade likheter och skillnader.

  12. Jag ska ge er
    två glimtar från detta program.

  13. Ett: Två etiska system har styrt
    tänkandet kring kroppsliga utbyten.

  14. Dels givandet, där kroppsdelar och
    kroppsliga tjänster ses som gåvor-

  15. -och givarna anses agera
    utifrån omtanke och altruism-

  16. -och väntar sig inget i utbyte. Den här
    bilden kommer från Region Skåne-

  17. -och handlar om äggdonationer.

  18. Mindre vanligt är säljandet,
    där kroppsliga utbyten-

  19. -till väsentliga delar
    ses som marknadsmässiga utbyten.

  20. Dessa system
    anses oftast utesluta varandra.

  21. WHO säger att celler, vävnad
    och organ endast bör doneras utan-

  22. -"monetär
    eller annan liknande ersättning"-

  23. -och att pengar urholkar de altruistiska
    donationerna. Det finns fler exempel.

  24. Men en ny tendens inom litteraturen
    är ett ökat missnöje-

  25. -med det här motsatsförhållandet
    mellan givande och säljande.

  26. Kritiska röster har länge varnat för-

  27. -att man inom det givande systemet
    betonar det fina med givandet-

  28. -och tonar ned problematiska aspekter-

  29. -som till exempel fysiska risker,
    emotionella svårigheter-

  30. -eller risk
    för en social press att donera.

  31. Säljandet har förstås fått
    ännu mer kritik-

  32. -och där är man orolig
    för säljarens självbestämmande-

  33. -risk för utnyttjande,
    och hur säljandet får problem-

  34. -med tanken om att människokroppen
    inte är en handelsvara.

  35. Utan att avfärda dessa farhågor
    har forskare som ogillar-

  36. -det här motsatsförhållandet i debatten
    påpekat några andra problem.

  37. Kritiker har betonat svårigheten
    att dra tydliga skiljelinjer-

  38. -mellan det som ges av idealistiska skäl
    och det som ges för vinnings skull.

  39. Det finns en skillnad mellan pengar
    för att underlätta altruistiskt givande-

  40. -och pengar som ges för att locka såna
    som annars inte hade donerat.

  41. Såna skarpa skiljelinjer
    är svåra att upprätthålla i praktiken-

  42. -eftersom pengar som avses
    kompensera för smärta eller obehag-

  43. -ibland lockar donatorer
    som främst drivs av finansiella skäl.

  44. Vissa anser till och med att givandet
    inte är kompatibelt med pengar alls.

  45. Om jag får pengar för att kompensera
    besväret med att ge en gåva-

  46. -så upplöses gåvan. Ändå tillåter
    lagen ofta finansiell kompensation-

  47. -även när de gäller gåvor.

  48. Andra kritiserar motsatsförhållandet
    eftersom det tycks antyda-

  49. -att kroppsdelar bara ges
    antingen för att hjälpa andra-

  50. -eller bara för att tjäna pengar.
    Empirisk forskning har visat-

  51. -att givarnas motiv inte är så entydiga.

  52. Av dessa skäl menar man-

  53. -att klyftan mellan givandet och
    säljandet kan vara missvisande.

  54. Att skapa korrekta föreställningar om
    och att utvärdera kroppsliga utbyten-

  55. -kräver att man slutar se dem som till-
    hörande den ena eller andra kategorin.

  56. Det krävs ett tillvägagångssätt
    som möjliggör en granskning-

  57. -av vad som egentligen sker
    i dessa utbyten.

  58. Ett av få försök att komma bort
    från motsatsförhållandet-

  59. -är en interventionsstege från
    The Nuffield Council on Bioethics.

  60. Den har sex steg, allt ifrån enkel
    information till potentiella givare-

  61. -till starka, monetära incitament-

  62. -och delar inte upp kroppsliga utbyten-

  63. -i kommersiella
    eller icke-kommersiella utbyten.

  64. Man menar att inte ens
    interventionerna längst upp i stegen-

  65. -behöver vara oetiska, men de kräver
    en noggrannare granskning-

  66. -och måste behandlas fall för fall.

  67. Mycket kan sägas om detta förslag.
    Jag ska nu prata om ett annat försök-

  68. -att ge frågan fler dimensioner-

  69. -för att bättre kunna förstå dessa fall.

  70. I boken "Bodily Exchanges, Bioethics
    and Border Crossing" finns ett fall-

  71. -där forskare från mitt eget program
    samt tio internationella forskare-

  72. -utforskar givandet och diskuterar
    pengarnas roll vid kroppsliga utbyten-

  73. -och granskar ett mindre vanligt sätt
    att se på saken: att man delar med sig.

  74. Att man "delar med sig" av sin kropp,
    vill Erik Malmqvist och jag hävda-

  75. -är att betona
    det relationella och sociala.

  76. Att skänka och att sälja är också
    relationellt, men språket i de utbytena-

  77. -förutsätter oftast två parter -
    givaren och mottagaren-

  78. -eller säljaren och köparen,
    och ser utbytet som nåt ögonblickligt.

  79. Men i många fall
    handlar det om mer än så.

  80. Detta med att dela med sig förklarar de
    flera relationer som kan förekomma-

  81. -och vissa utbytens längre tidsram.

  82. Hur kroppsliga utbyten
    kan möjliggöras eller formas-

  83. -av redan existerande förhållanden-

  84. -uppstå ur en känsla av social till-
    hörighet eller alstra nya relationer.

  85. Det kan förklara saker
    som kan verka förbryllande-

  86. -om man bara ser givare eller säljare.

  87. Surrogatmammor kan känna
    starka band till blivande föräldrar-

  88. -och vilja dela med sig
    av sin upplevelse som gravid.

  89. En känsla av samhörighet kan uppstå
    mellan vissa organmottagare-

  90. -och släktingar till avlidna donatorer,
    enligt amerikanska undersökningar.

  91. Vi har med båda dessa exempel
    i denna kommande bok.

  92. Att dela med sig, till skillnad från när
    man skänker nånting, kan utesluta-

  93. -alla former av monetära ersättningar.

  94. Om man får pengar
    för eventuella besvär vid givandet-

  95. -är gåvan inte längre uppriktig,
    men däremot går det bra att säga-

  96. -att jag delar med mig av nånting
    och får lite pengar för besväret.

  97. När man delar med sig marginaliserar
    man inte övriga bevekelsegrunder-

  98. -och det är kompatibelt med
    en etisk kritik av kroppslig kommers-

  99. -som försäljning av organ.

  100. Det är inte det att det inte finns klara
    fall av kroppsligt givande och säljande-

  101. -för det finns det,
    och de ska så benämnas-

  102. -men vi behöver begrepp som hjälper
    oss att förstå och kritiskt undersöka-

  103. -vissa former av kroppsliga utbyten
    som inte passar in-

  104. -i befintliga sätt att föra debatten.

  105. Det är nånting som kan föra oss bort
    från det här motsatsförhållandet-

  106. -men vi måste göra mer - spanska
    äggdonationer får tjäna som exempel.

  107. "Att ge
    är det bästa sättet att få - ge ägg."

  108. Så står det på en webbsida för ett
    av Barcelonas äggdonationsprogram.

  109. I Spanien
    får donatorer en fast summa-

  110. -eller en fast summa
    plus ersättning för kostnader.

  111. Spanien har blivit ett liberalt,
    transnationellt äggdonationscentrum.

  112. Lagen säger att donationerna-

  113. -ska vara frivilliga, icke-kommersiella,
    altruistiska och anonyma-

  114. -men en kvantitativ studie har visat-

  115. -att medan 30 % av 450 donatorer
    uppger att de hade altruistiska motiv-

  116. -så uppger 50 % att de donerade av
    både altruistiska och finansiella skäl.

  117. 20 % uppgav att de hade
    rent finansiella skäl.

  118. Det väcker frågor
    om förhållandet mellan lagar-

  119. -klinisk praxis, rättfärdiganden,
    motiv och handlingar.

  120. Kvalitativa studier har visat hur ano-
    nymitet, pengar och äggens betydelse-

  121. -är frågor som flätas samman när
    man försöker förstå äggdonationerna.

  122. Jag ska ta upp tre saker
    ur dessa studier. Till att börja med...

  123. Donatorerna likställer äggdonationer
    med blodgivning-

  124. -vilket gör äggen till ett överförbart
    biologiskt material som alla andra.

  125. De ses inte främst
    som en förutsättning för moderskap.

  126. Två donatorer i studien
    "The Gift of Motherhood" säger så här:

  127. "Folk tror att det är ditt barn,
    men så är det inte."

  128. "Jag kan inte förklara det,
    men jag likställer det med blodgivning."

  129. "Annars skulle jag inte donera äggen."

  130. En annan sa:
    "Jag ger inte bort nåt som lever ännu."

  131. Donatorer beskriver donationen
    som att de skänker bort nånting-

  132. -som annars hade gått förlorat.

  133. I båda fallen
    är äggen "överblivet material"-

  134. -som kan överföras till
    och användas av andra.

  135. För det andra: Donatorerna delar
    en liknande bild av moderskapet-

  136. -tonar ned de genetiska bandens roll
    och berättar hur anonymiteten-

  137. -hjälper dem
    att inte bli "besatta" av barnet.

  138. På så vis blir anonymiteten
    en del av beslutsunderlaget-

  139. -och den upprätthålls av klinikerna,
    som håller isär donator och mottagare.

  140. Tre: Man undersökte vilken roll
    pengarna spelade i dessa berättelser.

  141. Ibland objektifierade pengarna äggen-

  142. -och upphävde eventuella band
    till det framtida barnet-

  143. -men donatorerna berättade även att
    de under donationsprocessen gång-

  144. -kom att se pengarna
    som nödvändiga för att fortsätta.

  145. Donatorerna var väldigt kreativa när
    de pratade om pengarnas betydelse.

  146. De sa att äggdonationer inte
    var en ekonomisk transaktion-

  147. -eftersom äggen var obetalbara. Det
    var som att ge bort en del av sig själv-

  148. -vilket var ovärderligt.

  149. Donatorer ägnar sig alltså åt både
    ontologiska och moraliska tankar.

  150. Ontologi är studiet av varandets väsen,
    till exempel inom filosofin-

  151. -men termen används även om
    utforskandet av självklara antaganden-

  152. -om hur verkligheten är beskaffad
    eller om utforskandet av hur nånting-

  153. -skapas och formas relationellt,
    och det var det jag tänkte på.

  154. Fredrik Svenaeus
    föreställer sig kroppsdelar-

  155. -som har avlägsnats från en kropp,
    men ännu inte satts in i en ny-

  156. -och som fortfarande är betydelsefulla
    för donatorn, som subjekt-

  157. -för att belysa
    deras mittemellan-status.

  158. Inte rena objekt,
    men ändå inte en del av subjektet.

  159. Det är denna mittemellan-status
    som donatorerna försöker förstå.

  160. Hur äggen inte är
    vilket objekt som helst-

  161. -som kan överföras
    i utbyte mot pengar-

  162. -utan även är en del av dem,
    om än inte fullständigt.

  163. Donatorerna försöker förstå
    äggens betydelse.

  164. Vad de är, som sociokulturella och bio-
    logiska enheter, och se donerade ägg-

  165. -som en ovärderlig grund
    för nån annans moderskap.

  166. Det är även en moralisk fråga, då
    donatorer frågar sig om donationen-

  167. -är en etisk möjlighet för dem.
    De kan göra det av ren omtanke-

  168. -men den finansiella ersättningen
    gör frågan mer komplex.

  169. Det handlar även om organisatoriska
    och legala aspekter kring donationerna.

  170. Donatorerna beskriver hur
    anonymiteten fick dem att donera.

  171. Anonymiteten
    gjorde även donatorerna till individer-

  172. -som aldrig får träffa barnet -
    deras motiv är omtanke om andra-

  173. -samtidigt som de får ersättning
    för sina besvär.

  174. Äggdonatorn blir i Charlotte Kroløkkes
    studie om danska par-

  175. -som reser till Spanien för provrörs-
    befruktning, "en fullständig främling".

  176. Forskning som denna-

  177. -öppnar för en kritisk granskning
    av ett slags normskapande.

  178. Det vill säga hur normer,
    värderingar och olika antaganden-

  179. -uttrycks, anspelas på, spelas ut
    och omformuleras i medicinsk praktik-

  180. -av de som kommer i kontakt med den,
    som till exempel donatorer.

  181. Vissa såna normativa konfigurationer
    är uttryckliga, andra mer givna-

  182. -men de kan ändå hjälpa till att forma-

  183. -moraliskt meningsskapande, val och
    agentskap inom specifika områden-

  184. -som i fallet
    med äggdonationer i Spanien.

  185. I ett annat sammanhang hävdar
    Marian Verkerk och Hilde Lindemann-

  186. -att vi måste utforska hur normativa
    begrepp inom etisk reflexion fungerar.

  187. Hur de påverkar oss och vem som ska
    göra vad för att upprätthålla dem.

  188. En undersökning av normskapande gör
    också detta-

  189. -men omfattar även normer,
    värderingar och antaganden-

  190. -som uttrycks, stärks,
    ifrågasätts och utageras-

  191. -när donatorer
    försöker förstå donationen.

  192. Förutom att denna normativa
    konfiguration åskådliggörs-

  193. -så bjuder man på så vis in till en
    analys av villkoren för etisk reflexion.

  194. Ett agentskap inom medicinen.
    Avslutningsvis...

  195. Det här med att dela med sig av sin
    kropp kan hjälpa oss att förstå sånt-

  196. -som inte passar in
    i de vanliga begreppsramarna.

  197. Men ytterligare arbete krävs
    för att utvärdera och undersöka-

  198. -olika nyanser inom verksamheten,
    som t.ex. att utforska normskapande.

  199. Och det är sånt vi gör
    på det här programmet. Tack.

  200. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att ge av sin kropp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Kirurgi, Medicin, Organdonationer - etik och moral, Transplantation
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

När mobbning plötsligt verkar ok

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.